Nya tider för Borrföretagen

Borrföretagen har under vår och sommar haft fokus på den nya organisationen och söker nu en vd för att utveckla organisationen vidare. – Arbetet var planerat till årsskiftet men eftersom personal på kansliet har sagt upp sig har vd-frågan blivit prioriterad, förklarar t f förvaltningschef Mats Rosman.

Under sommaren har Borrföre- tagens affärsutvecklingschef och tidigare Geotecs vd Johan Barth sagt upp sig, liksom Joakim Hjulström, teknisk kommunikatör. – I och med de här personalförändringarna börjar vi delvis om på ny kula. Samtidigt har vi säkrat det löpande arbetet genom att både Johan och Joa- kim är knutna till oss framöver genom konsultavtal, säger t f förvaltningschef Mats Rosman.

Johan Barth kommer att jobba i f lera olika pågående projekt, bland annat borrteknikerutbildningen, Svenskt Geoenergicentrum och vara behjälplig att lämna över till den nya vd:n. Joakim Hjulström kommer att bistå i andra projekt som uppbyggnad av Borrtekniker.se samt uppdrag för Svenskt Geoenergicentrum. Rekryteringen av en ny vd för Borrföretagen har börjat och redan i somras blev det klart att Svenskt Geoenergicentrums tekniska expert Signhild Gehlin tar över som vd för den verksamheten.

– Det är två viktiga pusselbitar för att gå vidare. Vi hoppas kunna ha en ny vd för Borrföretagen på plats någon gång strax efter årsskiftet, förklarar Mats Rosman.

En framtidsbransch

Den nya vd:ns främsta uppgift blir att forma och ta den nya organisationens nästa steg i utvecklingen. Eller som det står i platsannonsen:

”Vi söker dig som vill verka inom en framtidsbransch, vi söker dig som vill både påverka och samverka, som söker en plattform för att göra det. Som VD för Borrföretagen får du en unik möjlighet att stärka borrentreprenörsbranschen och samtidigt verka för en hållbar framtid!”

Mats Rosman tror starkt på både branschen och Borrföretagen som organisation.

– Organisationsstrukturen och att fördela samt balansera personalens arbetsuppgifter har varit en utmaning i sig under året. Pusselbitarna har nu börjat sätta sig och jag upplever att alla parter börjar bli tillfreds med sina roller och arbetsuppgifter. Tidpunkten är mogen för att en vd ska tillsättas.

Löper på under hösten

Några ytterligare förändringar av verksamheten är inte planerade under hösten.

– Det är viktigt att den nya vd:n får bygga sin organisation utifrån sitt arbetssätt och sina idéer, men klart är att vi även framöver fokuserar på medlemsnyttan och rekrytering av ytterligare medlemmar.

Dominika Rydel fortsätter i sin roll som jurist och administrativ chef och Johan Andersson är kvar som administratör. Mats Rosman leder processen.

– I den här situationen har jag närmast fått en tillförordnad vd-roll, utan att det är det i formell mening. Min roll är att vara vår ordförande David Johansson och styrelsen behjälplig att implementera de beslut som fattas samt efter bästa förmåga balansera de förändrade arbetsuppgifter som uppstått för personalen i Borrföretagen.

Tack för viktiga insatser

Mats Rosman passar samtidigt på att tacka Johan Barth och Joakim Hjulström för deras insatser för Borrföretagen.

– Johan Barth har varit en stor tillgång i organisationen, med fina idéer om framtiden och en vass politisk tunga vilket lett till en närvaro i den politiska debatten. Han har valt att lämna organisationen på egen begäran. Branschen har verkligen ett stort tack att ge honom för det han bidragit med, sitt brinnande intresse för branschen och det arbete som han utförde i tidigare Geotec och Svenskt Geoenergicentrum.

– Joakim har varit en mycket uppskattad kollega, med kloka inslag och ett stort tekniskt kunnande och intresse. Hans arbete var ett välkommet tillskott till Geotecs organisation. Joakim har även hjälpt till med diverse utredningar och en del arbete för Svenskt Geoenergicentrum. Joakim vill nu prova sina vingar som konsult och vi finner honom på Sweco framöver.

Joakim Hjulström och Johan Barth avtackades av bland andra David Johansson och Tony Jernström från Borrföretagens styrelse vid en ceremoni i Lund.

Text: Lars Wirtén, Foto: Borrföretagen

Att tänka på före borrning

Borrsvängen har fått in en sen nyhet om ett beslut i ett aktuellt ärende. Fastighetsägaren lämnade in anmälan om installation av värmepump och borrning strax innan entreprenaden påbörjades och innan kommunens hade delgivit sitt beslut. På tisdagen föll domen i mark- och miljödomstolen.

