Ett avtal med framtidsfokus

Sveriges Byggindustrier gick in i årets avtalsförhandlingar med målsättningen att trygga jobben, skapa än mer ordning och reda, öka bostadsbyggandet samt att få fler att välja att arbeta i bygg- och anläggningssektorn.

Det är därför glädjande att vi har nått en överenskommelse med vår motpart Byggnadsarbetareförbundet utan att uppleva förra årets omfattande och kostsamma byggstrejk.

Det nya byggavtalet har träffats inom ramen för industrins märke på 6,5 procent över tre år. Att avtalet gäller under tre år – till den 30 april 2020 – ger oss möjlighet att tillsammans i lugn och ro utveckla branschen. Därför har ett antal arbetsgrupper tillsatts kring exempelvis lönebestämmelser, ordning och reda samt kring den nya dataskyddsförordningen. Vi har också valt att förlänga ett antal arbetsgrupper som tillsatts sedan tidigare, bland annat arbetsgrupperna kring jämställdhet, integration och mångfald.

Ny praktikanställning

En stor seger för byggbranschen är att vi nu kommit överens om en yrkesintroduktion samt en ny praktikanställning för att underlätta för personer som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden att få anställning i byggbranschen. Det är dels ett sätt för branschen att ta ett större samhällsansvar samtidigt som det är viktigt för branschens överlevnad att fler väljer att arbeta inom bygg.

Våra beräkningar visar att om vi överhuvudtaget ska kunna täcka kommande åldersavgångar så behöver vi tusentals fler byggnadsarbetare. Det är därför viktigt för oss att bredda möjligheten för fler att få en anställning hos våra medlemsföretag. Vi gör detta samtidigt som vi tar ansvar för nyanlända, långtidsarbetslösa samt unga som vill börja jobba i vår bransch.

Minskar skillnader

Diskussionen kring ett flexiblare byggavtal har förts under en längre tid. Med ett avtal som är enklare och mer flexibelt klarar våra medlemsföretag den ökande internationella konkurrensen. Vi har även träffat en överenskommelse där företagen får större frihet att förlägga arbetstider. Därmed minskar vi skillnaden mellan våra medlemsföretag och de som väljer att stå utanför kollektivavtalen. I slutändan handlar det om att våra medlemsföretag ska ha samma möjlighet att konkurrera på lika villkor som andra företag.

Årets avtalsrörelse har förts i god samförståndsanda där fokus legat på framtidens byggbransch. Det är avgörande för att undvika en framtida bostadskris.

Mats Åkerlind
Tf vd Sveriges Byggindustrier

 

Fler måste välja kollektivavtal

Ola Månsson. Foto: Rosie Alm

Nästan 94 procent av Sveriges ungdomar rankar i dag bostadsbristen som den största utmaningen i samhället. Den oro som ungdomar känner saknar inte grund. Enligt Boverkets bedömningar kommer 700 000 nya bostäder att krävas fram till 2025 för att klara behoven. En större del av dessa, 440 000, bedöms behövas redan 2020. Det innebär en genomsnittlig årstakt om 88 000 nya bostäder. Under det här året kommer cirka 65 000 nya bostäder att ha börjat byggas. Även om byggandet stigit kraftigt bara under de tre senaste åren kvarstår alltså ett väsentligt glapp mellan dagens byggnivåer och framtida behov.

Att inte fler bostäder byggs har flera orsaker och insatser måste genomföras på många olika områden. Vissa åtgärder kan ge effekt på relativt kort sikt medan andra tyvärr ger effekt först på längre sikt.

Sveriges Byggindustrier under en lång tid pekat på en rad nödvändiga insatser från politiskt håll. Det handlar om att öka rörligheten på bostadsmarknaden, underlätta för kapitalsvaga grupper och säkerställa att det finns resurser för att bygga mer. Därtill krävs åtgärder för att förbättra infrastrukturen genom investeringar i väg- och järnvägsnätet.

