Nu rensar vi byggbranschen från organiserad brottslighet

Det ska råda nolltolerans mot fusk i byggbranschen. Snedvriden konkurrens till följd av kriminell verksamhet drabbar hederliga företagare, skriver Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Sveriges Byggindustrier.

Svarta löner. Utländsk arbetskraft som exploateras. Brister i miljö- och säkerhetsregler på arbetsplatserna. Tyvärr ökar fusket i byggbranschen.
Enligt en ny undersökning från Skatteverket instämmer 53 procent av byggföretagen i påståendet ”svarta löner förekommer i vår bransch”. Det ska jämföras med 26 procent 2013. Ett annat illavarslande tecken är Fair Play Byggs årsrapport. Under 2017 ökade antalet anmälningar om oegentligheter med en fjärdedel. Det handlar om mycket grova former av kriminalitet; skattebrott, penningtvätt och brott mot utlänningslagen är några exempel.

Det ska råda nolltolerans mot fusk i byggbranschen. Därför finns anledning för Sveriges Byggindustrier att vara självkritiska. För att skapa en sundare bransch, och effektivare skattekontroll, har vi utvecklat branschstandarden ID06. Dessvärre har kontrollen av enskilda personer som får identitetskorten varit bristfällig. Det har varit alldeles för lätt att fuska.

Ska göra allt vi kan

Sveriges Byggindustrier representerar 3 500 av 97 000 byggföretag i landet. Vi kommer aldrig kunna stoppa allt fusk, men vi ska göra allt vi kan för att stoppa fuskarna. Därför sker en omfattande satsning på sund konkurrens.

  • Alla som har ID06-kort kommer att behöva registrera sig igen och söka om sina kort för att bli godkända enligt det nya ID06-systemet. Byggherrarna, Fastighetsägarna, SABO, Installatörsföretagen. Maskinentreprenörerna, Plåt-och Ventföretagen, Glasbranschföreningen samt Måleriföretagen går samtidigt in som nya delägare i ID06 AB tillsammans med Sveriges Byggindustrier. Det breddande ägande markerar att sund konkurrens är en angelägenhet för hela byggbranschen, både för beställare och leverantörer.
  • Vi för diskussioner med Skatteverket i syfte att förbättra reglerna om personalliggare. Sveriges Byggindustrier vill även se anmälningsplikt till Skatteverket för alla som ska utföra arbete i Sverige. Från och med den 1 juli gäller också nya bestämmelser om arbetsgivardeklaration på individnivå.
  • Vi välkomnar fler oannonserade kontroller från Arbetsmiljöverket. Våra medlemsföretag behöver myndigheternas hjälp för att säkerställa att branschens säkerhetskrav efterlevs och att endast behöriga personer verkar på byggarbetsplatserna.

Sunda företag ska bygga landet

Snedvriden konkurrens till följd av oseriös och kriminell verksamhet drabbar hederliga företagare som följer lagar och regelverk. Som arbetsgivarorganisation kan vi aldrig acceptera att människor far illa på grund av ett utbrett slarv på arbetsmiljöområdet hos oseriösa ”företagare”.

Sverige har den högsta befolkningstillväxten i relation till folkmängd sedan industrialiseringen på 1860-talet. Redan inom ett decennium kommer vi att vara elva miljoner invånare. Befolkningsökningen kräver hundratusentals nya bostäder, mer väg och järnväg, fler skolor, vårdcentraler och idrottshallar. Det är i grunden goda nyheter för oss i byggbranschen, men det är attraktiva, sunda och säkra företag som ska bygga landet.

Catharina Elmsäter-Svärd,
vd Sveriges Byggindustrier 

Lagförslag om löneutbetalning hotar småföretag

Sju dagar efter att en arbetstagare har påtalat utebliven lön ska du som uppdragsgivare betala ut lönen. Oavsett om skälet är ekonomiska svårigheter beroende på brister hos beställare eller oseriositet. Det kan bli följden av det nya lagförslag som den socialdemokratiska regeringen nu presenterat. Går regeringens förslag igenom innebär det ännu en börda för svenska småföretag. Seriösa byggföretag riskerar att slås ut samtidigt som byggkostnaderna ökar. Fiffelföretagen kommer att fortsätta hitta kryphål.

