Det är enligt gällande lagstiftning (SFS 1998:899) förbjudet att påbörja en installation av en värmepump med energibrunn innan anmälan gjorts till kommunen. I ett aktuellt rättsfall påbörjades borrningen innan kommunen hunnit delge fastighetsägaren sitt svar och en sanktionsavgift utdömdes.
Denna överklagades och på tisdagen den 2 juni föll domen i Växjö tingsrätt.
Sverige och världen befinner sig i ett allvarligt läge. Fokus just nu är att rädda liv, jobb och framtidstro. Regeringen har förtjänstfullt skjutit till över 100 miljarder kronor i krisåtgärder som slopad karensdag, höjd a-kassa och stöd för korttidspermitteringar.
Samtidigt vet vi att vårt öppna samhälle så snart som möjligt behöver återgå till en vardag som påminner om tiden innan Corona.
– Uppdragen inom återfyllning har ökat under de senaste åren och första halvåret i år har uppgången varit drastisk. Ofta rör det sig om hål som ska ”skrotas”, men mängden aktiva energi-brunnar som återfylls ökar också stadigt.
Så säger Karl Dahlqvist, vd och försäljningsansvarig på Nordisk Cementteknik, NCT.
I USA har alla delstater sina egna lagar som på olika sätt påverkar hur energiborrhål ska utföras, men på de allra flesta håll har man antagit IGSHPA:s standard, som säger att alla hål ska återfyllas.
– Det främsta skälet till att vi återfyller är tekniskt. Det blir lättare att förutsäga hur stor värmeväxlingen blir när vi vet hur stort motstånd vi bygger in och därmed kan vi designa geoenergianläggningarna mer exakt, säger Garen Ewbank till Borrsvängen.
I Tyskland krävs återfyllning av alla geoenergibrunnar.
– Vår överordnade lagstiftning, som närmast kan översättas med ”vattenhushållningslagen”, är federal men tillämpas delstatligt. Samtliga 16 tyska delstater kräver återfyllnad från botten och upp. Det som kan skilja är till exempel kraven på dokumentation av vilket
material man använder, säger Burkhard Sanner till Borrsvängen.
Återfyllning är en bra möjlighet att få tillstånd att borra energibrunnar på platser där kommunen annars hade sagt nej. Det menar Mattias Gustafsson, statsgeolog på SGU.
– Tidigare var det nog vanligare att kommunerna reflexmässigt sa nej. Nu är det vanligare att man ger tillstånd med krav på återfyllning.
Kan kommunen kräva att en energibrunn återfylls som villkor för ett tillstånd?
Absolut. Om kostnaden för åtgärden står i proportion till nyttan.
– Men i de flesta fall får man nog inte framgång i att överklaga ett sådant beslut, säger Magnus Berg, advokat på Nordic Law, inriktad på miljörätt.
Motala kommun krävde återfyllning av en energibrunn som Finspångs Brunnsborrning, FBB, fått i uppdrag att borra i ett vattenskyddsområde. För dyrt, konstaterade FBB. Efter dialog med kommunen ändrade miljö- och hälsoskyddsförvaltningen beslutet till att endast omfatta partiell återfyllnad.
– Grundprincipen vid borrning i Sverige är öppna borrhål. Det är bättre ur många aspekter. Däremot har vi vissa områden där det kan finnas fog för att återfylla, helt eller delvis. Framför allt i områden med speciella geologiska förutsättningar eller i skyddsområden.
Generellt tycker jag att vi ska se återfyllning som en ökad kunskap och möjlighet för branschen.
– Vi gör bedömningen att vid de allra flesta borrningar där återfyllning över huvud taget blir aktuellt, kommer man att klara sig med partiell tätning med bentonitpellets. Det är ett utmärkt sätt att få ett fullgott skydd med bibehållen prestanda, men kräver såklart att man noga bedömer de förhållanden som råder i det specifika borrhålet, säger Joakim Hjulström, teknisk kommunikatör på Borrföretagen.