Gustav trivs i det lilla

Gustav Esbjörnson, tredje generationen borrföretagare i GVB i Ljung.

En balansgång mellan att alltid vara tillgänglig och alltid vara fri. Så beskriver Gustav Esbjörnson som driver GVB i Ljung livet som småföretagare.

– Jag skulle inte kunna gå tillbaka och vara anställd. Jag tycker helheten är stimulerande och skulle inte vilja vara utan någon av alla delar man måste dyka ner i.

GVB i Ljung har gått i arv i familjen i två generationer. Gustav Esbjörnsons farfar började med brunnsborrning 1941 och Gustav tog över familjeföretaget 2013 från sin far. GVB i Ljung borrar lika delar vatten- och energibrunnar. När det gäller geoenergi gör företaget inga arbeten inomhus kring värmepumpen. När de borrar vattenbrunnar erbjuder företaget däremot hela pumpanläggningen.

Utöver Gustavs fru som sköter bokföringen en dag i veckan och Gustav själv, har företaget inga anställda. Men det är en sanning med modifikation. Daniel Lundgren, som tidigare var anställd i företaget, sköter borrningarna via ett eget företag tillsammans med sin fru Emma.

– Så i praktiken är vi två. Daniel borrar allt och jag sköter allt annat. Förutom kontorsarbete med fakturering, offerter, konsultationer med mera, tar jag alla installationer av vattenpumpar och underhållsarbeten kring vattenbrunnar, berättar Gustav Esbjörnson.

Uppdelningen känns naturlig och samarbetet fungerar väldigt bra, menar Gustav.

– Daniel är väldigt bra på att borra och är inte intresserad av att göra något annat. Vi behöver inte stå vid riggen båda två, det hade varit svårt att hinna med allt annat då. Det är bättre att koncentrera sig på sin del.

Vill inte växa

Gustav trivs bra med att vara liten och har inga ambitioner att växa och anställa eller anlita fler borrare.

– Jag vill fortsätta vara ute och jobba fysiskt också. Jag vill inte ha tre maskiner i gång samtidigt, då blir det bara administrativt arbete för mig.

Vattenuppdragen håller Gustav sysselsatt. I Ljung ligger Gäsene Mejeri dit bönder i trakten levererar mjölk.

– Många av mjölkbönderna är våra kunder vad gäller vattenförsörjningen. De har vuxit mycket och en gård kan ha tre-fyra vattenbrunnar. Det är mycket jobb att sköta dem, så jag är mycket ute på gårdarna. Jag vill inte vara bunden vid att stå vid en maskin, jag får en mer flexibel arbetstid så här. Jag trivs bra med det och vill inte anställa och låta andra göra jobbet.

Sårbart – eller inte

GVB i Ljung är sällan med i större byggprojekt och det är inget Gustav eftersträvar. Men han inser att det på ett sätt gör företaget mer sårbart.

– Om alla jobb hamnar i stora projekt eller hos stora företag framöver, då drabbas vi. Men vi har inte sett att det blir så. Som jag ser det finns det två marknader. Vi har omställningen till geoenergi i industri, offentliga byggnader och bostadsrättsföreningar, där det kan röra sig om 30-40 borrhål i ett projekt. Där är vi inte med. Men det binder upp de större firmorna och då kan vi ta ”styckehålen”. Det passar oss bättre.

Gustav berättar att tidigare, när pappan Esbjörn Björnsson drev firman, kom cirka 80 procent av jobben från VVS-firmor. Idag är det tvärtom. 80 procent kommer från slutkunden direkt och resultatet från egen försäljning. Det gör att man är mindre sårbar gentemot samarbetspartners, som kan byta leverantörer för att pressa priser.

– Jag får lägga mer tid på kundkontakt i dag. Men då äger vi också hela affären.

Friheten väger upp

Gustav har inte stängt av sin telefon en enda gång under de tio år han har drivit GVB i Ljung.

– Det är svårt att slappna av i att det går bra. Man gör bokslut, sedan börjar januari igen och orderboken ska fyllas. Men jag har blivit bättre på att vila i att det ordnar sig i år också. Jag har fördelen att ha Daniel med i verksamheten, det gör att jag känner mig trygg.

Tillgängligheten och den ständiga osäkerheten vägs upp av friheten, tycker Gustav.

– Jag har aldrig behövt fråga någon annan om jag får ta semester. Jag är fri att planera mitt liv på ett sätt som är bekvämt.

Samtidigt är det en ensam tillvaro, både i arbetet och i de beslut som måste tas.

– Ibland är det jobbigt. Det är baksidan av att driva ett litet företag. När det uppstår något problem, då måste jag ta det själv. Det är inte roligt när någon tycker vi har gjort fel och kräver saker. Men min inställning är att alltid rätta till det som kunden upplever har blivit fel. Även om det kostar.

Vatten minskar

Inför framtiden hoppas Gustav på ett uppsving för bergvärmen. Utvecklingen på vattensidan kan bara gå nedåt menar han. Året har börjat i full fart efter ett rekordår 2022.

– Det kan inte fortsätta så här. Husleverantörerna varslar nu, så nyproduktionen av vattenbrunnar på landsbygden kommer att avta. Om det inte går får jag väl hitta på något annat.

Gustav tänker efter kort.

– Det kan jag säga nu när jag har jobb. Sedan kanske man sitter där och gråter! Men nej, jag är inte så orolig.

TEXT: LARS WIRTÉN

Gotlandsbrunnar: En borrigg – många möjligheter

Johan Plan, vd och delägare i Gotlandsbrunnar.

Vad är väl ett liv som småföretagare? Det kan vara stressigt och ensamt – och alldeles underbart. Ungefär så skulle man kunna tolka Johan Plans beskrivning av att vara ende man vid spakarna på Gotlandsbrunnar.

Johan Plan är vd och delägare i Gotlandsbrunnar AB. Han äger företaget tillsammans med sin fru Victoria Härlin, som tar hand om administrativa sysslor. Svärfar Göran Härlin, som en gång startade företaget, ger ett handtag i borrningen när så behövs. Annars är det Johan Plan och hans borrigg.

