Stopp för energibrunnar i Stockholm

Sedan i somras är det stopp för borrning i Stockholms innerstad. Illustration: Myra S Söderström

Nu säger exploateringskontoret i Stockholms stad nej till borrning av energibrunnar i hela innerstaden. Exploateringskontoret förklarar att borrningen ”krockar” med byggandet under mark; kommunen vill säkra att den har svängrum i undermarken, utan att komma i konflikt med nya bergvärmeanläggningar. För borrare och byggare står miljoner på spel.

Det nya förhållningssättet har fått branschen att se rött. ”Vi förlorar uppdrag och pengar” säger vittnesmålen. Telefonerna går varma på exploateringskontoret. Men vi tar det från början:
– Det började i våras med att exploateringskontoret, i egenskap av markägare, vände sig till andra berörda förvaltningar med frågan hur staden i framtiden ska se på nya geoenergianläggningar. Detta mot bakgrund av de omfattande undermarksbyggen som kommer att ske, exempelvis tunnelbana och stora avloppsrör, berättar Fabian Kjessler, enhetschef för markförvaltningen på Stockholms stads exploateringskontor, som har det samlade ansvaret för förvaltning och exploatering av stadens mark.
– Det resulterade i att vi nu är remissinstans. Dels i egenskap av markägare, dels i och med att vi arbetar med exploateringsprojekt som kan komma att både påverka och påverkas av nya borrhål. Tidigare stannade det vid att ansökningar om borrtillstånd behandlades av trafikkontoret och miljöförvaltningen.
Även om exploateringskontoret i vissa fall avstyrker en remiss från miljöförvaltningen har den senare förvaltningen avgörandet, men Fabian Kjessler bekräftar att trycket på exploateringskontoret är stort. Remisstiden har förskjutits under hösten, när exploateringskontoret velat sätta sig in i hur de andra berörda förvaltningarna ställt sig i frågan. När avslagen därtill är många genererar det upprörda samtal till kontoret.

”Nya borrhål alltid olämpligt”

– Vi tycker alltid att det är olämpligt med nya borrhål i innerstaden med tanke på hur mycket anläggningar som finns och planeras under mark. Som markägare i innerstaden är vi därför restriktiva och avstyrker om borrhålen berör vår mark, det vill säga anläggs på eller vinklas ut under vår mark.
I regionen görs dagligen runt 280 000 resor med pendeltåg och många berör innerstaden, en yta på cirka 50 kvadratkilometer i den norra samt centrala delen av kommunen.
– Staden vill inte riskera att inte kunna bygga som man önskar i framtiden. Det är väldigt trångt under mark i innerstaden, och den allmänna marken är inte i första hand till för enskilt ändamål.
Stockholm ger enligt Fabian Kjessler fortfarande borrtillstånd i ytterstaden, men då får borrhålen inte vinklas utanför den egna tomtgränsen.

Slår hårt

Ett företag som haft med exploateringskontoret att göra är Rototec AB. Företaget är en av Europas större leverantörer av geoenergilösningar, med kontor i bland annat Upplands Väsby. Jonas Grundström, projektansvarig:
– Exploateringskontoret har i sina yttranden gett avslag även till oss, men som stor aktör har vi med juridisk hjälp och konsultation haft möjlighet att få igenom merparten av våra tillstånd. Rototec är rikstäckande samt opererar i flera länder så detta har inte drabbat oss så hårt, men vi kan se att det kan få förödande konsekvenser för den enskilda mindre aktör som har sitt huvudsakliga upptagningsområde i Stockholm.
– Dessutom ställer vi oss skeptiska till de grunder kommunen baserar sina avslag på. Det kan vara allt från felaktigt tolkade tomträttsavtal, från exploateringskontorets sida, till att man vill säkra plats för infrastruktur som inte ens befinner sig i planeringsstadiet.

Riskerar miljoner

Ett annat företag som drabbas är Energipartner, installatörer av värmepumpar, med hemvist i Bromma. De nya riktlinjerna kom som en blixt från klar himmel, säger vd Calle Rosén irriterat.
– Plötsligt fick vi nej från miljöförvaltningen och på den vägen är det. Det är många miljoner som hänger i luften för oss, det blir svårare att leverera borrningen dels för att vi skulle behöva gå in på stadens mark och dels på grund av att vi har att göra med tomträtter som är omoderna och reglerar anslutning till oljeanläggningar. Hur nu det kan vara ett problem när vi installerar värmepumpar.
– Vår uppfattning är att det är nej som gäller även i förorten. I den mån vi fått ett ja har det inte varit giltigt omgående utan haft en karenstid. Vi har inte mött dessa problem tidigare. Det har varit möjligt att få borra ner i undermarken och det tycker jag är rimligt, att kommunens invånare får nyttja det utrymmet.

Önskar avtal

Calle Rosén har sitt recept på hur kommunen kan säkra en framtida tillgång till mark, om det inte går att lösa på annat sätt.
– Skriv avtal! Det borde exempelvis en bostadsrättsförening acceptera, även om det skulle begränsa energilagringen till ett visst antal år.
Jonas Grundström är av samma åsikt, det finns åtminstone tillfälliga lösningar, och även han menar avtal – vilket tillämpats tidigare. Då kunde den få ja som skrev under på att ge kommunen rätt att ”lösa in” en energianläggning.
– Kommunen kan skriva tilläggsavtal med den som söker borrtillstånd, för att tidsbegränsa eller på annat sätt reglera tillgången till marken. Tillstånd för energibrunnar måste inte gälla för evigt. På så sätt är de juridiska möjligheterna stora, och allt är bättre än det förhållande som råder nu.

