FAB gick på djupet på Äspö

FAB, Föreningen för Aktiva i Borrbranschen, samlas normalt två gånger per år för att runt intressanta projekt diskutera borrning och bransch. Och att tillsammans med kollegor ha trevligt. Föreningens årsstämma ligger normalt under våren, och denna gång inträffade mötet under några vackra dagar i inledningen av juni.

Det geografiska målet för vårmötet var Misterhults skärgård och Äspö. Där har sedan många år tillbaks SKB, Svensk Kärnbränslehantering, drivit en forskningsanläggning för att utröna hur man bäst förvarar kärnbränsleavfall. Förutom att man förfogar över hög kompetens inom många områden kopplade till berg och borrning, har man en undermarksanlägging cirka 550 meter under markytan.

Skärgårdstur i fantastiskt väder.

Mats Ohlsson, koordinator för externa kontakter vid Äspölaboratoriet, var vår ciceron och värd på SKB. Mats har under flera år arbetat med att hitta sätt att använda anläggningen på Äspö, efter att SKB är färdiga med sina försök och att anläggningen, för SKB:s del, spelat ut sin roll.
Att borrbranschen kan ha ett intresse inför framtiden, ligger nära till hands. Därför genomförde FAB en workshop med SKB för att spåna fram idéer hur man från branschens sida kan använda anläggningen. Workshopen genomfördes efter att ha besökt den fina anläggningen under jord.
Mattias Bergström från LTU Business var moderator och höll deltagarna i schack.

Medlemmarnas förslag

Några av de förslag som FAB:s medlemmar kom upp med var:

  • Kontroll och tester av olika typer av borrkronor
  • Test av borrutrustningar
  • Branschmöten
  • Utveckla rakhetsmätning
  • Borrarutbildning och träningscenter
  • Utveckling av geotermiborrning

Det var uppenbart att medlemmarna var engagerade i diskussionerna. Det visade också att det finns fina utvecklingsområden inom vår bransch och att kompetensen hos medlemmarna är hög.

Geologisk promenad

Jan Mikaelsson undervisade FAB-medlemmarna.

Fint väder var beställt, och fint väder fick vi! Efter genomförd workshop var det dags för geologisk utbildning. Geologen Jan Mikaelsson från Kalmar undervisade medlemmarna på bästa tänkbara pedagogiska sätt utmed den så kallade Äspöstigen, en promenadslinga i faggorna runt anläggningen. Att som geolog få njuta av en sådan uppvisning i pedagogik och dessutom i ett av de mest intressanta ämnena, var en ren fröjd!
Det fina vädret höll i sig och den första dagen avslutades med en oförglömlig båtfärd med förtäring, från Äspö till Oskarshamn.

Beslut på årsstämman

Själva årsstämman var förlagd till sista dagen. Värt att notera från stämman var att medlemmarna avsatte kontanta medel för att bidra till en webbutbildning inom arbetsmiljö samt att ta fram handledning och riktlinjer för rakhetsmätning. Detta är efterfrågade och viktiga delar för branschens utveckling.

Text och foto: Johan Barth, ordförande för FAB

Eleven som drömmer om att göra skillnad

Abdukadir Mohamed Hassan är en av tre elever som har mottagit en utmärkelse efter avslutad borrarutbildning. Foto: Anette Persson.

Geotecs borrarutbildning verkade intressant, tyckte Abdukadir Mohamed Hassan från Stockholm. Först tipsade han sin närmaste vän och två år senare sökte han själv in. Nu är han klar med slutpraktiken och ser fram emot ett nytt yrkesliv, där han får använda händerna, lösa problem och förhoppningsvis också förändra livet för många människor.

Vi möter Abdukadir Mohamed Hassan, 38 år från Stockholm, när han gör sina sista dagar på praktiken på Mälaröarnas brunnsborrning, beläget på Ekerö utanför Stockholm. Under praktikperioden har Abdukadir fått använda alla de teoretiska kunskaper han har tagit till sig i skolbänken.
– Praktikperioden har varit viktig. Jag har kommit ut i verkligheten och fått jobba på riktigt. Det tycker jag om, säger Abdukadir.
Han har fått något mer oväntat också. Abdukadir är en av tre elever som har mottagit en utmärkelse efter avslutad borrarutbildning på Geotec.

Glad och överraskad

Han visste om att ledarna skulle dela ut utmärkelser i slutet av kursen, men han tippade inte på sig själv, utan på tre andra kurskamrater. Det gäller att leva upp till vissa kriterier, bland annat vara på plats, visa engagemang och respektera sina kamrater.
– Allt det är självklart och normalt för mig. När jag fick utmärkelsen blev jag överraskad och väldigt glad. Samtidigt måste jag säga att alla på utbildningen var superelever, säger Abdukadir.