Riggen är en Hardab 5000 och med den tar han uppdrag över hela Gotland, innanför ringmuren i Visby såväl som på betydligt kargare platser. Från Hoburgen på sydligaste Gotland till Fårö fyr på ön nordost om Gotland.

– Mina kunder har fritidshus, lantbruk och andra fastigheter. Ingen dag är den andra lik och det älskar jag! säger Johan Plan utan att tveka.

Stress och stimulans

– Men visst är där utmaningar i att driva ett litet företag. Det kan vara riktigt stressigt och kanske är man ensam om att bära den stressen. Jag känner att jag inte alltid räcker till, medger han.

Johan Plan pekar också på att möjligheten till stora entreprenader begränsas. Han har haft uppdrag i större projekt, men tycker att det generellt är svårt att ta på sig den typen av uppdrag som ensam borrare. Det krävs att han samarbetar med någon.

– Samtidigt är det något speciellt med att driva eget, det är stimulerande på många sätt. Jag uppskattar att själv styra mitt arbete och att ha kontroll över inkomster och utgifter. Att hjälpa människor till något så viktigt som vatten och värme känns särskilt fint och det är skoj att ha lärt skrået av en äldre brunnsborrare.

Själv är bäste dräng

Till största delen handlar Gotlandsbrunnars uppdrag om att borra för vatten, men energiborrningen ökar stadigt. Tidigare hade företaget ytterligare en anställd ute i fält, men sedan drygt ett år är Johan Plan själv i det dagliga arbetet.

Det hindrar inte det lilla företaget i Skarphäll utanför Visby att även erbjuda tjänster som renblåsning, hydraulisk tryckning, renovering av brunnar, flödesmätning, vattenprov och förmedling av vattenanalys. Johan Plan är nöjd när han tittar i orderboken.

Ibland saknar han kollegor. Det skulle vara både trevligt och mer säkert att vara två på borriggen, menar han. Men Johan Plan har inget emot att arbeta själv, han trivs i sitt eget sällskap och kan vara lite mer flexibel i sitt arbete.

Summa summarum, enligt Johan Plan, uppvägs pressen av friheten i att vara sin egen chef.

En rigg räcker

Trycket på företagets tjänster ökade under pandemin. Många från fastlandet satte sig i karantän i sina fritidshus och då ökade behovet av vatten och bättre brunnar.

– Vi har ju en del utmaningar på Gotland; brist på vatten och dåligt vatten, inträngningar och saltvattenproblematik. Och nu i energikrisen skriker folk efter bergvärme.

I dagsläget klarar sig Gotlandsbrunnar med en borrigg. Johan Plan beskriver sitt arbete som ett säsongsarbete där han försöker att möta efterfrågan från öns fritidshus inför turistsäsongen, för att andra perioder främst fokusera på de fastboendes behov.

Han har haft tankar både på att utöka maskinparken och att anställa en person, men så kom inflationen och Johan Plan ser det inte som rätt tid att dra på sig banklån och lönekostnader. Nyligen fick ön ett tredje borrföretag, det spelar också in. Dessutom, till skillnad från sina större konkurrenter, är Johan Plan inte verksam på fastlandet.

– Det är tveksamt om det skulle ge så mycket mer med ännu en borrigg. En sådan investering skulle kräva att jag tar uppdrag även på fastlandet.

Men han har inte släppt tanken på att modernisera maskinparken genom att sälja borrigg och kompressor och köpa nyare utrustning, för att bättre möta den ökande efterfrågan på energiborrning.

Försiktigt positiv

Borrföretagen på solens och vindarnas ö samarbetar ibland och hjälper varandra med material ibland. Men att växa genom någon form av samgående har aldrig diskuterats, åtminstone är det inte aktuellt för Gotlandsbrunnar.

– Frågan har aldrig väckts och än så länge har jag inga tankar på att vi ska gå upp i någon annan firma. Jag skulle beakta ett eventuellt förslag, men det ska vara riktigt bra om jag ska fundera närmare på det.

Johan Plan trivs helt enkelt bra i familjeföretaget. Men hur ser han då på framtiden?

– Kanske är det läge att gå till banken i slutet av året, för att modernisera maskinparken. Och kanske kan det leda till att jag nyanställer. Jag är försiktigt positiv inför framtiden!

Gotlandsbrunnar AB

Startade: 1981. Johan Plan började i företaget 2016, när maskinparken förvärvades.
Ägare: Johan Plan och Victoria Härlin. 2019 köpte de företaget av Göran Härlin.
Arbetsområden: Runt 80 procent borrning för vatten och 20 för energi.
Antal anställda: Inga anställda utöver Johan Plan.
Borrigg: En Hardab 5000.
Maskinpark: Täcker sedvanligt behov av kompressorer, lastbilar och containrar.
Omsättning: Tre-fyra miljoner.
Geografiskt område: Hela Gotland, men är inte verksam på fastlandet

TEXT: MIA ISING FOTO: GOTLANDSBRUNNAR

Småföretagande: Borrföretagen stöttar med nätverk och utbildningar

Certifieringar, avtalsfrågor, lagändringar, konsumentfrågor, tekniska frågor eller ekonomi. Det är bara några exempel på frågor Borrföretagens kansli och medlemsservice kan ge stöd i.

– Kan vi inte själv svara på frågorna uppdaterar vi oss eller så vet vi vem som har svaren och kan leda våra medlemmar rätt, säger Dominika Rydel, jurist och administrativ chef på Borrföretagen.

Dominika Rydel, jurist och administrativ chef.

Ett av Borrföretagens centrala uppdrag är att ge stöd och hjälp till medlemmarna i alla frågor som rör företagandet. Förutom att svara på frågor som uppkommer och löpande ställs av enskilda medlemmar, arrangerar Borrföretagen regelbundna digitala lunchseminarier och andra utbildningar som fångar upp aktuella frågor.

