Stockholm blockerar hållbar omställning

I en nyligen publicerad rapport pekar SGU och Trafikverket på behovet av att samordna planeringen av undermarkkonstruktioner. Det inbegriper brunnar av olika slag, men utredningen tar fasta på geoenergin vilket gör att den berör vår bransch i allra högsta grad.
Det kommunala inflytandet när det gäller hur marken skall användas är i Sverige ovanligt stort. Det kommunala planmonopolet i kombination med att kommunerna vanligtvis är de största markägarna i en kommun, gör att den kommunala instansen sitter på en mycket stor, för att inte säga oinskränkt, makt. Det finns mycket gott i det och fungerar i de flesta fall så länge bestämmanderätten används med förnuft och känsla för samtliga medborgares bästa.

En fastighet avgränsas normalt horisontellt, men ägaren har rätt till utrymmet både under och över fastigheten. Det innebär i teorin att en tredje part måste inhämta tillstånd, ett nyttjanderättsavtal, för att anlägga en konstruktion under någon annans fastighetsbildning. Avseende energibrunnar är det inte prövat juridiskt, men det har varit kutym att från vår bransch tillse att brunnarnas geometri stannar under den egna fastigheten, eller att be om tillstånd.
Så är långt har förfarandet fungerat bra. Vi är ovanligt duktiga på geoenergi i Sverige och geoenergin är en väl integrerad del i samhället och en viktig del i omställningen till ett hållbart samhälle. Men sedan i somras har det i Stockholm blivit ett klimatombyte. Det är iskallt. Exploateringskontoret har som ny remissinstans sagt nej till samtliga brunnar i innerstaden som utgår från stadens mark eller vinklas in under. Man hänvisar till att det är trångt i undermarken och att man i framtiden vill kunna bygga vad man vill utan att behöva ta hänsyn till energibrunnar.

En stadsförvaltning skall planera för stadens framtida skepnad. Det innebär även det som inte syns. Normalt läggs planer på mer än 20-30 år när det gäller större infrastrukturprojekt som till exempel tunnelbanor och vägtunnlar. Jag tror att en invånare med lätthet accepterar att man nekas ett borrtillstånd om det om 20 år planeras en tunnelbana under fastigheten. Men att säga blankt nej överallt? Även när vinklade borrhål korsar fastighetsgränserna på djup som ligger en bra bit under byggnationsdjupet för tunnelbanor med mera. Vad är det för planering? Och även om staden tolkar lagstiftningen till sin förmån, finns det ett vidare perspektiv att vila sina beslut på. Nämligen den enskilde medborgarens möjlighet till att ta en aktiv del i omställningen till ett hållbart samhälle. Och gärna med en bättre ekonomi än vad det centraliserade energisystemet kan erbjuda. Att inte utnyttja en gratis och förnybar resurs är ett slöseri vi inte har råd med.

I förordet till rapporten från SGU och Trafikverket beskrivs en vision för undermarken:
”Ett hållbart och resurseffektivt utnyttjande av undermarken ger tillväxt och en attraktiv stadsmiljö ovan jord”
Jag kan inte annat än att hålla med!

Vikten av utbildning kvarstår!

Johan Barth, vd Geotec. Foto: André de Loisted

Borrentreprenörerna i Norden har att göra. Det är full fart i princip överallt. Förutom att det är en intensiv period på året är det tydligt att det råder en ökad efterfrågan på företagens tjänster. Större geoenergiprojekt, ökad efterfrågan på vattenbrunnar, både privat och kommunalt, och därtill infrastruktursatsningar som leder till grundläggningsborrning. Även prospekteringsbranschen har vaknat till. En bred och ökad efterfrågan.

Förra gången vi hade en rejäl uppgång på geoenergisidan ledde det till att flera nya aktörer etablerade sig på marknaden. Några tyvärr med kortsiktiga mål och bara med en försiktig vilja att ta till sig den branschpraxis som fanns. Det i sin tur ledde fram till det certifieringssystem som vi har idag på vatten- och energisidan. Tanken var ju att upprätthålla kompetensen och att utbilda nya personer, samt att kommunerna skulle kräva att den som söker tillstånd ska använda en certifierad borrentreprenör.