Det är enligt gällande lagstiftning (SFS 1998:899) förbjudet att påbörja en installation av en värmepump med energibrunn innan anmälan gjorts till kommunen. Kommunen skall ha möjlighet att upplysa om särskild information eller försiktighetsåtgärder som man kan behöva ta hänsyn till i ett delegationsbeslut när kommunens handläggning är färdig.

Kunden till ett medlemsföretag i södra Sverige skickade in anmälan fyra dagar innan borrningen påbörjades. Kommunen hade ännu inte hunnit delge kunden sitt beslut när projektet drog igång.

Kommunen utdömde då en sanktionsavgift på grund av att de ansåg att anmälan inte hade utförts på ett korrekt sätt. Avgiften överklagades och den 2 juni 2020 föll domen i Växjö Tingsrätt.

Tingsrätten skriver i domslutet att: ”Sanktionsavgiften ska betalas om anmälan inte har gjorts innan verksamheten påbörjas. Det finns inget krav på att man måste invänta tillsynsmyndighetens beslut eller någon annan specifik tid innan verksamheten får påbörjas. Nämndens beslut om miljösanktionsavgift ska därför undanröjas.”

Det är glädjande att medlemsföretaget fick rätt i domstolen, men Borrföretagen vill ändå påtala att man som fastighetsägare tar en risk genom att inte invänta kommunens beslut. De upplysningar som kommunen lämnar kan ha stort värde för fastighetsägaren i sin roll som byggherre.

Det kan handla om att anmälan inte är komplett, om att det finns oförutsedda hinder för projektets utförande eller om att tomten ligger i ett område där tillståndsplikt råder istället för anmälningsplikt. I dessa fall gäller andra regler.

Text: Joakim Hjulström

Konsumentfallet: sprickzon krävde extra borrhål

Konsumentfallet

En konsument har ansökt och fått tillstånd för att installera en värmepump med ett borrhål på sin tomt. En VVS-firma ansvarar för hela installationen och anlitar brunnsborraren. I avtalet reserverar brunnsborraren och VVS-firman sig tydligt mot att de kan behöva avbryta borrningen innan de har nått fullt djup, i det fall de stöter på instabil berggrund eller stora mängder grundvatten.

De kommer då istället behöva borra fler, grundare brunnar för att förse värmepumpen med tillräckligt många borrhålsmeter.

När arbetet utförs är det precis vad som händer. En sprickzon med kraftigt grundvattenflöde stoppar borrningen halvvägs. Det går inte att kontakta kunden vid tillfället.
För att undvika stillestånd och för att hinna borra utan ometablering utför borraren ett extra borrhål bredvid det första utan att kunden kontaktats.

  • Bryter borraren mot konsument-tjänstlagen eller mot avtalet med sitt agerande?
  • Behöver kunden söka tillstånd för det andra borrhålet innan det utförs och vilka problem riskerar kunden att drabbas av på grund av borrarens agerande?
  • Kan borraren bli skyldig att ersätta kunden vid eventuella viten?
  • Hade borraren kunnat agera annorlunda?

Sara Eriksson, Biträdande jurist/Associate, Foyen Advokatfirma. Bild: Foyen Advokatfirma.

Juristen svarar

Svaret på frågan får delas upp dels i vad som gäller enligt konsumenttjänstlagen samt dels kring frågan om tillstånd. Vi inleder med frågan utifrån konsumenttjänstlagen.

Inledningsvis konstateras att borrföretaget är anlitat som underentreprenör av VVS-firman. Även om slutkunden är en privatperson är inte borrföretagets beställare en privatperson och konsumenttjänstlagen är inte tillämplig för borrarens uppdrag. Vi uppfattar det ändå som att VVS-firman och borraren handlar gemensamt och vill få situationen belyst utifrån tillämpning av konsumenttjänstlagen och svarar därav baserat på att konsumenttjänstlagen är tillämplig.

Konsumenträttsliga aspekter

Det som händer vid borrningen är att problem uppkommer när man ska utföra den planerade och beställda anläggningen och att man bör ändra konstruktionen för att få en fungerande anläggning. Om beställningen inte varit specificerad till viss utformning utan uppdraget bestod i att man skulle uppnå en funktion innebär en sådan här ändrad förutsättning inte något tilläggsarbete eller ändring i förhållande till beställaren. Men om man stöter på problem vid utförandet och man inser att arbetet inte kommer bli till nytta och/eller att priset kommer bli betydligt högre än konsumenten kunnat räkna med ska man underrätta beställaren och begära anvisningar. Om man då inte kan få tag i beställaren eller inte får besked i rimlig tid ska man avbryta arbetet. Här gäller dock även att om det finns särskilda skäl att anta att beställaren ändå vill få arbetet utfört så kan man fortsätta.