– Seminarierna har handlat om så skilda saker som färdskrivare, nya lagändringar, leverantörernas produkter och certifieringar. Finns det intresse för något specifikt ämne eller önskar företagen damma av gammal kunskap tar vi gärna emot tips och förslag. Det här är ett format som de flesta kan vara med på under en lunch. Många småföretagare passar på att delta i dessa, berättar Dominika Rydel.

På seminarierna är det ofta en fackkunnig person som gör en dragning baserat på verkliga fall och svarar på frågor.

– Sedan diskuterar vi fallet tillsammans. Att nätverka bland branschkollegor tror vi är viktigt, både digitalt och under fysiska möten.

Frågor kring certifieringar

Johan Andersson är ekonom och administratör på kansliet. Det senaste året har han fått många frågor kring vilka certifieringar som finns för borrare, vad som skiljer dem åt och exempelvis vem som kan godkänna ett svetsprov i närområdet.

– Det ställs högre krav i dag på att kunna visa upp olika typer av behörigheter och certifieringar, inte minst i upphandlingar, säger Johan Andersson.

ISO är en annan viktig certifiering som gäller företaget och visar att det har dokumenterade rutiner som följs upp årligen samt att det har olika kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöprocesser på plats. Det visar även att företaget dokumenterar och följer utvecklingen i branschen samt att det definierar och arbetar för ständiga förbättringar.

– Här kan vi hjälpa mindre företag att komma vidare i den utvecklingen, att ta steget ut för att kunna vara med på de större jobben. Bland annat har vi ett så kallat ISO-paraply. Det är ett digitalt system för certifiering laddat med bilagor redo att laddas ner och fyllas på av företagen. Vi har också samarbetspartners som är specialiserade på certifieringar om företaget hellre vill gå den vägen, berättar Dominika Rydel.

Johan Andersson, ekonom och administratör.

Avtalsfrågor viktiga

Konsumenttjänstlagen och annan avtalsjuridik är ett annat område Borrföretagen får en hel del frågor kring.

– Vi hjälper till med avtalsmallar och att formulera klausuler så att man hänger med i prisutvecklingen nu när alla kostnader ökar. Att man har bra avtal är väldigt viktigt, betonar Johan Andersson.

Själva prissättningen måste varje företag själv ta ställning till. Men genom att till exempel få hjälp med hur man dokumenterar allt extraarbete och material utöver det avtalade, kan medlemmarna få betalt för hela jobbet som har utförts. Det ger direkt effekt på företagets ekonomi. Dokumentationen är också viktig vid en eventuell framtida tvist.

– Ibland granskar vi offerter, till exempel om villkoren är rimliga. Vi hjälper också till med att tolka och förklara beslut och regler från myndigheter och vilken effekt de får i förlängningen hos företagen, förklarar Dominika Rydel.

Nätverket utvecklar

Både Johan Andersson och Dominika Rydel lyfter fram Borrföretagens utbildningar och medlemsmöten som viktiga stöd för småföretagaren. Ett exempel är en kurs i entreprenadrätt förra året, som bland annat gick igenom grundläggande och väsentliga spelregler enligt standardavtalen för byggsektorn.

– Den som deltar i dessa utbildningar håller sig uppdaterad på vad som händer i branschen och lär sig nya synsätt eller lösningar. Därför är nätverket i sig väldigt viktigt. Det är en möjlighet att knyta nya kontakter som kan leda till samarbeten och affärer. Jag tror att gemenskapen i organisationen och det utbyte som kommer av det är än mer viktigt för de mindre företagen. Nätverkandet gör att företagen utvecklas och även vi i organisationen med dem, säger Dominika Rydel.

TEXT: LARS WIRTÉN

Boströms värnar flexibilitet och lokala kunder

– Vi jagar inte aktivt de stora uppdragen. Jag vill inte bli stående på ett och samma ställe i mer än max tre veckor. Flexibiliteten krävs för att kunna ta hand om alla våra lokala och privata kunder. De är mycket viktiga för oss och jag värnar om dem.

Så säger Pär Boström, ägare och vd för Boström Brunnsborrning i Mora.

När Pär Boström blev företagsledare för 15 år sedan skedde det på ett dramatiskt och oväntat sätt.

– Min pappa blev hastigt sjuk och jag fick ta över, mer eller mindre från en dag till en annan. Jag hade ju arbetat i firman och kunde själva jobbet, men att plötsligt vara den som helt utan infasning skulle driva verksamheten, ta allt ansvar och vara frontfigur var en omtumlande upplevelse, minst sagt. Men nu har åren gått och jag har gjort företagandet till min egen grej och känner mig bekväm i den kostymen.

Boströms Brunnsborrning har inga svårigheter att hålla sin borrigg igång. De senaste åren har verksamheten gått för fullt utan svackor – snarare har man mellan varven tvingats tacka nej till jobb.

– Det gäller framför allt de förfrågningar som kommer in direkt efter sommarsemestern, för då är vi normalt fullbokade till långt in på hösten, säger Pär Boström och berättar att företaget gör cirka 20–25 procent vattenborrningar och resten energibrunnar. Man är verksam runt Siljan och nordvästra Dalarna och som längst åker man till Idre och Grövelsjön, dit det är ungefär 15 mil.

– Det är ett stort och glesbefolkat område, konstaterar Pär.

Svårt hitta nackdelar

Han har fyra anställda och en rigg och sköter allting själv – från att planera och räkna på jobb, administrationen kring medarbetarna till att själv vara ute och borra. Det låter hektiskt och jobbigt och det kan det också vara, men när Borrsvängen frågar om det finns några nackdelar med att vara ensam ansvarig för ett litet företag får Pär leta efter svaret:

– Kanske är man lite extra sårbar, med tanke på sjukdomar, maskinproblem och sådant. Och vi missar såklart en del stora projekt, som större företag kan ta på sig. Men den typen av jobb är som sagt inget vi prioriterar.

Hyllar personalen

Desto lättare är det att berätta om fördelarna.

