Uppdaterat om kollektorslangar

Lagom till sommaren kommer det att finnas nya riktlinjer för förläggning av kollektorslang i mark för konsumentanläggningar. Det lovar Joakim Hjulström på Geotec.

För ett antal år sedan tog dåvarande Svep, Svenska Värmepumpföreningen, i samarbete med Geotec och Avanti fram anvisningar för förläggning av kollektorslang i mark. Man tittade då mycket på de regelverk, till exempel Mark AMA, som gäller för byggbranschen, vilket ledde till tämligen rigorösa och strikta riktlinjer. De blev svåra att följa, framför allt på konsumentsidan. Samtidigt har det skett en teknisk utveckling som har gjort att riktlinjerna har behövt uppdateras.

Nu arbetar Svenskt Geoenergicentrum med att ta fram nya riktlinjer som är fokuserade på konsumentmarknaden. Parallellt håller riktlinjer för större, kommersiella anläggningar att tas fram inom ramen för det internationella samarbetet i Annex 27.

– Det finns ett behov av att skilja på riktlinjerna för konsumentanläggningar och större anläggningar. Därför har vi valt att dela på dem, förklarar Johan Barth, vd på Geotec.

Fokus på brandskydd

Arbetet är nu inne i sin slutfas och kommer enligt tidsplanen att publiceras före halvårsskiftet.

– Vi har mycket fokus kring brandskyddet, eftersom det är en brandfarlig vätska i kollektorslangarna. Vi går till exempel igenom hur man ska göra genomföringen och vilket brandskydd som krävs. Det är också en fråga om konsumentsäkerhet. Brister det i brandsäkerheten kan det drabba konsumenten hårt, säger Joakim Hjulström som arbetar med riktlinjerna åt Svenskt Geoenergicentrum.

Utöver avsnitt om brandskydd innehåller riktlinjerna exempelvis anvisningar på krav som ska ställas på material i slangar, kopplingar och lämpliga metoder vid provtryckning.

– Det är en övergripande genomgång av vad du bör tänka på för att undvika problem.

Att riktlinjerna för förläggning av kollektorslang i mark nu är uppdaterade är efterlängtat.

– De är efterfrågade av bland andra kommunerna, eftersom Normbrunn hänvisar till riktlinjerna, konstaterar Johan Barth.

Text: Lars Wirtén

Svenska riktlinjer för termisk responstest

2015 publicerade Svenskt Geoenergicentrum riktlinjer för termisk responstest anpassade för svenska förhållanden. Den europeiska CEN-standard som finns sedan tidigare går inte att använda i Sverige.

Signhild Gehlin, Svenskt Geoenergicentrum. Foto: Lars Wirten

Arbetet med att ta fram svenska riktlinjer för termisk responstest (TRT) för energibrunnar började 2013 i samband med Geoenergidagen. Riktlinjerna omfattar utrustning, utförande, analys och redovisning. De är uppdelade i två delar: utförande samt analys av data.
– Det vi har tagit upp i riktlinjerna är den klassiska typen av termisk responstest där man mäter ingående respektive utgående temperatur på den cirkulerande värmebäraren i kollektorn. Det är den vanligaste formen vid kommersiell användning, säger Signhild Gehlin på Svenskt Geoenergicentrum som var projektledare vid framtagandet.
– Vi har däremot inte tagit fram riktlinjer för andra typer av responstestmätningar, som när man använder optisk fiber eller värmekabel. Det kan vara intressant i vissa specifika sammanhang, men för projektering av vanliga anläggningar ser vi det som främst motiverat att ha riktlinjer för den vanligaste metoden.

 

Återfyllda hål i Europa

Sedan tidigare har den Europeiska standardkommittén, CEN, röstat igenom riktlinjer för vad de har valt att kalla geotermisk responstest. Men dessa är enligt Signhild Gehlin oanvändbara. Inte bara för att de utgår från återfyllda borrhål, eftersom vattenfyllda borrhål inte är tillåtna på kontinenten.
– CEN förankrade inte arbetet i branschen och riktlinjerna är helt enkelt bristfälliga. I den tyska byggstandarden VDI finns däremot en bra och relativt nyreviderad del som handlar om termisk responstest. Men även de riktlinjerna utgår från återfyllda borrhål och inte vattenfyllda som vi använder i Sverige.
– Därför var det viktigt att vi tog fram de här riktlinjerna som utgår från skandinaviska förhållanden med vattenfyllda borrhål, där värmen inte bara leds genom olika material utan även påverkas av vattenrörelser. Återfyllda borrhål kan utvärderas med samma metod, men då får man inte fakta om grundvattenrörelserna, förklarar Signhild Gehlin.

Väl förankrade

Riktlinjerna är väl förankrade i branschen genom workshops och remisser. Representanter för såväl forskning, entreprenad, konsultverksamhet, fastighetsförvaltning som leverantörer har varit delaktiga i processen och under lång tid kunnat lämna synpunkter.
Termisk responstest utförs för att bestämma hur en känd tillförsel av värme eller kyla påverkar temperaturen i ett borrhål för geoenergi. Denna termiska respons beror på markens och kollektorns termiska egenskaper och gör det möjligt att förutse borrhålets framtida termiska beteende.

Riktlinjer för termisk responstest (TRT) går att ladda ned på Svenskt Geoenergicentrums webbplats.

Text: Lars Wirtén

Studie i kvartsdamm ska bidra till bättre arbetsmiljö

Väder och vind gör sitt till, liksom berggrunden samt hur effektiv vattenbegjutningen vid containern är. Det visar en färsk rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet om risker för exponering av kvartsdamm vid borrning. Använd andningsskydd och gör egna mätningar, uppmanar forskarna.