Tankeställare i Somalia

Innan Abdukadir sökte till Geotecs borrarutbildning jobbade han bland annat på lager, som arbetsledare och elektronikmontör – sysselsättningar som inte kräver någon särskild utbildning, men som är bra sätt att försörja sig på, menar han. En resa till hemlandet Somalia år 2016 väckte tanken om att yrkesutbilda sig till brunnsborrare.
– När jag besökte mina föräldrar kunde jag se att kvinnorna i byarna fortfarande går långa vägar för att hämta vatten. Och de bär hem vattnet i kärl som de placerar på huvudet. Jag själv, som har bott i Sverige i sexton års tid, har vant mig vid att det kommer rent vatten ur kranen. Jag fick mig en tankeställare, säger han.

”Praktikperioden har varit viktig. Jag har kommit ut i verkligheten och fått jobba på riktigt”, säger Abdukadir Mohamed Hassan. Foto: Anette Persson.

Brunnsborrning är framtiden

Abdukadir gick runt i byarna och pratade med människor om vattenförsörjningen. Här och var såg han stillastående, äldre borriggar – men få eller inga borrade brunnar. Floden i närheten där många hämtar sitt vatten verkade förorenad.
När Abdukadir kom hem till Sverige började han undersöka utbildningar. Han hittade Geotecs hemsida och läste noga. Kort därpå ringde han sin närmaste vän, som för tillfället var arbetslös, och tipsade honom om kursen. Tänk om de kunde göra gemensam sak och utbilda sig till brunnsborrare – och någon gång i framtiden, när det inte är så politiskt oroligt i Somalia, hjälpa till med brunnsborrning där?
– Min vän kom in och har nu fast anställning som energi- och brunnsborrare. Han trivs och tycker jättemycket om sitt jobb. Jag själv har läst in min svenska gymnasiekompetens och hoppas nu på jobb, säger han.

Vill lösa problem

Abdukadir ser ljust på framtiden. Branschen behöver folk och under utbildningen och på praktikplatserna har han utvecklat ett genuint intresse för i synnerhet energi- och brunnsborrning.
– Yrket är brett och jag kan göra många olika saker. Men energi- och brunnsborrning löser många problem i samhället – och jag är en person som tycker om att lösa problem, säger han.
Första dagen på introduktionskursen var i januari. Kollektorslangen krånglade men tillsammans fick gruppen in slangen i brunnen.
– Det var kallt och vi fick använda händerna. “Nu har ni upplevt det värsta” fick vi höra. Jaså, är det inte värre än så, tänkte jag och förstod att det här är rätt yrke för mig, säger Abdukadir.

Text: Elisabet Tapio Neuwirth

Geoenergidagen 2019: Geotermi, ny borrteknik och energi i balans

Den sjunde upplagan av Geoenergidagen visade upp en bred palett av olika energilösningar med en gemensam nämnare: geoenergi. Bland annat presenterades avancerad borrteknik för djupgeotermi och tester för högtemperaturlager.

För sjunde året samlades borrnings- och geoenergibranschen för att nätverka och ta del av nya rön och erfarenheter på Geoenergidagen.

Geoenergidagen är i själva verket två, med en inledande workshop-dag innan själva seminariedagen som hölls den 3 oktober i Älvsjö. Workshopen fokuserade i år på geotermi,

där deltagarna fick diskutera möjliga tillämpningar och utmaningar utifrån svenska förhållanden.

– Vi ser ett gryende intresse för geotermi i Sverige. Jag ser definitivt en framtid där geotermisk energi ligger som baslast för fjärrvärmen i Sverige, förklarade Johan Barth, vd för Svenskt Geoenergicentrum och Geotec när han inledde dag två.

Tero Saarno från det finländska energibolaget St1 anslöt till ämnet djupgeotermi med en uppdatering av det finska djupgeotermiska projektet i Esbo, där man borrar två brunnar ner till 6 400 meters djup. I den ena, som är färdigborrad, ska vatten pumpas ner i sprickor i berggrunden, värmas till 130 grader av berget och sedan tas upp via den andra brunnen för distribution ut i Esbos fjärrvärmenät.

Tero Saarno från St1 presenterade en uppdatering av det finska djupgeotermiprojektet i Esbo.

Projektet har nu kommit ungefär halvvägs med borrningen i den andra brunnen. För både St1 och leverantörer av utrustning är det ett forsknings- och utvecklingsprojekt för att få erfarenheter som kan göra kommande projekt kommersiellt lönsamma.

– Vi har kunnat testa 60 av de absolut bästa borrkronorna i världen under extrema förhållanden, de dyraste kostar 1,2 miljoner kronor. Det har varit intressant att följa, sa Tero Saarno.

Projektet kommer långt ifrån att bli lönsamt.