Tveksam till avtal

Fabian Kjessler på exploateringskontoret är tveksam till en lösning där staden tillåter borrhål men tecknar avtal om att den sökande måste avveckla borrhålet om det i framtiden kommer i konflikt med en annan anläggning. Det kan bli en dyr historia för den som investerar i en energianläggning, om kommunen kommer några år senare och kräver att den ska bort och man inte kan få ekonomisk ersättning.
– Jag kan förstå om en bostadsrättsförening, skola eller industrilokal vill satsa på geoenergi, men sådana avtal kan bli problematiska den dag kommunen behöver komma åt marken. Föreningen måste då avveckla sin anläggning och investera i en ny lösning, utan att få någon ersättning för vare sig bergvärmeanläggning eller ny anläggning.
– Jag förstår att det skapar problem och upprörda känslor när folk får avslag. Det här är vårt förhållningssätt just nu, men vi arbetar vidare med frågan.

Calle Rosén får sista ordet:
– Jag tycker det är sorgligt att kommunen hindrar medborgare från miljöanpassad geoenergi för att exploateringskontoret tycker att det blir bökigt. Inget i detta beslut har gått på remiss till byggbranschen, inte en fråga har ställts till oss som borrar, bygger och installerar. Det här slår oerhört hårt i alla led.

Text: Mia Ising

Fakta/Att söka borrtillstånd

• Väntetiden för besked om borrtillstånd i Stockholms stad har varit cirka fem månader hösten 2017.
• På sex månader har cirka 75 ärenden ställts på kö för att hanteras av exploateringskontoret.
• Exploateringskontoret ger dels synpunkter på att utnyttja stadens undermark, dels svar på om något i en tomträtt förhindrar borrning.
• Läs mer på Stockholms stads hemsida: stockholm.se/byggbo/dinbostad/.

Alkohol, ansvar och undersökning präglade Geotecs årsstämma

Vad har undersökningsborrning, alkoholvanor och felansvar kontra garantier gemensamt? Svar: Geotecs 40:e årsstämma 2017, som gick av stapeln på Rönneberga konferens på Lidingö ett par kulna dagar i slutet av november med mycket medlemsmingel.

Olle Andersson, professor emeritus i energilagring, inledde första dagens föreläsningar med att tala om undersökningsborrning och borrhålsloggning. Något som Olle Andersson underströk att rätt utfört, kan ge mycket information om bergets geologiska och hydrogeologiska förutsättningar.

Vad kan då mätas? Under borrningen kan en rad faktorer bestämmas och identifieras: lagerföljd, strukturer i berget, vattenförande zoner, grundvattennivå, vattenkvalitet och borrbarhet. Hur en borrning genomförs beror på olika parametrar som tryck, vridmoment, borrsjunkning och rotation. Alla dessa parametrar går att mäta.

Olle Andersson, professor emeritus i energilagring, talade om undersökningsborrning vid olika förutsättningar.

– Men det är inte helt självklart vad man kan utläsa av de data man får in. Det är rätt komplicerat. Men arbetstryck i förhållande till borrsjunkning är bra data, det säger mycket om de geologiska förhållandena, konstaterade Olle Andersson och utvecklade:

– Du kan också mäta friktionen i rotationen. Rotationen är kopplad till trycket på borrkronan. Ju mer tryck, desto större vridmoment krävs. Stöter du på något ökar vridmomentet temporärt. Dessa parametrar kan överföras till geologisk information. Men vi använder det väldigt lite. Det är synd, eftersom det säger mycket om lagerföljdens egenskaper.

Olle Andersson slog också ett slag för att dokumentera blåskapaciteten., vilket kan göras under borrningen.

– Du kan då se hur tillflödet av vatten till borrhålet förändras. Det säger mycket om vattenförande zoner, som kan vara viktig information för exempelvis ett borrhålslager.

Färgen speglar mineraler

Utöver olika typer av mätningar är provtagning en viktig del av undersökningsborrning. Olle Andersson visade bilder på olika typer av borrkax från kristallint respektive sedimentärt berg.

– Det kan vara svårt att identifiera, det finns exempelvis små möjligheter att skilja på gnejs och granit utifrån borrkaxet.

Färgen på borrkaxet speglar ändå vilka mineraler berget består av. I kristallint berg innehåller rött eller vitt borrkax fältspater, ljusgrått är kvarts, svart är hornblände och är kaxet grönaktigt innehåller det klorit.

– Kvarts är exempelvis positivt intressant för geoenergi, då det har hög värmeledningsförmåga, medan grönsten, som innehåller klorit, är det sämsta tänkbara om ni borrar en energibrunn.

Cirka tio procent av Sveriges geologi utgörs av sedimentärt berg. De största sammanhängande förekomsterna finns i Skåne, Västergötland, Östergötland och på Gotland och Öland. Här är vitt eller ljusgrått borrkax kalksten, grått eller svart är lerskiffer, vitt/gult/rött visar på sandsten och är kaxet grönaktigt är det glaukonit. Olle Andersson förklarade varför det kan vara bra att ha koll på sandsten i borrkaxet.

– Sandsten som har konsoliderat helt kallas kvartsit och det är inte roligt att borra i. Det sliter hårt på borrkronan.

Litar mer på luft

Olle Andersson förespråkar hammarborring med luftspolning starkt framför vatten i samband med undersökningsborrning.

– Luft ger snabbare transport upp och river med sig alla partiklar. Vatten tar rätt lång tid att komma upp till markytan. På den tiden hinner de grövre partiklarna sjunka till botten och provet blir separerat. Jag litar mer på prover som är tagna med luftspolning.

Olle Andersson avslutade förmiddagen med att även gå in på geofysisk loggning, något som sällan ingår i borrentreprenörens uppdrag.

– Rakhetsmätning tror jag däremot kan vara intressant för er. Här finns två frågeställningar: en juridisk och en om funktionaliteten.

Den juridiska handlar om det är tillåtet att gå in på en annan fastighet under jord – Det är inte klarlagt och det finns inga prejudicerande domar på detta än. Frågan om funktionalitet är desto tydligare.