Hur farligt är det att stå vid borren när kvartsdammet ryker? Vilka risker utsätter du dig för som borrare? Eller är det inte så dramatiskt, om arbetspassen är korta och du håller dig på behörigt avstånd från containern? De bakomliggande frågorna var många när Geotec bad IVL Svenska Miljöinstitutet att undersöka riskerna för exponering av kvartsdamm vid borrning. 20 mätningar av kvarts och respirabelt damm gjordes under juni-augusti 2017, på fyra borrplatser i fyra geologiska typområden, och nu ligger rapporten ”Mätning av kvarts och damm vid borrning” på bordet. Bo Sahlberg, forskare på IVL, berättar om de mätningar som ligger till grund för rapporten.

– Vid varje plats fick de som arbetade med maskinen bära en provtagare under en arbetsdag. För varje person dokumenterades de arbetsmoment som personen gjorde och därutöver fastställdes omgivningsfaktorer som vindriktning, vindhastighet, temperatur och luftfuktighet.

– Vi gjorde ”stickprov” vid borriggen och containern och personburna mätningar på sju personer, i Skåne och Småland samt i Stockholmstrakten.

Minskar lungornas volym

Dammpartiklar från kvarts förekommer normalt tillsammans med annat damm och är så små att de inte syns. De är farliga då kroppen inte kan göra sig av med partiklar som andats in. När de når ner i lungorna minskar lungornas volym, vilket kan göra dig andfådd och öka belastningen på hjärtat. Så kallad dammlunga ökar även risken för Kol och lungcancer, har Arbetsmiljöverket slagit fast.

– Det är lätt att inte ta faran på allvar när partiklarna inte syns. Därför är det viktigt att borrbranschen är medveten om riskerna, påpekar Bo Sahlberg.

Bär alltid andningsskydd

– Den som utsattes för störst påverkan i studien var den som arbetade vid containern. När vattenbegjutningen av kaxet inte fungerade eller inte fanns, blev damm- och kvartshalterna extra höga, säger Bo Sahlberg.

Studien pekade även på andra faktorer som påverkade utsattheten för personalen vid riggen respektive vid containern, allt från på vilket avstånd från maskinen containern stod, till vindriktning och andel kvarts i berggrunden.

– När du borrar löper du störst risk om du borrar i kvartsrika bergarter som gnejs och granit. Den skånska kalkrika jorden visade inte samma problem. Blåser det ”olyckligt” kan dammet även söka sig till den som arbetar vid riggen, inflikar Bo Sahlberg.

Sverige tillåter 0,1 milligram kvarts per kubikmeter luft och det var bara på ett ställe i studien som gränsvärdet överskreds.

– Är man osäker på förhållandena på en arbetsplats ska man skydda sig. Eller, allra helst, alltid bära andningsskydd för säkerhets skull, både vid borrigg och container.

Komplettera gärna mätningarna

Referensmätningar av kvartsdamm som riktvärden inom en bransch är möjligt, förutsatt att dessa mätningar överensstämmer med den verklighet där de sedan blir vägledande, säger Bo Sahlberg.

– Geotecs medlemmar kan med fördel använda rapporten i sitt arbetsmiljöarbete. För att dra ännu säkrare slutsatser kan resultaten kompletteras med mätningar på den egna arbetsplatsen, avslutar han.

Fotnot: Arbetsmiljöverket har utfärdat föreskrifter och rekommendationer kring hantering av kvarts; Kvarts – stendamm i arbetsmiljön AFS2015:2.

Inverkan av och åtgärder mot damm och kvarts

Olika faktorer påverkar exponeringen för respirabelt damm och kvarts. När en arbetsplats använder referensmätningar som vägvisare är det viktigt att riskerna inte underskattas och att lämpliga åtgärder vidtas, uppmanar IVL Svenska Miljöinstitutet. IVL:s mätningar visar att olika faktorer påverkar exponeringen för kvarts och respirabelt damm.

Stor inverkan har:

  • Kvarts i berggrunden; ju högre andel desto större risk att halten damm närmar sig/överskrider gränsvärdet.
  • Vattenbegjutning; hur effektivt denna förmår att minska spridningen av damm från containern.

Åtgärder för att förebygga risker med kvartsdamm, enligt Arbetsmiljöverket:

  • Använd andningsskydd.
  • Skärma av/kapsla in arbetsprocessen.
  • Ventilera.
  • Vattenbegjut det dammande materialet.
  • Städa arbetsplatsen och rengör utrustningen.

Referensmätningar får, enligt IVL, användas som underlag i riskbedömningen och för val av åtgärder:

  • Om förhållandena är likvärdiga mellan det egna arbetsstället och den plats där referensmätningar gjorts.
  • Förutsatt att exempelvis arbets-metoder och maskinell utrustning överensstämmer i stor utsträckning.
  • När en tydlig dokumentation, som redovisar de likvärdiga förhållandena, finns tillgänglig på det arbets-ställe där man hänvisar till resultat från referensmätningar.

IVL Svenska Miljöinstitutet:

  • Är Sveriges första miljöforskningsinstitut, grundat 1966.
  • Har sin bas i Sverige och Europa, närmare 300 anställda.
  • Bedriver fristående, icke vinstinriktad forskning.
  • Finansieras av staten, näringslivet och EU.

Text: Mia Ising. Foto: Willem Duis, IVL Svenska Miljöinstitutet

Mät, följ upp och spara pengar på geoenergianläggningen

Svenskt Geoenergicentrum har precis publicerat Riktlinjer för mätning och uppföljning av geoenergianläggningar.

– Många anläggningar levererar inte den förväntade besparingen. Det finns mycket pengar att spara genom att följa upp och optimera anläggningen, säger Klas Berglöf på Climacheck som har ingått i arbetsgruppen.