– Men vi skulle aldrig investera i det här om vi inte trodde att det är ekonomiskt lönsamt med djupgeotermi i Skandinavien. Vi har flera nya projekt på gång.

Högtemperaturlager på gång i Helsingborg

I Helsingborg har det kommunala energibolaget Öresundskraft börjat titta på möjligheten att säsongslagra överskottsvärme i berget från avfallsförbränning.

– Avfall måste eldas även sommartid. Vår tanke är att kunna ta tillvara på den värmen genom att lagra höga temperaturer i berggrunden på sommaren och plocka ut värmen under vintern för att kapa toppar i fjärrvärmenätet, förklarade Mutaz Alkiswani från Öresundskraft.

– Vi är intresserade av höga temperaturer, upp mot hundra grader, och behövde därför testa bland annat nya kollektorer som tål dessa temperaturer.

Mutaz Alkiswani från Öresundskraft berättade om testerna inför ett högtemperaturlager i Helsingborg.

Man har bland annat använt en koaxialprototyp i rostfritt stål som referenskollektor.

– Den är för dyr och vi testar istället med en koaxialkollektor av gummi. Den tål 115 grader, behöver inga bottenvikter, är enkel att installera, mycket billig och faktiskt likvärdig den i rostfritt stål när vi tittar på mätdata från responstesterna, sa Claes Regander från Sweco, som är konsult i projektet.

Utöver att testa nya kollektorer har projektet även tittat på foderrörsdrivning med gängade rör, för att kapa tid och därmed kostnader.

– Vi hade läckage i brunnarna och efter olika tester tror vi att det var rörskarvarna som läckte. Kanske behöver vi sätta ett par svetspunkter för att låsa gängorna, förklarade Claes Regander.

Innovativ kyla för äldre

Förra sommarens extrema värme drabbade många äldre. Dock inte på det särskilda boendet Akvarellen i Kumla, där äldre med demensdiagnos bor. Roland Moberg från PE Teknik & Arkitektur berättade om den innovativa kyllösning som lyckades hålla temperaturen konstant på 23 grader i boendet, trots hettan utanför. Det är ett system med golv- och takkyla/värme, där det på sommaren växlas kallvatten in i slingorna med hjälp av frikyla från berget. 17 borrhål med i genomsnitt 220 aktiva borrhålsmeter levererar kyla även till köket och via ventilation i den administrativa delen.

Köpcentrum kombinerar sol- och geoenergi

Muovitech var en av årets utställare på Geoenergidagen.

Frölunda torg i Göteborg är ett av landets största köpcentrum på cirka 100 000 kvadratmeter. Genom att kombinera sol- och geoenergi har man radikalt kunnat minska mängden köpt el för att drifta köpcentrumet.. 2 300 solpaneler producerar cirka 500 megawattimmar el per år och driver centrumets kylanläggningar. Ett borrhålslager med 79 hål à 200 meter, är placerat under den befintliga centrumbyggnaden och tar emot värme från både produktionen av komfortkyla och livsmedelskyla i centrumets livsmedelsaffär. Själva borrningen var en utmaning, då den skedde i byggnadens källare.

– Där är en fri takhöjd på fyra meter. Entreprenören fick bygga om riggen både en och två gånger för att göra det möjligt, förklarade Henrik Pihlblad, teknisk chef för Skandiafastigheters köpcentrum i Göteborg.

Livsmedelskyla och geoenergi

Per-Erik Jansson, teknikkonsult inom kyla och VVS på Ica Fastigheter fördjupade ämnet livsmedelskyla och hur den värme som oftast fläktas bort uppe på taken kan tas tillvara. Ica Fastigheter har idag tio geoenergianläggningar och fler är på gång. En av de största, Ica Maxi Stenhagen utanför Uppsala har ett borrhålslager med 20 borrhål som ger en effekt på 200 kilowatt. På så sätt har man lyckats ta bort behovet av fjärrvärme helt. Samtidigt har elförbrukningen minskat med 15 procent.

– Geoenergi har de senaste fem åren kommit att spela en allt större roll i hur vi verkar i framför allt nyetableringar.

Halkbekämpning av vägar

Josef Johansson med sin doktorsavhandling om att använda geoenergi för halkbekämpning av vägar.

Geoenergidagen avslutades med att Josef Johnsson berättade om sin doktorsavhandling om isfri infrastruktur med geoenergi. Värme från vägar kan fångas upp och lagras i borrhålslager och plockas upp på vinterhalvåret för att smälta is och snö.

– Den här tekniken kan användas i framför allt branta backar och på broar där man har problem med halka, förklarade Josef Johnsson.

Josef Johnsson har för sin avhandling använt en testbana i Östersund som Trafikverket har anlagt i samarbete med Geotec. På en 70 meter lång testbana ligger rör i vägbanan som tar upp värmen. Denna har pumpats ned i fyra borrhål med ett aktivt djup på 200 meter.

