Åtalet mot FBB väcker viktiga frågor för hela branschen
Efter en lång och krävande juridisk process, där FBB Finspångs Brunnsborrning stod åtalade för miljöbrott, friades de i Norrköpings tingsrätt. Rätten var enig och åklagaren har valt att inte överklaga. Men fallet sätter ljuset på en rad frågor, som potentiellt hotar både enskilda företagare. Frågor som det är angeläget att branschorganisationen arbetar vidare med, framhåller FBB:s vd David Johansson.
Det var påsken 2021 som FBB borrade vid en villa i Åby utanför Norrköping. Man hade ett beslut från kommunens miljökontor med tillstånd att borra för bergvärme, med vissa försiktighetsmått. Att det fanns ett skyddsvärt vattendrag i närheten nämndes inte bland dessa försiktighetsmått.
Man fick stora mängder vatten, 1 000 liter per minut. Vattnet fick inte släppas ut till dagvattnet eftersom det gick rakt ut i den närbelägna våtmarken, utan skulle infiltreras på villans gräsmatta.
Det rann då ner för en slänt till våtmarken och där fanns det skyddsvärda vattendraget. En privatperson tog bilder på grumligt och missfärgat vatten och kontaktade miljökontoret, som meddelade FBB att de inte fick grumla vattnet.
– Eftersom vi inte fick pumpa till dagvattnet tog vi dit flera containrar, totalt tre stycken. Vi fortsatte sedan borrningen den kommande veckan, sedimenterade i containrarna och släppte ut ett klart vatten från den tredje. Det vattnet tog med sig jordpartiklar från slänten och grumlade återigen vattendraget nedanför, berättar David Johansson.

Provflaska vid Torshagsån.
Dryga böter
I augusti kontaktas FBB sedan av polisen som meddelar att de är åtalade för miljöbrott. Åklagaren menar att FBB släppt ut slamhaltigt borrvatten och sediment i ån, att detta kan ha skadat djurlivet och att brottet inte kan bedömas som ringa. Företagsboten sattes till 100 000 kronor.
– I det läget hade vi kunnat välja att ducka och betala. Men det hade bara varit att skjuta problemet framför sig. För när vi presenterade fallet för Borrföretagens styrelse och medlemmar visade det sig att flera medlemmar varit anklagade för miljöbrott och valt att betala. Det här är alltså ett växande problem och vi beslutade efter samråd i styrelsen att FBB skulle processa.
Rättegången i tingsrätten
Utrymmet här i tidningen medger inte att vi går in på alla turer och detaljer, men i korthet kunde FBB under rättegången anföra bland annat följande:
- Det stod ingenting i borrtillståndet om att det fanns ett skyddsvärt vattendrag i närheten.
- Det stod heller ingenting om att sedimenteringscontainer skulle användas.
- FBB har borrat på samma sätt i och åt Norrköpings kommun i över 40 år.
- Man agerade och avbröt borrningen, vidtog försiktighetsåtgärder för att sedimentera borrvattnet ytterligare så snart man fick kännedom om att ett skyddsvärt vattendrag fanns i närheten av borrplatsen.
- Man gick upp från en till tre containrar (detta ifrågasattes av åklagaren men kunde styrkas med fakturor).
- Man hade endast pumpat ut de finaste och mest svårsedimenterade partiklarna, som inte grumlar vattnet där de släpps ut, utan förs vidare med strömmen och så småningom går ut i Bråviken/Östersjön.
- FBB hade eget bildmaterial och vattenprover, samt bilder från en dagvattenbrunn en regnig dag i februari.

Dagvattenbrunn i februari.
Lagen står över beslutet
Åklagaren hävdade å sin sida sammanfattningsvis:
- Att lagtexten (Miljöbalken) gäller över myndighetsbeslut, i det här fallet alltså beslutet från kommunen.
- Att borrtillståndet därför inte gäller.
- Att det enligt Miljöbalken räcker att potentiellt kunnat orsaka skada för att anses skyldig, även om ingen skada uppstått.
Limnologen vittnade

