Hett uppdrag i turistparadiset

Peter Magnusson på cykel mellan jobben på Seychellerna. Foto: Johan von Garrelts

I dryga 30 graders värme är Peter Magnusson från Rubenssons Brunnsborrning på väg med cykel för att göra en vattenbrunn – på lyxiga turistparadiset Seychellerna i Indiska oceanen.
– Ett minne för livet. Landet är otroligt vackert och där finns inga giftiga djur. Samtidigt var det bitvis väldigt svårjobbat och mycket besvärligt att få tag på saker, säger han.

Historien om hur Peter Magnusson kom att tillbringa nästan hela april månad med att borra vattenbrunnar på öriket Seychellerna tar sin början redan i slutet av 1990-talet. En gammal bekant, en konsult vid namn Johan von Garrelts, har ända sedan dess jobbat med att hitta vattentäkter runtom i världen.

– Seychellerna är ett av de länder som har brist på färskvatten. Konstigt nog, kan man tycka, eftersom där regnar 2 700 millimeter om året. Men öarna är enormt branta, så det allra mesta rinner ut i havet. De använder avsaltningsanläggningar, men de fungerar inte så bra och är dessutom väldigt dyra i drift eftersom de går på diesel, berättar Peter.

Kontakten med Johan von Garrelts och företagen Water Harvesting Company och Eco Partner Group ledde till ett avtal med Seychellernas myndighet för vatten, el och avlopp om att borra tio provbrunnar.

Noga med packningen

– Totalt har jag varit där tre vändor sedan i höstas. Först identifierades 90 tänkbara borrplatser, sedan reducerade vi dem till 40 och med hjälp av en geofysiker från SGU kom vi slutligen ner till tio.

På Rubenssons packade man en borrigg och all tänkbar kringutrustning och reservdelar i en 40-fotskcontainer. Den tog 63 dagar att forsla med båt till huvudön Mahe.

– Vi hade fått veta i förväg att det i stort sett inte fanns någon utrustning alls på öarna, så jag lade mycket jobb på att planera packningen för att allt skulle finnas med. I slutänden saknades bara en enda sak; en mutter till en kedjetång. Men en sådan lät vi tillverka hos en skicklig smed som det lokala transportföretaget kände, säger Peter.

 

Mödosamma transporter på slingrande, branta vägar.

Besvärliga transporter

Seychellerna består av hundratals öar men i stort sett hela befolkningen lever på de tre största och det var också där Peter och teamet gjorde borrningarna.

– Vi gjorde både filterbrunnar och bergborrade brunnar och fick vatten i åtta av dem. Det finns gott om flodfåror på öarna och under dem försökte vi hitta sprickzoner.

Själva borrningen gick bra. Seychellerna är inte vulkaniska utan jobbet gjordes i granit. En 12,5-bars kompressor som gav mycket luft hyrdes in och Peter kunde för det mesta borra med tio till tolv minuters borrsjunkning per stång.

– Det var egentligen transporterna mellan borrplatserna som var utmaningen. Höjdskillnaderna är dramatiska, det är brant, slingrigt och besvärligt överallt. På en av öarna är personbilstrafik förbjuden så där fick vi ta oss på cykel mellan jobben.

Trots 2 700 mm regn om året behövs vattenbrunnar.

Sköldpaddor och lyxturister

Förutom den besvärliga geografin och svårigheten att få tag på utrustning beskriver Peter Magnusson ett modernt och välfungerande land. Naturen är vacker och sandstränderna världsberömda som kläckningsområden för havssköldpaddor. De flesta av de 85 000 invånarna lever på huvudnäringen – lyxturism:

– Det har den nackdelen att allting är makalöst dyrt. En köttbit på restaurang kan utan vidare kosta 400 kronor, utan några tillbehör.

Klimatet är stabilt. Temperaturen går sällan under 30 grader ens på nätterna och på dagarna kan den krypa mot 40. I princip varje dag kring lunch kommer en rejäl regnskur, ett riktigt skyfall. Då gäller det att ta skydd:

Seychellerna – ett paradis för både turister och sköldpaddor.

– Det är kolossalt kraftiga regn. Allting blir totalt dyngsurt på mindre än 30 sekunder. Men sedan kommer solen igen.

Kan bli fortsättning

Nu arbetar konsulten Johan von Garrelts med en handlingsplan för fortsättningen. Seychellernas miljöminister är personligen drivande i projektet och förhoppningen är att kunna ersätta de många små och väldigt lokala vattenverk, som idag försörjer mellan 10 och 50 hus vardera, med större anläggningar.

– För vår del betraktar jag det här projektet som avslutat. Men man vet aldrig, säger Peter Magnusson.

– Det kan mycket väl bli en fortsättning. Är någon Geotecborrare intresserad av ett treveckorspass och en enastående upplevelse, så har jag kontakterna!

Text: Jörgen Olsson Foto: Peter Magnusson

Från skolbänken till fast jobb som borrtekniker

Thomas Eriksson borrar från en flotte i Värtahamnen i Stockholm.

När Thomas Eriksson bestämde sig för att gå en borrutbildning och boosta sina kunskaper inom borrning öppnade sig porten till de kvalificerade jobben. Efter att ha klarat av teorin i utbildningen till borrtekniker väntar nu en fast tjänst, på det företag där han en gång började som timanställd hantlangare.

Det är ett typiskt aprilväder i Stockholm, efter snö kommer strålande sol. Ungefär lika omväxlande är Thomas Erikssons arbete. Ena dagen finner vi honom på E18 i Arninge i Täby kommun och nästa dag på en flotte i Värtahamnen i centrala Stockholm.

Från geotekniska undersökningar och mätarbete för att se vad som finns under asfalten, till att borra i berget under hamnbassängen vid bygget av norra Djurgårdsstaden. Precis som Thomas Eriksson vill ha det.

– Jag är ute efter omväxling. Det var en anledning till att jag gick en borrutbildning, jag uppskattar omväxlingen i det här jobbet, säger han.

Hållbar karriär

Thomas Eriksson tillhör årets kull av elever på den utbildning till borrtekniker som Geotec ger – för snart 30:e året – på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Eleverna har avverkat 21 veckor på skolbänken, på Hvilan Utbildning utanför Malmö, och gett sig ut på en elva veckor lång praktik.