– Jag uppskattar att vara nära kunderna. Jag är ju själv med ute och borrar, gräver, sätter pump och kopplar in. Vi får se slutresultatet, ända fram till när kunden vrider på kranen och får vatten från sin nya brunn.

– Personalen är en annan fördel. Det är en liten, sammansvetsad kärnstyrka där vi känner varandra och kan bolla problem och lösningar. Jag tycker att jag har fantastisk personal. Naturligtvis är det jag som har det slutliga ansvaret, men jag trivs med att ha ansvaret och vill gärna ha koll på allt i detalj. Jag tycker att jag har kontroll på vilket arbete jag lägger in i firman – det kan bli mycket jobb periodvis, men jag känner ändå att jag har flexibilitet och tid till mig själv.

Skulle inte sälja idag

Pär har aldrig varit anställd av någon annan än pappa – men det har hänt att han funderat på hur det skulle vara.

– Några gånger har jag tänkt att det skulle vara skönt att bara vara anställd och slippa tänka så mycket på företagets utveckling fem år framåt. Men då skulle jag å andra sidan vara i händerna på andra. Det är samma sak med att bli uppköpt – då försvinner vitsen med det hela, känner jag.

För fem år sedan fick Boströms frågan om att sälja. Då blev svaret nej, vilket var ett lätt beslut enligt Pär – och kom en ny förfrågan i morgon skulle svaret också bli nej.

– Sedan vet jag inte hur jag kommer att tänka senare i livet, men för närvarande är inget sådant varken lockande eller aktuellt.

Andra riggen ett jättesteg

Det är inte heller aktuellt att utöka verksamheten.

– Nästa steg skulle ju vara en rigg till, men då blir allting annat också dubblerat. Att gå från en till två riggar är nog det största steget man kan ta i den här branschen och när jag tänker på det och allt vad det skulle innebära så känns det lite som att det skulle vara som att byta bana. Så några konkreta planer i den riktningen finns inte, men man vet aldrig – omständigheterna kan ändras.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: BOSTRÖMS BRUNNSBORRNING

Peekad i New York: “En ofantlig marknad – men utmaningarna är också stora”

Sedan i februari jobbar Peekab för ett amerikanskt borr och värmepumps företag i delstaten New York. Två veckor i månaden är två medarbetare på plats och hjälper till. Fyra man turas om att jobba på andra sidan Atlanten varannan månad och ägaren Emrik Eklund är en av dem.

– De var här för att lära sig mer om borrning och hittade oss och mig via Atlas Copco och Ornunga Maskin. De var med oss i en hel vecka och kollade allt vi gjorde sedan reste de hem och beställde ett antal riggar, berättar Emrik Eklund.

Det amerikanska företaget hade borrat med sonicriggar, som vibrerar ner i berget, men för bergvärme tar det alldeles för lång tid och man valde att satsa på tryckluftsriggar.

Subventionerar energiomställning

I delstaten New York och på många andra håll i USA pågår en stor energiomställning där man framför allt är ute efter att ersätta gas med geoenergi. Delstaten New York subventionerar privatpersoners konverteringar med 50 procent.

Grön borrmaskin

Borrning i en villaträdgård i New York.

– Vi gör allt från enskilda energibrunnar till jättevillor som ska ha upp till sex borrhål. Marknaden är enormt stor, men de har knappt några borrare, säger Emrik Eklund. Av försäkringsskäl får borrarna från Peekab inte borra i USA.

– Vi står för utbildning och vägledning i borrteknik och ger dessutom utbildning på just den typ av riggar som de har köpt, säger Emrik som inte har noterat några större skillnader när det gäller just borrningen.

Specialregler skapar krångel

– Berggrunden där är ganska lik vår och som mest har vi haft 30 meter till berg. Däremot är det andra saker som skiljer och som gör jobben svårare och mer tidskrävande.

Till exempel får man inte köra tunga fordon på alla vägar, vilket gör att det kan ta en och en halv timme att ta sig till en borrplats som ”egentligen” bara ligger en kvart bort.

– Dessutom har kunden inget som helst ansvar för sina egna ledningar på tomten. Det ligger helt och hållet på borraren att ta reda på var det går fiber, gas, vatten och så vidare och oftast är dokumentationen väldigt bristfällig.

Snabbväxande företag

USA-företaget är snabbväxande och har gått från 130 till 200 anställda bara under den tid Peekab jobbat med dem.

 – De håller på att utveckla egna värmepumpar, som växlar från vatten till luft och inom två år ska de ha 35 riggar igång.

– Det är en ofantlig marknad för geoenergi i USA. Men det är också krångligt och byråkratiskt att jobba där som utlänning. Jag gjorde ett försök att starta ett bolag där, men lade ner det efter som det blev för dyrt och tidskrävande, säger Emrik Eklund.

TEXT: JÖRGEN OLSSON

 

EU vill satsa på

Rysslands invasion av Ukraina har fått EU att agera snabbt när det gäller att snabba på omställningen
till ett fossilfritt samhälle. I maj presenterade EU-kommissionen den så kallade Repower EU-planen, som anger hur EU ska göra sig oberoende av fossila bränslen från Ryssland. Satsningar på geoenergi och värmepumpar pekas tydligt ut som en viktig del i omställningen.

Att geoenergi är ett förnybart energislag slås fast i förnybarhetsdirektivet från 2018, där geoenergi ingår i definitionen av förnybar energi. Direktivet anger också hur stor del av energin som ska anses vara förnybar i system med värmepumpar, i enlighet med en formel som utgår från den mängd primärenergi som krävs för att driva värmepumpen.

Om denna formel och hur primärenergin beräknas finns många åsikter. I Sverige har den bidragit till en infekterad debatt mellan företrädare för geoenergi och fjärrvärmebranschen om hur miljönyttan ska beräknas och tolkas och hur den ska införlivas i svenska byggregler.

Med Repower EU-planen är EU-kommissionen däremot tydlig med att geoenergi spelar en viktig roll i omställningen. Man vill se en fördubbling av antalet värmepumpar och ”åtgärder för att integrera geoenergi och termisk solenergi i moderna fjärrvärmesystem.”

