Inlägg

Nu rensar vi byggbranschen från organiserad brottslighet

Det ska råda nolltolerans mot fusk i byggbranschen. Snedvriden konkurrens till följd av kriminell verksamhet drabbar hederliga företagare, skriver Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Sveriges Byggindustrier.

Svarta löner. Utländsk arbetskraft som exploateras. Brister i miljö- och säkerhetsregler på arbetsplatserna. Tyvärr ökar fusket i byggbranschen.
Enligt en ny undersökning från Skatteverket instämmer 53 procent av byggföretagen i påståendet ”svarta löner förekommer i vår bransch”. Det ska jämföras med 26 procent 2013. Ett annat illavarslande tecken är Fair Play Byggs årsrapport. Under 2017 ökade antalet anmälningar om oegentligheter med en fjärdedel. Det handlar om mycket grova former av kriminalitet; skattebrott, penningtvätt och brott mot utlänningslagen är några exempel.

Det ska råda nolltolerans mot fusk i byggbranschen. Därför finns anledning för Sveriges Byggindustrier att vara självkritiska. För att skapa en sundare bransch, och effektivare skattekontroll, har vi utvecklat branschstandarden ID06. Dessvärre har kontrollen av enskilda personer som får identitetskorten varit bristfällig. Det har varit alldeles för lätt att fuska.

Ska göra allt vi kan

Sveriges Byggindustrier representerar 3 500 av 97 000 byggföretag i landet. Vi kommer aldrig kunna stoppa allt fusk, men vi ska göra allt vi kan för att stoppa fuskarna. Därför sker en omfattande satsning på sund konkurrens.

  • Alla som har ID06-kort kommer att behöva registrera sig igen och söka om sina kort för att bli godkända enligt det nya ID06-systemet. Byggherrarna, Fastighetsägarna, SABO, Installatörsföretagen. Maskinentreprenörerna, Plåt-och Ventföretagen, Glasbranschföreningen samt Måleriföretagen går samtidigt in som nya delägare i ID06 AB tillsammans med Sveriges Byggindustrier. Det breddande ägande markerar att sund konkurrens är en angelägenhet för hela byggbranschen, både för beställare och leverantörer.
  • Vi för diskussioner med Skatteverket i syfte att förbättra reglerna om personalliggare. Sveriges Byggindustrier vill även se anmälningsplikt till Skatteverket för alla som ska utföra arbete i Sverige. Från och med den 1 juli gäller också nya bestämmelser om arbetsgivardeklaration på individnivå.
  • Vi välkomnar fler oannonserade kontroller från Arbetsmiljöverket. Våra medlemsföretag behöver myndigheternas hjälp för att säkerställa att branschens säkerhetskrav efterlevs och att endast behöriga personer verkar på byggarbetsplatserna.

Sunda företag ska bygga landet

Snedvriden konkurrens till följd av oseriös och kriminell verksamhet drabbar hederliga företagare som följer lagar och regelverk. Som arbetsgivarorganisation kan vi aldrig acceptera att människor far illa på grund av ett utbrett slarv på arbetsmiljöområdet hos oseriösa ”företagare”.

Sverige har den högsta befolkningstillväxten i relation till folkmängd sedan industrialiseringen på 1860-talet. Redan inom ett decennium kommer vi att vara elva miljoner invånare. Befolkningsökningen kräver hundratusentals nya bostäder, mer väg och järnväg, fler skolor, vårdcentraler och idrottshallar. Det är i grunden goda nyheter för oss i byggbranschen, men det är attraktiva, sunda och säkra företag som ska bygga landet.

Catharina Elmsäter-Svärd,
vd Sveriges Byggindustrier 

Avanti och Geotec är ett steg närmare samgående

Med överväldigande majoritet, 21 ja mot tre nej, röstade under våren även Avantis medlemmar för en sammanslagning mellan Avanti och Geotec.

– Jag var på plats som inbjuden till mötet och det var en otroligt positiv stämning. Nu går vi gemensamt vidare med arbetet att skapa en organisation som talar för hela branschen med en och samma röst, säger Geotecs ordförande Fredrik Ahlqvist.
Fredrik Ahlqvist har liksom Avantis ordförande Göran Persson funnits med i den arbetsgrupp som i ett drygt år jobbat för sammanslagningen. Han beskriver arbetet som ”intressant och lärorikt”:
– Vi i arbetsgruppen har hela tiden trott på det här och det är väldigt skönt att båda föreningarnas medlemmar nu har gett så klara besked, säger Fredrik Ahlqvist.
– Vissa medlemmar har sedan dag ett mentalt varit med i den nya organisationen, medan några medlemmar har varit oroliga för hur en sammanslagning kommer påverka deras företag, säger Göran Persson.
– Då det är viktigt att tillgodose våra medlemmars olika behov har vi fått arbeta parallellt med två spår under det gångna året när samtalen förts mellan de båda organisationerna. Hela tiden med fokus på att enas, men ha alternativ om samtalen hade avbrutits, fortsätter han.