Det finns även regler om tilläggsarbeten i konsumenttjänstlagen men de är inte tillämpliga här eftersom det inte är fråga om att ett arbete av annan karaktär än det ursprungliga (borrning) som tillkommer. Det är istället fråga om att det ursprungliga arbetet behöver utföras på ett annat sätt.

När man som i detta fall får ändra planen för utförandet är alltså huvudregeln att man ska inhämta instruktioner från beställaren innan man fortsätter. Gör man inte det har man inte rätt till ersättning för merkostnader.

Kan finnas undantag

Undantaget som anger att det kan vara ok att fortsätta om det finns särskilda skäl att anta att beställaren vill ha arbetet utfört i alla fall kan bli aktuellt här. Det går dock inte utifrån förutsättningarna att avgöra om undantaget är tillämpligt. Det faktum att det finns en reservation i avtalet, att kunden verkar införstådd med vad den alternativa metoden är samt att beställaren inte var anträffbar när arbetet utförs, kan möjligen tolkas som att kunden var införstådd med riskerna och var beredd på detta. Vi vet inte heller hur stor fördyring det är fråga om i detta fall men det är givetvis så att ju större tilläggskostnad i relation till ursprungligt pris som det är fråga om så ökar tröskeln för att kunna tillämpa detta undantag.

Borde stoppat arbetet

Sammantaget borde alltså borraren har stoppat arbetena och begärt instruktioner av beställaren men han kan ha rätt till ersättning för sina merkostnader ändå för det ändrade utförandet om det fanns skäl att anta att beställaren ville ha arbetet utfört ändå. Det är dock borraren som står för risken för att dessa fortsättningar är uppfyllda.

Som vi gett råd om tidigare är det viktigt att i avtal med konsument tydligt reglera att kunden måste finnas tillgänglig för att t.ex. diskutera ändrade förutsättningar i utförandet. Om det framgår av avtalet att beställaren förutsätts vara tillgänglig men inte är det, har entreprenören möjlighet att avbryta arbetet i avvaktan på att han blir anträffbar och begära ersättning för merkostnader för stillestånd.

Per Vestman, Advokat/Partner Foyen Advokatfirma. Bild: Foyen Advokatfirma.

Bedömning angående tillståndet

Att svara på frågan är inte helt enkelt då det kan finnas omständigheter som inte nämns som kan ha betydelse men i grunden så gäller följande.

Det är förbjudet att utan anmälan till den kommunala nämnden inrätta en värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten.

Kommunen får också bestämma att det kan krävas tillstånd att inrätta en sådan anläggning, varför det är bäst att kontrollera vad som gäller i den aktuella kommunen då detta kan skilja sig åt. Med begreppet ”inrätta” avses borrning, nedgrävning av slang och installation av värmepump. Att exempelvis fördjupa ett befintligt borrhål kräver en ny anmälan, likaså krävs anmälan för att byta ut delar av befintlig anläggning.

Kan bli sanktionsavgift

Kunden behöver alltså anmäla, eller om det är tillståndspliktigt i kommunen, söka tillstånd för det andra borrhålet innan det borras. Om ingen anmälan/tillståndsansökan görs kan kommunen fatta beslut om en miljösanktionsavgift. Kommunen kan besluta om miljösanktionsavgift också om en anmälan inkommer i efterhand. Denna avgift kan, beroende på vad man missat att göra, bli antingen 1 000 kr per gång eller 3 000 kr per gång. Däremot om detta upptäcks först efter fem år så har kommunen ingen möjlighet att ta ut någon avgift.

Borraren förväntas känna till de förutsättningar som finns i dessa avseende gentemot myndighet. Om man som näringsidkare genom sitt agerande ådrar sin beställare sanktionsavgifter kan man få betala skadestånd till beställaren för de avgifter som tas ut av myndighet.

Årets utbildning i borrteknik kräver anpassning

Den 37 veckor långa borrteknikerutbildningen som arrangeras av Borrföretagen startade den 6 maj i år, tre månader senare än vanligt. Men så är våren 2020 också en annorlunda tid. Covidsituationen sätter många områden på prov och anpassning är modellen.

Elever på studiebesök guidas av Helena Nygren, Anytech.

Introduktionen på fyra veckor är nu över och av 24 aspiranter går nu 18 personer vidare i borrteknikerutbildningen som arrangeras av Borr-
företagen. Det maximala antalet deltagare avgörs av Arbetsförmedlingen. Men den inledande delen av utbildningen är även omgjord sedan förra året, berättar Birger Fogdestam, som är en av lärarna på utbildningen. Då införde man en period av test och kartläggning för att både elever och bransch skall kunna avgöra om valet att gå utbildningen är rätt. Brunnsteknikeryrket är mer krävande än många aspiranter är medvetna om. Men årets kull visar framfötterna.