Det är snart 15 år sedan. Fortfarande är det allt för få så kallade B-certifikat ute. Det är de borrtekniker som står ute vid borriggen. Endast cirka 50 stycken är utfärdade av cirka 900 möjliga. Så kallade Ansvarig brunnsborrare, det vill säga oftast företagsledarna, finns det betydligt fler av.

Vi måste hitta ett sätt där fler av dem som faktiskt i första hand kan påverka en säker installation blir certifierade. Och det är borrteknikern vid borriggen som har den största påverkansmöjligheten. Det är viktigt att den personen har kompetens och vet hur hen ska bete sig. Både när det gäller installationen i mark, men också under själva borrningsarbetet. När jag får höra om skador på byggnader som hade kunnat undvikas bara genom försiktighet och lite kunskap blir jag beklämd eftersom skadan blir så ofantligt mycket större än bara egendomsskadan. Oviljan att bevilja tillstånd för borrningsarbeten och att synen på hanteringen av kaxvatten hos några kommuner, springer just ur projekt där entreprenörerna har tagit genvägar. Genvägar som får stora följder och som hade kunnat undvikas!

Ett sätt är att faktiskt genomföra utbildningen med sin personal. Ta tiden i anspråk och se till att genomföra det! Målsättningen bör ju vara att minst en person per borrekipage har en dokumenterad kunskap och avlagt ett prov där just det här styrks. Bara genom att gå den vägen, når vi ett förtroende inom och utanför branschen.

Johan Barth, vd Geotec

Med ökad kunskap vinner vi respekt

Foto: André de Loisted

NordDrill har precis avslutats och sommaren står inför dörren. I norra Sverige försöker fortfarande vintern behålla sitt grepp, men i söder gav den precis vika och varmluften från södern strömmade efterlängtat in över landet. Efterlängtat för en del, men så här års är normalt nederbörden sparsam. Och på den punkten verkar inte vädersystemen skilja sig från normalen. Vi har haft ovanligt lite regn i söder och i norr har snödjupet varit bedrövligt. Grundvattennivåerna är alarmerande låga och på många håll till och med historiskt låga. Svaret på det problemet är inte bara djupare brunnar, utan främst en maning om försiktighet med uttagen. Det kommer att ta tid innan magasinen fylls på.

Det påverkar oss alla. Och ni entreprenörer som normalt inte gör vattenbrunnar i så stor utsträckning: Gå gärna igenom nya Normbrunnen, som finns på vår hemsida och inte minst hos SGU, och reflektera över vad som är förändrat, hur man gör en säker vattenanläggning och kanske även satsa på att erbjuda en typgodkänd anläggning. Det är ju trots allt en livsmedelsproduktion som skall finnas under många år!

Att vattenbristen orsakar en efterfrågan på nyproduktionen råder det ingen tveksamhet om. När jag pratar med medlemmar har vattenborrning ökat markant och står på sina ställen för merparten av omsättningen.

NordDrill genomfördes med gott resultat under två dagar i maj. En eloge till arrangören Elmia som genomförde sitt uppdrag väldigt professionellt. Vi ser fram emot 2019 med än mer variation hos utställare och besökargrupper. Och mycket talar för att mässan breddas ytterligare. Förutsättningarna är mycket goda och responsen från omgivningarna positiva!

Vår omvärld påverkar även borrningsverksamheten. Nya regler för Nära Nollenergibyggnader presenteras i juni och de kommer att ge effekt för geoenergins utbyggnad, hårdare krav på utsläpp av kaxvatten genererar svåra bekymmer på många håll och även synen på borrkax skiljer sig markant från ställe till ställe. Som entreprenör är det mycket att förhålla sig till och det är tydligt att vi behöver mer kunskap i alla led. Mycket för att möta okunskap. Först då vinner man respekt.

När jag i början av maj gjorde en inventering av antalet utfärdade B-certifikat, visade det sig att det endast fanns 53 stycket. 53! Det är för dåligt. Skicka era borrare på utbildning, ge dem det enda yrkesbeviset som den här branschen har, och börja bemöta omgivningen med mer kunskap!