Kommitté arbetar vidare

Nu närmast bildas en kommitté, sammansatt av representanter från både Geotec och Avanti. Den skall bland annat ta fram ett nytt varumärke för den nya föreningen och för Borrsvängen. I november ska så båda föreningarna ha nya stämmor och rösta om sammanslagningen en andra gång.
– Det är då vi knyter ihop säcken. Vi kommer att ha våra stämmor på samma plats och blir det bifall även vid dessa andra omröstningar kommer den nya föreningen att kunna ha sin första stämma omgående, säger Fredrik Ahlqvist.

Nytt namn och logga

Kommittén kommer nu att jobba vidare utifrån det gemensamma måldokument som tagits fram.
– Bland annat ska den nya föreningen ha ett helt nytt namn, ny logga och ny grafisk profil, säger Fredrik Ahlqvist och betonar ett par av de avgörande faktorer som talar för en sammanslagning:
– En av de stora vinsterna är att vi får en mycket större tyngd när vi som en förening representerar hela branschen när vi bedriver lobbyarbete och är remissinstans. Vår bransch är i förändring och det ställs undan för undan större krav på oss alla, oavsett man är liten eller stor. Tillsammans får vi en starkare ekonomi och blir en större kraft.
Göran Persson:
– Många tänker att gemytet som man har i mindre gruppering riskerar försvinna. Någon har nämnt en farhåga med att medlemmen inte kommer ha samma möjlighet att påverka i en stor organisation. Det är viktigt att vara lyhörd för farhågor, då dessa kan vändas till något positivt i en ny enad organisation.

Starka tillsammans

– Vi har spännande framtidsmöjligheter – bland annat kring borrhålslager för fjärrvärmebranschen och halkbekämpning av vägar. De möjligheterna tar vi bättre tillvara om vi arbetar tillsammans.
– På samma sätt är det med de orosmoln vi ser. Borrstoppet i Stockholm är ett av dem, framväxten av kommunala ”fjärrvärmezoner” ett annat. Det krävs en stark organisation för att tackla dem, säger Fredrik Ahlqvist.
Mycket återstår, betonar hant. Inte minst valberedningen har ett stort jobb.
– Men vill vi så går det och nu har ju båda föreningarna visat att vi vill. Det är egentligen inget unikt att två branschorganisationer går samman, vi har ett färskt näraliggande exempel i när SVEP och KV-företagen blev SKVP. Det finns arbetssätt och rutiner för hur det här ska gå till.

Text: Jörgen Olsson

Branschgrannar: Ny ordförande för BOS

Mattias Höglund, vd och marknadschef på Pollex AB, är ny ordförande för Branschorganisationen Schaktfritt, BOS.

– Vi har också nyligen tagit in fyra nya medlemsföretag. Det är både glädjande och viktigt, eftersom det ger oss större möjligheter att nå ut. Nu är vi totalt elva medlemmar i BOS, säger Mattias Höglund till Borrsvängen.

Mattias Höglund, vd för Pollex och ny ordförande för Branschorganisationen Schaktfritt, BOS.

De nya medlemmarna är Swoosh i Umeå, Nordic Drilling System i Gävle, Railcare i Skelleftehamn och TSB Borrentreprenad i Sollefteå.
BOS styrelse har fattat ett beslut om att jobba hårdare för att öka marknaden för schaktfritt.
– Vi vill nå ut med information om våra tekniska lösningar på en högre nivå än beställarna. Bland annat vill vi nå Trafikverket, länsstyrelserna och politiker på olika nivåer. Närmat på agendan står att ta fram en strategi för hur det arbetet ska bedrivas, säger Mattias.

Text: Jörgen Olsson

Nytt från övriga Norden

Två glada utbildningsnyheter, välfyllda orderböcker och en reviderad brunnsnorm. Men också en giftskandal och problem med oseriösa företagare. Borrsvängen har kollat läget med de nordiska syskonorganisationerna.

Danmark

I Danmark har FDB, Foreningen af Danske Brøndborere, äntligen gått i mål med sin strävan att få den officiella brunnsborrarutbildningen flyttad från Århus Tech till VIA University College i Horsens.
– VIA har betydligt större kompetens och bättre förutsättningar för att sköta utbildningen. I samband med flytten ser vi också över innehållet i utbildningen. En del av kursinnehållet behöver moderniseras och eventuellt kommer vi också att lägga till något eller ett par nya moment, säger FDB:s styrelseordförande Christian Christiansen.