– Det jag har uppmärksammat hittills är att eleverna genomgående är intresserade. De visar engagemang, de vill framåt och vid våra studiebesök försöker de vara med och höra och ta in information. De är nyfikna och frågvisa. Det är glädjande, men vi måste samtidigt ta hänsyn till den sociala distansering som gäller just nu, säger Birger Fogdestam.

Färre personer i varje fordon

I år behövs anpassningar utöver det vanliga. Det gäller inte minst resorna till studiebesöken i Stockholmstrakten och den geologiska exkursionen i Uppsala. Tidigare har grupperna använt Borrföretagens buss, anpassad för nio passagerare. I år har man använt en kombination av elevernas privatbilar och bussen för att skapa nödvändig social distans.

Att hitta parkeringsplatser i de centrala delarna av Stockholm för så många fordon har varit ett praktiskt bekymmer.

– Men i de lägen vi har kunnat, har vi också besökt företag utanför Stockholm. På Värmdö och i Bålsta hade vi inga problem att parkera bilarna, säger Birger Fogdestam.

Ständiga anpassningar och lösningar

Eleverna har bland annat fått guidning vid stabiliseringsborrningar på K-märkta hus i Stockholm. Nyfikenhet har präglat besöken, men ljudnivåerna är höga och för att kunna ställa frågor och lyssna på svaren behövs ibland närmare kontakt än den rekommenderade distansen på en och en halv meter.

– Det är problematiskt, men vi befinner oss utomhus och jag tycker att vi har löst det på ett bra sätt ändå, säger Birger Fogdestam.

När artikeln skrivs är eleverna ute på sin första praktik. I coronatider får man räkna med att saker och ting inte fungerar helt smidigt, och så var det också med beställning och leverans av den obligatoriska skyddsutrustningen för eleverna. Förutsättningen för att få vara på en byggarbetsplats med tunga maskiner är att eleven har hjälm, handskar, skyddsskor och varselkläder. 

– Alla elever hade inte fått sina kläder, men vi har ordnat det genom att låna reservkläder från praktikplatser och vi har också hämtat hjälp från annat håll. Skyddsskor, varselklädsel och hjälm är ett absolut måste, säger Birger Fogdestam.

Utbildningen på Yrkesplugget i Uppsala

När den första praktiken är över, väntar teoretiska kursavsnitt i Uppsala. Nytt för i år är att Borrteknikerutbildningen som upphandlas av Arbetsförmedlingen,  är flyttad till Yrkesplugget i Uppsala, i fräscha, väl anpassade lokaler.

Kursen i borrteknik avslutas i november-december 2020.

Text: Elisabet Tapio Neuwirth, Foto: Birger Fogdestam

Coronapandemin: Borrbranschen är hittills lindrigt drabbad

Med anledning av den pågående coronapandemin har Borrföretagen genomfört en enkät bland medlemsföretag och leverantörer. Samtliga 88 borrande företag tillfrågades och samtliga 40 anslutna leverantörer tillfrågades. Svarsfrekvensen låg på ungefär 30 procent bland borrföretagen och cirka 20 procent hos leverantörerna.

Frågorna som ställdes var:

  • Har ni haft större sjukfrånvaro i större utsträckning än vanligt?
  • Har orderingången sjunkit?
  • Har ni fått skjuta på planerade uppdrag?
  • Vid ett oförändrat samhällsläge, finns det risk för att ert företag tvingas försättas i konkurs?
  • Har ni varit tvungna att genomföra personalförändringar?
  • Tror ni att den hjälp som ges av regeringen med skatt, lån och karensdag kan hjälpa er verksamhet att klara pandemin?
  • Om samhällsläget med Covid-19 förblir oförändrat i 3 månaders tid, vad tror ni om er fortsatta marknad resterande del av året?
  • Har ni märkt av några problem med materielleveranser?
  • Tycker du det är något särskilt som Borrföretagen bör fokusera på för att stötta våra medlemmar eller avtals-leverantörer? (Öppen fråga)

Generellt kan man säga att borrbranschen inte är särskilt hårt drabbad om man jämför med många andra branscher. Det förekommer permitteringar och varsel, men större delen av borrföretagen håller sin personalstyrka intakt.

Tecken på avmattning

Det finns en tendens på avmattningar i orderingång, samtidigt är det många företag som har en uppbyggd orderstock att arbeta av. Däremot ser man en tendens av att framför allt konsumentsidan kommer att avmattas. För leverantörernas del märks nedstängningen i övriga Europa betydligt tydligare. Det finns svårigheter med leveranser och det kommer inom sin tid att drabba de borrande företagen också.