– Om hålen ligger för tätt i ett borrhålslager går värmepumpen med sämre värmefaktor. Både värme- och kylfunktionen kan påverkas om borrhålen spretar.

Blöt föreläsning

Efter lunch var det dags för alkohol. Inte bokstavligen talat, men väl i form av överläkare Sven Wåhlin som förklarade varför alkohol kan bli ett problem – och vad du kan göra åt det.

Svenskarna dricker årligen i genomsnitt 9,2 liter ren alkohol per person över 15 år. Det placerar oss långt under Rysslands 15,1 liter, men något förvånande en bra bit över vinlandet Italiens 6,7 liter.

Överläkare Sven Wåhlin talade om alkoholens risker och gav goda råd.

Hur mycket kan man då dricka utan att det är farligt? Ett av Sven Wåhlins budskap var att vi reagerar väldigt individuellt på alkohol. Det beror på flera faktorer, där de tre viktigaste är genetik, miljö och hur mycket du dricker. Här finns riktlinjer att gå efter. I dessa översätts volymen i standardglas som motsvarar 12 gram ren alkohol, där ett glas motsvarar en liten starköl, ett glas vin eller fyra cl starksprit. Riskgränsen ligger på 14 standardglas i veckan för män och nio för kvinnor.

Både medicinska och sociala skador

Alkohol påverkar framför allt blodtrycket och är efter rökning dessutom bland de vanligaste orsakerna till cancer.

– Överlag lägger alkohol sten på börda. Inte minst ger alkohol stora sociala skador.

Dennis Skånberg, Gräv & Borr i Kungälv, lyssnade intresserat på Sven Wåhlins föredrag om alkohol.
”Vi har börjat med hälsokontroller. Det gäller att hålla igen på nivåerna, helt klart.”

Det finns ett stigma kring alkohol som gör att de som vet med sig att de dricker för mycket döljer det in i det längsta. När situationen sedan blir ohållbar har missbruket hunnit bli allvarligt.

– Den första som märker beroendet är partnern. Därefter tar det i regel cirka fem år innan arbetskollegorna märker något. Och ytterligare fem år innan chefen märker det.

Sven Wåhlin gav rådet att alltid prata i jag-form om du ska prata med en kollega eller anställd som har alkoholproblem.

– Säg inte ”du har” eller ”du dricker”, utan ”jag upplever att du dricker mycket och det gör mig orolig för dig”.

Arbetsgivaren har ett rehabiliteringsansvar om en anställd börjar missköta sitt arbete.

– Men jag tycker att man ska bry sig som arbetsgivare och ta upp alkohol i medarbetarsamtalen, innan det går så långt att den anställde missköter sitt jobb.

Skillnaden mellan felansvar och garanti

Hedvig Cassne Lagrell, advokat på Foyen, avslutade föreläsningsdagen med att reda ut skillnaden mellan felansvar och garanti och vad som gäller vid olika typer av avtal med olika typer av kunder.

Enligt såväl konsumenttjänstelagen som de båda branschavtal som finns, AB-04 vid utförandeentreprenad och ABT -06 vid totalentreprenad, har en borrentreprenör tio års felansvar på tjänstens utförande. Det är dock inte samma sak som att kunden har tio års garanti. Skillnaden mellan felansvar och garanti ligger på bevisbördan.

– Om du lämnar garanti har du bevisbördan att visa att det inte är något fel på produkten eller tjänsten du har levererat. Felansvar innebär det motsatta, att kunden måste kunna bevisa att det är något fel.

Konsumenter skyddas av konsumenttjänstlagen som alltid ligger i botten. Standardavtalen är branschöverenskommelser som måste åberopas i ett kontrakt för att gälla.

– Åberopa AB-04 eller ABT-06 så att båda parter vet vad som gäller om något går fel. En offert reglerar i allmänhet bara vad som ingår och inte och till vilket pris. Där står förmodligen inget om vad som gäller om ni kör av en ledning till exempel, förklarade Hedvig Cassne Lagrell.

– Det är också viktigt att ni skriver ner och dokumenterar alla överenskommelser ni gör under projektets gång.

Snåriga lagar och avtal

Konsumenttjänstlagen ställer krav på entreprenadens utförande. Den ska utföras fackmässigt och med omsorg ta tillvara konsumentens intressen. Det kan till exempel vara att avråda från att borra på en olämplig plats.

– Om vattnets kvalitet försämras efter åtta år kan konsumenten hävda att du borde ha upplyst om den risken. Informera om sådana risker på ett klokt sätt. Det vinner ni på i längden. De flesta tvister handlar om att kunden känner sig lurad.

Vid utförandeentreprenader finns inget ansvar för projekteringen. Entreprenören ska utföra enligt anvisning, i princip inget annat. Men det är snårigt, menade Hedvig Cassne Lagrell.

– Om förutsättningarna inte verkar stämma är det bäst att stoppa arbetet, anmäla till beställaren och ta ett steg tillbaka. Om du i det läget ger råd om andra åtgärder, till exempel att borra djupare eller byta plats för borrhålet, då riskerar du att åka på projekteringsansvaret – även om det är en utförandeentreprenad.

Dammfilter och sammanslagning

Stämmodagarna rundades sedan av med att tekniska kommittén berättade om de frågor den har arbetat med under hösten. Bland annat har man börjat undersöka hur ett dammfilter ska kunna integreras med borrcontainern och hur det avskilda dammet och borrkaxet enkelt ska kunna tippas ur containern.

– Vi måste göra något, vi kan inte fortsätta damma som vi gör. Det här är kvartspartiklar som vi får i oss, sa Anders Jonsson från tekniska kommittén.

Från själva årsmötet i föreningen kan noteras att medlemmarna enhälligt beslöt att fortsätta processen med att tillsammans med Avanti bilda en stark organisation av de båda.