Men inte Thomas Eriksson. Han tänkte att en borrutbildning skulle göra honom mer attraktiv i branschen, och nog blev det så. Han har redan fått jobb, utan att ha gjort praktik. Direkt efter den teoretiska delen av borrutbildningen stod han med både praktikplats och jobberbjudande. Med en säkrad praktikplats utmanade han sig själv och sökte jobb istället. Frågan gick till det konsultföretag, Bjerking AB, där han tidigt hade provat på borrning.

– Jag arbetade där tidigare, först som hantlangare och allt i allo och ganska snart med borrning också. Men jag var timanställd och det är ingen långsiktig lösning. Jag behövde borrutbildning för att kunna få fast jobb och mer kvalificerade arbetsuppgifter.

Engagerade lärare

Thomas Eriksson är 40 år fyllda och har tidigare arbetat bland annat som mekaniker, vilket är en bra merit för den som vill utbilda sig till borrtekniker.

Thomas Eriksson är nyutbildad borrtekniker.

– Utbildning är alltid bra att ha och jag bestämde mig för att satsa på att bli borrtekniker. Jag sökte och fick en plats. De flesta lärarna var väldigt engagerade och det ökade också mitt intresse.

Nu hägrar en fast tjänst som geotekniker. I skrivande stund är han provanställd, men han utgår från att få den fasta plats han drömmer om. Bjerking har över 300 medarbetare och kontor i Uppsala, Stockholm och Enköping – och de ville inte gå miste om Thomas Eriksson. Det blev jobb direkt. Praktiken fick han tacka nej till.

– Jag räknar med att företaget vill ha kvar mig! De var ju snabba att erbjuda mig jobb.

Lönen lockar

Enligt SCB:s lönestatistik för borrtekniker är genomsnittlig månadslön för kvinnor 33 100 kronor, för män 31 500 kronor. Och visst hade även lönen en viss betydelse för Thomas Erikssons beslut att utbilda sig.

–Ja, absolut gör utbildningen skillnad i lönekuvertet, säger en nöjd Thomas Eriksson från sin flotte i Värtahamnen. Här kärnborrar han och kollegorna inför bygget av ett pirhus. De försöker att få upp så långa kärnor som möjligt, från åtminstone 10-15 meter under bottenytan. Borrningarna har pågått sedan i höstas och borrpunkterna är många. En Finlandsfärja glider förbi i samma stund som Thomas Eriksson berättar om bygget.

– Det här pirhuset ska stå pall för en hel Finlandsfärja. Om olyckan skulle vara framme…

Text: Mia Ising Foto: Bjerking AB

Arbetsgivaren: Eftertraktad kompetens

– Utbildningen till borrtekniker är en bra grundutbildning, även om geoteknisk sondering och provtagning är annorlunda mot brunnsborrning.
Det tycker Gunnar Lindberg som är avdelningschef för geoteknik och berg på Bjerking. Nu planerar de att ta emot praktikanter, berättar han.

Teknikkonsultföretaget Bjerking AB är ”heltäckande” i bygg och anläggning och konsulter inom samhällsbyggnad. Det är en stor arbetsplats, men möjligheten att ta emot praktikanter varierar för respektive avdelning. Avdelningscheferna har avgörandet i sin hand.

– Vi har inte utnyttjat möjligheten än, men vi kommer att börja med det, säger Gunnar Lindberg, chef på Geoteknik & Berg, om att ta emot praktikanter från utbildningen till borrtekniker.

Borrteknikerns kompetens kommer väl till pass i verksamheten, enligt Gunnar Lindberg. Även om borrutbildning inte är ett krav.

– Vi har ju en medarbetare som nyss avslutat utbildningen och börjat här i Stockholm. Och av totalt tio fältingenjörer på Bjerking är tre före detta brunnsborrare, så de utgör ett bra tillskott.

Geoteknik på önskelistan

Geoteknik som ämne ligger naturligt nog i Gunnar Lindbergs intresse och får han önska något för verksamhetens mot geoteknik i utbildningen till borrtekniker.

– Arbetsmiljöfrågor gör att vi går mot två man på varje borrvagn, så behovet av fältgeotekniker kommer att öka i branschen, spår han.

– Eleverna lär sig att hantera maskinerna och många moment är desamma, men naturligtvis skulle vi önska mer utbildning i provtagning och olika sonderingsmetoder; den vidareutbildning som idag görs av Svenska Geotekniska Föreningen.

Thomas Eriksson om att bli borrare:

  • Arbetsmarknaden ser ljus ut.
  • Lönebilden är bra.
  • Arbetet är omväxlande och blir allt lättare.
  • Att få körkort för lastbil med släp är ett plus.

Geotec om utbildningen till borrtekniker:

  • Inkluderar vatten-, energi-, grundläggnings-, kärn-, och geoteknikborrning.
  • Yrkesmän och specialister undervisar.
  • Praktik ingår.
  • Nästa utbildning startar i september 2017.
  • Fördel med erfarenhet av exempelvis maskin-, bygg- eller anläggningsarbete.

Koll på konduktivitet med Normbrunn -16

I början av året släppte SGU Normbrunn -16. Den bygger i stora delar på -07:an, men några större uppdateringar är viktiga att uppmärksamma. Den viktigaste nyheten är att konduktiviteten alltid ska mätas var 20 meter – utan undantag.

Det mesta är sig likt från Normbrunn -07, men några nya delar i Normbrunn -16 är värda att lyfta fram:

  • Borrning i förorenade områden.
  • Borrning av större anläggningar.
  • Borrning i vattenskyddsområden.
  • Återfyllning.

De två första punkterna hör till viss del ihop. Större geoenergianläggningar blir allt vanligare, och med det också borrning i mark med risk för föroreningar, exempelvis före detta industrimark.

– Därför har vi ett särskilt avsnitt om borrning i förorenade områden, berättar Mattias Gustafsson på SGU som har varit med om att ta fram den nya Normbrunnen, eller ”Vägledning för att borra brunn” som den också heter.

– Först måste alltid en riskbedömning göras. Vilka föroreningar finns och kan de påverka exempelvis arbetsmiljön under borrningen?

Om marken är så förorenad att den kan behöva saneras ska hänsyn till detta tas vid borrningen.

– Energianläggningen får inte vara utformad så att den påverkar möjligheterna att sanera området. Kanske bör saneringen rent av ske först.