Bakgrunden till regeringens förslag är ett EU-direktiv från 2014 om utstationering som ska skydda utstationerade arbetstagare. Syftet är i grunden gott. Sveriges Byggindustrier har därför varit aktiva med att föreslå konkreta åtgärder. Vårt förslag är en försäkringslösning som omfattar alla arbetstagare i svensk byggbransch och som är en del av det statliga lönegarantisystemet. Grundkrav för försäkringsskydd bör ställas på den utstationerade arbetstagaren, anmälan till Arbetsmiljöverket eller Skatteverket, registrering till personalliggare och uppvisande av anställningsavtal enligt EU-regler. Då ser man till att alla får den lön de ska ha och värnar småföretagen.

Dessvärre vill den socialdemokratiska regeringen inte lyssna på det örat. Istället valde man att lägga ett förslag som innebär en kraftig överimplementering av EU-direktivet och som dessutom direkt undergräver den svenska modellen där fack och arbetsgivare kommer överens om arbetsmarknadens villkor. Att regeringen kallar sin nya lag entreprenörsansvar ändrar inte det faktum att det är ett hot mot många av de svenska småföretag som är våra medlemmar.

Regeringens lagförslag innebär att en anställd som inte fått ut sin lön kan vända sig till sin arbetsgivares uppdragsgivare för att få ut lönen. Det betyder att varje ny affärsrelation innebär en ökad risk. Därmed kommer gamla beprövade aktörer att gynnas på bekostnad av nystartade eller växande småföretag som inte har hunnit etablera sitt namn på den svenska byggmarknaden. Dessa riskerar att få svårare att användas som underentreprenörer hos de stora aktörerna, som oftast vinner upphandlingen av större projekt.

Det innebär också att alla uppdragsgivare måste ta höjd för den risk det innebär att anlita en underentreprenör och få oförutsedda lönefordringar. I slutändan hamnar den kostnaden hos allmänheten i form av dyrare bostäder. Ökade byggkostnader kommer också att uppstå som följd av ny administration, ökad regelbörda och fördröjda betalningstidpunkter.

Regeringen använder gärna ord som ”ordning och reda”, ”sund byggbransch” och ”stoppa de oseriösa företagen” när de pratar om entreprenörsansvarslagen. De målsättningarna delar vi självklart. Sund byggbransch är ett av våra prioriterade mål. Svartarbete och regelfusk får aldrig löna sig. Därför har vi också varit med om att driva igenom reglerna om personalliggare, lagregler om arbetsgivardeklaration på individnivå och anmälningsplikt när man ska utföra arbete i Sverige.

Foto: Rosie Alm

Regeringens nya lagförslag kommer emellertid knappast ha någon större betydelse i kampen för en sund byggbransch. Men det är desto mer effektivt för den som vill få mindre konkurrens, ökade byggkostnader och urholka den svenska modellen är det desto mer effektivt. Det här är skälen till att en enig förbundsstyrelse i Sveriges Byggindustrier sagt nej regeringens förslag.

Mats Åkerlind, förhandlingschef Sveriges Byggindustrier

Kraftsamling mot kränkningar krävs

I slutet av november bjöd bostadsminister Peter Eriksson in till samtal om hur vi gemensamt kan kraftsamla för att inga kvinnor ska utsättas för kränkande behandling i byggbranschen. Det välkomnar vi. Sveriges Byggindustrier och flera av våra medlemsföretag tar frågan på största allvar, skriver Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Sveriges Byggindustrier.

Mångfalds- och jämställdhetsfrågan är inget vi i byggbranschen ska konkurrera om – det berör oss alla. Att de som vill eller jobbar i vår bransch ska känna sig trygga och inte minst välkomna är en nyckelfaktor för att vi ska kunna skapa en bransch som är attraktiv, sund och säker. För alla.
Vår bransch är inte ett undantag från förekomster av varken trakasserier, diskriminering eller sexism. Nyligen kunde vi läsa om byggsektorns upprop #sistaspikenikistan med fler än 4 000 underskrifter och 200 vittnesmål för att uppmärksamma frågan som #metoo-rörelsen har lyft fram i ljuset.