– Det är mycket glädjande och så här nära har vi nog aldrig varit. Branschen som helhet har mycket att vinna på en sammanslagning. Nästa steg i processen är att ta fram ett beskrivande underlag för medlemmarna att ta ställning för till en kommande extrastämma, säger Johan Barth, vd för Geotec.

Text och foto: Lars Wirtén

Ronnie Björk, Jannes Brunnsborrning, inledde sin karriär i borrningsbranschen på Geotecs årsstämma.
”Jag känner ingen här, det här är min första vecka som produktionschef. Det här är verkligen rätt tillfälle att komma in i branschen och knyta kontakter med både kollegor och leverantörer.”

Peter Lenthe och Anders Hemark representerade nya avtalsleverantören Petro-Chem, som har distributionsrätt för Petro-Canadas produkter i Skandinavien. ”Vi är världsledande inom basoljeteknologi och hoppas etablera nya affärer med medlemmarna”, säger Anders Hemark.

Fredrik Kristoffersson, Muovitech och John Gøytil, Mincon utbytte tillsammans med många andra erfarenheter med varandra på Geotecs årsstämma.
”Jag är helt ny i branschen, för mig är det fantastiskt att få tillfälle att lyssna på praktiska erfarenheter från fältet”, säger Fredrik Kristoffersson. ”Det är alltid intressant med föreläsningar. Det är viktigt att visa intresse”, menar John Goytil.

 

 

Värmdöpumpen blev Årets leverantör

– Jag är mållös!

Anders Persson, delägare i Värmdöpumpen, var tagen efter att Geotecs vd Johan Barth hade avslöjat Årets leverantör och läst upp motiveringen på Geotecs årsstämma 2017.

Anders Persson framhäver god service och ett stort lager som företagets succéfaktorer som ligger bakom utmärkelsen.

– Vi har grejorna på hyllan. Vi svarar alltid i telefon och vi levererar snabbt. Dessutom säljer vi allt man behöver: borrutrustning, pumpar, kollektorer. Vi är en totalleverantör och vi håller vad vi lovar.

Helt oväntat kom nog ändå inte utmärkelsen.

– Jag har funderat några gånger varför vi inte har blivit Årets leverantör tidigare, säger Anders Persson och skrattar.

Nomineringskommitténs motivering till Värmdöpumpen som Årets leverantör 2017:

”Värmdöpumpen AB får priset som Årets leverantör för att de både med hög kompetens och servicenivå bemöter sina kunder med ett outsinligt positivt intresse. De är ett föredöme bland fullsortimentsleverantörerna och Geotec är stolta över att få samarbeta med Värmdöpumpen AB.

Text och foto: Lars Wirtén

Svenskt Geoenergicentrum driver på

Signhild Gehlin på Svenskt Geoenergicentrum uppdaterade medlemmarna på Geotecs årsstämma om höstens verksamheter och planerna inför 2018.

– Inte minst har SKL:s Guide till geoenergi kommit ut. Den kan jag rekommendera.

Signhild Gehlin rapporterade från Svenskt Geoenergicentrum på årsstämman.

Svenskt Geoenergicentrum driver oförtrutet geoenergifrågorna framåt. Höstens stora arrangemang var Geoenergidagen som gick av stapeln den 28-29 september i Stockholm med cirka 80 deltagare. 2018 blir Geoenergidagen den 3-4 oktober på samma plats, Scandic Talk vid Stockholmsmässan.

På kurssidan har tre kurser genomförts under hösten: en för studenter på KTH, en grundkurs och två designkurser. Grundkursen och designkurserna kommer att ges även våren 2018.

Med i internationell forskning

På forskningssidan är Svenskt Geoenergicentrum med i International Energy Agencys, IEA:s, forskningsprojekt ECES om kvalitetssäkring av borrhålssystem, Annex 27.

– Vi räknar med att vara klar med en slutrapport i mars 2018. Vi håller också på att ställa samman en remiss om State-of-the-art i Sverige, där vi beskriver hur geoenergisystem installeras idag.

– Den kan ni använda för att visa vad som är praxis i Sverige och kommer att vara tillgänglig på vår hemsida.

Ett nytt samarbetsprojekt, annex 52, är beviljat av IEA och kommer att pågå januari 2018 till december 2021 och ledas av Sverige.

– Det kommer att undersöka långtidsmätning av prestanda i geoenergisystem. Jag hoppas att så många länder som möjligt vill delta i det. Idag gör man lite som man vill och redovisar på olika sätt.

– Jag kommer att leda annexet och den svenska arbetsgruppen som jag håller på att sätta samman. Det är väldigt roligt att detta blir av. Och våra möten kommer att vara helt öppna, så vill ni vara med är det bara att kontakta mig.

Tekniskt godis

Signhild delade också med sig av lite nytt ”teknikgodis”, framför allt en liten kula för mätning av temperatur, tryck och läge som enkelt släpps ned i kollektorslangen.

– Det kan bli ett enkelt sätt att göra ett slags termiska responstester. Den kan också komma att utrustas med kamera så att man kan filma inifrån kollektorslangen. Skillnaden mot optisk fiber är att den här kan flyttas fritt mellan olika borrhål, berättade Signhild Gehlin.

Text och foto: Lars Wirtén

Med hösten kom högtrycket

Det kommer rapporter om stor efterfrågan och fulltecknade orderböcker från medlemsföretag runt om i landet.

Den regionalt svåra vattenbristen ger väldigt mycket jobb på sina håll, men även marknaden för energiborrningar i samband med nybyggen eller konvertering från fjärrvärme till geoenergi tycks vara livligare än vanligt.
Borrsvängen ringde runt till en handfull borrföretag och frågade om det stämmer att hösten 2017 innebär ”högtryck i branschen”.

