Borrtillstånd under ansvar

Lars Swanson är miljöinspektör i Göteborg.
FOTO: PRIVAT

Att borra för en värmepumpanläggning, för att ta energi ur marken, kräver tillstånd och de flesta som söker tillstånd hos kommunen får bifall. Men lagen ställer krav på tillståndet, ett tillstånd har alltid villkor som ska följas och även med ett tillstånd i hand vilar ett ansvar på utövaren att förstå och förutse risker.

Det skiljer sig åt mellan landets kommuner hur fastighetsägare eller entreprenörer kan söka lov för bergvärme. I vissa kommuner räcker det att göra en anmälan för att börja borra, om än där är undantag, förtydligar Lars Swanson som är miljöinspektör på miljöförvaltningen i Göteborgs stad.

I en anmälan har kommunen sex veckor på sig att svara, med krav på kompletteringar och med krav som kan vara de samma som i ett tillstånd. Skillnaden är att om kommunen inte svarar inom denna tid kan sökande starta sitt arbete.

– Enskilda kommuner har rätt att bestämma om det krävs tillstånd eller anmälan för bergvärme. Undantag är större anläggningar, som tar ut tio megawatt och över, då krävs alltid tillstånd som söks hos länsstyrelsen.

Regler som att inte borra nära en granntomt, eller tillstånd att köra utrustning över annans mark, kan vara aktuella men omfattas inte av bergvärmetillståndet. Tillståndet ser till miljöskyddet – exempelvis borrkax i dagvattenbrunnar vill kommunerna inte se.

Göteborgs stad idkar tillståndsplikt, här räcker det inte att göra en anmälan. Alla måste söka borrtillstånd, men det behöver inte betyda någon särskilt lång väntan för att få börja borra.

– Sex veckor är vår riktlinje, men vi kan ha tillstånd framme på tre-fyra veckor, berättar han.

Efter beviljat tillstånd att installera bergvärme vilar i princip ett specifikt ansvar på den som fått tillståndet, och det är att följa dess krav, enligt Lars Swanson. Kommunen skriver ett tillstånd och utgår från att det följs.

– Om något händer under installationen har vi ett tillsynsansvar, vi granskar det som hänt och ställer det mot det tillstånd som getts.

Förfarandet kan låta enkelt, men samtidigt har båda parter miljöbalken att förhålla sig till – kommunen när tillståndet beviljas och fastighetsägaren i sin tillämpning av tillståndet.

– Vi som myndighet får inte ge tillstånd som går mot miljöbalken, det är vårt ansvar att kontrollera förutsättningar för ett tillstånd. Som tillståndstagare får man inte bryta mot lagen för att man fått OK att borra, man ska sätta sig in i lagstiftningen och ha egen kontroll.

Lars Swanson har förståelse för att tillståndsprocessen kan vara svår. Kollegorna på miljöförvaltningen försöker vara så behjälpliga som möjligt med de underlag och uppgifter som krävs. Hur borrvattnet ska släppas ut kan vara en hel bilaga.

Det är viktigt att göra rätt, och det gäller även tillståndsgivaren, konstaterar han och berättar om ett fall i Stockholm där man råkade borra rakt ner i tunnelbanan.

– Kommunen tog på sig att göra en viss kontroll av förutsättningarna för borrning inför ett tillstånd. Det som sedan inträffade valde kommunen att ta ansvar för, eftersom ansvarsfrågan var svår att reda ut.

Avslag på ansökningar om att installera bergvärme är enligt Lars Swanson ovanligt i Göteborgs stad. Om det händer kan det vara för att önskad plats för borrning döms ut. I Göteborg finns många tunnlar och ledningar under jord som i vissa fall kan göra det omöjligt att borra på en fastighet.

Enstaka gånger kan det vara aktuellt med särskilda skyddsföreskrifter, som hur entreprenören ska ta hand om kax i ett förorenat område, eller om det finns en känslig bäck med öring som inte tål att grumlas. På det hela taget tycker han att kommunen är förskonad från incidenter i samband med energiborrning.

– Kanske beror det på den vägledning vi ger vid ansökan, vi är tydliga med vad som gäller, eller om sökande begär en karta över sin fastighet inför ansökan.

Tomas Fjordevik är miljörättsadvokat på Foyen Advokatfirma.
FOTO: FOYEN ADVOKATBYRÅ

Tomas Fjordevik, miljörättsadvokat på Foyen Advokatfirma i Stockholm, djupdyker i miljöbalken:

– Det är i 17 §, förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899), som det står att man måste anmäla eller söka tillstånd. Vid en effekt på över tio megawatt gäller miljöprövningsförordningen (2013:251).

Hänsynsreglerna i miljöbalken förutsätter bland annat att entreprenören använder bästa möjliga teknik, skaffar erforderlig kunskap, vidtar undersökningar, vet var hen borrar och förhåller sig till försiktighetsprincipen. Allt för att skydda människor och miljö.

– Ditt borrhål får inte göra det kallt hos grannen! Ta hjälp av kommunen i ansökningsprocessen, be dem visa hur det ser ut på platsen och i omgivningen. Fastighetsregistret och SGU:s kartvisare kommer man långt med.

Kommuns ansvar är att se till att de förutsättningar som krävs för ett tillstånd är så väl utredda att det går att ta ett beslut enligt miljöbalken. Saknas det underlag ska man förelägga sökanden att göra de undersökningar och kompletteringar som krävs.

Men att ha ett tillstånd i handen befriar inte fastighetsägaren eller entreprenören från att fortsatt bilda sig en uppfattning om förutsättningarna. Vid en risk för negativ påverkan på miljö och människors hälsa är utövaren skyldig att vidta åtgärder.

Att se risker komma kan vara en utmaning, konstaterar Tomas Fjordevik. Han erinrar sig ett relativt nyligen avgjort fall med den entreprenör i Kumla som hade tillstånd och följde
alla regler – men där arbetet skapade tryck i ett gammalt borrhål hos grannen. Högsta domstolen gav grannen rätt till ersättning för den skada som uppstod på fastigheten.

Tomas Fjordevik har en bild av att tillstånd förenade med försiktighetsmått och villkor är vanligt. Ibland kan villkoren vara svåra att tolka och då är det viktigt att be sin kommun om förtydligande.

– Det är ingen tvekan att det ligger ett stort eget ansvar på den som söker och får ett tillstånd. Det handlar inte om att kunna miljöbalken utantill, men väl att ha tillräcklig insikt i den för att se risker och hot, och agera på dessa signaler. Tillbud händer under borrning. Då ligger bevisbördan på den som fått tillståndet, att visa att denne inte orsakat problemet. Det är tillståndstagarens uppgift att presentera underlag som styrker detta, förklarar Tomas Fjordevik. Åtal förekommer, men det ska mycket till för att bli dömd. Det är svårare för åklagaren att visa på brott om man följt ett tillstånd, menar han.

Påföljden, vid ett rättsligt ärende, vad blir den? Böter eller fängelse i högst två år, säger lagen.

– Fängelse blir det i princip aldrig, säger Tomas Fjordevik. Det blir dagsböter, beräknade utifrån brottets allvar och den ansvariges inkomst.

Söka borrtillstånd för värmepump
– Ta reda på: var grannar har sina eventuella energihål och vattenbrunnar, se till att placeringsförslag av borrhål håller rätt avstånd till dessa och till tomtgränser.
– Tänk på: att söka tillstånd i god tid, skicka in en komplett ansökan och inte borra utan tillstånd.

TEXT: MIA ISING