Sist men inte minst – ha en skön sommar.

Johan Barth, vd Geotec.

Utveckling kräver lönsamhet

Johan Barth, vd Geotec. Foto: André de Loisted

När jag har kontakt med medlems­företag runt om i landet vittnar en klar majoritet om att orderböckerna ser ovanligt väl­tecknade ut för årstiden. För 30 år sedan, när de flesta av Sveriges borrentreprenörer huvudsakligen sysslade med vattenborrning, var januari till mars en period då företagarna kunde lägga mer tid på service och i förekommande fall kanske till och med ta lite semester. Nu ser det lite annorlunda ut.

Geoenergiutbyggnaden i landet kom igång ordentligt på mitten av 2000-talet och tenderar nu att fortsätta att öka. Målgruppen har dock förskjutits från villasegmentet till fastigheter och industrier. Många företag har också intensifierat sin verksamhet inom grundläggningen som det investeras stora belopp inom. Det märks i allra högsta grad på efterfrågan av borrtjänster. Allt det här ställer också högre krav på den enskilde borrentreprenören som måste vara mer professionell i sin utövning. Det går inte längre att ha ”kontoret på fickan” i samma utsträckning. Behörigheter, besiktning av utrustning, certifikat, miljömedvetenhet och kvalitetsarbete är några av de bockar man måste ha fyllt i på checklistan för att kunna komma in på de större arbetsplatserna. Att vara en del av arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier kan också vara en del i behovet att möte omvärldens krav på företagande med ansvar och säkerhet.

Allt som allt gör det borrföretagen i allt större utsträckning till moderna företag. Men det kostar. Och min uppfattning är att den detaljen inte omhändertas av det enskilda företaget och beställarna har inte heller vett att uppskatta allt det arbete och den kompetens som ni borrentreprenörer har utvecklat era borrföretag med. Många entreprenörer har svårt att ta betalt för sina tjänster eller så vill inte marknaden betala. Det är alltid lätt att sänka priset, och extremt svårt att höja.

Geotec följer varje år noga den ekonomiska utvecklingen i borrbranschen och ser trenderna – lönsamheten är generellt dålig och trenden pekar tyvärr åt fel håll. Inte heller hos leverantörerna ser det bra ut, även om det är något bättre än hos entreprenörerna.

Utvecklingen är oroande inför framtiden. I den här typen av verksamhet, måste man ha marginaler. Man måste ha en lönsamhet för att kunna sköta investeringar och utbildningar i erforderlig utsträckning. Den ena leder också till det andra. Den dåliga lönsamheten drabbar också leverantörerna.

Vi arbetar i en bransch i förändring. Borrföretagen förändras och i leverantörsledet ser vi också nya företagskonstellationer. Det gäller att hänga med – och att våga bibehålla vettiga marginaler!

NordDrill ligger bakom hörnet. Den 11-12 maj träffas branschen i Jönköping på borrbranschens egen marknadsplats. Ta tillfället att besöka mässan! Och för er som säljer produkter inom branschen: Kontakta Elmia och säkra upp en monter för att träffa den nordiska branschen!

Väl mött i Jönköping i maj!

Gemensamt arbete leder framåt

En årsstämma är till ända och föreningen har som vanligt tagit kloka och långsiktiga beslut. Det är en förmån att få arbeta för entreprenörer och företagare som verkligen är medvetna om hur omvärlden påverkar deras situation, inte bara idag, utan även på några års sikt. Det kan de göra bland annat eftersom de hela tiden uppdateras genom de kanaler som idag står till deras förfogande. Facebook, Twitter och LinkedIn är samtliga källor till snabb och direkt information. Däremot är de kanske inte alltid så väl granskade, vilket gör att man måste ta den informationen med en viss nypa salt. Men även annan media är idag blixtsnabb, och den generation företagare som idag står för lejonparten av omsättningen i borrbranschen har tillgång till den i fickan. Var som helst. Dygnet runt.