Tydligt neråt för värmepumpar

Svenska Kyl- och Värmepumpföreningen har gjort motsvarande enkät bland sina medlemmar. Där är effekten för värme-
pumpsinstallationer på konsumentsidan tydligt negativ och man känner att det är färre avslut på uteliggande offerter. För installationer mot företag märks en knapp minskning. Trots detta indikerar VP-tillverkarna en ökning av försäljningen under Q1, men tror på en minskning under Q2 upp till 25%. Det kommer att slå neråt mot borrsidan. 

Text: Johan Barth, Grafik: Myra S. Söderström och Borrföretagen

 

Storsatsning på djupgeotermi i Malmö

Eon förbereder stora investeringar i djupgeotermi för fjärrvärmenätet i Malmö. Förhoppningen är att uppföra fem anläggningar med upp till sju kilometer djupa borrhål. Nu borras testhål för att kartlägga de geologiska förhållandena.

I början av 2000-talet borrade Eon ett par 2,1 kilometer djupa borrhål för att utvinna geotermisk värme i Malmö hamn. Men projektet avbröts av olika skäl. Nu kommer dessa borrhål till heders igen när Eon testborrar inför en kommande satsning på djupgeotermi eller EGS som det också kallas, enhanced geothermal system.

I den ena brunnen har Eon sänkt ned en 1 500 meter lång kabel, en så kallad array, på vilken det sitter 25 stycken geofoner med 60 meters mellanrum. Geofonerna registrerar de ljud som uppstår när man nu borrar vidare i den andra brunnen som ligger ett tiotal meter bredvid. Med hjälp av hammarborrning ska riggen ta sig ned till cirka fyra kilometers djup.

– Borrningen alstrar ljud som skickas ut i berggrunden. Ljudet studsar på sprickor och eventuella förkastningar. Ljudet reflekteras och når de olika geofonerna vid olika tidpunkter. Med denna information kan vi bygga upp en tredimensionell bild av hur det ser ut i berget, förklarar Mats Egard, projektledare på Eon Värme.

Spränghål

Mats Egard, projektledare på Eon Värme.

Geofonerna kan dock inte avgöra från vilket håll ljuden kommer. Därför har Eon även borrat två cirka 800 meter djupa brunnar med varsin geofon, som tillsammans med arrayen bildar ett seismiskt nätverk.

För att kunna kalibrera nätverket med så stor precision som möjligt har Eon även borrat så kallade spränghål, fyra hål som endast går ned till 50 meter. I dessa borrhål låter man sprängladdningar skapa ljudpulser för kalibreringen.

– På det här sättet kan vi rita en tredimensionell bild av berget. En EGS-anläggning innebär en investering på cirka en halv miljard kronor. Då vill vi vara så säkra vi kan på att det inte finns några förkastningar i berget. Vi vill ha ett helt urberg med horisontella sprickor, säger Mats Egard.

Tekniken i en EGS-anläggning bygger på att man pumpar ner vatten med mycket högt tryck i ett borrhål. Berggrunden kan då spricka upp, precis som när man vid vanlig vattenborrning utför hydraulisk spräckning. Berggrunden på de aktuella djupen är normalt sprickfattig, men med EGS ökar alltså antalet sprickor och möjligheten för vatten att transporteras. Samtidigt skapas med hjälp av det seismiska nätverket en tredimensionell bild av de sprickor som bildas, så att man vet var den andra brunnen ska borras.

På så sätt kan Eon injektera kallt vatten i den ena brunnen som tar sig in i bergets sprickor, värms upp och pumpas upp i den andra brunnen. Det värmeväxlas mot fjärrvärmenätet och återförs till berget.

– Vertikala sprickor eller förkastningar kan ge upphov till rörelser i berget och därmed små men ändå alltför kraftiga jordskalv. Det vill vi inte ha,
det kan innebära att det inte går att bygga anläggningen.

Klart under hösten

I juni började hammarborrningen i testhålet som skickar ljud till geofonerna. Därefter ska resultaten utvärderas, något som beräknas vara klart under hösten. Då ska även förebilden till Eon:s satsning, finska St1:s projekt i Esbo utanför Helsingfors, testas. St1 är involverad i projektet som samarbetspartner och erfarenheterna från Esbo-projektet kommer att utvärderas.

– Om allt ser ut som vi hoppas i berget och anläggningen i Esbo fungerar som planerat kommer vi besluta att investera i en fullskaleanläggning i slutet av året. Då blir det borrstart under 2021 och drift 2022 eller 2023, berättar Mats Egard.

Frigör biobränsle

Men Eon nöjer sig inte med en anläggning i Malmö. Planen är att borra fem anläggningar med en effekt på 40-50 mega-watt styck som ska leverera förnybar värme till stadens fjärrvärmenät.