Gift i dricksvattnet

Danmarks skakas annars av en dricksvattenskandal, sedan rester av insektsgift hittats i dricksvattnet på flera håll i landet.
– Det är ett nytt insektsgift, som framför allt används i områden där det odlas mycket rovor och lök. Framför allt är Fyn och Lolland drabbat, men även flera andra delar av landet, säger Christian Christiansen.
De uppmätta mängderna är små, men Danmark absolut nolltolerans mot insektsgift i vattnet.
– Det är mycket fokus på hur problemet ska lösas. På många av platserna tas vattnet från gamla filterbrunnar och de vattenverk som är berörda har börjat anlägga nya brunnar.

Finland

Den finska branschorganisationen Poratek har nyligen uppdaterat och publicerat sin standard för geoenergibrunnar, Normienergiakaivo -17.
– Den främsta nyheten är att vi strukit kravet på att en energibrunn ska ha diametern 140 millimeter eller mera. 80–90 procent av alla energibrunnar i Finland är 115 millimeter. I övrigt förtydligas en del av skrivningarna som gäller miljöskydd när man anlägger en energibrunn, säger Porateks vd Timo Rajala.
Vidare fortsätter Poratek att växa och föreningen har nu 22 borrande medlemmar och 20 partners, främst i form av leverantörer.
– Nyligen fick vi bra reklam, när Jimmy Kronholm var på finsk TV i egenskap av Porateks ordförande och tipsade fritidshusägare om vad de ska tänka på när det gäller enskilda brunnar i samband med att sommarsäsongen börjar.

Fler stora projekt

På marknadssidan noterar man i Finland en kraftig ökning av antalet stora projekt.
– Mängden projekt med tio brunnar på 350 meter eller mer ökar stadigt, säger Timo Rajala och konstaterar även att Finland följer Sverige när det gäller brunnsdjup:
– Vi borrar djupare och djupare. Överlag har finska borrare mycket att göra – ordervärdet är detsamma från årsskiftet till nu som motsvararande period i fjol.

Norge

Även från Norge kommer positiva nyheter när det gäller utbildning av borrare. Till slut har nämligen nu den norska regeringen sagt ja till att inrätta en offentlig utbildning.
– Det blir två år på gymnasiet och två år som lärling på företag, sedan examen och därefter får man sitt fackbrev och är färdig borriggsförare, berättar Einar Østhassel, branschdirektör på Maskinentreprenörernas Förbund, MEF, i Norge.
Det innebär att brunnsborrare om några år kommer att vara ett ”erkänt” yrke med samma struktur på utbildning som till exempel snickare, elektriker eller gjutare.
– Även grundläggningsbranschen har varit med på resan och kommer att få en liknande offentlig utbildning.

Kollektorer ska studeras

I Norge startas även ett stort projekt som syftar till att utvärdera och jämföra kollektorer. 27 olika partners, däribland Svenskt Geoenergicentrum är med i arbetet som finansieras av Norges forskningsråd.
– I övrigt borras det mycket i Norge, men priserna är låga. Vi har stora problem med utländska företag som inte tar varken socialt ansvar eller arbetsgivaransvar och därför kan lägga sig 20–30 procent under seriösa entreprenörer, säger Einar Østhassel.

Text: Jörgen Olsson

Slopat borrstopp i Stockholm

I månadsskiftet april/maj kom beskedet från exploateringsnämnden i Stockholm: Det blir inget politiskt beslut i frågan om borrstopp. Nu permanentas Trafikkontoret som remissinstans och tankarna på att införa borrstopp verkar vara ett minne blott.

I början av december gick Stockholm stad tillbaka till det gamla förfaringssättet, där trafikkontoret är remissinstans på ansökan om borrningstillstånd istället för exploateringskontoret. Men exploateringskontoret ville lägga fram ett ärende under första halvåret till exploateringsnämnden för att få ett politiskt beslut på ett borrstopp och att återfå rollen som remissinstans. Men politikerna i nämnden nobbar ärendet.

– Vi fick besked i månadsskiftet april/maj att nämnden inte kommer att ta upp ärendet och att Stockholm stad återgår till de tidigare rutinerna där trafikförvaltningen är remissinstans, säger Johan Barth, vd på Geotec.

Försäljningen störtdök

Beskedet är en stor framgång för branschen. Geotec, Avanti och Svenska Kyl- och värmepumpföreningen bildade i höstas en arbetsgrupp för att förmå Stockholm att häva borrstoppet, som fick allvarliga konsekvenser för många företag.

– För företagen inom borr- och värmepumpbranschen innebar stoppet mycket stora och negativa konsekvenser. Försäljningen av fastighetsvärmepumpar störtdök i Stockholm. Omfattningen var så pass stor att en total nedgång i försäljningen i hela landet om 16 procent kunde uppmätas under hösten. Motsvarande siffra för samma period 2016 var en tillväxt om 30 procent, säger Per Jonasson, vd på Svenska Kyl & Värmepumpföreningen.