Syftet med riktlinjerna är att skapa förutsättningar för beställare och konsulter att göra relevanta uppföljningar av hur anläggningen fungerar och hur den lever upp till den förväntade prestandan. Riktlinjerna ska också vara en handledning i att optimera driften utifrån anläggningens aktuella förutsättningar. Genom att använda riktlinjerna ska man få svar på tre huvudsakliga frågor:

  • Fungerar anläggningen som det var tänkt?
  • Fungerar anläggningen ”bra”?
  • Fungerar anläggningen optimalt?

Enligt Klas Berglöf, som har erfarenhet av mätning och uppföljning av geoenergianläggningar sedan 1980-talet, är riktlinjerna välbehövliga, då uppföljning utifrån rätt ingångsdata är ett eftersatt område idag.

– Många investerar i kostsamma anläggningar, men lägger inte mycket resurser på att följa upp om de verkligen fungerar. Så länge det brummar och blir varmt eller kallt tror man att allt fungerar som det ska.

Därför är det viktigt att dokumentera

En svårighet vid uppföljning är att underlaget för upphandling ofta inte är tillgängligt längre, säger Klas Berglöf.

– Det är viktigt att lagra och dokumentera den informationen för att kunna göra en relevant uppföljning.

Den information och de ingångsvärden som användes i projekteringen behöver utnyttjas för att säkerställa att systemet fungerar som man har tänkt. I de fall prestanda är dålig behövs informationen för att lokalisera avvikelsen.

När prestandan i geoenergianläggningar designas sker det ofta utifrån extrema driftpunkter, det vill säga kalla vintertemperaturer och höga sommartemperaturer som sällan förekommer. Det ger ingen bra utvärdering och stämmer sällan med den typiska driften.

– Det är viktigt att istället designa utifrån driftpunkter där du har mycket drifttid.

Ett vanligt problem är att anläggningarna och värmesystemen överdimensioneras utan att hänsyn tas till att de flesta drifttimmarna är på mycket lägre laster, menar Klas Berglöf.

– Det kan leda till stora driftsproblem, plus att det blir dyrt, både vid investeringen och i drift. Dessutom ökar risken för haverier till följd av mycket start och stopp.

Leder till mer systemtänk

För att kunna utvärdera prestandan och optimera en geoenergianläggning behöver systemets samtliga delar mätas: värmekällan (geoenergisystemet), distributionssystemet (radiatorer, ventilation med mera), klimatet (utetemperatur, luftfuktighet) som ofta påverkar både last och temperaturnivåer samt styrsystemet. Klas Berglöf tror att riktlinjerna kommer att driva på mot mer systemutveckling och helhetstänk, då dagens anläggningar ofta inte optimeras och samma fel upprepas många gånger.

– Det finns effektiva aggregat av alla de sorter redan idag. Felet är många gånger att det inte köps maskiner som passar där de ska användas. De här riktlinjerna ger ett ökat fokus på energieffektivitet sett över ett helt år i ett helt system, snarare än prestanda vid en viss driftpunkt. Att föra in värden utifrån mätta förhållanden leder till systemtänk.

Uppföljningen blir kostnadseffektiv

Nu efterlyser arbetsgruppen återkoppling från de som börjar använda riktlinjerna.

– Vi har kommit många steg på vägen, men det kommer säkert att komma till ytterligare aspekter och erfarenheter, säger Klas Berglöf.

I arbetsgruppen har ingått representanter för beställare, konsulter, entreprenörer och experter inom mätning och uppföljning.

– Alla i arbetsgruppen jobbar med de här frågorna sedan länge. Men att systematiskt sammanställa det och sila ut vad som är viktiga parametrar så att vi får enkla, uppföljningsbara mätstorheter, det har varit en process. Det är viktigt att använda det arbete som gjorts för projektering i samband med att anläggningen tas i drift, justeras in och följs upp och att den övervakas genomtänkt och systematiskt.

– Uppföljningen blir kostnadseffektiv om rätt värden samlas in och kan jämföras med hur systemet är tänkt. Det krävs inte så många givare för att veta prestanda och hitta avvikelser. Många långa diskussioner och spekulationer om orsaker till problem kan undvikas på så sätt.

Blir del av Annex 52

Nästa steg är att de svenska riktlinjerna ska bli en del av det internationella samarbetsprojektet Annex 52. Genom Annex 52 samlas kunskap, information och erfarenhet kring kvalitetsmässiga långtidsuppföljningar av olika typer av geoenergisystem för såväl kommersiella och offentliga byggnader som flerfamiljshus.

Riktlinjerna kommer att revideras efterhand som förslag på förbättringar och andra synpunkter kommer in.

 

Här kan du ladda ned Riktlinjer för mätning och uppföljning av geoenergianläggningar.

Text: Lars Wirtén

Illustration: Myra S. Söderström

Detta kräver GDPR av dig

Allmänna dataskyddsförordningen, eller GDPR, har trätt i kraft sedan den 25 maj. Den ställer en rad krav på hur man yrkesmässigt behandlar personuppgifter.

Borrsvängen har tagit David Börjesson, vd och juridisk expert på Altea, till hjälp att reda ut begreppen och förtydliga vad som gäller.

GDPR står för General Data Protection Regulation och är en EU-förordning som ersätter PUL (personuppgiftslagen) och ett 50-tal andra registerlagar.

GDPR ställer krav på hur man får samla in och behandla personuppgifter.

– Så fort du har någon annans uppgifter – namn, adress, telefonnummer eller någon annan personuppgift i din dator, telefon, på papper eller på bild – så räknas det som att du behandlar dem, säger David Börjesson.

För att leva upp till GDPR ställs en rad krav, bland annat ska du uppfylla följande grundläggande principer:

  • Du får bara samla in och behandla personuppgifter för korrekta ändamål.
  • Du får inte ha fler uppgifter om en person än du behöver.