– Det kan också röra sig om att föroreningar kan börja spridas på grund av att borrhålen skapar kanaler. Då bör borrhålen återfyllas direkt efter borrningen, säger Mattias Gustafsson.

Botten upp

Normbrunn -16 har förtydligat vad som gäller vid återfyllning: det måste ske från botten och upp. Att fylla i ovanifrån är inte tillräckligt säkert. Då kan det bildas proppar som gör att fyllningen inte lyckas fullt ut. Fyllnadsmaterialet måste pumpas i nerifrån, det vill säga tryckas uppåt.

– Materialet som används för att fylla får heller inte riskera att påverka vatten. Det är också viktigt att anpassa hålets djup och slangar för senare återfyllning, så att effekten inte minskar. Eller rent av borra ett extra hål, påpekar Mattias Gustafsson.

Återfyllnad är också viktigt när ett borrhål överges samt vid saltvatteninträngning.

– Det är därför det är så bra att mäta konduktiviteten – den elektriska ledningsförmågan – var 20 meter. Kommer du till ett område med saltvatten kan du notera det direkt under borrningen och återfylla efter slutfört arbete.

Djupborrning, som blir allt vanligare, tas inte upp specifikt i Normbrunn -16.

– Men här kommer kravet på mätningar var 20 meter in, eftersom risken för höga salthalter ökar med djupet, förklarar Mattias Gustafsson.

Störst risk under borrning

Borrning i vattenskyddsområden leder till en del frågor till SGU. Därför har en särskild del vikts åt att uppmärksamma vad som gäller.

– Vi har förtydligat vilka risker som kan uppkomma och hur borrentreprenören kan förebygga dem. Den största risken är att något går snett under själva borrningen. Det går att förebygga genom att borriggen placeras på ett tätt underlag, exempelvis en presenning. Då går det att hantera spill om det skulle uppstå. Själva brunnen i berget utgör i allmänhet inget större hot mot vattentäkter i jord när den är i drift.

I områden med kommunala vattentäkter i berg ökar riskerna, då en energibrunn befinner sig i samma medium.

– Då kan det vara aktuellt att ställa krav på att återfylla borrhålet.

Normbrunn -16 finns att ladda ned digitalt på SGU:s hemsida och den tryckta versionen kan beställas.

Text: Lars Wirtén

NordDrill 17: Hög höjd på breddad mässa

NordDrill växer. Samarbetet med branschgrannarna Svensk Grundläggning resulterade både i nya utställare och besökare. Det var ett bredare och lite mer nyhetstätt utbud som presenterades 2017 jämfört med premiären för två år sedan. Borrsvängen minglade på mässan, med fokus i första hand inställt på att fånga upp den produktutveckling som sker, både i stort och smått.

Skål för oss! Branschen samlades för mässa och fest.

Ahlqvist höjde sig över mängden på mässan.

 

Slangman blir ännu starkare

Slangman, som används för att sänka ner eller ta upp kollektorslangar och vattenpumpar, är ett välkänt hjälpmedel för svenska brunnsborrare. Rättigheterna och patentet har nyligen tagits över av STM Sweden i Norrköping, sedan uppfinnaren och tidigare ägaren gått i pension.

– Vi har nu en prototyp med en ännu starkare motor. Den är på 2,2 KW och teoretiskt ska den klara djup ner till 500 meter, berättar Olaf Ylisuvanto på STM.

Produktutvecklingen ligger i linje med trenden med djupare borrning. Men man hoppas också kunna attrahera internationella kunder:

– I Sverige skulle jag säga att de flesta brunnsborrare har en Slangman. Men i Tyskland, där det borras mycket, och även å många andra håll i Europa, görs det här jobbet fortfarande för hand med manuell kraft. Så vi hoppas kunna ta oss ut på fler marknader inom kort.

 

Fusion Sweden ny avtalsleverantör…

Fusion Sweden AB, som tillverkar samlingsbrunnar och fördelningsrör för geoenergi, är ny avtalsleverantör till Geotec. Mikael Johansson, med en bakgrund som produktutvecklare inom branschen, driver Fusion Sweden:

– Vi har 25 års erfarenhet av teknik- och produktutveckling inom geoenergi. Vi säljer inga standardbrunnar utan var och en är anpassad efter det exakta behovet. Dessutom är brunnarna tryckfallsprovade av tredje part.

Tillverkningen sker i Varberg och företagets produkter finns på marknaderna i Sverige, Norge, Finland och Storbritannien.

 

…liksom EMS Teknik

Pumpgrossisten EMS Teknik är mångårig veteran som leverantör till brunnsborrare i Sverige. Och först nu har man bestämt sig för att bli medlemmar i Geotec.

– Vi tyckte helt enkelt att det var dags, säger koncernchefen Ola Håkansson. Tillsammans med ett par kollegor var han på plats på NordDrill och visade bland annat de färdiga monteringssatser man säljer.

– Vår grej är att alla våra 4 000 artiklar alltid är i lager och att vi skickar alla beställningar fraktfritt till alla kunder överallt, säger han.

Företaget, med svensk verksamhet i Åhus, är ursprungligen grundat i Norge 1989 och finns i Sverige och Finland sedan 1991 respektive 1992. Man levererar allt från 10-tumspumpar och neråt, samt tankar och hydroforer. Man har dessutom egenutvecklade kopplingar, borrtoppar och enkeladaptrar.

 

Nytt rör sparar tid och kraft

Driconeq kom till mässan med sitt nya borrör, XFlow. Genom en invändig plastbeklädnad minskas lyftvolymen rejält, vilket sparar både tid och kompressorkraft.

– På köpet har plasten ett par positiva sidoeffekter. Den ger en dämpning, som reducerar det hårda ljudet både när man kopplar ihop och när man bryter rören, berättar Niclas Persson.

Driconeq har sin bas i Sunne, med egen design och tillverkning.

– En fördel med att vi inte är bundna till några standarder är att vi kan leverera rör med skräddarsydd design och i speciallängder, även i enstaka exemplar, efter kundernas önskemål.

 

Nordisk marknad lockar italienare

Den italienska riggtillverkaren Beretta var med på NordDrill. De representerades av Cesare Mandelli, mekaniskingenjör och sonson till företagets grundare.