Framgångsrik strategi

Arbetsgruppen lade upp en strategi för hur frågan skulle kommuniceras och vem man skulle adressera. Strategin omsattes sedan i debattartiklar och brev till samt möten med ledamöterna i exploateringsnämnden. Politikerna tog uppenbarligen intryck av arbetsgruppens budskap.

– Det här visar på styrkan när flera organisationer samarbetar. Arbetsgruppen har fungerat mycket bra och det är ett väldigt skönt besked att Stockholm stad nu återgår till tidigare rutiner, säger Johan Barth.

Text: Lars Wirtén

Sveriges Byggindustrier: Så tycker Geotecs medlemmar

Ett knappt 20-tal av Geotecs medlemsföretag har valt att även teckna egna medlemskap i Sveriges Byggindustrier. Vi har pratat med några av dem.

Jannes Brunnsborrning, Burseryd

Anna-Karin Johansson, personalchef på Jannes Brunnsborrning, tycker det är skönt att ha BI:s expertis i ryggen. Foto: Privat.

På Jannes, som varit med i BI sedan 2015, är Anna-Karin Johansson personalchef.

– I medlemskapet får vi dels hängavtal på det kollektivavtal som BI tecknar med Byggnads, dels tillgång till mycket kunskap. Vi har ofta frågat vår regionale representant om råd hur vi ska agera i olika frågor. Främst har det rört sig om frågor kring anställningstider och anställningsformer, löneläge och vad som gäller kring provanställningar.

– För en som jag, som jobbar med HR utan att vara utbildad för det, är det skönt att ha BI:s expertis i ryggen.

De frågor som Anna-Karin vänder sig till BI med har ofta med tolkningen av kollektivavtalet med Byggnads att göra.

– Ska man vara kritisk så måste man säga att Byggnads avtal inte är särskilt väl anpassat till brunnsborrningsbranschen. Det är nästan mer som skiljer än som förenar mellan våra branscher och det gör att avtalet blir svårare att följa. Men det brukar alltid lösa sig.

Utöver avtal och rådgivning drar Jannes Brunnsborrning nytta av det rika utbudet av utbildningar BI erbjuder.

– De har något som heter Entreprenörsskolan, där man kan välja mellan massor av kurser. Jag går deras företagsledarutbildning och är snart klar med den. En kollega här på firman har just börjat samma utbildning.

– Vi får också regelbundet inbjudning-ar till informationsträffar som BI ordnar, det kan gälla försäkringar eller andra frågor. Man skulle kunna engagera sig hur mycket som helst, om bara tiden fanns. Vi är mycket nöjda med det vi får ut av att vara medlemmar.

FBB, Finspång

– Att vi gick med i BI för några år sedan är bland annat en följd av att vi jobbar allt mer frekvent på byggarbetsplatser, säger vd David Johansson. Vi kände ett behov av att få enklare tillgång till mer information, kunskap och hjälp – bland annat kring vilka krav våra beställare har rätt att ställa på oss.

FBB har fått en regional kontaktperson och kan bolla frågor som dyker upp i samband med uppdrag – något man utnyttjat flera gånger. Bland annat har det gällt frågor kring företagets lönesystem.

– Regionalt är BI också ett väldigt bra nätverk och vi har varit på ett antal medlemsträffar. Att tillhöra en arbetsgivarorganisation är också ett sätt att visa att man är seriös, menar David Johansson:

– Genom medlemskapet i BI blir vi inte ifrågasatta när vi dyker upp på en byggarbetsplats på samma sätt som tidigare. Det blir som en form av kvalitetsstämpel – att vi är en arbetsgivare som bland annat uppfyller de lagar och förordningar som ställs på oss. Det känns dessutom bra att tillhöra en organisation som driver bra frågor och som jobbar för att utveckla branschen i en sund konkurrens.

TSB, Sollefteå

– En stor fördel med BI, som jag gick med i redan för 26 år sedan när jag startade företaget, är att de förhandlar för vår räkning. Byggnadsarbetarförbundet kan vara en tuff motpart i förhandlingar, så jag är glad att jag slipper den biten, säger vd Torgny Svensson.

Under de många åren som medlem har TSB vid ett antal tillfällen utnyttjat BI:s hjälp som expertinstans. Inte bara när det gäller det arbetsrättsliga – även entreprenadjuridiken kan behöva tolkas.

– Det kommer fler och fler lagar och de blir svårare och svårare att förstå. Då är det väldigt skönt att den hjälpen finns till hand, så att man får veta vad som gäller.

– Överlag uppfattar jag BI som en organisation som ligger i framkant i arbetet med kvalitets- och miljöfrågor, säger Torgny Svensson.