Kommuner letar reservvatten

– Det kan jag hålla med om att det är. Hos oss står det verkligen inte stilla, säger Pelle Svensson, vd på UBE i Åseda.
Företaget borrar i så gott som hela Småland och Blekinge.
– På vattensidan är det kanske inte riktigt samma panik som det var i fjol, men det kommer nya beställningar på vattenbrunnar hela tiden. Nytt är att det blivit fler uppdrag för kommuner, som börjat se sig om efter vattenreserver. Vi har till exempel haft en hel del jobb just för kommuner med att borra för vatten som bara ska användas till bevattning, där det inte är riktigt samma krav på kvaliteten som på dricksvatten.
– Våra två ordinarie riggar har gått kontinuerligt en längre tid och vi har dragit igång den tredje också, som egentligen är vår reservmaskin. Det är nödvändigt för att hinna med, berättar Pelle Svensson.

Hinner inte med

I Kungälv är Emrik Eklund sedan årsskiftet vd för PEGJ Holding, som äger dotterbolagen Peekab och Ingenjörsfirman Gunnar Jonsson. Tillsammans borrar firmorna i ett område som spänner mellan Uddevalla, Orust, Varberg och Borås. Emrik beskriver läget som ”körigt”:
– Vi hinner inte med. Vi har 200 borrhål som ska göras nu under hösten. Vi har beställt en ny rigg och har under sommaren anställt fyra nya medarbetare. Egentligen skulle vi behöva en person till.
Merparten av höstens borrningar är för geoenergi. Man borrar ungefär 200 vattenbrunnar och mellan 500 och 600 energibrunnar om året.
– Det är energisidan som ökar. Det byggs kolossalt mycket i vår region och dessutom får fler och fler bostadsrättsföreningar upp ögonen för geoenergi.

Mest energiborrning

James Vaughan är vd för en av Geotecs allra nyaste medlemmar, Brunnsborrning & Stenläggning i Blekinge AB. Man utgår från den gamla bruksorten Kallinge, men har hela Blekinge som arbetsområde.
– Det är mycket att göra, men vi hinner med det vi ska. Ungefär 50 procent av vår verksamhet är borrning, resten är stenläggningsarbeten. Så särskilt mycket vattenbrunnar gör vi egentligen inte – energin står för bortåt 75 procent av vår borrning, säger James Vaughan.

Kommunen kräver provborrning

Ahlqvists Brunnsborrning gör många vattenbrunnar på Gotland. Det har skett en ökning på sistone – men inte så mycket på grund av faktisk vattenbrist, menar vice vd Fredrik Ahlqvist:
– Det är väldigt sällan brunnar sinar så att vi behöver borra av den anledningen. Däremot har medierapporteringen kring det låga grundvattnet fått folk att tänka till och bli mer förutseende, säger han.
Den främsta anledningen till det ökade borrande på vattensidan är kommunens krav i samband med nybyggnation:
– Utan att först ha borrat och provpumpat blir det inget bygglov. Du måste visa att det finns tillräckligt med vatten där du har tänkt bygga. De kraven har egentligen funnits i flera år, men har skärpts på sistone.
Fredrik Ahlqvist skriver annars under på att det är högtryck på jobbet.
– Grundläggning, vatten, energi… allt rullar på väldigt bra. Men det har inte kommit som en överraskning utan är vad vi har räknat med.

Fullt upp

Vid Norrlandskusten strax söder om Umeå ligger Holmsund och där finner vi Brunnsborrarna Rehn & Sjöberg. De har fullt upp:
– Med vattenbrunnarna har vi haft full rulle konstant sedan semestern och gör definitivt fler brunnar än samma tid förra året. En av våra riggar går bara på vatten och det ser ut att fortsätta så ett bra tag framöver, säger Tomas Rehn.
– På energisidan är det också fullt större delen av hösten och här har vi börjat få in fler av de lite större projekten, med fem-tio brunnar på samma tomt, vilket är väldigt roligt.
– I entreprenadverksamheten, där vi borrar pålar, är vi helt fulltecknade och det blir också en del undersökningsborrning i samband med projekteringen av Norrbotniabanan – så nog är det högtryck.

Text: Jörgen Olsson

Illustration: Myra S Söderström

Årets borrare hyllar laget

Per Ohlsson på Riggtech fick i juli ta emot utmärkelsen Årets borrare av FAB, Föreningen för Aktiva i Borrbranschen.

– Det är såklart roligt att få uppskattning, säger pristagaren blygsamt.

Per Ohlsson är borrtekniker på Riggtech Entreprenad i Ljusdal. Han halkade in i yrket mest av en slump för nio år sedan. En vän tipsade honomom att borraryrket nog kunde vara något.

– Jag visste egentligen inte alls i början vad det skulle innebära. Men jag följde rådet, och det visade sig vara ett roligt yrke, så då vart jag kvar.

Per Ohlsson på Riggtech är Årets borrare 2017. Foto: Privat.

Per har idag svårt att tänka sig att jobba med något annat.

– Det är väldigt fritt och vi jobbar under stort eget ansvar. Man är sin egen nästan, tillsammans i laget på borriggen. Vi sköter allt själva kring utrustningen och hur vi lägger upp jobben på plats.

När Borrsvängen når Per Ohlsson är han i Tromsö i Nordnorge och borrar ett 800-millimeters hammarborrhål, 48 meter genom berg för en vattenledning.

– Ingen borrning är den andra lik. Allt beror på precisionskrav och vad man borrar i. Men det är alltid mycket pengar inblandat, så det gäller att tänka sig för.

Och om det går fel?

– När något inte fungerar kan det vara fel på en maskin, eller borriggen, eller något rör till exempel. Det enda man kan göra är att lösa problemet på bästa sätt. Vi har aldrig misslyckats i någon borrning, däremot har det hänt att vi har tvingats tänka om och kanske byta utrustning. Det brukar gå, det är bara en fråga om tid.