Ta bort hinder

Nu måste vi se till att ta bort de trösklar som många i vår bransch möter dagligen. För att fler ska vilja och kunna stanna kvar i vår bransch. Flertalet av våra medlemsföretag tar frågan om mångfald och jämställdhet på stort allvar. Det finns flera konkreta initiativ för att skapa en bransch där alla ska vara trygga och respekterade på sin arbetsplats.
Många byggbodar ute på våra byggarbetsplatser är idag inte anpassade för att anställda exempelvis ska kunna byta om och duscha i fred. Därför har en inkluderande byggbod tagits fram. Vi ser att företag i vår bransch tar fram kläder som är anpassade för alla kroppsformer och bygghjälmar som ska kunna bäras oavsett hårlängd. Flera kvinnliga hantverksprogram initieras och jämställdhetsplaner integrerats i det vardagliga arbetet.

Noll ska vara noll!

Det finns en förlegad syn att det inom bygg är väldigt tunga jobb och att det då inte passar för kvinnor. Att få kvinnor söker sig till branschen. Antalet kvinnor har ökat med 15 procent mellan 2015 och 2016 i de 30 största bygg- och anläggningsföretagen. Samtidigt som antalet anställda i de 30 största företagen ökade med 2,8 procent. Men trots en ökning, så är vi inte i mål.

Foto: Rosie Alm

Vi måste skapa en bransch som är långsiktig och hållbar. Där reformer inte är reaktioner utan snarare ett grundläggande arbete som skapar en långvarig förändring. Där likabehandling och arbetsmiljö är integrerade. Vi måste arbeta för en bransch som visar att nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och sexism faktiskt betyder noll tolerans. Det måste genomsyra hela vår bransch och våra utbildningssystem.
Vi har en lång väg kvar att gå. Att vi är flera som nu lyfter frågan är bra. För att nå målet om en attraktiv, sund och säker bransch så måste vi samverka och kraftsamla från alla håll.

Catharina Elmsäter-Svärd, vd Sveriges Byggindustrier

Bostadsmålet kräver fler som bygger

Antalet långtidsarbetslösa ökar trots att Sverige befinner sig i högkonjunktur. Samtidigt uppger sju av tio medlemsföretag i Sveriges Byggindustrier att man har svårt att hitta rätt utbildad personal. Det skriver Björn Wellhagen, näringspolitisk chef, Sveriges Byggindustrier.

Regeringen har lagt fram höstbudgeten. Reformutrymmet på drygt 40 miljarder kronor vittnar om att det går bra för Sverige. Finansminister Magdalena Andersson (S) var också nöjd när hon presenterade den ekonomiska politikens inriktning. Tillväxten är stark. Statsskuldens andel av BNP minskar. Sysselsättningen bland inrikes födda närmar sig rekordnivåer.
Sveriges Byggindustrier delar regeringens uppfattning om det starka konjunkturläget. Däremot ser vi med stigande oro på den tudelade arbetsmarknaden och bristen på arbetskraft i vår bransch.
De senaste årens kraftiga befolkningsökning har förstärkt underskottet på bostäder i många kommuner. Därför är det glädjande att bostadsbyggandet har tagit fart. Prognosen för 2017 är att runt 70 000 bostäder börjar byggas under året, vilket är den högsta byggtakten på 20 år. Men för att få fram ännu fler bostäder krävs det också fler folk som bygger.

Påtaglig brist

Bristen på rätt utbildad personal är påtaglig inom alla områden; såväl yrkesarbetare som ingenjörer. Vi vill kunna välkomna ännu fler till branschen. Byggindustrin har ett behov av 50 000 nya medarbetare på fem års sikt, enbart till följd av åldersavgångar. Sju av tio medlemsföretag i Sveriges Byggindustrier har redan i dag svårt att hitta rätt utbildad personal.
Parallellt med den skriande bristen på arbetskraft växer gruppen långtidsarbetslösa. Trots högkonjunkturen har kategorin arbetslösa i 12 månader eller mer ökat till 148 500 personer. Tudelningen av arbetsmarknaden är ett slöseri med mänskliga drivkrafter och ett växande hot mot Sveriges tillväxt.

Se över fördelningen

Därför krävs en rejäl översyn av regionalt yrkesvux och yrkeshögskolan. Regeringens riktade satsning på drygt fyra miljarder kronor på utbildning och etablering i arbetslivet är positiv.  Satsningen ger bland annat 6 750 nya utbildningsplatser i yrkesvux 2018.  Men fler utbildningsplatser är ingen mirakelkur för byggindustrin. Fördelningen av platser mellan olika yrkesgrupper inom vuxenutbildningen behöver ses över. Tidigare fördelning mellan olika yrkeskategorier har varit alltför ojämn. Antalet elever inom med inriktning mot vård och omsorg var drygt 55 000 under perioden 2014 till 2015, medan bygg och anläggning stod för cirka 1000.
Merparten av de statliga medlen till yrkesutbildning för vuxna har alltså gått till kommunernas egen kompetensförsörjning, snarare än bristyrken i privat sektor. När regeringen nu satsar på ett utökat yrkesvux måste Byggindustrins stora behov av rätt utbildad arbetskraft tillgodoses. Om inte framstår möjligheten att uppnå Boverkets behovsanalys på 600 000 nya bostäder fram till 2025 som än mer utopisk.