– I dag fick geoenergi till sist det erkännande den så länge förtjänat, kommenterade Phillipe Dumas, generalsekreterare för EGEC, European Geothermal Energy Council, när planen presenterades.

Utmaningar finns

EU-kommissionen uppmanar också medlemsstaterna att ”fullt ut utnyttja stödåtgärder som sänkt moms på högeffektiva uppvärmningssystem” för att uppmuntra till att installera värmepumpar av olika slag.

– Repower EU-planen är en bra satsning som uppenbart inbegriper en hög ambition att utöka och utveckla geoenergi och djupgeotermi. Men det finns också stora utmaningar i hur vi i branschen ska klara att leva upp till planen, säger Signhild Gehlin, vd på Svenskt Geoenergicentrum och förklarar:

– Alla dessa nya värmepumpar ska tillverkas, levereras och installeras. Det är brist på brunnsborrare i hela EU och det finns fler flaskhalsar som begränsar möjligheterna. Men det är bra att intentionerna finns och att viljan att satsa är större än tidigare.

För att bygga bort dessa flaskhalsar vill EU-kommissionen se en stor satsning på leverantörskedjorna och den arbetskraft som behövs inom sol, vind- och värmepumpsteknik. För att komma till rätta med kompetensbristen uppmuntrar EU-kommissionen aktörer inom produktion av förnybar energi och tillståndsmyndigheterna att inrätta ”ett storskaligt kompetenspartnerskap”.

Kopplas till fjärrvärme

I planen kopplas resonemangen kring geoenergi och värmepumpar tydligt samman med en utbyggnad av fjärrvärmenät.

– Det beror på att den konflikt som vi ser i Sverige mellan geoenergi och fjärrvärme inte finns på samma sätt i övriga Europa. Där betraktas inte systemen som konkurrenter, utan man kopplar gärna ihop systemen. I Sverige har vi ett väl utbyggt fjärrvärmenät som är dimensionerat för höga temperaturer. I Europa är man mer i startgroparna att bygga ut fjärrvärmen och då sker det med lägre temperaturer i näten, vilket lättare fungerar tillsammans med geoenergisystem, säger Signhild Gehlin.

Signhild Gehlin

Signhild Gehlin på Svenskt Geoenergicentrum.

TEXT OCH FOTO: LARS WIRTÉN

HP Borrningar i Polen: ”Marknaden är enorm – Här finns plats för fler svenska borrare!”

För drygt två sedan startade HP Borrningar ett delägt bolag i Polen med lokala kompanjoner. Men det polska äventyret inleddes redan för nästan två decennier sedan.

Från vänster Tony Jernström, Rafal Malysa, Adam Malysa och Göran Persson.

Från vänster Tony Jernström, Rafal Malysa, Adam Malysa och Göran Persson.

– Nu ser vi väldigt stora möjligheter på den polska marknaden, större än vad vi själva kommer att kunna hantera. Här finns möjlighet för fler av Borrföretagens medlemmar att haka på, säger vd Tony Jernström.

– Det här började för 18 år sedan. Hjulen gick för fullt i Sverige, alla sökte med ljus och lykta efter kompetens och vi fick kontakt med en ung student från Polen, Adam Malysa. Hans pappa jobbade i Sverige för byggbolaget NCC. Vi provanställde Adam, s

om visade sig vara en väldigt driftig kille och han blev borrare hos oss. Med tiden flyttade hela familjen Malysa till Sverige och tidvis har vi haft fyra familjemedlemmar anställda, berättar HP Borrningars vd Tony Jernström.

Ett raskt hopp fram till för knappt tre år sedan. Familjen har då bestämt sig för att flytta hem.

– Vi pratade med dem om vad de skulle göra där. Det är inte vanligt med borrning vare sig för vatten eller geoenergi i Polen det handlar mest om geotermi, gas och olja. Men vi såg en gemensam möjlighet och bestämde oss för att ”följa med”, säger Tony Jernström.

Geoenergi växer

Tillsammans bildade de bolaget Svea Construction. Tony Jernström beskriver det som en småskalig borrfirma som borrar för vatten och har en liten men växande och mycket löftesrik verksamhet inom geoenergi. Med sig in i bolaget hade HP också egna dotterbolaget Geobatteri samt samarbetet med LKAB och Wassera i form av det gemensamma konceptet Urban Geo.

– En viktig sak att veta om den polska marknaden är att Polen som samhälle har gjort en jätteresa inom EU när det gäller infrastruktur och företagande. Man har en väldigt bra motsvarighet till SGU, som heter PGI och har mycket fina data och faktasamlingar. Dessutom är myndigheter och institutioner nyfikna och välkomnande för ny teknik och nya möjligheter, på ett helt annat sätt än jag upplever att det oftast är här i Sverige. Man litar på svensk teknik och svenskt know-how och när vi kommer till en ny stad får vi träffa borgmästaren, säger Tony Jernström.

Provborrningar och projekt

Att bilda bolag med polska ”hemvändare” har varit väldigt lyckat, framhåller han. Ytterligare en faktor är Rysslands krig mot Ukraina, vilket fått intresset för egen, inhemskt producerad energi att explodera i Polen. Det ger luft under vingarna för Svea Constructions satsning på att introducera geoenergi. Man provborrar i centrala Polen för en stor geoenergianläggning på omkring 200 hål vid ett sjukhus i Sieradz och har även ett projekt på gång med universitetet i Krakow. Kollektorer och pumpar köps i Polen av svenska aktörer som är etablerade där.

– När det gäller stålrören så ställer vi kravet att köpa av en viss, hög kvalitet. Så på sätt och vis tar vi vår svenska Normbrunn med oss till Polen!

Varierad geologi

Geologiskt uppvisar det stora landet Polen stora variationer.