Text: Jörgen Olsson

 

Andra artiklar om Sveriges Byggindustrier:

Catharina Elmsäter-Svärd: Vi behöver rusta Sverige för framtiden

Golvbranschen ser Sveriges Byggindustrier som renodlad arbetsgivarpart

Arbetsrätt – en het medlemsfråga i Sveriges Byggindustrier

Så arbetar Sveriges Byggindustrier med opinionsbildning

Rådgivning är en hjärtefråga för Sveriges Byggindustrier

Sveriges Byggindustrier ger medlemsservice med mångfald

Golvbranschen ser Sveriges Byggindustrier som renodlad arbetsgivarpart

”Det borde ligga i varje företagares intresse att kunna påverka i arbetsgivarfrågor”, säger Johan Aspelin, vd på Golvbranschen. Foto: Golvbranschen.

Golvbranschen, GBR, är likt Geotec en renodlad branschorganisation vars medlemmar kan ha Sveriges Byggindustrier som kompletterande arbetsgivarpart. Vd Johan Aspelin ser Sveriges Byggindustrier som ett viktigt komplement för sina medlemmar.

Golvbranschen är en medlemsstyrd branschorganisation med entreprenörer, golvfackhandlare och leverantörer. Man servar medlemmarna i branschfrågor inom teknik, juridik, miljö- och hållbarhet och företagsutveckling.

– Det är verksamhetsnära frågor och vardagliga nyttigheter som vi tillhandahåller. Gör vi inte det finns vi inte längre, då lämnar våra medlemmar, säger vd Johan Aspelin.

Golvbranschen engagerar sig dock inte i rena arbetsgivarfrågor. Det överlåter man till Sveriges Byggindustrier, som en del av den svenska modellen där arbetsmarknadens parter förhandlar fram löner och anställningsvillkor i kollektivavtalade lösningar. Här utgör arbetsgivarorganisationerna en kärna tillsammans med fackföreningarna.

– För att vi i golvbranschen inte ska vara för små och svaga i förhandlingarna är vi en del av byggavtalet, där Sveriges Byggindustrier är en part mot Byggnadsarbetarförbundet. Sveriges Byggindustriers uppgift är att föra vår bransch talan i de förhandlingar som rör våra medlemmar, förklarar Johan Aspelin.

Enbart arbetsgivarpart

Han tycker inte att det räcker att vara med i en branschorganisation som samtidigt inte är en arbetsgivarpart.

– För att som företag få ett helt paket av service och tycker att kollektivavtal är bra, då ska man vara medlem i Sveriges Byggindustrier. Det borde ligga i varje företagares intresse att kunna påverka i arbetsgivarfrågor. Bra kollektivavtal är en förutsättning för sund konkurrens, något som är både aktuellt och centralt i vår bransch, där EU-registrerade företag agerar på marknaden.

Johan Aspelin ser inte någon risk för konkurrens mellan organisationerna. Golvbranschen har, liksom Geotec, ett samarbetsavtal med Sveriges Byggindustrier som reglerar hur de ska förhålla sig till varandra. För Golvbranschens medlemmar är Sveriges Byggindustrier enbart en arbetsgivarorganisation.

– Däremot kan det bli diskussioner om vem som äger vilka frågor.

Jag tycker till exempel att strukturer för kompetensförsörjning är en given arbetsgivarfråga. Sedan måste vi som branschorganisation jobba för att folk ska söka till de utbildningar som finns.

Indikator på seriositet

I golvbranschen finns många småföretag som inte är medlemmar i Sveriges Byggindustrier.

– Det är ett stort problem att småföretag inte passar in i strukturen. Kollektivavtalen upplevs inte som rationaliserande utan snarare som ett ok att bära. Det behöver Sveriges Byggindustrier ta sig en funderare på.

Johan Aspelin vill inte ge en direkt uppmaning till golvbranschens småföretagare att bli medlemmar i Sveriges Byggindustrier, även om han tycker att det är viktigt.

– Vilka organisationer man ska vara med i, det kan bara varje enskilt företag avgöra. Men kollektivavtal skulle kunna tänkas vara en indikator på seriositet. Sett i det ljuset skulle det vara enkelt att ta beslutet att bli medlem. Men det är Sveriges Byggindustrier som måste jobba med sitt erbjudande så att de upplevs som oumbärliga.

Text: Lars Wirtén

Andra artiklar om Sveriges Byggindustrier:

Catharina Elmsäter-Svärd: Vi behöver rusta Sverige för framtiden

Sveriges Byggindustrier: Så tycker Geotecs medlemmar

Arbetsrätt – en het medlemsfråga i Sveriges Byggindustrier

Så arbetar Sveriges Byggindustrier med opinionsbildning

Rådgivning är en hjärtefråga för Sveriges Byggindustrier

Sveriges Byggindustrier ger medlemsservice med mångfald

Arbetsrätt – en het medlemsfråga i Sveriges Byggindustrier

Mats Åkerlund är förhandlingschef på BI. Foto: Rosie Alm.

Många företag i byggbranschen väljer att inte ha kollektivavtal. Ett beslut som kan ge bekymmer, enligt Sveriges Byggindustrier. Årligen landar runt tusen arbetsrättsliga ärenden på deras bord. Framförallt är arbetsgivare med kollektivavtal i konflikt med fackförbund medan företag utan kollektivavtal saknar färdiga lösningar.