Är det den typen av utmaningar som gör jobbet roligt?

– Det beror på hur problemet ser ut. Man lär sig mycket av det, det är så vi blir upplärda. Det finns ingen egentlig utbildning för just hammarborrning vad jag vet. Men när det blir tidsödande är det inte roligt.

Varför har just du blivit Årets borrare?

– Jag vet faktiskt inte. Det är sällan jag träffar andra borrare utanför laget, så det är svårt att jämföra. Men man blir inte bättre än dem man jobbar med. Vi är hela tiden tre i laget, egentligen borde vi alla fått priset. Och firman jag jobbar för som ger oss möjlighet att göra jobbet på vårt sätt.

FAB vet däremot varför just Per Ohlsson är årets borrare: ”Per Ohlsson är en lyhörd borrare som anpassar sitt arbete efter omständigheterna och på ett ödmjukt men målmedvetet sätt utnyttjar maskin och utrustning på ett optimalt sätt för effektiv och ekonomisk borrning.”

Text: Lars Wirtén

Hon tar över på Muovitech

Susanna Häyry är ny koncernchef för Muovitech. Efter sex år i företaget, senast som ekonomichef, har hon nu det övergripande ansvaret för Muovitech International Group.

Susanna Häyry, nybliven koncernchef för Muovitech. Foto: Johan Barth

– Som koncernchef ska jag koppla verksamheterna i våra olika länder ännu tätare tillsammans och driva hela företaget framåt, säger hon till Borrsvängen.

Hon ser fram emot att skifta perspektiv – från det strikt finansiella till det mer marknads- och kundorienterade:

– Det finns väldigt mycket kunskap ute i våra bolag på olika håll i världen. Jag känner en väldig entusiasm inför möjligheten att samla den kunskapen och omsätta den i nya applikationer och produkter.

Möta behoven bättre

– Det är också väldigt roligt att få djupdyka i tekniken, berättar Susanna Häyry som när intervjun görs befinner sig på workshop på Geoenergidagen.

Muovitech finns i Finland, Sverige, Polen, Beneluxländerna, Storbritannien, USA, Norge och i Spanien.

– De geologiska förutsättningarna kan skilja ganska mycket, men samtidigt är många av behoven ganska lika. Jag känner en stor trygghet i att vi har både väldigt kundorienterade och praktiskt fokuserade tekniker och gedigna teoretiska kunskaper. Min roll blir att översätta och samla ihop det vi kan, för att möta kundernas behov ännu bättre.

Text: Jörgen Olsson

Hett uppdrag i turistparadiset

Peter Magnusson på cykel mellan jobben på Seychellerna. Foto: Johan von Garrelts

I dryga 30 graders värme är Peter Magnusson från Rubenssons Brunnsborrning på väg med cykel för att göra en vattenbrunn – på lyxiga turistparadiset Seychellerna i Indiska oceanen.
– Ett minne för livet. Landet är otroligt vackert och där finns inga giftiga djur. Samtidigt var det bitvis väldigt svårjobbat och mycket besvärligt att få tag på saker, säger han.

Historien om hur Peter Magnusson kom att tillbringa nästan hela april månad med att borra vattenbrunnar på öriket Seychellerna tar sin början redan i slutet av 1990-talet. En gammal bekant, en konsult vid namn Johan von Garrelts, har ända sedan dess jobbat med att hitta vattentäkter runtom i världen.

– Seychellerna är ett av de länder som har brist på färskvatten. Konstigt nog, kan man tycka, eftersom där regnar 2 700 millimeter om året. Men öarna är enormt branta, så det allra mesta rinner ut i havet. De använder avsaltningsanläggningar, men de fungerar inte så bra och är dessutom väldigt dyra i drift eftersom de går på diesel, berättar Peter.

Kontakten med Johan von Garrelts och företagen Water Harvesting Company och Eco Partner Group ledde till ett avtal med Seychellernas myndighet för vatten, el och avlopp om att borra tio provbrunnar.

Noga med packningen

– Totalt har jag varit där tre vändor sedan i höstas. Först identifierades 90 tänkbara borrplatser, sedan reducerade vi dem till 40 och med hjälp av en geofysiker från SGU kom vi slutligen ner till tio.

På Rubenssons packade man en borrigg och all tänkbar kringutrustning och reservdelar i en 40-fotskcontainer. Den tog 63 dagar att forsla med båt till huvudön Mahe.

– Vi hade fått veta i förväg att det i stort sett inte fanns någon utrustning alls på öarna, så jag lade mycket jobb på att planera packningen för att allt skulle finnas med. I slutänden saknades bara en enda sak; en mutter till en kedjetång. Men en sådan lät vi tillverka hos en skicklig smed som det lokala transportföretaget kände, säger Peter.

 

Mödosamma transporter på slingrande, branta vägar.

Besvärliga transporter

Seychellerna består av hundratals öar men i stort sett hela befolkningen lever på de tre största och det var också där Peter och teamet gjorde borrningarna.

– Vi gjorde både filterbrunnar och bergborrade brunnar och fick vatten i åtta av dem. Det finns gott om flodfåror på öarna och under dem försökte vi hitta sprickzoner.

Själva borrningen gick bra. Seychellerna är inte vulkaniska utan jobbet gjordes i granit. En 12,5-bars kompressor som gav mycket luft hyrdes in och Peter kunde för det mesta borra med tio till tolv minuters borrsjunkning per stång.

– Det var egentligen transporterna mellan borrplatserna som var utmaningen. Höjdskillnaderna är dramatiska, det är brant, slingrigt och besvärligt överallt. På en av öarna är personbilstrafik förbjuden så där fick vi ta oss på cykel mellan jobben.

Trots 2 700 mm regn om året behövs vattenbrunnar.