– I norra Polen är geologin liknande den i södra Skåne. Det kan vara väldigt långt till berg. Vårt rekord för rördrivning till berg är 184 meter i Sverige, men borrade vi i vissa delar av norra Polen tror jag vi skulle slå det. Rördrivning är ju väldigt kostnadsdrivande, men i södra Polen där vi håller till är förutsättningarna under mark mycket bättre.

Bas för Svea Construction är Rzeszów, en stad på omkring 200 000 invånare i den södra delen av landet. Industrin i området går på högvarv och Svea Construction introducerar alltså konceptet Urban Geo.

– I det konceptet ingår bland annat att vi borrar med lite mindre dimensioner, neråt tre tum, för att i framtiden lättare kunna elektrifiera konceptet. Vi använder såklart vattenhammare och hålen återfylls, förklarar Tony Jernström.

Mäktar inte med själva

Han har stora förhoppningar på den polska marknaden och menar att det växande intresset för geoenergi också kan gynna andra medlemmar i Borrföretagen:

– Utvecklar sig den här marknaden som vi tror så blir den alldeles för stor för oss på HP att mäkta med. Det kommer att behövas mycket borrkapacitet och vi kommer att behöva ett närmare samarbete med medlemsföretag. Jag tror och hoppas att många svenska borrare skulle vara sugna på att jobba utomlands. Det är lite andra förutsättningar, men vi har den kapacitet och den utrustning de behöver.

 

TEXT: JÖRGEN OLSSON

Stor efterfrågan på geoenergi i Europa

Causeway GT är ett irländskt borrföretag inriktat på stora, industriella geoenergianläggningar. Företagets grundare kommer från olje och gasindustrin. Men för ett par år sedan bestämde de sig att lämna den fossila världen och i stället satsa på förnybar geoenergi.

Causeway GT, där GT står för Geothermal, ser Irland och Storbritannien som sin hemmamarknad. Men företaget blickar lika gärna ut mot resten av Europa och världen. Kunderna är stora industriföretag som behöver mycket värme och kyla och som inte minst vill  konvertera från fossil förbränning, många gånger gas, till förnybar energi.

Verksamheten består av två delar. Den ena är inriktad på dagens behov och pilotanläggningar för stora, industriella kunder med målet att gå vidare i full skala. Här rör det sig i huvudsak om geoenergi från marken i form av borrhålslager.

Den andra delen av verksamheten utvecklar djupgeotermiska, slutna system. Här är inriktningen att borra en till två kilometer djupa brunnar för att nå höga temperaturer och med hjälp av värmepumpar kunna leverera temperaturer över 100 grader Celsius.

Måste förstå kunden

Med flera hundra års samlad erfarenhet från olje och gasindustrin kan Causeway GT det här med borrning. Men att ge sig in på värme  och kylmarknaden kräver också andra kompetenser.

– Vi måste förstå kundernas behov och kunna utforma lösningar som möter dessa. Inom olje och gasindustrin träffar man sällan sina kunder. Därför har vi tagit in mer kundfokuserade nyckelpersoner med erfarenheter närmare marknaden. Vi har lagt mycket tid på att förstå kunderna och det är först de senaste månaderna som vi har gått ut på marknaden, säger vd Niall McCormack.

– Vi fokuserar på stora industriella projekt och kunder som läkemedelsbolag, bryggerier och annan livsmedelsindustri. Vi är inte inne på privat marknaden och installationer i småhus, förtydligar ordförande Brian O’Cathain.

Värme som tjänst

Niall McCormack understryker att både borrning och industriella värmepumpar var och en för sig är beprövade tekniker. Causeway GT:s utmaning är att hitta såväl affärsmodeller som tekniska lösningar där båda fungerar tillsammans.

– Vårt uppdrag är att integrera de här teknologierna och leverera ekonomiskt hållbara modeller till kunderna. Det handlar lika mycket om att leverera bra tekniska lösningar som att kunna erbjuda värmesystem som en tjänst, att driva ett system åt stora industrikunder.
Det är attraktivt, eftersom det inte belastar balansräkningen samtidigt som de slipper förstå systemet själva, förklarar Niall McCormack.

Hur är affärsklimatet i branschen, finns det en acceptans för och medvetenhet om geoenergi på Irland och i Storbritannien?

– Den är inte alls lika hög som i Skandinavien. Geoenergi i industriell och kommersiell skala har bara funnits här i ett år, så medvetenheten är rätt låg. Till skillnad från Sverige har vi ett väl utbyggt gasnät. Men inom några år kommer många nya industrietableringar inte få lov att installera gasförbrännare. Därför funderar plötsligt varenda värmeingenjör och arkitekt på hur det ska lösas. Av den anledningen är geoenergi högre upp på agendan än den någonsin har varit, säger Brian O’Cathain.

– Ur ett nätperspektiv är geoenergi mycket mer fördelaktigt än luftvärmepumpar. När allt ska elektrifieras blir belastningen på elnätet betydande. Och det sker mycket nu vad gäller lagar och förordningar, både på Irland och i Storbritannien, som går i rätt riktning, säger Niall McCormack.

Biobränslen anses problematiskt här eftersom det fortfarande rör sig om förbränning. Vår miljöminister är starkt emot förbränning för att producera värme. Och det finns väldigt få alternativ för värme och kyla utöver geoenergi som är helt fossilfria, konstaterar Brian O’Cathain.

Från vänster Niall McCormack, vd, Helen Doran, chefsgeolog, Alison Isherwood, reservoaringenjör, Brian O’Cathain, ordförande och Simon Todd, chefstekniker.

Causeway GT är ett nystartat irländskt företag med rötter i oljebranschen. Från vänster Niall McCormack, vd, Helen Doran, chefsgeolog, Alison Isherwood, reservoaringenjör, Brian O’Cathain, ordförande och Simon Todd, chefstekniker. På bilden saknas John O’Neill, projektchef och Les Ward, affärsutvecklingschef geotermi.

 

Hur ser de geologiska förhållandena ut på Irland och i Storbritannien?