– En tredjedel av de som jobbar i byggbranschen omfattas inte av kollektivavtal. 120 000 personer, och alla sätter sig inte in i huruvida de får övertidsersättning eller är försäkrade på jobbet. Det kan leda till oenighet. Få företag vill stå ensamma i en konflikt och stöd vid tvister och förhandlingar är en efterfrågad tjänst, säger Mats Åkerlind, förhandlingschef och vice vd för bransch- och arbetsgivarorganisationen.

Tvister i tusental

Insatser som rör arbetsrätt ingår som en viktig del i ett av de fundament som bär Sveriges Byggindustrier, BI, nämligen arbetsmarknad. De övriga är näringspolitik och medlemsservice. Centralt, på kansliet i Stockholm, arbetar tolv personer med arbetsrätt. Därtill kommer personal på sex regionkontor och totalt sysselsätter arbetsrätt 60-70 personer.

– Vi har räknat ut att vi under en treårsperiod haft 3 000 ärenden, ganska jämnt fördelade så grovt räknat 1 000 per år, säger Mats Åkerlind.

Ungefär en tredjedel handläggs centralt och sammantaget lika många på större respektive mindre regionkontor.

– Nu när det är en kraftig expansion på bostadssidan frestas byggföretag att anlita personal på lite lösare boliner än vanligt och idag handlar tvisterna mycket om förväntningar på medarbetare som slår snett när det gäller kompetens.

– I en lågkonjunktur gäller det ofta frågor som arbetsbrist och att motparten är missnöjd med löneutvecklingen.

Värnar små medlemmar

Han berättar vad arbetet med arbetsrätt mer kan innebära.

– Att ge medlemmar rådgivning om arbetsmiljö och säkerhet och att teckna kollektivavtal.

Viktiga punkter för BI i kollektivavtalen är gemensamma problemformuleringar och lösningar, liksom resekostnadsersättning och arbetstid.

– Vi har även delegationer som jobbar med tjänstemannaavtal och hit bjuder vi in medlemsföretag att representera branschen. Inte minst för att få input från mindre arbetsgivare, det är viktigt att fånga upp vad de vill förändra.

– De arbetsrättsliga frågorna är ständigt aktuella, konstaterar Mats Åkerlind.

Nära relation i regionen

Hans Arvidsson är nationell löne-och avtalskoordinator på Sveriges Byggindustrier i Göteborg, där han främst arbetar med lönefrågor, kollektivavtal och förhandlingar.

– Att jobba regionalt är att jobba nära medlemmarna. Jag har en tät dialog med våra medlemsföretag.

Alla 24 regionkontor har företagsrådgivare och arbetsrättsfrågor tar man hand om på de största orterna. Arbetsrätt är en het medlemsfråga på regionkontoren, kan Hans Arvidsson intyga. Han tar ofta emot det första samtalet från en medlem i behov av råd eller stöd.

– Det kan gälla uppsägningar, hur ett avtal ska tolkas, företagets åtgärder vid anlitande av underentreprenörer eller en lönefordran som en arbetsgivare inte anser vara korrekt.

– Mycket löser vi här på BI Väst, men vi har kontinuerligt utbyte av erfarenhet med kollegor i andra regioner och med vårt kansli i Stockholm.

Allt är inte brandkårsutryckningar.

– Vi har löpande informationsträffar och utbildningstillfällen. Jag träffar medlemsföretag varje månad för att skaffa mig en bild av löneutveckling och förhandlingsläge i regionen. Vi finns där för medlemmarna, på olika sätt.

Text: Mia Ising

Andra artiklar om Sveriges Byggindustrier:

Catharina Elmsäter-Svärd: Vi behöver rusta Sverige för framtiden

Sveriges Byggindustrier: Så tycker Geotecs medlemmar

Golvbranschen ser Sveriges Byggindustrier som renodlad arbetsgivarpart

Så arbetar Sveriges Byggindustrier med opinionsbildning

Rådgivning är en hjärtefråga för Sveriges Byggindustrier

Sveriges Byggindustrier ger medlemsservice med mångfald

Lagförslag om löneutbetalning hotar småföretag

Sju dagar efter att en arbetstagare har påtalat utebliven lön ska du som uppdragsgivare betala ut lönen. Oavsett om skälet är ekonomiska svårigheter beroende på brister hos beställare eller oseriositet. Det kan bli följden av det nya lagförslag som den socialdemokratiska regeringen nu presenterat. Går regeringens förslag igenom innebär det ännu en börda för svenska småföretag. Seriösa byggföretag riskerar att slås ut samtidigt som byggkostnaderna ökar. Fiffelföretagen kommer att fortsätta hitta kryphål.