– Du kanske behöver postadress, telefonnummer och e-postadress. Men inte uppgifter om vad personen kör för bil eller vad maken eller makan heter, kommenterar David Börjesson.

  • Uppgifterna ska vara korrekta – det är inte tillåtet att lagra inaktuella eller felaktiga personuppgifter.
  • Principen om lagringsminimering.

– Det innebär att du inte får spara uppgifter längre än vad som är nödvändigt. Till exempel tidigare kunder, före detta anställa med mera.

Rättslig grund krävs

Vidare måste man ha rättslig grund för all behandling av personuppgifter.

– Det finns olika rättsliga grunder. En sådan grund är samtycke från personen det gäller, eller att man måste ha uppgifterna för att kunna fullgöra ett avtal, till exempel gentemot kunder och anställda. Att behandlingen krävs för att fullgöra lagstiftning är en annan rättslig grund, till exempel att man måste lämna inkomstuppgifter om sina anställda till Skatteverket.

Att göra-lista för företagare

Så vad ska man nu göra som företagare? David Börjesson punktar upp de viktigaste åtgärderna:

  • Upprätta ett register över all personuppgiftsbehandling man har.

– Registret ska innehålla uppgifter om ändamål med behandlingen, vilka kategorier av uppgifter man lagrar, vilka de lämnas ut till, vilka tidsramar man har för radering av uppgifter och vilka tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder man vidtar för att skydda uppgifterna.

  • Säkerställa att man följer de grundläggande principerna och har rättslig grund för all personuppgiftsbehandling.

– Här inser de flesta att de måste gallra och framför allt ta bort inaktuella personuppgifter.

  • Upprätta avtal med personuppgiftsbiträden.

– Ett biträde är en fysisk eller juridisk person utanför den egna organisationen som behandlar personuppgifter å företagets vägnar. Det kan till exempel vara en extern löneadministratör eller datakonsult.

  • Styra upp insamling, lagring och behandling.

– Här måste man till exempel bestämma hur man lagrar och sorterar inkommande mejl och hur mobiltelefoner används. Får de anställda använda företagsmobilerna privat eller använder man privat mobiltelefon i tjänsten? Då innehåller de en blandning av privata uppgifter och sådant som omfattas av GDPR, påpekar David Börjesson.

Rättigheter för registrerade

Även de registrerades rättigheter fastslås i GDPR. Alla som finns i registret har bland annat rätt att:

  • Få utdrag på vilka uppgifter som är registrerade.
  • Komplettera och uppdatera sina uppgifter.
  • Att bli borttagen ur registret.

Det är formulerat så att man har rätt att få sina uppgifter strukna och bli ”bortglömd” av den som hade ens uppgifter.

GDPR ställer krav på säkerheten

Säkerheten kring uppgifterna regleras också. GDPR ställer krav kring inbyggt dataskydd, dataskydd som standard samt säkerhetsåtgärder.

– I registret ska det framgå vilka tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder man vidtagit. Det kan vara lösenord, kryptering, brandvägg med mera. Det är typen av behandling och vilka risker för den registrerade behandlingen är förenad med, som sätter ribban för säkerhetsåtgärderna.

GDPR har också en särskild artikel om incidenter.

– En incident kan vara om obehöriga får tillgång till personuppgifterna eller om uppgifter felaktigt tas bort. Inträffar det måste det rapporteras till Datainspektionen inom 72 timmar från det att incidenten upptäcks.

Du riskerar dryga böter

Att inte leva upp till GDPR är förenat med böter. Dessa kan uppgå till fyra procent av företagets omsättning eller max 20 miljoner euro.

– På det kommer eventuella skadestånd till drabbade. Här finns inga summor fastslagna, men enligt rättsfall från PUL-lagstiftningen handlade det om mellan 10 000 och 35 000 kronor per registrering, varnar Börjesson.

Dokumentationen för hur man lever upp till GDPR ska inte skickas in till någon eller redovisas, men ska kunna visas upp på anmodan.

Ta hjälp av en konsult

– Tyvärr finns inga mallar eller exempel från svenska myndigheter. Danmark, Nederländerna, Tyskland och Storbritannien har tagit fram bra vägledningar som man kan titta på om man vill.

– Men det bästa är att ta hjälp, avslutar David Börjesson. Vänd dig till en konsult som har mallar och verktyg. Vi på Altea har mellan 40 och 45 mallar och exempel. Brunnsborrningsföretag med avtal med oss får tillgång till den hjälpen.

Text: Jörgen Olsson

Illustrationer: Myra S Söderström

Sveriges Byggindustrier: Så tycker Geotecs medlemmar

Ett knappt 20-tal av Geotecs medlemsföretag har valt att även teckna egna medlemskap i Sveriges Byggindustrier. Vi har pratat med några av dem.

Jannes Brunnsborrning, Burseryd

Anna-Karin Johansson, personalchef på Jannes Brunnsborrning, tycker det är skönt att ha BI:s expertis i ryggen. Foto: Privat.

På Jannes, som varit med i BI sedan 2015, är Anna-Karin Johansson personalchef.

– I medlemskapet får vi dels hängavtal på det kollektivavtal som BI tecknar med Byggnads, dels tillgång till mycket kunskap. Vi har ofta frågat vår regionale representant om råd hur vi ska agera i olika frågor. Främst har det rört sig om frågor kring anställningstider och anställningsformer, löneläge och vad som gäller kring provanställningar.

– För en som jag, som jobbar med HR utan att vara utbildad för det, är det skönt att ha BI:s expertis i ryggen.

De frågor som Anna-Karin vänder sig till BI med har ofta med tolkningen av kollektivavtalet med Byggnads att göra.