– Den mesta borrningen sker i sedimentär berggrund. I Storbritannien rör det sig om borrningar till två-tre kilometers djup för att nå de temperaturer vi är ute efter. Det är rimligt att utföra, det rör sig inte om tio kilometer vilket hade varit en större utmaning, säger Niall McCormack och fortsätter:

– Det liknar mycket klassisk olje och gasborrning, vi använder liknande riggar. Utmaningen ligger i hur vi ska utforma djupa brunnar som inte ska producera något förutom värme. Vi är ju inriktade på slutna system som inte använder vatten som värmekälla. De är mer attraktiva för investerare, eftersom det utesluter de flesta riskerna som kan uppstå nere i berget.

Hur ser det ut med kompetensförsörjningen, har ni borrare så det räcker?

– Aberdeen i Skottland är, tillsammans med Stavanger i Norge, centrum för olje och gasindustrin i nordvästra Europa. Så ja, vi har gott om kompetens inom borrning här. Den stora efterfrågan på värmepumpar är däremot ett problem. Den har skjutit i höjden inom alla sektorer. Leveranstiderna på värmepumpar har börjat bli väldigt långa, förklarar Niall McCormack.

Hur ser ni på framtiden för borrningsbranschen på Irland och i Storbritannien?

– Vi förutser en exponentiell tillväxt inom borrning över hela Västeuropa. För tolv månader sedan hade ingen här hört talas om geoenergi. I dag får vi in stora, industriella förfrågningar utan att ens ha börjat marknadsföra oss ordentligt. Så vi ser en stor våg av efterfrågan komma mot oss, säger Niall McCormack med tillförsikt.

 

TEXT: LARS WIRTÉN FOTO: CAUSEWAY GT

Så ser världens geologi ut

I det här numret av Borrsvängen gör vi en internationell utblick. Hur är det att borra i andra länder? Hur ser marknaden ut på de brittiska öarna, i Polen, USA och på Färöarna? Vad är EU:s inställning till geoenergi? Vi börjar med en översikt av de geologiska förutsättningarna i världen.

De geologiska förutsättningarna för att borra för dricksvatten och geoenergi skiljer sig markant runt om i världen. Att ge en heltäckande bild av hur det ser ut är svårt, för att inte säga omöjligt, i en kort tidningsartikel. Vi ringde ändå upp Mikael Erlström, statsgeolog, för att få en översiktlig guidning kring världens geologi.

– Först och främst är det jordlagren som skiljer sig åt. I Norden, norra Ryssland och norra Nordamerika på träffas jordlager som har bildats under kvartära nedisningar. De består främst av morän och isälvssand. I stora delar av södra Europa, Afrika, Asien och Sydamerika påträffas däremot vittringsjordar som till exempel laterit med hög järn och lerhalt.

Urberg och sedimentär berggrund

När det gäller berggrunden finns urberggrund som den i Sverige på de centrala delarna av de flesta av kontinenterna. Mest liknande vår berggrund finns på den kanadensiska skölden i Nordamerika.

– Övriga urbergsområden i världen är ofta knutna till mäktiga lager med vittringsjord. I områden där kontinentplattor möts finns också vulkaniska lavabergarter och asklager med varierande hållfasthet. Inte minst är det större termiska gradienter* i berggrunden i dessa områden än vad vi har här i Sverige.

– Annars dominerar områden med sedimentär berggrund som skiffer, kalksten och sandsten runt om i världen. Berggrunden i Skåne och vissa andra delar av landet som på Öland och Gotland, består av just sedimentär berggrund av samma typ som dominerar stora delar av Europa. Sedimentär berggrund kan ha mycket varierande hållfasthet.

Inte minst kan det i ett borrhål skilja sig markant mellan olika djup, beroende på vilka lager och typer av sedimentära bergarter man påträffar. I ett borrhål kan man stöta på mer eller mindre lös sandsten som omges av hårda lager med lersten, skiffer, svällande leror och lösa kollager. Detta gör att man kan riskera ras och stora urspolningar eller att man fastnar i borrhålet.

Risk för gas

I vissa områden finns även risk för gas och olja som gör att speciella åtgärder krävs för att identifiera och planera borrningen, inte minst med hänsyn till arbetsmiljön.

– Om du stöter på metan uppstår risken för explosion med bara några procent inblandning i luften. Så det är lite annorlunda förhållanden för brunnsborrare i dessa områden, säger Mikael Erlström och fortsätter:

– I anslutning till Alperna i Mellaneuropa är berggrunden ofta kraftigt påverkad av förkastningar och förekomst av grova sedimentbergarter. Det leder till lokala stora skillnader i borrbarhet. I vissa områden i mellersta och södra Europa finns även lokalt varma källor och större termiska gradienter i berggrunden jämfört med i Norden.

Mikael Erlström

Mikael Erlström, statsgeolog.

Grottsystem

I länderna kring Medelhavet, exempelvis i Spanien, är det också vanligt med karst i berggrund av kalksten. Det har skapat stora underjordiska grottsystem med akvifärer på flera hundra meters djup. Det kan jag tänka mig skapar särskilda förutsättningar för borrningen. När det gäller möjligheten att hitta och få ut grundvatten är de ofta bättre i sedimentär berggrund. Främst är det grundvattenförekomster i porös sandstensberggrund.

– Granit kanske bara innehåller två procent öppna sprickor, medan sandsten kan ha mer än 20 procent. Men i grund och botten avgörs det av hur grundvattenbildningen ser ut i området, förklarar Mikael Erlström. USA ligger, precis som Sverige, väl framme inom utvecklingen av geoenergi.

”Annars dominerar områden med sedimentär berggrund som skiffer, kalksten och sandsten runt om i världen.”

Lagstiftning styr

Även om de geologiska förhållandena varierar och påverkar förutsättningarna, är det lika mycket lagstiftning och tillståndsprocessen som styr, påpekar Mikael Erlström.

