Aktuellt från Svenskt Geoenergicentrum

Rapporten för Strategisk innovationsagenda kommer att vara klar före årsskiftet. Den, liksom en färsk faktaguide om geoenergi som man tar fram på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting, SKL, är tecken på hur Svenskt Geoenergicentrum mer och mer etablerar sig som expertinstans och kunskapsbank i samhällsplanering och -debatt.

Under hösten har man också varit värd för ett möte inom ramen för det stora IEA ECES Annex 27-projektet (se artikel på sid 26-27) och medverkar i RHC Geothermal Platform, som håller koll på EU:s arbete inom förnybar energi och har som uppgift att i det sammanhanget lyfta fram geoenergin.

Från årets upplaga av Geoenergidagen noteras nytt deltagarrekord på den inledande workshopen.

Signhild Gehlin har också bevakat European Geothermal Congress 2016 i Strasbourg i september och färsk statistik visar att fem länder – Sverige, Tyskland, Finland, Frankrike och Schweiz – tillsammans står för en överväldigande majoritet av den sammanlagda installerade geoenergikapaciteten i Europa.

I Sverige beräknades det i slutet av 2015 finnas 540 000 system med en installerad effekt på 5,8 GW och ett uttag på 20 100 GWh inklusive frikyla och energilager.

– Även i Europa börjar vi se en trend med ökat intresse för djupare borrhål, framför allt i Tyskland och Schweiz där man intresserar sig för 500 meter och ända ner till 1 000 meter. Det vi har visat från Svenskt Geoenergicentrum, baserat på de förhållanden vi har här, är att det i princip är problemfritt ner till 350 meter. Sedan börjar fler och fler motverkande faktorer spela in; det blir dyrare, det blir mer slitage, det blir svårare att sätta kollektorerna och man riskerar större pumpförluster och termisk kortslutning, säger Gehlin.

En annan trend är framväxten av fler smarta kluster, där närliggande fastigheter drar nytta av varandras olika energiprofiler. Långtidstrenden att de större anläggningarna blir fler och att de små planar ut bekräftas av försäljningssiffrorna för värmepumpar.