– Ska man vara kritisk så måste man säga att Byggnads avtal inte är särskilt väl anpassat till brunnsborrningsbranschen. Det är nästan mer som skiljer än som förenar mellan våra branscher och det gör att avtalet blir svårare att följa. Men det brukar alltid lösa sig.

Utöver avtal och rådgivning drar Jannes Brunnsborrning nytta av det rika utbudet av utbildningar BI erbjuder.

– De har något som heter Entreprenörsskolan, där man kan välja mellan massor av kurser. Jag går deras företagsledarutbildning och är snart klar med den. En kollega här på firman har just börjat samma utbildning.

– Vi får också regelbundet inbjudning-ar till informationsträffar som BI ordnar, det kan gälla försäkringar eller andra frågor. Man skulle kunna engagera sig hur mycket som helst, om bara tiden fanns. Vi är mycket nöjda med det vi får ut av att vara medlemmar.

FBB, Finspång

– Att vi gick med i BI för några år sedan är bland annat en följd av att vi jobbar allt mer frekvent på byggarbetsplatser, säger vd David Johansson. Vi kände ett behov av att få enklare tillgång till mer information, kunskap och hjälp – bland annat kring vilka krav våra beställare har rätt att ställa på oss.

FBB har fått en regional kontaktperson och kan bolla frågor som dyker upp i samband med uppdrag – något man utnyttjat flera gånger. Bland annat har det gällt frågor kring företagets lönesystem.

– Regionalt är BI också ett väldigt bra nätverk och vi har varit på ett antal medlemsträffar. Att tillhöra en arbetsgivarorganisation är också ett sätt att visa att man är seriös, menar David Johansson:

– Genom medlemskapet i BI blir vi inte ifrågasatta när vi dyker upp på en byggarbetsplats på samma sätt som tidigare. Det blir som en form av kvalitetsstämpel – att vi är en arbetsgivare som bland annat uppfyller de lagar och förordningar som ställs på oss. Det känns dessutom bra att tillhöra en organisation som driver bra frågor och som jobbar för att utveckla branschen i en sund konkurrens.

TSB, Sollefteå

– En stor fördel med BI, som jag gick med i redan för 26 år sedan när jag startade företaget, är att de förhandlar för vår räkning. Byggnadsarbetarförbundet kan vara en tuff motpart i förhandlingar, så jag är glad att jag slipper den biten, säger vd Torgny Svensson.

Under de många åren som medlem har TSB vid ett antal tillfällen utnyttjat BI:s hjälp som expertinstans. Inte bara när det gäller det arbetsrättsliga – även entreprenadjuridiken kan behöva tolkas.

– Det kommer fler och fler lagar och de blir svårare och svårare att förstå. Då är det väldigt skönt att den hjälpen finns till hand, så att man får veta vad som gäller.

– Överlag uppfattar jag BI som en organisation som ligger i framkant i arbetet med kvalitets- och miljöfrågor, säger Torgny Svensson.

Text: Jörgen Olsson

 

Andra artiklar om Sveriges Byggindustrier:

Catharina Elmsäter-Svärd: Vi behöver rusta Sverige för framtiden

Golvbranschen ser Sveriges Byggindustrier som renodlad arbetsgivarpart

Arbetsrätt – en het medlemsfråga i Sveriges Byggindustrier

Så arbetar Sveriges Byggindustrier med opinionsbildning

Rådgivning är en hjärtefråga för Sveriges Byggindustrier

Sveriges Byggindustrier ger medlemsservice med mångfald

Golvbranschen ser Sveriges Byggindustrier som renodlad arbetsgivarpart

”Det borde ligga i varje företagares intresse att kunna påverka i arbetsgivarfrågor”, säger Johan Aspelin, vd på Golvbranschen. Foto: Golvbranschen.

Golvbranschen, GBR, är likt Geotec en renodlad branschorganisation vars medlemmar kan ha Sveriges Byggindustrier som kompletterande arbetsgivarpart. Vd Johan Aspelin ser Sveriges Byggindustrier som ett viktigt komplement för sina medlemmar.

Golvbranschen är en medlemsstyrd branschorganisation med entreprenörer, golvfackhandlare och leverantörer. Man servar medlemmarna i branschfrågor inom teknik, juridik, miljö- och hållbarhet och företagsutveckling.

– Det är verksamhetsnära frågor och vardagliga nyttigheter som vi tillhandahåller. Gör vi inte det finns vi inte längre, då lämnar våra medlemmar, säger vd Johan Aspelin.

Golvbranschen engagerar sig dock inte i rena arbetsgivarfrågor. Det överlåter man till Sveriges Byggindustrier, som en del av den svenska modellen där arbetsmarknadens parter förhandlar fram löner och anställningsvillkor i kollektivavtalade lösningar. Här utgör arbetsgivarorganisationerna en kärna tillsammans med fackföreningarna.

– För att vi i golvbranschen inte ska vara för små och svaga i förhandlingarna är vi en del av byggavtalet, där Sveriges Byggindustrier är en part mot Byggnadsarbetarförbundet. Sveriges Byggindustriers uppgift är att föra vår bransch talan i de förhandlingar som rör våra medlemmar, förklarar Johan Aspelin.

Enbart arbetsgivarpart

Han tycker inte att det räcker att vara med i en branschorganisation som samtidigt inte är en arbetsgivarpart.

– För att som företag få ett helt paket av service och tycker att kollektivavtal är bra, då ska man vara medlem i Sveriges Byggindustrier. Det borde ligga i varje företagares intresse att kunna påverka i arbetsgivarfrågor. Bra kollektivavtal är en förutsättning för sund konkurrens, något som är både aktuellt och centralt i vår bransch, där EU-registrerade företag agerar på marknaden.