– I testanläggningen har vi kunnat reducera halkan från 2 600 till 1 300 timmar på ett år.

Trafikverket planerar nu att bygga en större anläggning i Sverige, ännu oklart var.

Text: Lars Wirtén

Foto: Anette Lindfors Persson

 

Bakläxa för Upplands-Väsby när Länsstyrelsen upphävde borrningsförbudet

– Ett mycket positivt och viktigt beslut för borrbranschen, även om det inte innebär ett prejudikat.
Så säger advokat Magnus Berg på Nordic Law, med anledning av att Länsstyrelsen i Stockholm nyligen gett Upplands-Väsby kommun en bakläxa och upphävt miljökontorets förbud mot att borra och bygga en geoenergianläggning i yttre vattenskyddszon.
Kommunen har beslutat att inte överklaga Länsstyrelsens beslut.

Kartbilden från SGU visar hur långt ut i den sekundära skyddszonen (grönmarkerat) som den aktuella fastigheten ligger.

Det var i mitten av januari som Upplands-Väsbys miljökontor meddelade sitt beslut att förbjuda en privatperson att borra och installera geoenergi på dennes fastighet i Vilunda.
Miljökontoret konstaterade i sitt avslag bland annat att ”Fastigheten är lokaliserad inom yttre vattenskyddsområde för Hammarby vattentäkt, som är avsedd att förse norra Stockholm med dricksvatten om Mälaren slås ut.
I sitt beslut, som också hänvisar till ett tidigare avslag i ett identiskt ärende på samma fastighet, skrev Miljökontoret att man ”bedömer att de sammantagna riskerna med att inrätta bergvärmeanläggningen är betydande på grund av fastighetens läge i förhållande till grundvattnets sårbarhet. Med sårbarhet menas markens genomsläpplighet och hur stor risken är för att en potentiell förorening kan nå grundvattnet. I anläggningsskedet kan oljeläckage från maskiner därmed utgöra en föroreningskälla. Borrningen riskerar att påverka täktens geologiska förhållanden och borrhålet kan komma att utgöra en potentiell spridningsväg för föroreningar och bakterier ner till grundvattnet”.
Avslutningsvis framhåller miljökontoret i Upplands-Väsby att det enskilda intresse som företräds av den sökande får stå tillbaka för ”allmänhetens intresse av att i framtiden ha en säkrad tillgång till rent vatten”.

Välkomnar prövningen

Advokat Magnus Berg blev inkopplad på ärendet av Geotec efter att miljökontoret meddelat sitt avslag och förbud.
– Under en längre tid har jag pratat med Geotec om att vi skulle vilja få upp just ett sådant här ärende till prövning. Ska det verkligen vara omöjligt att få göra en geoenergianläggning i en skyddszon, säger han.
Fastighetsägaren lämnade först in ett så kallat ”blankt” överklagande, som Magnus Berg därefter kompletterat med resonemang, argument och fakta kring varför man menar att Länsstyrelsen ska avslå miljökontorets beslut.
– Vi har bland annat anfört att fastigheten ligger i utkanten av den yttre zonen, mindre än 50 meter in i den. Vidare har vi påpekat att det i de lokala vattenskyddsföreskrifterna inte finns något förbud mot borrning, vare sig i den yttre eller inre zonen. Men framför allt har vi föreslagit att man kan ställa villkor kring borrning och teknik för att minska eller undanröja de risker miljökontoret pekar på, säger Magnus Berg.

Generellt förbud saknas

Den 29 april kom så Länsstyrelsens beslut, där man upphäver det överklagade beslutet och återförvisar ärendet till miljönämnden för fortsatt handläggning.
I sin bedömning skriver Länsstyrelsen bland annat så här:
Länsstyrelsen konstaterar att det enligt det aktuella vattenskyddsområdets skyddsföreskrifter inte råder förbund mot bergvärmeanläggningar” samt att inte heller enligt det förslag till reviderade skyddsföreskrifter bedömts vara motiverat att införa ett generellt förbud mot installation av bergvärmeanläggningar i den sekundära zonen.
Länsstyrelsen skriver också att ”anordningar för bergvärme generellt sett är positiva ur hållbarhetssynpunkt, då det innebär en miljövänlig produktion av värme”.

Villkor räcker för tillstånd

Vidare konstateras”, skriver Länsstyrelsen i Stockholm, ”att det planerade borrhålet, enligt kartmaterial från SGU, sannolikt ligger utanför både vattentäktens grundvattenförekomst och tillrinningsområde. Sammantaget gör Länsstyrelsen bedömningen att riskerna för negativ påverkan på vattentäkten på grund av den planerade bergvärmeanläggningen i detta enskilda fall inte är tillräckligt stora för att ett förbud ska vara motiverat. Avseende vad nämnden anfört i frågan om de risker som förenas med anläggandet av brunnen, anser Länsstyrelsen att dessa risker är möjliga att begränsa genom reglering av försiktighetsmått i villkor”.