– Vi är ett familjeföretag med 30 års erfarenhet av att utveckla borriggar och har vår tillverkning utanför Milano. Vi har riggar från 1,5 och upp till 20 ton och vi har allt mer kommit att specialisera oss på de lite mindre modellerna.

Beretta har ingen representation i Sverige eller i Skandinavien över huvud taget.

– Men vi är intresserade av marknaden här uppe. Vi har nyligen investerat i en ny fabrik och söker nya marknader och nya samarbeten. NordDrill känns som en bra startpunkt för att komma in. Det är en förhållandevis liten mässa, och det gillar jag eftersom det innebär att besökarna är desto mer kunniga, säger Cesare Mandelli.

 

Svetsa med lågvolt?

Urban Jörtner visade utrustning för elektrosvetsar med låg volt.

– Brunnsborrarna svetsar med 220 volt men i den övriga industrin och särskilt på den kommunala sidan är det lågvoltssvetsning på under 40 volt som gäller. Eftersom lågvoltssidan är så mycket större betyder det att ett byte gör att man får tillgång till ett mycket större sortiment av utrustning.

 

 

Nyhet som sparar ryggen

En klurigt konstruerad liten vagn för att transportera foderrör presenterades som nyhet i Värmdöpumpens monter. Vagnen är framtagen av frilansande konstruktören Berndt Svedbro, som själv fanns på plats för att demonstrera:

– Jag gjorde en prototyp för ungefär ett år sedan, till en brunnsborrare jag känner. Det var faktiskt hans fru som bad mig hitta på något, hon tyckte att han slet ut sig helt med att bära foderrör på axeln.

Med hjälp av ett löstagbart grepp placeras foderröret på vagnen, som genom rörets egen tyngd då stänger sig och håller röret stadigt fast. På så sätt kan det enkelt och med rejält minskad ansträngning flyttas mellan lastbilen och riggen.

– Jag tror att många borrare skulle ha nytta av ett sånt här hjälpmedel, säger Berndt Svedbro.

 

Norska Hitech Energy

på väg

Från Säljex fanns Lars Rongert på plats. Han representerar det norska företaget Hitech Energy, som planerar en större satsning på den svenska marknaden:

– Det rör sig om olika produkter till geoenergianläggningar, framför allt samlingsbrunnar och färdigisolerade skåp.

Varumärket heter Energeo och produkterna är tillverkade i Polen och Tyskland. Vi var inte med förra gången men bestämde oss för att satsa på NordDrill i år, som ett steg i en planerad lansering, berättar han.

 

Största borrkronan

Mincon höll till på NordDrills utomhusdel och förutom den omåttligt populära hamburgergrillningen lockade man med ”världens största borrkrona”. Med en diameter på cirka en och en halv meter var den i sanning en imponerande syn.

– Vi har nyligen förvärvat ett finskt företag, som heter PPV, och genom det fått tillgång till ett större produktutbud – bland annat den här kronan, berättade Mincons Jukka Ahonen.

Den väldiga borrkronan mellanlandade på Elmia på sin väg till Malaysia där den ska användas till ett grundläggningsjobb i samband med bygget av motorvägsbroar.

 

RISE tar hand om certifieringen

En aktör som nästan ingen besökare på NordDrill kände till sedan tidigare är RISE. Det är inte så konstigt. RISE (som ska uttalas på engelska, ”rajs”) är den nästan helt nybildade sammanslagningen av de svenska forsknings- och certifieringsinstituten SP, ICT och Innventia.

Det är alltså RISE som numera har hand om personcertifieringen av de svenska brunnsborrarna.

– RISE står för Research Institutes of Sweden. I den nya organisationen är vi omkring 2 500 medarbetare, men inom certifieringen är vi fortfarande samma personer och har samma organisation och rutiner som tidigare, berättar Ulf Petersson. (t h på bilden)

Han och kollegan Johan Åkesson hoppas på en snar och stor tillströmning av borrföretag som vill anmäla medarbetare till certifieringsutbildning:

– Det finns ju ett mål att ha en certifierad borrare per rigg. Dit är det en bit kvar, eftersom det visat sig att på ungefär 1 000 yrkesaktiva borrare så finns idag bara ett drygt 50-tal B-certifikat utfärdade.

 

Diamantborrning väntas växa

Swedish Diamondtool Consulting, SDC, hade en monter på NordDrill och där återfann vi bland andra Geotec-bekante kärnborrningsveteranen Anders Olsson. Erik Håkansson, (mitten) försäljningsansvarig vid företagets huvudkontor i Nora, där man också har sin tillverkning, ser ljust på framtiden för kärnborrning med diamantverktyg:

– Traditionellt har kronor av den här typen mest använts för prospektering. Men nu börjar fler och fler inom grundläggning intressera sig. Det hänger samman med ett ökat antal renoveringsprojekt i gamla stadskärnor, där man på grund av risk för vibrationer som kan skada gamla byggnader inte får slå ner pålarna.

SDC har diamantborrkronor från 56 upp till 300 millimeter.

 

Var finns utvecklingen?

Martin Åström stod i Drillit-montern och noterade ett stort intresse för de rostfria filter företaget importerar.

– Det har inte funnits så många leverantörer av sådana filter tidigare. Det är också roligt att det är en del grundläggare här. De är mest intresserade av våra borrkronor med vingar och av länspumparna.

I övrigt passade Martin Åström på att efterlysa ännu mer utveckling i branschen, i synnerhet på arbetsmiljösidan.

– Till exempel kan jag tycka att det är konstigt att det inte händer mer på maskinsidan, särskilt med tanke på hur mycket vi har fått upp produktionstakten de senaste åren. Den stackare som tidigare skulle lyfta 100 meter rör om dagen ska nu lyfta 300 meter, när han egentligen inte ens skulle behöva röra en borrstång. På underjordssidan är allting automatiserat, men hos oss är det fortfarande inte särskilt vanligt med stånghantering.

 

Nu är det DeBe Flow Group

som gäller

DeBe Pumpar har med köpen av H2O Filterteknik, Pump- och brunnsteknik och Pemtec vuxit på både bredden, höjden och djupet. Företaget utnyttjade tillfället att på NordDrill manifestera att man nu är DeBe Flow Group.