– Vi kommer att behålla avfallsförbränning och spillvärme som står för cirka 60 procent av Malmös värmebehov.

Resten ska den geotermiska värmen täcka, vilket frigör biobränslen till transportsektorn. Anläggningarna kan placeras nära fjärrvärmekunderna, så att överföringsförlusterna minimeras.

– När anläggningen väl är byggd tar den väldigt lite plats och stör inte omgivningen. De kan i princip placeras mitt i bebyggelsen där fjärrvärmenätet är starkt och värmebehovet finns.

Stor potential

Eon räknar med att få upp vatten med så hög temperatur som 150-160 grader. Den växlas mot vattnet som kommer tillbaka från kunden och skickas direkt vidare ut på nätet. Den höga temperaturen gör att även elproduktion kan bli möjligt.

– Vi skulle nog kunna producera den el som går åt till att pumpa runt vattnet. Det skulle vara snyggt att vara självförsörjande. Den här tekniken har otrolig potential, konstaterar Mats Egard.

Djupgeotermiprojektet i Malmö är ett samarbete mellan Eon, Energi-myndigheten, Malmö stad, SGU, St1, Länsstyrelsen Skåne och Uppsala universitet. Budgeten är 57 miljoner kronor, där Energimyndigheten bidrar med 12,8 miljoner kronor. 

Text: Lars Wirtén, Illustration: Myra Starklint Söderström


Borrsvängen har tidigare skrivit om tekniken och St1:s pilotprojekt i Esbo i nr 4/2018.

Stort förtroende för Borrsvängen

Det totala läsandet har minskat något, men fler läsare ger tidningen högre betyg än tidigare. Det och en hel del annat framkommer av den läsarundersökning av Borrsvängen, som marknadsundersökaren Areima gjort för Borrföretagens räkning.

Undersökningen har gjorts i början av 2020 i form av telefonintervjuer med borrföretag och leverantörer. De svarsalternativ där de tillfrågade fått sätta betyg anges på skalan 1–5 där betyg 1 är ”inte alls bra” och 5 är ”mycket bra”. Vissa av frågorna är desamma som i den förra undersökningen, som gjordes 2016, vilket underlättar förståelsen och gör det lättare att dra slutsatser.

Som synes har andelen som svarar ”ja” på frågan ”Läser du Borrsvängen” minskat från 96 till 77 procent sedan undersökningen 2016. Det här tar vi i redaktionen givetvis till oss och vi ser resultatet som en sporre för att utveckla tidningen, så att den i ännu högre grad möter läsarnas behov och förväntningar. Kanske finns en del att hämta i de öppna svar, där företag och leverantörer ombetts berätta vad som kan bli bättre och vad de idag saknar i tidningen. Bland de svaren nämns frekvent mer information om teknik och innovationer, att mer uppmärksamhet riktas mot de mindre företagen samt att skriva mer om kärnborrning och grundläggning. Många påtalar också behovet av att uppmärksamma de tidigare Avanti-medlemmarna, vilket vi i redaktionen nu ser som en självklarhet efter sammanslagningen.

Undersökningen ger också flera positiva besked och signaler. Andelen som läser alla nummer av tidningen har ökat något och sammantaget svarar 95 procent att de läser alla eller de flesta nummer, mot 91 procent vid förra undersökningen.

Och att den stora skara som läser tidningen gillar den ger undersökningen också klart besked om. 81 procent av läsarna bland borrföretagen ger Borrsvängen högsta eller näst högsta betyg, vilket är en ökning med tre procentenheter sedan undersökningen 2016.

Bland leverantörerna ger 92 procent högsta eller näst högsta betyg, vilket är en ännu tydligare ökning sedan förra undersökningen då siffran landade på 82 procent.

Apropå våra leverantörer så ger undersökningen positiva besked: 85 procent av läsarna bland borrföretagen läser annonserna och nästan hälften – fyra av tio – uppger att de agerat på någon av annonserna under de tre senaste åren. Det lönar sig att annonsera i Borrsvängen. 

Lång väg till rätten att utvinna mineraler

Åsa Persson, Bergmästare på Bergstaten. Foto: Privat

I den ena ringhörnan en prospektör som vill utvinna mineraler och i den andra en markägare som vill skydda sina domäner. Så kan den arena se ut där Bergsstaten är domare genom att pröva och bevilja tillstånd. Processen från prospektering till gruvstart tar flera år, överklaganden och ofullständiga ansökningar spelar in i tillståndsdelen. Myndigheten hoppas och tror att större tydlighet och bättre kommunikation ska ge en effektivare handläggning.