Johan Aspelin ser inte någon risk för konkurrens mellan organisationerna. Golvbranschen har, liksom Geotec, ett samarbetsavtal med Sveriges Byggindustrier som reglerar hur de ska förhålla sig till varandra. För Golvbranschens medlemmar är Sveriges Byggindustrier enbart en arbetsgivarorganisation.

– Däremot kan det bli diskussioner om vem som äger vilka frågor.

Jag tycker till exempel att strukturer för kompetensförsörjning är en given arbetsgivarfråga. Sedan måste vi som branschorganisation jobba för att folk ska söka till de utbildningar som finns.

Indikator på seriositet

I golvbranschen finns många småföretag som inte är medlemmar i Sveriges Byggindustrier.

– Det är ett stort problem att småföretag inte passar in i strukturen. Kollektivavtalen upplevs inte som rationaliserande utan snarare som ett ok att bära. Det behöver Sveriges Byggindustrier ta sig en funderare på.

Johan Aspelin vill inte ge en direkt uppmaning till golvbranschens småföretagare att bli medlemmar i Sveriges Byggindustrier, även om han tycker att det är viktigt.

– Vilka organisationer man ska vara med i, det kan bara varje enskilt företag avgöra. Men kollektivavtal skulle kunna tänkas vara en indikator på seriositet. Sett i det ljuset skulle det vara enkelt att ta beslutet att bli medlem. Men det är Sveriges Byggindustrier som måste jobba med sitt erbjudande så att de upplevs som oumbärliga.

Text: Lars Wirtén

Andra artiklar om Sveriges Byggindustrier:

Catharina Elmsäter-Svärd: Vi behöver rusta Sverige för framtiden

Sveriges Byggindustrier: Så tycker Geotecs medlemmar

Arbetsrätt – en het medlemsfråga i Sveriges Byggindustrier

Så arbetar Sveriges Byggindustrier med opinionsbildning

Rådgivning är en hjärtefråga för Sveriges Byggindustrier

Sveriges Byggindustrier ger medlemsservice med mångfald

Arbetsrätt – en het medlemsfråga i Sveriges Byggindustrier

Mats Åkerlund är förhandlingschef på BI. Foto: Rosie Alm.

Många företag i byggbranschen väljer att inte ha kollektivavtal. Ett beslut som kan ge bekymmer, enligt Sveriges Byggindustrier. Årligen landar runt tusen arbetsrättsliga ärenden på deras bord. Framförallt är arbetsgivare med kollektivavtal i konflikt med fackförbund medan företag utan kollektivavtal saknar färdiga lösningar.

– En tredjedel av de som jobbar i byggbranschen omfattas inte av kollektivavtal. 120 000 personer, och alla sätter sig inte in i huruvida de får övertidsersättning eller är försäkrade på jobbet. Det kan leda till oenighet. Få företag vill stå ensamma i en konflikt och stöd vid tvister och förhandlingar är en efterfrågad tjänst, säger Mats Åkerlind, förhandlingschef och vice vd för bransch- och arbetsgivarorganisationen.

Tvister i tusental

Insatser som rör arbetsrätt ingår som en viktig del i ett av de fundament som bär Sveriges Byggindustrier, BI, nämligen arbetsmarknad. De övriga är näringspolitik och medlemsservice. Centralt, på kansliet i Stockholm, arbetar tolv personer med arbetsrätt. Därtill kommer personal på sex regionkontor och totalt sysselsätter arbetsrätt 60-70 personer.

– Vi har räknat ut att vi under en treårsperiod haft 3 000 ärenden, ganska jämnt fördelade så grovt räknat 1 000 per år, säger Mats Åkerlind.

Ungefär en tredjedel handläggs centralt och sammantaget lika många på större respektive mindre regionkontor.

– Nu när det är en kraftig expansion på bostadssidan frestas byggföretag att anlita personal på lite lösare boliner än vanligt och idag handlar tvisterna mycket om förväntningar på medarbetare som slår snett när det gäller kompetens.

– I en lågkonjunktur gäller det ofta frågor som arbetsbrist och att motparten är missnöjd med löneutvecklingen.

Värnar små medlemmar

Han berättar vad arbetet med arbetsrätt mer kan innebära.

– Att ge medlemmar rådgivning om arbetsmiljö och säkerhet och att teckna kollektivavtal.

Viktiga punkter för BI i kollektivavtalen är gemensamma problemformuleringar och lösningar, liksom resekostnadsersättning och arbetstid.

– Vi har även delegationer som jobbar med tjänstemannaavtal och hit bjuder vi in medlemsföretag att representera branschen. Inte minst för att få input från mindre arbetsgivare, det är viktigt att fånga upp vad de vill förändra.

– De arbetsrättsliga frågorna är ständigt aktuella, konstaterar Mats Åkerlind.

Nära relation i regionen

Hans Arvidsson är nationell löne-och avtalskoordinator på Sveriges Byggindustrier i Göteborg, där han främst arbetar med lönefrågor, kollektivavtal och förhandlingar.

– Att jobba regionalt är att jobba nära medlemmarna. Jag har en tät dialog med våra medlemsföretag.

Alla 24 regionkontor har företagsrådgivare och arbetsrättsfrågor tar man hand om på de största orterna. Arbetsrätt är en het medlemsfråga på regionkontoren, kan Hans Arvidsson intyga. Han tar ofta emot det första samtalet från en medlem i behov av råd eller stöd.

– Det kan gälla uppsägningar, hur ett avtal ska tolkas, företagets åtgärder vid anlitande av underentreprenörer eller en lönefordran som en arbetsgivare inte anser vara korrekt.

– Mycket löser vi här på BI Väst, men vi har kontinuerligt utbyte av erfarenhet med kollegor i andra regioner och med vårt kansli i Stockholm.

Allt är inte brandkårsutryckningar.