Jonas Bohlin var en av många medarbetare på plats. Han demonstrerade det senaste inom pumpteknik i form av Subdrive, en frekvensstyrd pump för att få ett jämt och konstant tryck samtidigt överallt i hemmet – i duschen, tvätten, köket, trädgården etcetera – oberoende av vilket djup pumpen sitter på.

– Den är framtagen för enskilda fastigheter men fungerar även bra för små samfälligheter. Den senaste modellen styrs med en app, där man till exempel kan ställa in start- och stopptryck och även läsa av eventuella felmeddelanden, förklarade Jonas Bohlin.

Text och foto: Jörgen Olsson

 

 

Påldagen 2017: Kompetens och utveckling i fokus

De båda skråna brunnsborrare och grundläggare närmar sig varandra allt mer, i takt med att intresset för varandras verksamheter ökar. Vilka beröringspunkter finns? Borrsvängen tittade in på Påldagen 2017, som i år gick av stapeln i Göteborg en strålande majdag.

Påldagen anordnas i samarbete mellan Pålkommissionen och Svensk Grundläggning för alla som är intresserade av grundläggning med pålar av olika slag, så som konsulter, byggherrar, entreprenörer, myndigheter och så vidare. Och dagen bjöd på ett fullspäckat program på tema pålar och stödkonstruktioner, med en lång rad utställare och föredrag från branschen.

– Borrning som metod ökar för både pålnings- och spontningsarbeten, säger Mats Larsson, ordförande i Pålkommissionen.

Mats Larsson ordförande i Pålkommissionen, inledde dagen genom att tillsammans med Leena Haabma och Göran Svensson från Svensk Grundläggning tala om den pågående verksamheten. Efter föreläsningar om sponter som inte gått så bra och om det bara är beställaren som ska ställas till svars för bristfälliga konstruktioner, diskuterades lösningar på problemen.

Säkerhet och kunskap i första hand

Magnus Sjöberg från Stockholms Hamn betonade vikten av tydlighet i ett uppdrag: Det här vill vi! Så här bör det utföras!

– Det får inte ske några olyckor. Det är viktigare att utförandet sker på ett säkert sätt än att spara pengar. Byggherrar gillar inte oförutsedda händelser. Ta hellre med riskerna från början än att de kommer efterhand. Vid offentliga upphandlingar är det viktigt att ställa rätt krav. Arbetsmiljön är viktig även här.

Han efterfrågade också utbildning av byggherrar i grundläggning och geoteknik.

– De saknar ofta kompetens. Ibland vet de inte ens att de saknar den. Involvera geotekniker tidigt. Ställ rätt krav på entreprenörerna och följ upp dem. Samarbeta med skolor. Och säg ifrån, även om ni arbetar som underleverantör.

Sponthandbok på väg

Anders Kullingsjö från Skanska är en av författarna till den kommande nya Sponthandboken, som har varit ute på remiss. Publicering sker i höst. Han berättade om på vilka sätt den kan vara till hjälp, och diskuterade med publiken om boken kan lösa alla problem och förhindra dåligt konstruerade sponter.

Det diskuterades också vilka utmaningar som byggandet i Göteborg innebär med användande av slitsmurar och grävpålar. Och uppdrag finns det gott om – Johan Trouvé vid Västsvenska Handelskammaren räknar med stora infrastrukturinvesteringar i Västsverige de kommande åren.

Mellan föreläsningarna stannar Borrsvängen till vid SSAB:s monter, där försäljningschef Kjell Kjellberg berättar att det idag råder kapacitetutmaningar samtidigt som det byggs mycket i Sverige.

Vilka beröringspunkter ser du mellan brunnsborrare och grundläggare?

– Det är ju rören, med den skillnaden att brunnsborrarna använder tunnväggiga foderrör när de borrar och våra kunder använder stålrörspålar.

Martin Jönsson och Stefan Johansson från Atlas Copco Welltech – välbekanta ansikten för Geotecs medlemmar.

Stefan Johansson som representerar Atlas Copco är inne på samma linje:

– Det är egentligen ingen skillnad på att borra en påle i en grundläggning eller en brunn för vatten eller energi, mer än att dimensionen kan skilja.

– Skillnaden är att brunnsborrarna ofta är minde företag som vänder sig till privatpersoner. Det innebär kanske att det kan vara svårt att ha resurser för större uppdrag. Däremot kan de ju jobba som underentreprenörer. Allt handlar om kunskap, kompetens och resurser. Men själva utförandet ligger som sagt väldigt nära vartannat.

Ny sond för geotekniska undersökningar

Strax intill visar Mats Byström och Fredrik Nilsson från Geotech sin produkt, Geotech Nova sond för geoteknisk undersökningar. Den har fyra standardgivare: spetstryck, mantelfriktion, portryck och lutning. Som tillval kan sonden även utrustas med minne och temperaturgivare.

– Ljudöverföringen sker trådlöst och i realtid i 17 bits upplösning, berättar de.

Uppskattningsvis deltog 210 personer under Påldag17. Dagen avslutades med studiebesök på flera platser i Göteborg, innan den gemensamma middagen.

 

Pålkommisionen:

Pålkommissionen bedriver forskning, utveckling och utredningar inom pålgrundläggning och stödkonstruktioner. Kommissionens huvuduppgift är att bidra till utveckling inom dessa teknikområden genom att prioritera, initiera och genomföra forsknings- och utvecklingsprojekt, följa upp och utvärdera forskningsresultat och sprida kunskap och erfarenhet. Enligt Pålkommissionen har man till stor del bidragit till att ändamålsenliga och kostnadseffektiva pålade konstruktioner nu utförs med svensk pålningsteknik.

Text och foto: Maria Backman

Därför öppnar vi Borrsvängen på webben

Borrsvängen.se är en digital utgåva av branschtidningen Borrsvängen. Här kommer främst innehåll från den tryckta tidningen publiceras, men även exklusiva nyheter utlovas.

Webbupplagan syftar till att bredda läsekretsen och göra Borrsvängen mer tillgänglig och interaktiv.

– Vi vill på det här sättet öka vårt informationsflöde. Med en digital utgåva kan vi löpande publicera nyheter som kanske inte kommer med i tidningen, säger Johan Barth, vd på Geotec.

– Idag är det viktigt att synas i digitala kanaler och få spridning i sociala medier. Det får vi inte med enbart en tryckt upplaga. Våra läsvärdesundersökningar visar att Borrsvängen är väldigt uppskattad och vi vill helt enkelt nå ut till fler läsare.