Vidtar försiktighetsmått

– Länsstyrelsen menar alltså att kommunen gått för långt genom sitt förbud och att tillstånd ska kunna ges om bara vissa villkor ställs, säger Magnus Berg.
– De villkor vi har föreslagit gäller olika typer av försiktighetsmått vid själva borrningen och installationen. Bland annat att man använder sig av vegetabiliska oljor, att man inte tankar i närområdet och givetvis att man utför borrningen enligt SGU:s standard för Normbrunn. Vi har också påpekat att anläggningen i drift inte utgör någon risk.

Överklagar inte

Miljökontoret i Upplands-Väsby kommun har beslutat att inte utnyttja sin möjlighet att överklaga beslutet till Mark- och miljödomstolen.
– Vi kommer i stället att upp ärendet till förnyad prövning utifrån de synpunkter som lämnades i länsstyrelsens yttrande, meddelar bygg- och miljöchef Anna von Axelson i ett skriftligt svar till Borrsvängen.
Magnus Berg är givetvis nöjd med utslaget och tycker att Länsstyrelsen fattat ett klokt beslut:
– Ja, jag tycker att man har resonerat på ett bra sätt. Nu har det här beslutet ingen prejudicerande effekt, det kan ske först i högre instans. Men det är positivt och viktigt för branschen att beslutet är fattat.

Text: Jörgen Olsson Karta: SGU

Extrastämma beslutade att bilda Borrföretagen

Rösträkning pågår vid Geotecs extrastämma.

Fredagen den 24 maj 2019 kommer att få gå till historien som dagen som inledde slutet för den 42-åriga föreningen Geotec.

Med förkrossande majoritet för, avlades 26 röster och dessa fördelade sig med 24,1 för och en emot.

Man röstade alltså för att genomföra sammanslagningen med Avanti och gemensamt bilda ”Borrföretagen”. Nästa steg är att var och en för sig genomför ytterligare en stämma och i direkt anslutning därtill genomför Borrföretagens första stämma. Detta kommer att utspela sig under den senare delen av november månad.

Många fördelar

Det här innebär att Borrföretagen kommer att ha i storleksordningen 100 medlemsföretag. Dessa kommer att omsätta cirka 90 procent av den bransch som utövar vatten- och energiborrning. Givetvis finns det många fördelar att samla allt under ett tak, inte minst för leverantörerna som kan koncentrera sina insatser och kunna arbeta på en arena.

Inledningsvis kommer samtlig personal som idag är anställd följa med in i Borrföretagen och man kommer att ha två kontor, ett i Lund och ett i Stockholm.

Text och foto: Johan Barth

Veteran stöttar på nya utbildningen för borrtekniker

Eleven Abdukadir Mohamed Hassan och tillsynslärare Birger Fogdestam i lektionssalen på Lernia i Uppsala.

Årets utbildning av borrtekniker har nått halvlek. Upplägget är delvis nytt; förpraktik är nu obligatoriskt. Det tycker Birger Fogdestam, som är ny tillsynslärare, är bra. Eleverna får insikt i vad som krävs av dem, och utbildningen får motiverade elever.

– Jag upplever att vi har intresserade och frågvisa elever. De är engagerade, säger Birger Fogdestam.

Han om någon borde veta. Sedan utbildningen flyttades till Uppsala både undervisar han och har rollen som tillsynslärare och mentor för de tio eleverna. Eleverna har Birger Fogdestams öra när det gäller trivsel såväl som frågor som rör undervisningen.

– Jag har kontakt med eleverna varje vecka för att läsa av hur de har det. Dessutom har jag enskilda samtal så att eleverna kan redogöra för vad de känner för kursupplägg och kamrater. Eventuella problem rapporterar jag till de utbildningsansvariga på Geotec i Lund. Det fungerar jättebra!

Nytt ämne om härdplast och kemikalier

Precis som tidigare håller Geotec utbildningen till borrtekniker på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Kursstarten var i februari, men redan i september i fjol medverkade Birger Fogdestam i de första mötena med myndigheten. Utöver sitt mentorskap undervisar han nu i geologi och hydrogeologi tillsammans med Anders Carlstedt, en annan veteran i branschen och före detta kollega på SGU. Även SGU-kollegan Lars Rodhe har anslutit som lärare och exkursionsledare.

Geotecs administratör Johan Andersson är nöjd med utbildningens nya hemvist och upplägg. Förutom att Uppsalabon Birger Fogdestam tagit över omsorgen om eleverna har kursplanen fått ett nytt ämne: härdplast och kemikalier, om konsten att arbeta med allergiframkallande ämnen.