Foto: Rosie Alm

Björn Wellhagen
näringspolitisk chef, Sveriges Byggindustrier

Ett avtal med framtidsfokus

Sveriges Byggindustrier gick in i årets avtalsförhandlingar med målsättningen att trygga jobben, skapa än mer ordning och reda, öka bostadsbyggandet samt att få fler att välja att arbeta i bygg- och anläggningssektorn.

Det är därför glädjande att vi har nått en överenskommelse med vår motpart Byggnadsarbetareförbundet utan att uppleva förra årets omfattande och kostsamma byggstrejk.

Det nya byggavtalet har träffats inom ramen för industrins märke på 6,5 procent över tre år. Att avtalet gäller under tre år – till den 30 april 2020 – ger oss möjlighet att tillsammans i lugn och ro utveckla branschen. Därför har ett antal arbetsgrupper tillsatts kring exempelvis lönebestämmelser, ordning och reda samt kring den nya dataskyddsförordningen. Vi har också valt att förlänga ett antal arbetsgrupper som tillsatts sedan tidigare, bland annat arbetsgrupperna kring jämställdhet, integration och mångfald.

Ny praktikanställning

En stor seger för byggbranschen är att vi nu kommit överens om en yrkesintroduktion samt en ny praktikanställning för att underlätta för personer som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden att få anställning i byggbranschen. Det är dels ett sätt för branschen att ta ett större samhällsansvar samtidigt som det är viktigt för branschens överlevnad att fler väljer att arbeta inom bygg.

Våra beräkningar visar att om vi överhuvudtaget ska kunna täcka kommande åldersavgångar så behöver vi tusentals fler byggnadsarbetare. Det är därför viktigt för oss att bredda möjligheten för fler att få en anställning hos våra medlemsföretag. Vi gör detta samtidigt som vi tar ansvar för nyanlända, långtidsarbetslösa samt unga som vill börja jobba i vår bransch.

Minskar skillnader

Diskussionen kring ett flexiblare byggavtal har förts under en längre tid. Med ett avtal som är enklare och mer flexibelt klarar våra medlemsföretag den ökande internationella konkurrensen. Vi har även träffat en överenskommelse där företagen får större frihet att förlägga arbetstider. Därmed minskar vi skillnaden mellan våra medlemsföretag och de som väljer att stå utanför kollektivavtalen. I slutändan handlar det om att våra medlemsföretag ska ha samma möjlighet att konkurrera på lika villkor som andra företag.

Årets avtalsrörelse har förts i god samförståndsanda där fokus legat på framtidens byggbransch. Det är avgörande för att undvika en framtida bostadskris.

Mats Åkerlind
Tf vd Sveriges Byggindustrier

 

Fler måste välja kollektivavtal

Ola Månsson. Foto: Rosie Alm

Nästan 94 procent av Sveriges ungdomar rankar i dag bostadsbristen som den största utmaningen i samhället. Den oro som ungdomar känner saknar inte grund. Enligt Boverkets bedömningar kommer 700 000 nya bostäder att krävas fram till 2025 för att klara behoven. En större del av dessa, 440 000, bedöms behövas redan 2020. Det innebär en genomsnittlig årstakt om 88 000 nya bostäder. Under det här året kommer cirka 65 000 nya bostäder att ha börjat byggas. Även om byggandet stigit kraftigt bara under de tre senaste åren kvarstår alltså ett väsentligt glapp mellan dagens byggnivåer och framtida behov.

Att inte fler bostäder byggs har flera orsaker och insatser måste genomföras på många olika områden. Vissa åtgärder kan ge effekt på relativt kort sikt medan andra tyvärr ger effekt först på längre sikt.

Sveriges Byggindustrier under en lång tid pekat på en rad nödvändiga insatser från politiskt håll. Det handlar om att öka rörligheten på bostadsmarknaden, underlätta för kapitalsvaga grupper och säkerställa att det finns resurser för att bygga mer. Därtill krävs åtgärder för att förbättra infrastrukturen genom investeringar i väg- och järnvägsnätet.