Johan Barth försäkrar samtidigt att det här inte är ett första steg för att lägga ned den tryckta upplagan.

– Absolut inte. Det traditionella pappersformatet är inte på något sätt ur tiden. Jag är övertygad om att läsarna vill ha en tryckt tidning. Det är den som ligger framme på fikaborden och följer med i bilarna. Borrsvangen.se blir ett komplement till den tryckta tidningen.

Bredare publik

Borrsvängens annonsörer får med webbversionen ytterligare en yta att nå både Borrsvängens läsare och en bredare publik som inte läser den tryckta tidningen.

– Geotec.se har hög ranking i sökmotorerna. Genom att annonsera på borrsvangen.se når annonsörerna dels ut till en bredare publik, dels kan de själva välja tidpunkter för sina annonser helt oberoende av den tryckta tidningens utgivning, säger Johan Barth.

Text: Lars Wirtén

Så här tror branschen om framtiden

Borrsvängen har tagit pulsen på branschen och vad den tror om framtiden inom de tre områdena vatten-, energi- och entreprenadborrning. Resultatet visar på både stark framtidstro och osäkerhet. Entreprenadborrning framstår som området att satsa på.

Geotec gjorde i slutet av förra året en branschundersökning. Den visar att det råder osäkerhet kring branschens största område, energiborrning. Cirka 60 procent av borrentreprenörerna har mer än 60 procent av sin verksamhet inom energiborrning. Utvecklingen här har därför stor betydelse för branschen. Och det råder delade meningar om hur energiborrningen kommer att utvecklas. En tredjedel var tror att marknaden kommer att vara oförändrad, öka respektive minska de närmaste tre åren. Ett resultat som pekar på att det råder osäkerhet inför framtiden.

Grafik: Elin Gunnarsson Ekström

– Min spontana reaktion är att alla borrningsföretag inte har samma erbjudande, storlek och inriktning. De mindre borrar ofta mot konsument och där har det varit mycket fokus på vattenborrning 2016 på grund av de låga grundvattennivåerna, säger Jon Svärd på Malmberg Borrning.

– Samtidigt har VVS-installatörernas efterfrågan minskat på energiborrning. Det är inte konstigt, vi har installerat geoenergi i Sverige sedan 1990-talet. Villamarknaden är mättad.

– Vi som jobbar mot kommersiella fastigheter och större projekt ser tvärtom en kraftigt ökad efterfrågan på effektiva värme- och kylsystem. De som bygger nytt eller vill renovera sina fastighetsbestånd har inga andra alternativ till fjärrvärme.

– Den som byter till geoenergi kan spara 60 procent av energikostnaden. Men det är inte bara ekonomi som gör att många efterfrågar geoenergi. Känslan av att vara låst till en leverantör påverkar mer än man kan tro, förklarar Jon Svärd.

Bättre marknadsföring krävs i framtiden

Dan Inge Fäldt på AB Di Tech i Vårgårda tror att den höga investeringskostnaden kan skrämma, trots att driftkostnaden blir lägre och höjer fastighetens värde. Framför allt menar Dan Inge Fäldt att det krävs bättre marknadsföring i framtiden – från alla parter i branschen.

– Vi måste samarbeta bättre, till exempel Avanti och Geotec, och marknadsföra oss på ett bra sätt på olika event med mera för att skapa fler jobb i branschen. Samtidigt har varje enskilt företag ett ansvar också. Vad gör vi själva för att marknadsföra oss?

 

Dan Inge Fäldt på Di Tech vill se mer samarbete i branschen. Foto: Privat.

Dan Inge Fäldt märker ingen minskning inom energiborrning. Han tror marknaden kommer vara konstant de kommande fem-sex åren, liksom priserna. På så sätt råder en konstant prispress.

– Priserna ligger kvar på samma nivå som på 1980-talet. Samtidigt måste vi kunna höja priserna för att öka lönsamheten eller satsa mer på marknadsföring exempelvis.

Byggboom driver entreprenad

Om det står och väger kring energiborrning råder det å andra sidan en mycket stark tro på entreprenadborrning. Hälften av företagen tror att den kommer att öka de närmaste åren. 17 procent tror att entreprenadborrning kommer att öka mycket. Endast två procent tror att den kommer att minska. Bland leverantörerna tror så många som 60 procent att entreprenadborrning kommer att öka mycket.

– Vi har många stora infrastrukturprojekt som drar igång. Det är också en effekt av bostadsbristen, det byggs mycket helt enkelt, säger Fredrik Ahlqvist på Ahlqvists Brunnsborrning på Gotland.

Entreprenadborrning utgör än så länge endast en liten del av branschen. 74 procent av borrentreprenörerna som deltog i undersökningen har mindre än 20 procent av sin verksamhet inom entreprenadborrning. Nu finns det starka tecken som tyder på en snabb tillväxt inom entreprenadborrning.

– Vi satsar mycket på grundläggningsborrning. Det är där vi växer och investerar, berättar Fredrik Ahlqvist.

För att satsa på entreprenad krävs, förutom rätt maskiner, erfarenhet av själva borrningen och kunskap om vad som krävs runtomkring.

– Det ställs högre krav på till exempel dokumentation och maskiner än på privatmarknaden, konstaterar Fredrik Ahlqvist.

Vattenborrning är stabil

Grafik: Elin Gunnarsson Ekström

Även vattenborrning står för en relativt liten andel av branschen totalt. Här märks en försiktig optimism inför framtiden. Andelen som tror att den kommer att öka, 33 procent, är lika stor som när det gäller energiborrning. Det som skiljer är att branschen bedömer vattenborrning som betydligt mer stabil. Hälften tror att volymen kommer att vara oförändrad om tre år.

– Vatten kommer att bli ännu viktigare i framtiden, det är hårdvaluta så som världen ser ut. Jag tror det blir mer vatten framöver, säger Håkan Abrahamsson på Håkans Vatten i Ankarsrum utanför Västervik.

– Många fritidshusägare med sommarvatten vill exempelvis ha egen borrad brunn för att kunna vara i huset året runt.

Hur tillförlitliga är då svaren i en sådan här undersökning? Det rör sig såklart om subjektiva bedömningar. Men erfarenheten är stor i borrningsbranschen. 58 procent av de tillfrågade har varit etablerade i branschen mer än 20 år. Så det vore nog dumt att bortse från deras framtidsspaning.