Bakgrunden till regeringens förslag är ett EU-direktiv från 2014 om utstationering som ska skydda utstationerade arbetstagare. Syftet är i grunden gott. Sveriges Byggindustrier har därför varit aktiva med att föreslå konkreta åtgärder. Vårt förslag är en försäkringslösning som omfattar alla arbetstagare i svensk byggbransch och som är en del av det statliga lönegarantisystemet. Grundkrav för försäkringsskydd bör ställas på den utstationerade arbetstagaren, anmälan till Arbetsmiljöverket eller Skatteverket, registrering till personalliggare och uppvisande av anställningsavtal enligt EU-regler. Då ser man till att alla får den lön de ska ha och värnar småföretagen.

Dessvärre vill den socialdemokratiska regeringen inte lyssna på det örat. Istället valde man att lägga ett förslag som innebär en kraftig överimplementering av EU-direktivet och som dessutom direkt undergräver den svenska modellen där fack och arbetsgivare kommer överens om arbetsmarknadens villkor. Att regeringen kallar sin nya lag entreprenörsansvar ändrar inte det faktum att det är ett hot mot många av de svenska småföretag som är våra medlemmar.

Regeringens lagförslag innebär att en anställd som inte fått ut sin lön kan vända sig till sin arbetsgivares uppdragsgivare för att få ut lönen. Det betyder att varje ny affärsrelation innebär en ökad risk. Därmed kommer gamla beprövade aktörer att gynnas på bekostnad av nystartade eller växande småföretag som inte har hunnit etablera sitt namn på den svenska byggmarknaden. Dessa riskerar att få svårare att användas som underentreprenörer hos de stora aktörerna, som oftast vinner upphandlingen av större projekt.

Det innebär också att alla uppdragsgivare måste ta höjd för den risk det innebär att anlita en underentreprenör och få oförutsedda lönefordringar. I slutändan hamnar den kostnaden hos allmänheten i form av dyrare bostäder. Ökade byggkostnader kommer också att uppstå som följd av ny administration, ökad regelbörda och fördröjda betalningstidpunkter.

Regeringen använder gärna ord som ”ordning och reda”, ”sund byggbransch” och ”stoppa de oseriösa företagen” när de pratar om entreprenörsansvarslagen. De målsättningarna delar vi självklart. Sund byggbransch är ett av våra prioriterade mål. Svartarbete och regelfusk får aldrig löna sig. Därför har vi också varit med om att driva igenom reglerna om personalliggare, lagregler om arbetsgivardeklaration på individnivå och anmälningsplikt när man ska utföra arbete i Sverige.

Foto: Rosie Alm

Regeringens nya lagförslag kommer emellertid knappast ha någon större betydelse i kampen för en sund byggbransch. Men det är desto mer effektivt för den som vill få mindre konkurrens, ökade byggkostnader och urholka den svenska modellen är det desto mer effektivt. Det här är skälen till att en enig förbundsstyrelse i Sveriges Byggindustrier sagt nej regeringens förslag.

Mats Åkerlind, förhandlingschef Sveriges Byggindustrier

Catharina Elmsäter-Svärd: Vi behöver rusta Sverige för framtiden

Medlemsnytta och samhällsnytta – där lägger Sveriges Byggindustriers nya vd Catharina Elmsäter-Svärd sitt fokus.
Hon sträcker fram handen, ler varmt och presenterar sig:
– Hej, jag heter Cathis.

I tidigare intervjuer har hon berättat att det långa för- och efternamnet kan vara besvärligt för andra att komma ihåg, medan smeknamnet Cathis landar lättare. Det stämmer. Även sinnebilden av kvinnan som skakar hand här på Sveriges Byggindustriers kontor på Storgatan 19 i Stockholm, lättas upp. Catharina Elmsäter-Svärd ger intrycket av att vara en rättfram person som vill möta människor i ögonhöjd och hon gör det genom att riva barriärer.
I oktober 2017 tillträdde Catharina Elmsäter-Svärd, 53 år, sin tjänst på Sveriges Byggindustrier. I grunden beskriver hon sig som en samhällsbyggare som har tagit vägen att förstå människor, förstå politiken för att nu verka här på Sveriges Byggindustrier.
En av grundstenarna till att hon valdes till posten är hennes ledaregenskaper.

– Vill man ha ett framtidsyrke, vill man vara med och bygga samhället – då är det i byggbranschen man ska vara.