Bergsstaten har snudd på ålders-rekord bland statliga verksamheter – för några år sedan firade man 375 år och få myndigheter har fler år på nacken. Organisatoriskt tillhör Bergsstaten SGU, Sveriges geologiska undersökning, men man är självständiga i sin myndighetsutövning. Bergsstatens roll är bland annat att pröva frågor om tillstånd för prospektering och utvinning av mineralfyndigheter.

– Vi handlägger undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner, och vi informerar om minerallagen och bevakar att den följs, berättar bergmästaren Åsa Persson.

Minerallagen är till för att underlätta samhällets försörjning av nödvändiga metaller och mineraler och Bergsstaten informerar företag, sakägare och andra intressenter som myndigheter, media och allmänhet om dess betydelse.

Bergmästaren basar

Att Åsa Persson är bergmästare betyder att hon är chef för Bergsstaten, lokaliserad i Luleå och med ett tiotal anställda. Bergmästaren är den som ytterst fattar beslut i de allra flesta ärenden. Åsa Persson har haft uppdraget i snart tio år och hon konstaterar, utan att tveka, att det kan storma rejält på jobbet.

En markägare kan vara lika angelägen att skydda sina domäner, och förhindra en exploatering, som prospektören är att få tillgång till området för att sondera och utvinna en mineral eller metall. Protester och överklaganden av tillstånd är inte ovanligt.

Tydlighet

Både prospektering och utvinning kräver tillstånd. Ett undersökningstillstånd fås som regel inom tre månader. Avsikt och möjlighet att prospektera är ett par av kraven för att få ett undersökningstillstånd.

Det kan ta många år att få etablera en gruva. Vid ansökan om bearbetningskoncession ska den sökande kunna visa att det finns en bärkraftig fyndighet och att ingen annan markanvändning bör ha företräde.

– Här krävs omfattande ansökningshandlingar, remissrunda samt en miljö-konsekvensbeskrivning, och ibland överklagas ärendet. Sådant tar tid, säger Åsa Persson.

Men hon tror att tempot i ansökningsförfarandet skulle kunna skruvas upp något.

– Vi kan säkert bli tydligare i vår kommunikation, så att vi får in de dokument vi behöver och sökanden inte lägger ner tid på fel saker. Färre kompletteringar och turer under handläggningen helt enkelt, säger hon.

Före gruvstart krävs dessutom en prövning hos Mark- och miljödomstolen.

Konflikter

Konflikter uppstår, precis som när det gäller intressen inom exempelvis vindkraft och infrastruktur, påpekar Åsa Persson. Ibland möter entreprenörerna motstånd, som kan resultera i överklaganden, redan vid prospekteringen. Men vanligen blir motståndet mer tydligt vid ansökan om utvinning.

– Att undersökningsborra ger förhållandevis små ingrepp. De skador som uppstår är oftast av karaktären körskador när maskinerna körs till borrplatsen och det reagerar inte omgivningen så mycket på. Det skulle i så fall vara att körskadorna väcker tanken att prospektering kan leda till en gruva.

Konflikterna mellan prospektör och sakägare ser olika ut beroende på var i landet de uppstår. Intresset för att undersöka och bearbeta är störst i de norra delarna av Sverige och här kan prospektörer komma i konflikt med rennäringen.

Men ingen undgick väl motståndet när nyligen ett engelskt bolag fick tillstånd att utforska marker i Skåne i jakten på Vanadin, som både kan öka styrkan i stål och lagra stora mängder energi. 4 000 markägare, däribland slott och kloster, påverkades av de elva tillstånden, fördelade på 22 000 hektar. Demonstrationer, insändare och överklaganden avlöste varandra.

Överklaganden äter tid

2019 överklagades beslut om tillstånd i 30 procent av fallen, av kommuner såväl som enskilda individer. Men det ska mycket till för att domstolen ska bifalla överklaganden om undersökningstillstånd.

– Ibland upplever jag att kommuner överklagar som en politisk manifestation, de vill visa sina medborgare att de lyssnar på dem, även där ett bifall redan på förhand ter sig omöjligt eller då kommunen inte är markägare och har klagorätt. Detta både äter tid för oss och kostar skattepengar, markerar Åsa Persson.

Intresset för att prospektera och bearbeta fyndigheter har dock minskat de senaste åren. Allt färre har sökt tillstånd. Vad hände?

– Världspriserna gick ned, och det hettade till i gruvdebatten. Men nu har klimatomställningen gjort mineraler för ny, energieffektiv teknik intressanta. Vi bygger vindkraftverk som kräver stål och andra material för sin konstruktion, elbilarna blir fler och man vill leta batterimetaller som kobolt, litium och vanadin.

– Så det kommer att vända, vi kommer att notera fler ansökningar framöver. Det är bara en fråga om när.