Text:Lars Wirtén

– Grundläggning vidgar elevernas värld

Ola Mårtensson på Peab undervisar borrteknikereleverna i grundläggning. Foto: Johan Andersson

 – Grundläggning är en nischad specialistbransch. Det är ett tufft och ofta svårt jobb, men med mycket yrkesstolthet och gemenskap. Det är roligt att undervisa eleverna på Borrteknikerutbildningen i grundläggning – branscherna ligger nära varandra och i nästan varje årskull väcks intresset hos ett par stycken.

Så säger Ola Mårtensson, arbetschef på Peab Grundläggning och ansvarig för region syd. Sedan en handfull år håller han i den fyradagarskurs i grundläggning som ingår i Borrteknikerutbildning, som Geotec arrangerar på Arbetsförmedlingens uppdrag.

– Det brukar bli tre dagar med blandad teori och övningsuppgifter och en dag med studiebesök. Det finns många metoder och tekniker inom grundläggning, så det är mycket som ska pressas in på de fyra dagarna, säger Ola Mårtensson.

Han brukar presentera folket i grundläggningsbranschen som ”ett gäng stolta specialister”.

– Vi gör korta men helt avgörande insatser inom alla typer av bygg- och anläggningsentreprenader. Ett medelprojekt är kanske tre fyra veckor och utgör mellan en och fem procent av den totala entreprenaden.

Teori och övningar

Kursen innehåller ett avsnitt om teknisk geologi, det vill säga de parametrar som styr markens hållfasthet.

– De är sådana faktorer som avgör vilka metoder vi använder. Mycket av grundläggningen handlar ju om att antingen förbättra jordens bäregenskaper eller att flytta över stora laster till bärkraftig grund.

En grundläggningsmetod är pålning och Ola redogör för de olika typer av pålar som används – slagen påle, borrad påle eller olika varianter av specialpålar. Den andra stora metoden är spontning, alltså att bygga schaktväggar med olika tekniker och material.

– Här kommer vi också in på risker och på alla de faktorer i omgivningen man måste ta hänsyn till när man väljer metod.

Studiebesök ökar förståelsen. Överst kv Hallenborg i Malmö, nedan vid Stadskajen i Landskrona. Foto: Johan Andersson

Besök på verkstaden

Ett besök på Peabs verkstad ingår som ett av studiebesöken och är en viktig del av förståelsen för branschen.

– Här tittar och känner vi på alla olika typer av utrustning vi använder. Eleverna får en känsla för verksamheten. Mitt mål är att vidga deras värld och få dem att se att det finns en näraliggande bransch där deras kunskaper är efterfrågade, säger Ola Mårtensson.

Borrare som grundläggare

Borrad pålning är den grundläggningsmetod som ligger närmast yrket som borrtekniker för energi- och vattenbrunnar.

– Men jämför man med brunnsborrare så rör vi oss inte alls på samma djup. Vi borrar kanske tio-femton meter ner i jord, men vi använder för det mesta större maskiner och material med större dimensioner. Men på Peab samarbetar vi ganska ofta med brunnsborrare, framför allt när det gäller foderrörsborrning, som till exempel används till fundament för vindkraftverk.

Text: Jörgen Olsson

Tummen upp för Borrsvängen!

95 procent av branschen läser Borrsvängen. Fyra av fem läser alla nummer. Och ni läsare tycker om det ni får: Tre av fyra ger Borrsvängen betyget bra eller mycket bra.

Borrsvängen började ges ut av Geotec 1993 som en branschtidning för borrtekniker om vatten, geoenergi och borrningsteknik. Den går kostnadsfritt ut till alla intresserade och har idag en upplaga på cirka 5 000.

Under de drygt 20 år Borrsvängen har getts ut har den etablerats som den ledande branschtidskriften och läses av borrentreprenörer, leverantörer, konsultbolag, byggbolag, kommunala tjänstemän med flera.

Grafik: Elin Gunnarsson Ekström.

Geotec undersöker med jämna mellanrum vad branschen tycker om Borrsvängen för att hela tiden kunna bli bättre. Under hösten har vi frågat 150 borrentreprenörer och leverantörer vad de tycker om tidningen. Resultatet är uppmuntrande.

– Att nästan samtliga som har deltagit i undersökningen uppger att de läser Borrsvängen tar vi som intäkt för att Borrsvängen fyller en viktig funktion i branschen. Det finns ett stort behov av information, branschspecifika nyheter och att hålla sig à jour med utvecklingen i allmänhet i branschen och hur andra borrföretag och leverantörer arbetar, säger Johan Barth, vd på Geotec.

Fler läsare

Borrsvängen läses inte bara pliktskyldigt, den uppskattas också mycket. 26 procent, eller var fjärde läsare, ger högsta betyg till tidningen på en femgradig skala. Utvecklingen har också gått åt rätt håll. I en undersökning från 2011 uppgav 89 procent att de läser tidningen. Den siffran har ökat till 95 procent. Andelen som läser alla nummer av tidningen har ökat från 64 till 81 procent.

– Det är fantastiskt glädjande och ett stort förtroende från läsarna som vi tackar för. Samtidigt förpliktar det och vi kommer göra allt för att bli ännu bättre framöver, försäkrar Johan Barth.

Text: Lars Wirtén

En stämma som utmanade normerna

Det var ett 70-tal medlemsföretag som i slutet av november samlades på hotell Clarion Malmö Live. Den stora stämmomiddagen intogs i foajén på Malmö Opera där sällskapet njöt av hyllade musikalföreställningen Kinky Boots; en show som med sitt tema kom att lägga grunden för fredagens stora inspirationsföreläsning med Claes Schmidt.

Boosting bra men dyrt

Men den första dagens konferensprogram höll sig till mer välbekanta men inte desto mindre intressanta ämnesområden. Från Atlas Copco kom Dmitry Karablinov och pratade om en teknik som få svenska brunnsborrare provat på, nämligen borrning med boosters.

Dmitry Karablinov berättade om boosting.

Genom att koppla på en eller två boosters till grunduppsättningar av primärkompressorer kan trycket höjas från 35 till svindlande 345 bar.