Bygger ett lag

– Som ledare tar jag med mig mycket från tidigare erfarenheter, inte minst hur jag kan få människor i min omgivning att växa. Det är ungefär som man bygger ett lag, att man har olika roller och rollfördelningar. För att en organisation ska fungera måste medarbetarna våga, vilja och förmå ta ansvar. När vi känner varandra, vet vi att resultatet blir bra. Dessutom spar det tid – jag får tid att göra annat och det är bra, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Förstår organisationer

Ett annat skäl är hennes kunskap och förmåga att bygga organisationer.
– I den tidsanda vi befinner oss i finns ett starkt behov av att forma organisationen gentemot våra medlemmar. Min förhoppning är att jag kan använda det jag har med mig från mitt tidigare yrkesliv och det som är kopplat till politiken, till den roll Sveriges Byggindustrier har för att vara relevanta i samhällsanalysen. Där ska vi också vara med och bidra, säger hon.
Högst upp på Sveriges Byggindustriers agenda är uppgiften att få medlemmarnas intressen och samhällets intressen att hänga ihop. Fokusområdena handlar om en byggsektor som är attraktiv, sund och säker.

Fokus på 2025

– Det viktigaste för mig personligen är att sätta på mig glasögonen och se till att vi drivs åt samma håll. Vi behöver rusta Sverige och hålla fokus på Sverige 2025, säger Catharina Elmsäter-Svärd.
Om sju år beräknas Sverige ha elva miljoner invånare. Behovet av bostäder och samhällsstruktur är stort.
– Och det är just där våra medlemsföretag har sin kärna. Kan vi haka på maximal samhällsnytta för maximal medlemsnytta, då gör vi rätt saker, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

– Som ledare tar jag med mig mycket från tidigare erfarenheter, inte minst
hur jag kan få människor i min omgivning att växa.

50 000 medarbetare behövs

I Arbetsförmedlingens senaste rapport om bristyrken fanns flera av byggsektorns yrken med. Kompetensförsörjningen är ett fokusområde och en utmaning för Sveriges Byggindustrier. 50 000 nya medarbetare behövs i byggsektorn bara för att täcka pensionsavgångarna de närmaste fem åren, och för att lyckas behöver branschen bli betydligt mer attraktiv – både för killar och tjejer, menar Catharina Elmsäter-Svärd. Här handlar det om att riva barriärer, få bort förlegade synsätt och förutfattade meningar, exempelvis att arbetet i byggbranschen är för tungt för kvinnor.
– Det pratas aldrig om att jobbet inom vården är tungt, en sektor där många kvinnor arbetar, konstaterar Catharina Elmsäter-Svärd.
Hon har en övertygelse om att arbetsplatser blir bättre om mångfalden är större – så varför bara rekrytera från halva befolkningen och inte hela?

Byggbranschen ett framtidsyrke

– I dag finns bra hjälpmedel, det finns nya tekniker, digitala lösningar och vi jobbar i processer. Det finns möjligheter och utvecklingen går ganska fort. Vill man ha ett framtidsyrke, vill man vara med och bygga samhället – då är det i byggbranschen man ska vara, säger Catharina Elmsäter-Svärd.
Efter 30 år i yrkeslivet som hotellchef, politiker och på ministerposter, som konsult och föreläsare är Catharina Elmsäter-Svärd van att jobba mycket, varje dag. Som vd på Sveriges Byggindustrier är schemat också fullt. Regelbundna mikropauser under dagen, kontroll över dagens uppgifter och att beta av dem en efter en är ett sätt hon använder för att återhämta sig och få tillbaka fokus.

Vill se resultat

Just fokus är en av Catharina Elmsäter-Svärds drivkrafter. Hon vill se resultat, oavsett hur vägen ser ut. Därtill har hon talets och retorikens gåva.
– Jag har två öron också, annars kan jag inte förstå vad som behövs, och jag har rätt god erfarenhet av att se människan. I processer med människor brukar jag säga att roligast vinner. Roligast är när man får med människor på tåget man själv tror på, säger hon.

Text: Elisabet Tapio Neuwirth Foto: Anette Persson

 

Catharina Elmsäter-Svärd vd för Sveriges Byggindustrier.

Vem är…

  • Namn: Catharina Elmsäter-Svärd
  • Bor: På landet i Enhörna, utanför Södertälje. Jag är uppvuxen där.
  • Familj: Gift sedan 30 år, vi har två barn som är 25 och 27 år. Nu har vi bara katter och en häst hemma.
  • Bakgrund: Hotellchef i sju år, heltid i politiken (M), kommun, landsting, riksdag och regering i 25 år.
  • Fritid: På min lediga tid tittar jag mycket på hockey. Jag är intresserad men också ordförande i Södertälje HK. Att bara vara hemma är skönt, att inte ha några tider att passa eller väskor att packa.

 

Andra artiklar om Sveriges Byggindustrier:

Sveriges Byggindustrier: Så tycker Geotecs medlemmar

Golvbranschen ser Sveriges Byggindustrier som renodlad arbetsgivarpart

Arbetsrätt – en het medlemsfråga i Sveriges Byggindustrier

Så arbetar Sveriges Byggindustrier med opinionsbildning

Rådgivning är en hjärtefråga för Sveriges Byggindustrier

Sveriges Byggindustrier ger medlemsservice med mångfald