Gemensamt ansvar

När byggbranschen växer har arbetsgivare och fackförbund också ett ansvar för jobben. Vi vill att framtidens byggjobb ska vara trygga, säkra och i företag med kollektivavtal. Men tyvärr väljer i dag många företag bort kollektivavtalen då de inte anses tillräckligt attraktiva.

När årets avtalsrörelse nu har inletts har vi tillsammans med våra avtalsparter två stora utmaningar. Dels måste vi skifta fokus från kortsiktiga partsvinster till gemensamma långsiktiga vinster. Dels måste vi skapa ett konkurrenskraftigt kollektivavtal som gör att den tredjedel av byggbranschen som i dag står utan kollektivavtal väljer att teckna kollektivavtal. Det är därför vår förhoppning att avtalsförhandlingarna ska kunna genomföras i en samförståndsanda.

2016 års byggstrejk innebar kostnader på närmare en miljard för våra medlemsföretag. Det var inte bra för byggföretagen, inte bra för byggjobben och inte bra för branschens förtroende. Vår utmaning och vårt mål är trots allt gemensam – tillsammans kan vi trygga framtidens bostäder och byggjobb.

Text: Ola Månsson, vd Sveriges Byggindustrier

Vi behöver fler som bygger

Idag är bostadsbristen är stor. Att regeringen nu säger att det byggs 700 000 bostäder till 2025 är bra. Men målet kommer inte att nås av sig självt. Ska det bli verklighet behövs konkreta åtgärder. Vi behöver öka rörligheten på bostadsmarknaden och underlätta för kapitalsvaga grupper att skaffa sig sin första bostad, exempelvis genom nya former för bolån. Men inte minst krävs åtgärder som ökar byggkapaciteten. Fler måste söka sig till byggbranschen. Idag är vi nämligen alldeles för få som bygger.

Anställda i byggindustrin ökar

De senaste 15 åren har antalet anställa i byggindustrin ökat med närmare 100 000. Idag jobbar drygt 320 000 personer i branschen. Men behoven är större än så. 68 procent av Sveriges Byggindustriers medlemmar har idag svårt att hitta personal. Det råder brist på yrkesarbetare, ingenjörer och platschefer. Faktum är att våra beräkningar visar att om vi ska klara målet 700 000 nya bostäder behövs ungefär 40 000 fler årsarbetskrafter än idag.

Branschen har sitt ansvar. Fler måste se bygg som den attraktiva och utvecklande bransch det är. Därför har vi också lagt kraft och tid på att marknadsföra vilka möjligheter och vilken variation på arbetsuppgifter branschen erbjuder.

Det är också viktigt att vi nyttjar kompetensen bland nyanlända. Här finns många människor med erfarenheter från byggbranschen. Tillsammans med fackförbunden Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna har vi också kommit överens om ett snabbspår för att hjälpa nyanlända att komma in i branschen. Det har gett resultat. Nyanlända ingenjörer har tack vare snabbspåret kunna få ett jobb och etablera sig i samhället.

Politikerna behöver agera

Men ska vi komma till rätta med kompetensförsörjningsbehoven behöver också våra politiker agera. För att komma till rätta med kompetensbristen måste regeringen satsa på snabba utbildningsformer. Det handlar exempelvis om yrkesutbildning för vuxna inom Komvux och platser till arbetsledare på yrkeshögskolan. Det är ganska korta utbildningar som vänder sig till vuxna och som snabbt kan göra att fler får ett jobb. Men då krävs att det tillförs nya medel till yrkesvux och yrkeshögskolan.

Jag brukar stolt berätta att det är jag som har byggt Öresundsbron. Självklart har jag inte byggt hela bron själv, men jag har varit en del av detta stora bygge. Det är så vi byggare är. När vi går genom staden eller reser genom landet berättar vi stolt om de byggnader, broar eller vägar vi har varit med om att skapa. De närmaste åren behöver Sverige byggas ut. Vi behöver fler bostäder, fler förskolor och fler vägar. Men ska vi klara av det behöver vi också bli fler som bygger. Nu krävs att vi alla – arbetsgivare, fackförbund, politiker – gör vårt för att fler ska söka sig till byggbranschen.

Ola Månsson, 

Vd Sveriges Byggindustrier