Sköldpaddor och lyxturister

Förutom den besvärliga geografin och svårigheten att få tag på utrustning beskriver Peter Magnusson ett modernt och välfungerande land. Naturen är vacker och sandstränderna världsberömda som kläckningsområden för havssköldpaddor. De flesta av de 85 000 invånarna lever på huvudnäringen – lyxturism:

– Det har den nackdelen att allting är makalöst dyrt. En köttbit på restaurang kan utan vidare kosta 400 kronor, utan några tillbehör.

Klimatet är stabilt. Temperaturen går sällan under 30 grader ens på nätterna och på dagarna kan den krypa mot 40. I princip varje dag kring lunch kommer en rejäl regnskur, ett riktigt skyfall. Då gäller det att ta skydd:

Seychellerna – ett paradis för både turister och sköldpaddor.

– Det är kolossalt kraftiga regn. Allting blir totalt dyngsurt på mindre än 30 sekunder. Men sedan kommer solen igen.

Kan bli fortsättning

Nu arbetar konsulten Johan von Garrelts med en handlingsplan för fortsättningen. Seychellernas miljöminister är personligen drivande i projektet och förhoppningen är att kunna ersätta de många små och väldigt lokala vattenverk, som idag försörjer mellan 10 och 50 hus vardera, med större anläggningar.

– För vår del betraktar jag det här projektet som avslutat. Men man vet aldrig, säger Peter Magnusson.

– Det kan mycket väl bli en fortsättning. Är någon Geotecborrare intresserad av ett treveckorspass och en enastående upplevelse, så har jag kontakterna!

Text: Jörgen Olsson Foto: Peter Magnusson

Från skolbänken till fast jobb som borrtekniker

Thomas Eriksson borrar från en flotte i Värtahamnen i Stockholm.

När Thomas Eriksson bestämde sig för att gå en borrutbildning och boosta sina kunskaper inom borrning öppnade sig porten till de kvalificerade jobben. Efter att ha klarat av teorin i utbildningen till borrtekniker väntar nu en fast tjänst, på det företag där han en gång började som timanställd hantlangare.

Det är ett typiskt aprilväder i Stockholm, efter snö kommer strålande sol. Ungefär lika omväxlande är Thomas Erikssons arbete. Ena dagen finner vi honom på E18 i Arninge i Täby kommun och nästa dag på en flotte i Värtahamnen i centrala Stockholm.

Från geotekniska undersökningar och mätarbete för att se vad som finns under asfalten, till att borra i berget under hamnbassängen vid bygget av norra Djurgårdsstaden. Precis som Thomas Eriksson vill ha det.

– Jag är ute efter omväxling. Det var en anledning till att jag gick en borrutbildning, jag uppskattar omväxlingen i det här jobbet, säger han.

Hållbar karriär

Thomas Eriksson tillhör årets kull av elever på den utbildning till borrtekniker som Geotec ger – för snart 30:e året – på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Eleverna har avverkat 21 veckor på skolbänken, på Hvilan Utbildning utanför Malmö, och gett sig ut på en elva veckor lång praktik.

Men inte Thomas Eriksson. Han tänkte att en borrutbildning skulle göra honom mer attraktiv i branschen, och nog blev det så. Han har redan fått jobb, utan att ha gjort praktik. Direkt efter den teoretiska delen av borrutbildningen stod han med både praktikplats och jobberbjudande. Med en säkrad praktikplats utmanade han sig själv och sökte jobb istället. Frågan gick till det konsultföretag, Bjerking AB, där han tidigt hade provat på borrning.

– Jag arbetade där tidigare, först som hantlangare och allt i allo och ganska snart med borrning också. Men jag var timanställd och det är ingen långsiktig lösning. Jag behövde borrutbildning för att kunna få fast jobb och mer kvalificerade arbetsuppgifter.

Engagerade lärare

Thomas Eriksson är 40 år fyllda och har tidigare arbetat bland annat som mekaniker, vilket är en bra merit för den som vill utbilda sig till borrtekniker.

Thomas Eriksson är nyutbildad borrtekniker.

– Utbildning är alltid bra att ha och jag bestämde mig för att satsa på att bli borrtekniker. Jag sökte och fick en plats. De flesta lärarna var väldigt engagerade och det ökade också mitt intresse.

Nu hägrar en fast tjänst som geotekniker. I skrivande stund är han provanställd, men han utgår från att få den fasta plats han drömmer om. Bjerking har över 300 medarbetare och kontor i Uppsala, Stockholm och Enköping – och de ville inte gå miste om Thomas Eriksson. Det blev jobb direkt. Praktiken fick han tacka nej till.

– Jag räknar med att företaget vill ha kvar mig! De var ju snabba att erbjuda mig jobb.

Lönen lockar

Enligt SCB:s lönestatistik för borrtekniker är genomsnittlig månadslön för kvinnor 33 100 kronor, för män 31 500 kronor. Och visst hade även lönen en viss betydelse för Thomas Erikssons beslut att utbilda sig.

–Ja, absolut gör utbildningen skillnad i lönekuvertet, säger en nöjd Thomas Eriksson från sin flotte i Värtahamnen. Här kärnborrar han och kollegorna inför bygget av ett pirhus. De försöker att få upp så långa kärnor som möjligt, från åtminstone 10-15 meter under bottenytan. Borrningarna har pågått sedan i höstas och borrpunkterna är många. En Finlandsfärja glider förbi i samma stund som Thomas Eriksson berättar om bygget.

– Det här pirhuset ska stå pall för en hel Finlandsfärja. Om olyckan skulle vara framme…

Text: Mia Ising Foto: Bjerking AB

Arbetsgivaren: Eftertraktad kompetens

– Utbildningen till borrtekniker är en bra grundutbildning, även om geoteknisk sondering och provtagning är annorlunda mot brunnsborrning.
Det tycker Gunnar Lindberg som är avdelningschef för geoteknik och berg på Bjerking. Nu planerar de att ta emot praktikanter, berättar han.