– Här i Sverige har vi krav på foderrör minst tvåmeter ner i fast underliggande berggrund. Andra länder kräver återfyllning av borrhål för geoenergi. Det finns även helt andra krav på dokumentation av genomborrade jord och berggrundlager än i Sverige. Ofta finns en strängare tillsyn och tillståndsprövning i länder i Europa, jämfört med i Sverige.

världskarta

Kartan är i högsta grad en schematisk bild av förekomsten av urberg respektive sedimentära berggrunder. De blå områdena representerar olika former av urberg (prekambriskt berg). De gula områdena består av sedimentära berggrunder (fanerozoiskt berg).

* Den gradvisa variationen i temperatur med avstånd.

TEXT: LARS WIRTÉN FOTO: KENNET ROUNA

Byggnads: Avtal ger fördelar för alla parter

Torbjörn Hagelin

Torbjörn Hagelin, avtalssekreterare för Byggnads, ser helst att företagen är medlemmar i en arbetsgivarorganisation.

För en företagare är arbetsgivarperspektivet givet när det kommer till anställningar och anställda. Orderingången ökar och företaget behöver mer personal för att kunna leverera. Men hur ser arbetstagarsidan på saken? Borrsvängen ringde upp Torbjörn Hagelin, avtalssekreterare på Byggnads för ett samtal om avtal och vad som gör en arbetsgivare attraktiv.

Kollektivavtal kan sägas vara ryggraden i det som kallas den svenska modellen, att arbetsmarknadens parter kommer överens om spelreglerna i stället för att allt lagstiftas.

Vad är ett kollektivavtal?

– Det är en överenskommelse om att reglera en bransch som görs mellan arbetsgivarpartens medlemsorganisation och den fackliga organisationen.

Varför ska man ha kollektivavtal?

– Vi anser att det handlar om att skydda sina anställda. Ett kollektivavtal ger både rättigheter och skyldigheter för de anställda. För oss är det viktigt att det reglerar att de får rätt löner, arbetstidsförkortning och pensionsinsättningar till exempel. För företaget är det en fördel, då det får hjälp med förhandling och annan rådgivning. Det reglerar också hur man hanterar uppsägningar vid arbetsbrist. Vi ser helst att företagen är medlemmar i en arbetsgivarorganisation.

Vid sidan av kollektivavtal finns även så kallade hängavtal. Vad är det?

– Hängavtal innebär att vi tecknar ett kollektivavtal direkt med företaget. Det är alltså samma avtal, men vi förhandlar direkt med arbetsgivaren. En del företag vill inte bli medlem i en arbetsgivarorganisation men ändå följa branschavtalet, då kan vi teckna ett hängavtal.

Vad innebär det att vara en attraktiv arbetsgivare för er?

– De flesta arbetsgivare vill göra rätt och vara schyssta. Det kan vara att man erbjuder en bra arbetsmiljö, ser till att de anställda får rätt inbetalningar till pensionsavsättningar, att man erbjuder arbetstidsförkortning och bra löner. Arbetsmiljön är jätteviktig. I borrbranschen är det exempelvis viktigt att ha bra maskiner. Man ska vara en hel människa även efter ett helt yrkesliv.

Förr eller senare kommer en dag då orderingången minskar och företaget behöver säga upp medarbetare.

Vad bör man tänka på vid uppsägning?

– Då är det en fördel att vara med i en arbetsgivarorganisation. Då får du den rådgivning du behöver och de sköter också själva förhandlingarna. Har du ett hängavtal måste du själv föra den processen och har ingen att vända dig till.

Men om jag inte är med i en arbetsgivarorganisation och inte har hängavtal med er, kan jag då sköta uppsägningen på egen hand?

– Nej, du måste följa Medbestämmandelagen, MBL, och LAS, Lagen om anställningsskydd. De styr alltid, vilket innebär att du måste kontakta de fackliga organisationer som de anställda är medlemmar i. Annars riskerar du att hamna i en tvist, vilket du undviker genom att vara med i en arbetsgivarorganisation.

Hur vet man vilka som är med i facket? Du får väl som arbetsgivare inte fråga om det?

– Nej, det stämmer. För säkerhets skull, kontakta först den eller de fackförbund som organiserar anställda i branschen. Det är inget en arbetsgivare behöver vara rädd eller orolig för. Vi hjälper många gånger arbetsgivaren med information och bjuder in till träffar.

När vill ni ha kontakt med en arbetsgivare?

– Så fort du har anställd din första personal, kontakta oss. Och om du redan har hängavtal är det bättre att du ringer en gång för mycket än att du kontaktar oss för sent i en process.

TEXT: LARS WIRTÉN FOTO: TERESE PERMAN

FAKTA

MBL och LAS i korthet

Medbestämmandelagen, MBL(SFS 1976:580), kan sägas reglera processen kring allt som har med anställningsförhållanden att göra. Här är några av de centrala bestämmelserna i MBL:

  • Både arbetsgivare och arbetstagare har en okränkt föreningsrätt, det vill säga rätt att tillhöra en arbetsgivar- respektive arbetstagarorganisation.
  • Både den fackliga organisationen och arbetsgivaren har rätt att förhandla. Arbetsgivaren har rätt att själv förhandla eller företrädas av sin arbetsgivarorganisation.
  • En arbetsgivare är skyldig att förhandla med facket innan denne beslutar om viktiga förändringar.
  • Arbetsgivaren är skyldig att förhandla med facket innan denne fattar beslut som berör en av deras medlemmar, även om arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal.
  • Förhandling med facket ska först ske lokalt på arbetsplatsen innan en fråga lyfts till central förhandling.
  • Arbetsgivaren måste fortlöpande informera den som facket utsett om verksamhetens organisation, planering och utveckling, ekonomi och budget och riktlinjer för personalpolitiken. Det gäller även om arbetsgivaren inte är bundet av kollektivavtal.

Lagen om anställningsskydd, LAS(SFS 2022:448), reglerar själva anställningsförhållandet, bland annat vilka regler som gäller vid anställning, uppsägning och avskedande. De centrala punkterna är:

  • Åldersregler.
  • Grund för uppsägning.
  • Turordningsregler.
  • Regler kring tidsbegränsade anställningar.