Förpraktik i två veckor

Därtill har förpraktiken blivit obligatorisk och mer omfattande i form av en så kallad test- och kartläggningsmodul. Förpraktiken bjuder på två veckor av teoretisk och praktisk inblick i yrket, med bland anat säkerhetsutbildning och arbetsplatsbesök. Därpå följer två veckors praktik i företag – och möjlighet att knyta kontakt med en potentiell arbetsgivare.

– Förpraktiken ger eleven en uppfattning om vad yrket innebär när det gäller exempelvis arbetstider, resor och tunga arbetsmoment, och oss en möjlighet att ta pulsen på elevens förutsättningar och motivation, säger Johan Andersson.

– En fördel är att eleverna sedan känner igen olika begrepp vi rör oss med i undervisningen. Likaså kan vi tidigt fånga upp elever som kan behöva stöd i form av en kurs i yrkessvenska om de inte har svenska som modersmål.

Ett steg i rätt riktning

Veteranen Birger Fogdestam, som gör comeback som lärare på utbildningen, tycker även han att den tagit ett steg i rätt riktning.

– Att flytta utbildningen uppåt landet är bra med tanke på tillgänglighet och arbetsmarknad, och det är bra att eleverna fått en rejäl förpraktik.

Och mer praktik blir det. Utbildningen avslutas som alltid med en längre praktikperiod som inleds under juli månad. Först den 1 oktober står årets kull med borrtekniker till arbetsmarknadens förfogande.

Text: Mia Ising Foto: Olof Andersson.

Geotecs Åremöte: Nyttiga dagar i inspirerande vintermiljö

Årets vintermöte förlades till Åre vars pister bjöd på fin skidåkning.

Med mötet i Sälen under mars månad 2018 färskt i minnet, återsamlades Geotec i vintermiljö. Men denna gång i lite mer alpint stuk i form av Åre och på välkända Totts Hotell.

Även om inte det sagolikt vackra vädret kunde återskapas från Sälen, bjöd utsikten från hotellet till vackra vyer och anläggningen erbjöd fantastiskt fin skidåkning för de som ville.

På programmet stod två viktiga punkter; dels tryckluftsproblematik och dels konsumentjuridik.

Tryckluftsfrågorna behandlades med utgångspunkt från den tragiska olyckan och deltagarna fick göra riskanalyser och diskutera olika problemområden, men också lägga förslag på åtgärder för att förbättra arbetsmiljön med hänsyn till säkerheten. Det möte som Geotec bjöd in till med leverantörer och tillverkare fungerade som ett bra avstamp för diskussionen, och det var uppenbart att ämnet engagerade.

Entreprenörer och leverantörer i engagerade arbetsmöten kring bland annat ansvar och säkerhet.

Konsumentfrågor

Många konsumenter hör av sig till Geotec med olika frågor. Ofta handlar det om vem som har ansvaret när något går fel, för det gör det förr eller senare. Hur duktig och samvetsgrann man som entreprenör än är.

Genom att använda många av de fall där Geotec har hjälpt både konsumenter och entreprenörer genom åren, blev det en väldigt bra diskussion med hög igenkänningsgrad. Samtalen mynnade bland annat ut i att föreningen skall uppdatera mallarna för konsumentavtal.

Spännande info om geoenergi

Signhild Gehlin från Svenskt Geoenergicentrum genomförde i vanlig ordning en utmärkt föreläsning om vad som händer när man inte kommer ner till önskat djup när man borrar för energi. Hur kompenserar man egentligen för korta borrhål? Den som inte var där, får vänta ett tag, men det ligger nära till hands att det kommer en publikation från Svenskt Geoenergicentrum så småningom. Men det kan löna sig att komma på medlemsmötena. Där presenteras informationen först!

Bröderna Johansson från Finspång budade hem Muovitechs samlingsskåp.
Pengarna gick till Barncancerfonden.

Trevliga och nyttiga dagar

Ett nytt och mycket uppskattat grepp stod Muovitech för. Det samlingsskåp som de hade använt i sin utställning, auktionerades ut strax innan den gemensamma middagen. Bröderna Johansson från Finspångs Brunnsborrning lade det högsta budet och summan gick oavkortat till Barncancerfonden.

De som hade Åreskutans backsystem i tankarna, kunde få sitt lystmäte stillat efter genomförd konferens. Var man inte lagd på det hållet, fanns även möjlighet till hundspann eller skoterfärd. Oavsett vilket, var det en värdig avslutning på några väldigt trevliga och nyttiga dagar i Jämtland.

Text: Johan Barth Foto: Johan Andersson

 

Borrbranschen i siffror

Geotec har från UC köpt in statistik över borrbranschens utveckling de senaste åren, med tonvikt på intäkter, omsättning och antal anställda.