Teknikkonsultföretaget Bjerking AB är ”heltäckande” i bygg och anläggning och konsulter inom samhällsbyggnad. Det är en stor arbetsplats, men möjligheten att ta emot praktikanter varierar för respektive avdelning. Avdelningscheferna har avgörandet i sin hand.

– Vi har inte utnyttjat möjligheten än, men vi kommer att börja med det, säger Gunnar Lindberg, chef på Geoteknik & Berg, om att ta emot praktikanter från utbildningen till borrtekniker.

Borrteknikerns kompetens kommer väl till pass i verksamheten, enligt Gunnar Lindberg. Även om borrutbildning inte är ett krav.

– Vi har ju en medarbetare som nyss avslutat utbildningen och börjat här i Stockholm. Och av totalt tio fältingenjörer på Bjerking är tre före detta brunnsborrare, så de utgör ett bra tillskott.

Geoteknik på önskelistan

Geoteknik som ämne ligger naturligt nog i Gunnar Lindbergs intresse och får han önska något för verksamhetens mot geoteknik i utbildningen till borrtekniker.

– Arbetsmiljöfrågor gör att vi går mot två man på varje borrvagn, så behovet av fältgeotekniker kommer att öka i branschen, spår han.

– Eleverna lär sig att hantera maskinerna och många moment är desamma, men naturligtvis skulle vi önska mer utbildning i provtagning och olika sonderingsmetoder; den vidareutbildning som idag görs av Svenska Geotekniska Föreningen.

Thomas Eriksson om att bli borrare:

  • Arbetsmarknaden ser ljus ut.
  • Lönebilden är bra.
  • Arbetet är omväxlande och blir allt lättare.
  • Att få körkort för lastbil med släp är ett plus.

Geotec om utbildningen till borrtekniker:

  • Inkluderar vatten-, energi-, grundläggnings-, kärn-, och geoteknikborrning.
  • Yrkesmän och specialister undervisar.
  • Praktik ingår.
  • Nästa utbildning startar i september 2017.
  • Fördel med erfarenhet av exempelvis maskin-, bygg- eller anläggningsarbete.

Koll på konduktivitet med Normbrunn -16

I början av året släppte SGU Normbrunn -16. Den bygger i stora delar på -07:an, men några större uppdateringar är viktiga att uppmärksamma. Den viktigaste nyheten är att konduktiviteten alltid ska mätas var 20 meter – utan undantag.

Det mesta är sig likt från Normbrunn -07, men några nya delar i Normbrunn -16 är värda att lyfta fram:

  • Borrning i förorenade områden.
  • Borrning av större anläggningar.
  • Borrning i vattenskyddsområden.
  • Återfyllning.

De två första punkterna hör till viss del ihop. Större geoenergianläggningar blir allt vanligare, och med det också borrning i mark med risk för föroreningar, exempelvis före detta industrimark.

– Därför har vi ett särskilt avsnitt om borrning i förorenade områden, berättar Mattias Gustafsson på SGU som har varit med om att ta fram den nya Normbrunnen, eller ”Vägledning för att borra brunn” som den också heter.

– Först måste alltid en riskbedömning göras. Vilka föroreningar finns och kan de påverka exempelvis arbetsmiljön under borrningen?

Om marken är så förorenad att den kan behöva saneras ska hänsyn till detta tas vid borrningen.

– Energianläggningen får inte vara utformad så att den påverkar möjligheterna att sanera området. Kanske bör saneringen rent av ske först.

– Det kan också röra sig om att föroreningar kan börja spridas på grund av att borrhålen skapar kanaler. Då bör borrhålen återfyllas direkt efter borrningen, säger Mattias Gustafsson.

Botten upp

Normbrunn -16 har förtydligat vad som gäller vid återfyllning: det måste ske från botten och upp. Att fylla i ovanifrån är inte tillräckligt säkert. Då kan det bildas proppar som gör att fyllningen inte lyckas fullt ut. Fyllnadsmaterialet måste pumpas i nerifrån, det vill säga tryckas uppåt.

– Materialet som används för att fylla får heller inte riskera att påverka vatten. Det är också viktigt att anpassa hålets djup och slangar för senare återfyllning, så att effekten inte minskar. Eller rent av borra ett extra hål, påpekar Mattias Gustafsson.

Återfyllnad är också viktigt när ett borrhål överges samt vid saltvatteninträngning.

– Det är därför det är så bra att mäta konduktiviteten – den elektriska ledningsförmågan – var 20 meter. Kommer du till ett område med saltvatten kan du notera det direkt under borrningen och återfylla efter slutfört arbete.

Djupborrning, som blir allt vanligare, tas inte upp specifikt i Normbrunn -16.

– Men här kommer kravet på mätningar var 20 meter in, eftersom risken för höga salthalter ökar med djupet, förklarar Mattias Gustafsson.

Störst risk under borrning

Borrning i vattenskyddsområden leder till en del frågor till SGU. Därför har en särskild del vikts åt att uppmärksamma vad som gäller.

– Vi har förtydligat vilka risker som kan uppkomma och hur borrentreprenören kan förebygga dem. Den största risken är att något går snett under själva borrningen. Det går att förebygga genom att borriggen placeras på ett tätt underlag, exempelvis en presenning. Då går det att hantera spill om det skulle uppstå. Själva brunnen i berget utgör i allmänhet inget större hot mot vattentäkter i jord när den är i drift.

I områden med kommunala vattentäkter i berg ökar riskerna, då en energibrunn befinner sig i samma medium.

– Då kan det vara aktuellt att ställa krav på att återfylla borrhålet.

Normbrunn -16 finns att ladda ned digitalt på SGU:s hemsida och den tryckta versionen kan beställas.

Text: Lars Wirtén