Bild efter avbruten borrning.
I tingsrätten vittnade även kommunens egen limnolog, alltså en expert på livet i sötvattensmiljöer. Limnologens vittnesmål innehöll bland att följande:
- Det skyddsvärda vattendraget är strömmande hela vägen ut till Bråviken/Östersjön och den sedimentering FBB orsakat hade uppstått först där.
- Grumligheten i vattendraget där borrvattnet släpptes ut varade bara i någon timme och kunde inte orsaka den skada på djurlivet (främst öring) som åklagaren hävdade.
- Att kommunens elfiske, som genomfördes sex månader efter borrningen och som görs på rutin sedan över tio år, visade att ingen skada skett och att populationen i vattendraget var likvärdig med tidigare år och dessutom likadan som i en annan å i närheten.
Friade av enig tingsrätt
– Tingsrätten gjorde sedan bedömningen att det var jordpartiklar från slänten, inte kax i borrvattnet, som orsakat grumlingen. De vägde också in att det var ett kortvarigt punktutsläpp då vattnet grumlats. De tog till sig limnologens vittnesmål och slutsatserna från elfisket och konstaterade att åklagarens inte kunnat styrka det som hävdats, nämligen att hela bottnen skulle ha varit täckt av slam, säger David Johansson. Åtalet ogillades av en enig tingsrätt och åklagaren har valt att inte överklaga målet till hovrätten.
”Vad är det egentligen kommunerna granskar när de utfärdar tillstånd?”
Fallet ställer viktiga frågor
Slutet gott, allting gott – eller? Nej, säger David Johansson och menar att fallet ger en hel rad lärdomar och insikter och sätter även ljuset på ett antal problem och frågor som borrbranschen behöver arbeta strukturerat med framöver, för det gemensamma bästa.
Det finns ett antal saker att ta fasta på, både sådana som är kopplade till det specifika fallet och sådana som gäller generellt, menar David Johansson, och sammanfattar:
- Nu bedömdes detta som ett punktutsläpp eftersom det handlade om en enskild energibrunn. Men om det varit ett större projekt, med många brunnar och kanske 1000-tals borrmeter, då hade påverkan kunnat bedömas som varaktig.
- Själva bevisbördan. Nu hade vi ”tur” att vi hyr in borrkaxcontainrar och därför kunde styrka med fakturor från uthyraren och transportören både hur många vi använt och att det var noll kilo kax i den sista. Men många av borrare har ju sina egna containrar. Hur bevisar man något då?
Bild som visar att container användes.
- Vi blev friade, men undersökningsplikten är oerhört sträng. Enligt Miljöbalken ligger ansvaret helt och hållet på verksamhetsutövaren att undersöka om det finns skyddsvärda miljöer nära borrplatsen, som riskerar att skadas.
I vårt borrtillstånd, som ju utfärdats av kommunens miljöhandläggare, fanns ingen sådan information på platsen men vi har i efterhand lyckats hitta den informationen långt in på kommunens hemsida. - Det leder vidare till frågan vad fastighetsägaren egentligen betalar för när de gör sin ansökan/anmälan till kommunens miljöhandläggare, när vi sedan inte är skyddade av borrtillstånden? Lagtexten övertrumfar dem och det är väldigt lätt att bli åtalad. Vad är det egentligen kommunerna granskar när de utfärdar tillstånd?
- Vi behöver som bransch arbeta för att ”utbilda” kommunernas miljöhandläggare och förse dem med all information vi kan om vad det egentligen är vi gör när vi borrar.
Till exempel trycka på det faktum att kax sammanblandat med bergets grundvatten inte är något annat än krossat berg, alltså grus och grundvatten. Samma typ av grundvatten som många av oss dricker från enskilda vattenbrunnar samt material som man sandar med på vintern och som sedan i stor utsträckning går ut med dagvattnet. - Vi behöver också jobba för att få geoenergiborrning undantaget från miljöfarlig verksamhet. Jordbruks och livsmedelsbranschen har lyckats bli undantagna efter en lång process, som vi kanske kan lära av.
- Kaxet ses ofta som ett avfall eftersom vi som företag inte säljer det vidare som en naturresurs och produkt, oberoende om vi lämnar kvar det på tomten eller inte. Men i och med att vår bransch delvis klassas som miljöfarlig verksamhet är det lätt att tro att avfallet är farligt, då det produceras från en miljöfarlig verksamhet. Det är ett stort problem.
- Vi ska vara medvetna om vårt ansvar och vara rädda om miljön. Känsliga vattendrag kan möjligtvis skadas av vår verksamhet och det vill givetvis ingen av oss. Men sätter man det i proportion till regniga dagar eller snösmältning så är många av landets vattendrag på sina ställen kraftigt grumliga på ett naturligt sätt. Nu var detta ett mål där det konstaterades gälla ett punktutsläpp som inte skadade, men vid mer långvariga projekt kan det vara annorlunda.

David Johansson.
TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: MARTIN JOHANSSON
Lämna en kommentar
Want to join the discussion?Dela med dig av dina synpunkter!