– Vi har löpande informationsträffar och utbildningstillfällen. Jag träffar medlemsföretag varje månad för att skaffa mig en bild av löneutveckling och förhandlingsläge i regionen. Vi finns där för medlemmarna, på olika sätt.

Text: Mia Ising

Andra artiklar om Sveriges Byggindustrier:

Catharina Elmsäter-Svärd: Vi behöver rusta Sverige för framtiden

Sveriges Byggindustrier: Så tycker Geotecs medlemmar

Golvbranschen ser Sveriges Byggindustrier som renodlad arbetsgivarpart

Så arbetar Sveriges Byggindustrier med opinionsbildning

Rådgivning är en hjärtefråga för Sveriges Byggindustrier

Sveriges Byggindustrier ger medlemsservice med mångfald

Så arbetar Sveriges Byggindustrier med opinionsbildning

Håkan Lind är kommunikationschef på Sveriges Byggindustrier.

Sveriges Byggindustrier bedriver ett omfattande opinionsarbete som en integrerad del av sin verksamhet. Just nu är det extra fokus på kompetensförsörjning och sund konkurrens.

Sveriges Byggindustriers förbundsstyrelse har beslutat att fyra områden ska prioriteras av organisationen i dess arbete att driva opinion och påverka attityder:

  • Kompetensförsörjning.
  • Sund konkurrens.
  • Ett attraktivt kollektivavtal.
  • Hållbarhet och säkerhet.

Kompetensförsörjningen är för byggbranschen, i likhet med många andra branscher och samhällssektorer, avgörande för att kunna utvecklas och leva upp till de förväntningar och behov som finns i samhället. De kommande fem åren behövs 50 000 nya medarbetare i byggbranschen bara för att täcka upp för kommande pensionsavgångar. Samtidigt växer branschen kraftigt. Boverket bedömer att det behövs cirka 540 000 nya bostäder till 2025. Utöver det behövs bland annat nya förskolor, skolor, sjukhus och ny infrastruktur.
– Branschen har mycket att göra de kommande åren och ett stort behov av att få in fler medarbetare, säger Håkan Lind, kommunikationschef på Sveriges Byggindustrier.

Intensivt skolarbete

Sju av tio medlemmar i Sveriges Byggindustrier uppger att de har svårt att hitta personal, en situation som råder sedan ett par år tillbaka. Exempelvis saknas ingenjörer på alla nivåer inom bygg- och anläggning.
– På kort sikt är det därför viktigt att lyfta fram de utbildningar som finns. Vi måste också visa att det är en intressant och spännande bransch för alla. Vi behöver folk med alla typer av bakgrund. Inte minst behöver vi få in fler kvinnor, det är alldeles för få idag.
Sveriges Byggindustrier arbetar intensivt gentemot skolorna och försöker få ungdomar intresserade för bygg- och anläggningsprogrammen. Även studievägledarna är en viktig målgrupp.

Future City är en tävling, arrangerad av BI, där landets sjätteklassare får bygga virtuella samhällen i programmet Minecraft.

Projekt i Minecraft

Men i nionde klass är attityder och föreställningar redan etablerade.
– Därför arrangerar vi bland annat en tävling för landets sjätteklassare som heter Future city, där skolelever får bygga virtuella samhällen i programmet Minecraft.
– Vi behöver också flytta fram positionerna i andra kanaler. Vi tittar bland annat på hur vi kan inleda samarbeten med Youtube-stjärnor. Där har exempelvis Teknikföretagen varit framgångsrika, berättar Håkan Lind.

Nyanlända viktiga

En del åtgärder riktas också mot den viktiga gruppen nyanlända. Man har tagit fram ett koncept med yrkesintroduktionsanställningar, där Sveriges Byggindustrier tillsammans med Arbetsförmedlingen försöker hitta vägar in i yrket för nyanlända.
– En del i det projektet är en app vi nyligen har lanserat med 2 000 branschspecifika ord som den här gruppen knappast får lära sig på sfi-utbildningen. Det är ett exempel på en åtgärd som sänker tröskeln och gör det lättare att komma in på arbetsmarknaden.

Flera lagändringar

Det andra fokusområdet, sund konkurrens, har mer handlat om att påverka politiken. Sveriges Byggindustrier har varit med om att få igenom två viktiga lagändringar och en tredje är på gång:

  • Krav på personalliggare på alla byggarbetsplatser. Trädde i kraft den 1 januari 2016 för vissa företag och fullt ut för alla från den 1 januari 2019.
  • Krav på arbetsgivardeklarationer på individnivå. Börjar gälla den 1 juli i år.
  • Anmälningsplikt för utländska byggföretag som ska utföra arbeten i Sverige. Ett förslag har varit ute på remiss och en proposition från regeringen läggs troligen i vår i riksdagen.

– Sammantaget hoppas vi att de här tre åtgärderna ska få bort svartarbeten och osund konkurrens.

Tillsammans med facket

I arbetet för en sund konkurrens samarbetar Sveriges Byggindustrier med fackförbunden.
– Vi vill tillsammans åstadkomma en förändring, vi har ett gemensamt intresse i de här frågorna.
Sveriges Byggindustrier uppmuntrar myndigheterna att göra oannonserade kontroller ute på arbetsplatserna.
– Vi vill att de granskar branschen. Men det är viktigt att de vänder sig mot alla typer av företag. Våra medlemmar upplever att de som mer kända aktörer också blir mer kontrollerade. Fokus borde ligga på att hitta de som helt struntar i reglerna.