Gemensamt ansvar

När byggbranschen växer har arbetsgivare och fackförbund också ett ansvar för jobben. Vi vill att framtidens byggjobb ska vara trygga, säkra och i företag med kollektivavtal. Men tyvärr väljer i dag många företag bort kollektivavtalen då de inte anses tillräckligt attraktiva.

När årets avtalsrörelse nu har inletts har vi tillsammans med våra avtalsparter två stora utmaningar. Dels måste vi skifta fokus från kortsiktiga partsvinster till gemensamma långsiktiga vinster. Dels måste vi skapa ett konkurrenskraftigt kollektivavtal som gör att den tredjedel av byggbranschen som i dag står utan kollektivavtal väljer att teckna kollektivavtal. Det är därför vår förhoppning att avtalsförhandlingarna ska kunna genomföras i en samförståndsanda.

2016 års byggstrejk innebar kostnader på närmare en miljard för våra medlemsföretag. Det var inte bra för byggföretagen, inte bra för byggjobben och inte bra för branschens förtroende. Vår utmaning och vårt mål är trots allt gemensam – tillsammans kan vi trygga framtidens bostäder och byggjobb.

Text: Ola Månsson, vd Sveriges Byggindustrier

Vi behöver fler som bygger

Idag är bostadsbristen är stor. Att regeringen nu säger att det byggs 700 000 bostäder till 2025 är bra. Men målet kommer inte att nås av sig självt. Ska det bli verklighet behövs konkreta åtgärder. Vi behöver öka rörligheten på bostadsmarknaden och underlätta för kapitalsvaga grupper att skaffa sig sin första bostad, exempelvis genom nya former för bolån. Men inte minst krävs åtgärder som ökar byggkapaciteten. Fler måste söka sig till byggbranschen. Idag är vi nämligen alldeles för få som bygger.

Anställda i byggindustrin ökar

De senaste 15 åren har antalet anställa i byggindustrin ökat med närmare 100 000. Idag jobbar drygt 320 000 personer i branschen. Men behoven är större än så. 68 procent av Sveriges Byggindustriers medlemmar har idag svårt att hitta personal. Det råder brist på yrkesarbetare, ingenjörer och platschefer. Faktum är att våra beräkningar visar att om vi ska klara målet 700 000 nya bostäder behövs ungefär 40 000 fler årsarbetskrafter än idag.

Branschen har sitt ansvar. Fler måste se bygg som den attraktiva och utvecklande bransch det är. Därför har vi också lagt kraft och tid på att marknadsföra vilka möjligheter och vilken variation på arbetsuppgifter branschen erbjuder.

Det är också viktigt att vi nyttjar kompetensen bland nyanlända. Här finns många människor med erfarenheter från byggbranschen. Tillsammans med fackförbunden Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna har vi också kommit överens om ett snabbspår för att hjälpa nyanlända att komma in i branschen. Det har gett resultat. Nyanlända ingenjörer har tack vare snabbspåret kunna få ett jobb och etablera sig i samhället.

Politikerna behöver agera

Men ska vi komma till rätta med kompetensförsörjningsbehoven behöver också våra politiker agera. För att komma till rätta med kompetensbristen måste regeringen satsa på snabba utbildningsformer. Det handlar exempelvis om yrkesutbildning för vuxna inom Komvux och platser till arbetsledare på yrkeshögskolan. Det är ganska korta utbildningar som vänder sig till vuxna och som snabbt kan göra att fler får ett jobb. Men då krävs att det tillförs nya medel till yrkesvux och yrkeshögskolan.

Jag brukar stolt berätta att det är jag som har byggt Öresundsbron. Självklart har jag inte byggt hela bron själv, men jag har varit en del av detta stora bygge. Det är så vi byggare är. När vi går genom staden eller reser genom landet berättar vi stolt om de byggnader, broar eller vägar vi har varit med om att skapa. De närmaste åren behöver Sverige byggas ut. Vi behöver fler bostäder, fler förskolor och fler vägar. Men ska vi klara av det behöver vi också bli fler som bygger. Nu krävs att vi alla – arbetsgivare, fackförbund, politiker – gör vårt för att fler ska söka sig till byggbranschen.

Ola Månsson, 

Vd Sveriges Byggindustrier