– Det här gör vi på regelbunden basis och vi använder statistiken för att kunna bedöma branschens utveckling och se vilka parametrar som påverkar företagen, säger Geotecs vd Johan Barth.

Statistiken omfattar åren 2013 till och med 2017. Den baserar sig på uppgifter från cirka 240 företag.

– Det är alla företag som är registrerade för borrningsverksamhet. Geotec- och Avantimedlemmar samt icke anslutna företag. Företaget Züblin är exkluderat i sammanställningen eftersom det är så enormt mycket större än alla andra och därmed avviker för mycket i statistiken, kommenterar Johan Barth.

Efterfrågan på branschens tjänster ökar

Geotec använder statistiken dels för att göra egna bedömningar av branschens utveckling, dels i kommunikationen med myndigheter och politiker.

– Det är viktigt att ha svart på vitt och kunna visa siffror på hur omfattande och betydelsefull vår bransch är och dessutom att efterfrågan på våra tjänster ökar. Det senare visar statistiken tydligt både vad gäller omsättning och antal anställda, säger Johan Barth.

En svårighet med statistiken är att en del företag som är registrerade för borrning också är aktiva inom många andra verksamheter.

– Det är svårt att analysera hur stor del av omsättningen som verkligen kommer från borrning. Så man kan säga att statistiken inte är 100 procent rättvisande, men att den ger en bra, intressant och användbar bild av hur branschen mår, säger Johan Barth.

Statistiken innehåller också uppgifter om vilka myndigheter som är branschens största kunder; alltså vilka kommuner som köper borrtjänster för mest pengar.

Text: Jörgen Olsson

Fotnot: UC är Sveriges ledande affärs- och kreditupplysningsföretag och ägs av de svenska bankerna.

Blixtrande borrning på gång i Tyskland

Två universitet i Tyskland utvecklar sedan några år tillbaka en helt ny borrteknik, EIT, där starka, elektriska stötar används istället för traditionella borrkronor. Lyckas man kan det minska kostnaden väsentligt vid framför allt djupborrning för geotermi.

Vid borrning med elektropuls skickas 25 blixtar på vardera 600 000 volt i sekunden ner i
berget med hjälp av en borrkrona som byggs upp kring två elektroder med olika laddningar. Foto: Detlev Müller, TU Bergakademie Freiberg.

EIT står för Electric Impulse Technology och utvecklas av Tekniska Universitetet Bergakademie i Freiburg och Tekniska Universitetet i Dresden. Tekniken går i korthet ut på att generera mycket kraftiga elektriska impulser, i princip blixtar, för att krossa berg.

Hösten 2017 kunde forskarna lämna laboratoriet och för första gången testa tekniken i verkliga förhållanden med en borrigg man själva konstruerade.

Vid borrning med elektropuls skickas 25 blixtar på vardera 600 000 volt i sekunden ner i berget med hjälp av en borrkrona som byggs upp kring två elektroder med olika laddningar. Trycket och temperaturen som uppstår av blixtarna krossar berget och fraktionerna leds bort med hjälp av en icke-ledande borrvätska. Tekniken är särskilt lämpad i kristallint berg som granit och gnejs.

– Den fungerar även i sandsten och andra mjukare bergarter, men där är konventionell borrteknik mycket snabbare, säger Matthias Voigt, forskningsassistent på Tekniska Universitetet i Dresden.

Borrkronan som genererar blixtar på 600 000 volt. De vita ”tänderna” längst ut på borrkronan är elektroder med högspänning, de svarta ”tänderna” emellan är jordade elektroder. Mellan dessa krossas berget med hjälp av kraftiga elektriska impulser (blixtar). Foto: Detlev Müller, TU Bergakademie Freiberg.

Intressant vid geotermi

Den stora vinsten med elektropuls är att inga rörliga, mekaniska delar används. Inga borrkronor behöver bytas ut under borrningen vilket sparar mycket tid och pengar. Ju djupare borrning, desto mer tid och fler borrkronor sparas, varför tekniken kan bli intressant vid geotermiprojekt där man borrar flera kilometer ner i berget. På dessa djup kan ett byte av borrkrona ta upp mot ett dygn.

Men det finns utmaningar. Alla ingående delar i en elektropulsrigg måste klara temperaturer på upp till 200 grader Celsius och ett tryck på 1 000 bar.

– Vi vill också kunna använda vatten eller vattenbaserad slurry istället för oljebaserad, då det är mer miljövänligt. Men det ställer högre krav på tekniken, förklarar Matthias Voigt.

Nya fältborrningar 2019

Lyckas man få fram en borrigg som klarar verkliga förhållanden fullt ut tror forskarna att elektropulstekniken ska kunna borra med dubbel hastighet i kristallint berg jämfört med konventionell teknik.

– Vi är dock inte ute efter att ersätta konventionell borrningsteknik. Vi vill utveckla en ny teknik som kompletterar och utökar antalet verktyg man kan använda.