Direktkontakt lokalt

För att få ut sina prioriterade frågor framhäver Håkan Lind möten och direktkontakt med politiker och andra påverkare runtom i landet. Det här är en naturlig och integrerad del i arbetet för organisationens lokala företrädare. Även traditionella och sociala medier är viktiga kanaler att synas och höras i, liksom Almedalsveckan som främst används för att bygga relationer och träffa nyckelpersoner.
– Tidigare hade vi mer egna seminarier, nu ordnar vi snarare runda-bordssamtal och träffas på luncher. Det är dyrt att arrangera seminarier i Almedalen, förklarar Håkan Lind.
Seminariearbetet fokuseras istället på ett särskilt program som löper över hela året, kallat Forum för bostäder och infrastruktur.

En del av dna:t

På kommunikationsavdelningen i Stockholm är det fem personer som under Håkan Linds ledning bland annat arbetar med opinion och påverkan. Men antalet medarbetare som jobbar med frågorna är långt större. Alla lokalchefer har det som en del av sitt dagliga arbete och många experter i organisationen har opinionsarbetet som en del av sin arbetsbeskrivning. Att påstå att opinionsbildning är en del av Sveriges Byggindustriers dna är därför ingen överdrift.

Text: Lars Wirtén Foto: Björn Wellhagen

Andra artiklar om Sveriges Byggindustrier:

Catharina Elmsäter-Svärd: Vi behöver rusta Sverige för framtiden

Sveriges Byggindustrier: Så tycker Geotecs medlemmar

Golvbranschen ser Sveriges Byggindustrier som renodlad arbetsgivarpart

Arbetsrätt – en het medlemsfråga i Sveriges Byggindustrier

Rådgivning är en hjärtefråga för Sveriges Byggindustrier

Sveriges Byggindustrier ger medlemsservice med mångfald

 

Rådgivning är en hjärtefråga för Sveriges Byggindustrier

– Alla medlemmar har rätt till en timmes gratis konsultation kring varje tvist eller osäkerhet som dyker upp. Det kan bli ganska många ärenden, om det är en stor entreprenad.
Det säger Carina Utterström Mace på BI:s avdelning affärsavtal. Hon är entreprenadjurist och en stor del av tiden ägnas åt just rådgivning till medlemsföretag.

Carina Utterström Mace är entreprenadjurist på BI.

Ett ”typiskt” – eller åtminstone mycket vanligt – ärende är att sidoentreprenörer, som medlemsföretagets beställare tagit in, orsakar förseningar.
– Då kan inte vår medlem börja sin del av jobbet i tid och måste förhandla med beställaren om att få mer tid. Det har man rätt till, men i det läget är det många som behöver hjälp, säger hon.
Medlemsföretag kan också behöva stöd och råd i samband med byggmöten: Vad ingår i uppdraget och vad är tilläggsarbete? Det händer att entreprenörer som lägger anbud gör misstag och tror att något moment ska räknas som tilläggsarbete, medan beställaren hävdar att det ingår.
– I sådana fall beror ju allt på hur avtalet är skrivet, säger Carina Utterström Mace.
– Ibland rör det sig om rena avtalsbrott. Att en beställare vill dra sig ur ett påskrivet avtal. Drabbas våra medlemmar av det får de hjälp av oss med att till exempel beräkna hur stort skadestånd de ska kräva och hur det går till.
Sammanfattningsvis handlar en stor del av Sveriges Byggindustriers rådgivningsverksamhet om tvister kring tolkningar och avvägningar – som allra oftast landar i någon typ av kompromiss och uppgörelse i godo.

Reviderar standardavtalen

Ett annat stort och aktuellt arbetsfält för BI Affärsavtal är den pågående revideringen av AB 04 och ABT 06 – de standardavtal som reglerar 90 procent av alla entreprenadarbeten.
– Det sker i en arbetsgrupp, med representanter för både beställare och entreprenörer. Eftersom det är ett pågående arbete och nya bestämmelser ska förhandlas fram så kan jag inte gå in på detaljer – men arbetet går framåt.
– En nyhet för de nya AB/T-avtalen är att vi i arbetsgruppen har beslutat att skriva motiv till alla bestämmelser. Det är en sorts kommentar till bestämmelsen, likt en kommentar till en lag som talar om hur bestämmelsen ska förstås eller tolkas. Motiven kommer att samlas i en särskild handbok och något liknande har inte gjorts sedan 1970-talet, så det blir ett lyft.
Sedan de nu gällande AB- och ABT-avtalen togs fram har det kommit en del rättsfall som behöver vägas in i samband med revideringarna.
– Den så kallade Gotlandsdomen är en av dem. Den väcker frågan om hur stor risk en entreprenör ska behöva ta, när förfrågningsunderlaget är undermåligt. Det är ett exempel på sådant vi behöver hantera och besvara i de uppdaterade versionerna.

Medlemskontakt viktigt

Arbetet med revideringarna sker inom ramen för Byggandets Kontraktskommitté, BKK, en ideell förening med olika organisationer inom den svenska byggsektorn som medlemmar. Carina Utterström Mace:
– Arbetet med revideringarna ska vara slutfört under 2019. Men vi började analysfasen redan under 2016, för att få in synpunkter från våra medlemmar och det går fortfarande bra att komma med reflektioner. Hur fungerar dagens avtal? Finns det områden där det ofta blir konflikter? Vi är helt beroende av den medlemskontakten för att få veta hur bestämmelserna fungerar och vad som behöver ändras.

Text: Jörgen Olsson Foto: Rosie Alm

 

Andra artiklar om Sveriges Byggindustrier:

Catharina Elmsäter-Svärd: Vi behöver rusta Sverige för framtiden

Sveriges Byggindustrier: Så tycker Geotecs medlemmar

Golvbranschen ser Sveriges Byggindustrier som renodlad arbetsgivarpart

Arbetsrätt – en het medlemsfråga i Sveriges Byggindustrier

Så arbetar Sveriges Byggindustrier med opinionsbildning

Sveriges Byggindustrier ger medlemsservice med mångfald