– Tekniken med sammankopplade kompressorer och booster använder vi mycket i Indonesien, där det finns ett antal geotermiska borrprojekt som går ner till 3 500 meter, berättade Dmitry Karablinov.

Men boosterborrning finns på närmare håll också. I Esbo utanför finska huvudstaden Helsingfors pågår som bekant en ”rekordborrning” som ska ner till 7 000 meter.

– Här kommer vi att övergå från luft- till vattenborrning på de riktigt stora djupen, förklarade Dmitry som också tipsade om att det finns stora pengar att spara på att använda eldrivna kompressorer.

– Den stora utmaningen med booster-borrning är egentligen inte teknisk utan ekonomisk. Det behövs många maskiner och det kan vara svårt att få det finansiella att gå ihop.

Lagar kring vattenverksamhet

Magnus Berg från advokatfirman Nordic Law är mångårig samarbetspartner till Geotec i juridiska frågor. Han pratade om vad som är anmälans- respektive tillståndspliktigt när det gäller vattenanläggningar, till exempel akviferanläggningar. Och han var angelägen om att slå hål på en myt:
– Jag får då och då höra att det under vissa omständigheter inte behövs vare sig anmälan eller tillstånd. Visst – det finns ett undantag som gäller ”där det är uppenbart att man varken skadar allmänna eller enskilda intressen”. Men man ska vara väldigt försiktigt med att hävda undantag. Utgå ifrån att det krävs tillstånd, för det är huvudregeln. Om du hävdar undantag betyder det att du saknar så kallad rättskraft om det senare kommer någon och hävdar en skada.
En stor fördel med att ha en dom i form av ett tillstånd för vattenverksamhet eller miljöfarlig verksamhet är domen står sig mot grannar, kommun eller andra som kan tänkas ha invändningar i efterhand.
– Sedan kan ett tillstånd alltid omprövas och man kan till exempel få gå ner i storlek på sin anläggning, men då kan man förvänta sig ersättning, säger Magnus Berg.

Mud i teori och praktik

Anders Olsson är en av den svenska borrbranschens riktiga veteraner. Han höll en både teoretisk och praktisk föreläsning om borrvätskor – eller mudborrning.

Anders Olsson demonstrerar hur mud fungerar i ett borrhål.

– Mudborrning, alltså borrning med en blandning av vatten och lera eller vatten och polymerer, är allra vanligast inom gas- och oljeborrning men används även vid schaktfri rördragning, berättade Anders Olsson.
Poängen med muden är att den med rätt densitet balanserar trycket i formationen så att borrhålet inte kollapsar. Och med rätt viskositet undviker man sedimentering i borrhålet.

– Leran är bentonit och polymererna kan vara antingen konstgjorda eller naturliga, i det sistnämnda fallet är de av stärkelse. Det rör sig om otroligt små lerpartiklar, från 0,5 och ändra ner till 0,0001 micron. De är så små att de påverkas mer av elektriciteten sinsemellan än av tyngdlagen och därför håller de sig svävande i blandningen.

Anders Olsson genomförde även ett par praktiska experiment. Ett av dem visade hur hans hemmablandade mud bildade ett ”lock” när den hälldes ner i ett mått med grus.

”Vi blir aldrig av med våra fördomar och det är inte heller meningen att vi ska. Men vi ska vara medvetna om dem.”

– Det illustrerar hur muden fungerar längs borrhålsväggarna i till exempel en ganska lös grusformation. Den stänger till väggarna och hindrar hålet från att kollapsa.

Tips om sociala medier

Ska man som företag satsa på att vara aktiv på sociala medier som Facebook och i så fall varför? Och hur gör man? Om dessa ting tipsade Johan Åberg som driver konsultföretaget Nivide.

– Det allra första man ska göra är att själv bestämma sig vad man vill få ut av en satsning på sociala medier. Vill man rent allmänt öka kännedomen om att företaget finns? Vill man få fler förfrågningar från potentiella kunder? Vill man öka sin attraktionskraft som arbetsgivare? Eller vill man uppnå något annat?

Det gäller alltså att sätta ett mål och att vara noga med att mäta – räckvidd, delningar, hur många som gillar och andra parametrar.

Vad ska inläggen handla om då? Det finns beräkningar som visar att vi i dagens digitala värld nås av så många som 5 000 budskap varje dag.

– I det läget kan vi konstatera att den gamla sortens kommunikation eller annonsering med ”bombmattor” inte fungerar längre. I sociala medier behövs något som berör och som tillför värde, annars läser eller klickar man inte.

– Ett annat sätt är att annonsera på Facebook eller Google. Då går det att rikta den annonseringen enligt ett stort antal parametrar, för att öka chansen att nå dem man verkligen vill synas hos, säger Johan Åberg.

Bra inlägg i sociala medier ska:

• Fokusera på nytta eller värde för läsaren.

• Utbilda och hjälpa.

– Var generösa och bjud på er kunskap, uppmanar Johan Åberg.

Normbrunn och geoenergi

Under mötesdagarna medverkade också Göran Risberg från SGU och berättade bland annat om nyheter i revideringen av Normbrunn-dokumentet. Läs mer på sidan 15.

Signhild Gehlin sammanfattade Svenskt Geoenergicentrums aktiviteter och blickade framåt. Läs mer om det på sidan 17.

Även tekniska kommittén redogjorde för sina pågående projekt. En artikel om dessa finns på sidan 27.

Inspirerande om normer

Förmiddagen den andra konferensdagen dominerades av Claes Schmidt/Sara Lund. Claes är veteran som entreprenör i det skånska nöjeslivet, har drivit nattklubbar och satt upp shower – och 2003 kom han ut som transvestit.

Nu gör Claes Schmidt bejublade, interaktiva föreläsningar om kön, transvestism, normer och värderingar. Han gör det på ett oefterhärmligt sätt, med sprudlande energi, skarpa argument, underfundiga tankevändningar och inte minst massor av humor.

Det blev två mycket innehållsrika, minnesvärda – och korta! – timmar när Claes, som gästade Geotec i sitt kvinnliga alter ego Sara Lunds gestalt spelade ut sitt register som inspiratör och tankeväckare.

Kanske kan det viktigaste av hans många medskick formuleras såhär: ”Vi blir aldrig av med våra fördomar och det är inte heller meningen att vi ska. Men vi ska vara medvetna om dem.”