På illustrationen är högspänningselektroderna
gröna och de jordade
elektroderna röda. Den vita delen är isolator. Illustration: TU Dresden.

Det senaste året har forskarlaget genomfört laboratorietester för att bättre förstå hur tekniken fungerar, inte minst vad som sker under det höga trycket. Under 2019 kommer nya fältborrningar att genomföras.

– Vi hoppas nå goda resultat under året för att kunna ta nästa steg i utvecklingen, som är att anpassa tekniken till en kommersiell rigg. Men det ligger nog fem till tio år fram i tiden innan EIT går att använda kommersiellt, konstaterar Matthias Voigt.

Enligt forskarna har geotermisk energi potentialen att försörja Tyskland med landets totala behov av el och värme de kommande 10 000 åren. Målet med EIT är att göra borrningen billigare och därmed minska investeringsrisken. På så sätt hoppas forskarna bidra till att göra geotermisk energi till en bärande förnybar energikälla som samtidigt kan användas som reglerkraft i ett energisystem där elproduktionen varierar från dag till dag.

Text: Lars Wirtén

Den här videon visar tydligt blixtarna och hur berget krossas:

 

Leif Bjelm har gått ur tiden

I februari avled Leif Bjelm efter en längre tids sjukdom. Leif var tidigt en av få att lyfta borrningsprofessionen till den akademiska världen.

Smålänningen Leif examinerades som geolog 1970, och trots att inledningen av hans arbetskarriär var mer geologiskt traditionell blev det ganska snart fokus på teknik i allmänhet och borrning i synnerhet. Ett intresse som tillsammans med forskningskapaciteten ledde fram till en professur i Georesursteknik på Lunds Tekniska Högskola.

Leif Bjelm vid en föreläsning på Kungliga Vetenskapsakademin
år 1990. Foto: Privat.

Leif var involverad i gasborrningsprojekt på Svalbard, var med om att utveckla Sveriges enda nu fungerande geotermisystem, tog fram modeller för tolkning av geofysiska mätmetoder i borrhål och var även med i djupgeotermiprojekten i Lund i början av 2000-talet. I det sistnämnda projektet erhöll man mycket värdefull information om teknik och möjligheter.

Riksriggen

Det var också Leif som i huvudsak stod bakom införskaffandet av Riksriggen, Sveriges enda borrningsplattform för forskningen. Trots relativt kort tid i drift har borrningsprojekten som man genomfört med Riksriggen gett Sverige ovärderliga geologiska kunskaper som man inte tidigare haft möjlighet till. En fantastisk prestation!

Smittande entusiasm

När en sådan tongivande person visar ett genuint intresse för borrningsteknik och vad man kan ta reda på med hjälp av borrning, spiller entusiasmen över på andra. Vår bransch har under många år fått ta del av personer som har gått i Leifs plantskola. Och på det sättet kommer Leifs gärning att få leva vidare under många år fram i tiden.
Den gärningen, och mycket annat, har borrningsbranschen mycket att tacka för!

Text: Johan Barth

Olle Anderssons minnesord över Leif Bjelm

Född och uppvuxen i Eksjö var du redan från barnsben färgad av den småländska kulturen. Vi två träffades som något vilsna studenter i Lund och blev snabbt vänner för livet.  Av en slump började vi båda läsa geologi, detta efter att ha misslyckats med första årets studier (för din del i psykologi). Vi satt på ATEN (dåtidens samlingsplats) och bläddrade i universitetets ämneskatalog när vi valde att bli geologer. Allt sedan dess har det varit ett nöje att vara en nära vän till dig, både i och utanför arbetet. Även med våra respektive familjer har vi haft många njutbara och roliga stunder. Vi i familjen minns med glädje alla våra gemensamma firanden och resor.

Småländsk envishet

Du var en mångfacetterad person med en säregen humor med tycke för det dråpliga och det genuint småländska. Inte minst vårdade du ”gammelsmåländskan” ömt, ett språk vi två ofta använde oss av sinsemellan. Trots din höga akademiska rang, kunde du också konsten att prata med ”bönder på bönders vis och de lärde på latin”. Du var också mycket drivande i allt du hann med att genomföra. ”Man kan bara själv skapa sin egen livssituation” var ditt grundläggande rättesnöre här i livet. Din småländska envishet, ditt sinne för bildspråk, dina djupa kunskaper samt din övertalningsförmåga ledde till flera personliga framgångar. Exempelvis lyckades du att från en blygsam befattning på LTH på kort tid bygga upp en kraftfull egen avdelning för teknisk geologi, som nu lever vidare. För detta och mycket annat kommer du att bli ihågkommen för lång tid framöver.
Jag och min familj saknar Dig mycket!

Din vän Olle Andersson med familj