Närvaron på social media är en viktig utveckling för landets företagare. Det är anledningen till att vi i samband med årsstämmans föredrag hade en genomgång av vad man kan göra och kanske också vad som förväntas av en entreprenör idag. Kunderna letar i första hand på nätet efter leverantörer av både produkter och tjänster. Och större delen av Sveriges befolkning har ett Facebook-konto. Där befinner de sig både privat och professionellt.

Vi kan tyckas leva i en konservativ bransch. Och i viss mån gör vi det också. Föreläsaren Claes Schmidt lyckades väl på stämmans föredragsdel att upplysa om både det ena och de andra. Men jag tänker kanske främst på de arbetsmiljömässiga bitarna. Det sker förändringar, om än långsamt. Vi bedriver arbeten som behandlar närmiljön för borrteknikerna vid borriggen och för företagaren; stånghantering, besiktning på borriggar, kaxvattenhantering, slangbrottsventiler och mycket mer. Tack vare engagerade medlemsföretagare och en pragmatisk styrelse som ser framåt, bidrar vi på sikt till att det blir bättre och att det under säkrare omständigheter produceras fler borrmeter.

Detta sista nummer av Borrsvängen för det här året har fokus på teknikutvecklingen. Nya produkter och nya hjälpmedel som bidrar till en effektivare och säkrare vardag. Vi ser fram emot att under nästa år fortsätta att bevaka och rapportera om nyheterna, inte minst i samband med NordDrill som går av stapeln i maj 2017. Jag vill slutligen uppmana landets entreprenörer och företagare att höra av sig till Borrsvängen eller till Geotec, för att berätta om nyheter eller funderingar som man vill dela med sig av. Borrsvängen är en utmärkt kanal att nå ut till alla aktiva i borrbranschen.

Sköt om er i jul och väl mött nästa år!

Johan Barth

Styrkan av enighet

Geotec har snart funnits i 40 år. Anled- ningen till bildandet var delvis att vara en motvikt till Avanti. Sedan dess har orga- nisationerna varierat i storlek och arbets- område. Men under större delen av tiden har det funnits diskussioner och intressen av att genomföra ett samgående. Jag har under mina sexton år inom den här delen av branschen varit med om två omgångar. Visst nns där en skillnad mellan organisationerna, företrädelsevis hur vi arbetar, men medlemsmaterialet är det samma – det är borrentreprenörer som alla har samma mål, nämligen att få vardagen att gå runt, att göra kvalitativa anläggningar och att driva sina företag.

Nyligen lät Geotec genomföra en telefonunder- sökning bland företag, både Geotecanslutna, Av- antianslutna, icke anslutna och leverantörer. En av frågorna handlade just om man tyckte att organi- sationerna skulle slås samman till en. En majoritet (53 procent) tyckte att man borde slå ihop organi- sationerna, åtta (8 procent) tyckte nej och trettionio (39 procent) visst inte. Av de sjuttio öppna svar som fanns var det endast fem som ansåg att det fanns fördelar med två organisationer. Resterande del såg inga fördelar med två, utan tvärt om – styrkan av en organisation var den övervägande majoritetens synpunkt. Och det i alla läger! Just det sistnämnda vill jag ta fasta på. Styrkan i att agera med utgångspunkt från en organisa- tion är viktigare än den enskilde organisationens berättigande. Vi har samma intresse och vill leverera under motsvarande premisser. Vårt gemensamma mål vore snarare att påverka den majoritet av borrföretag som inte är med i en organisation.

Vår situation är på intet sätt ny. Och det är anledningen till att vi i det här numret av Borr- svängen visar på några exempel från likvärdiga branscher. Det här har gjorts förut och med bra resultat. Självklart innebär det förändringar, men vad är det som säger att en ny tid behöver bli en sämre tid?

Konkurrens är alltid bra. Men på rätt ställe! Den bör huvudsakligen utövas mellan företagen och inte på organisationsnivå där den inte genererar några intäkter till företagen som står bakom organisationerna, utan bara slukar energi, kapi- tal och tid. Energi, kapital och tid som istället skulle kunna användas för att ge borrningsindu- strin än större plats i samhället. För att det är väl precis det som vi tillsammans vill nå?

Johan Barth