Text: Mia Ising

Intensivt år med Svenskt Geoenergicentrum

Svenskt Geoenergicentrum är laddat för ett nytt år. Bland mycket annat planerar man ett utökat kursutbud, digitala utbildningar, flera forskningsprojekt och givetvis Geoenergidagen.

Inom kursverksamheten kommer samma kurser att ges som tidigare, men på fler platser. 2020 finns möjlighet att gå geoenergikurser i Stockholm, Göteborg och Malmö/Lund.

Svenskt Geoenergicentrum kommer att vara fortsatt engagerat i flera forskningsprojekt. IEA:s Annex 52, som Svenskt Geoenergicentrum leder, gör långtidsuppföljningar av prestanda i geoenergianläggningar och har kommit halvvägs.

– Det börjar nu komma resultat från de 40 fallstudierna och det kommer nya publikationer från flera av anläggningarna. De första rapporterna ska bli klara under året, liksom en instrumenteringsguide, säger Signhild Gehlin, teknisk expert.

Forskning på infrastruktur

Annex 27, kvalitetssäkring av borrhålslager, avslutades vid årsskiftet. Svenskt Geoenergicentrum är nu i slutskedet med att ta fram en svensk guide till hur man bör återfylla borrhål, baserat på projektets resultat. Så snart slutrapporten är klar kommer man även att göra en svensk kortversion.

– Vi fortsätter att verka för att IEA ECES startar ett forskningsprojekt för infrastruktur. Vi tog initiativ till detta för ett och ett halvt år sedan.

Energimyndigheten beviljade i slutet av 2018 ett så kallat innovationskluster där Svenskt Geoenergicentrum och Svenska Kyl- och Värmepumpföreningen samverkar. Klustrets uppgift är att hjälpa värmepumps- och geoenergi-branschen att skapa nya samarbeten kring utveckling och innovation. Här pågår just nu bland annat initiativ kring djupgeotermi, utbytesvärmepumpar och att kombinera sol- och geoenergi.

– I november arrangerar innovationsklustret en forskningskonferens i anslutning till Kyl- och Värmepumpsdagen.

Internationellt

Svenskt Geoenergicentrum kommer också att medverka på två stora internationella konferenser: World Geothermal Congress, där världsomspännande geoenergistatistik presenteras i slutet av april, och Heat Pump Conference som genomförs i Sydkorea i maj.

Geoenergidagen kommer även i år att anordnas med workshop och seminariedag. Tidningen Svensk Geoenergi kommer ut vår och höst och nyhetsbrevet mejlas ut ungefär en gång i månaden.

– Vi kommer även att introducera en kortversion av nyhetsbrevet på engelska för att nå internationella intressenter, säger Signhild Gelin. 

Fotnot: IEA ECES står för International Energy Agency; Energy Conservation through Energy Storage.

Text: Lars Wirtén

Andra hålet i Esbo klart

Tero Saarno, ST1

Det andra 6 400 meter djupa borrhålet i finländska Esbo är, om allt har gått enligt plan, nu klart.

Som Borrsvängen har skrivit om tidigare borrar det finska energiföretaget St1 rekorddjupt i Esbo, Finlands näst största stad. Här står snart den djupaste geotermiska anläggningen i Skandinavien som är tänkt att leverera värme till fjärrvärmenätet när den är klar. Två 6 400 meter djupa borrhål med en kapacitet på 40 MWh geotermisk värme motsvarande tio procent av Esbos värmebehov, ska distribueras till en stad med drygt 250 000 invånare.

Test och installation

Det första borrhålet blev klart 2018 och i skrivande stund (mitten av februari) har man nått 5 435 meter i det andra. När Borrsvängen når dig och du läser detta ska även det andra borrhålet vara klart om allt går enligt plan.

– Under en månad kommer vi att testa borrhålet. Därefter är vi klara att börja med installationerna ovan mark, säger Tero Saarno, produktionschef på St1 Deep Heat.

Tekniken går ut på att injektera stora mängder vatten i ett borrhål, låta vattnet värmas upp i sprickor i berget varvid det sedan pumpas upp genom ett annat borrhål.

– I Finland ser vi möjligheter till 10-15 sådana här anläggningar. I Sverige är potentialen ännu större då ni har ett väl utbyggt fjärrvärmenät. Det här kommer att vara den billigaste energikällan för fjärrvärme, även om investeringskostnaden är hög.

Temperaturen på vattnet när det kommer upp till ytan kommer att ligga på 115 grader Celsius. Planen är att växla ned temperaturen till 45 grader och leverera direkt ut på fjärrvärmenätet. Det varma spillvattnet går tillbaka ner i berget.

– Vi räknar med att anläggningen ska tas i drift i slutet av oktober, berättar Tero Saarno.

Text: Lars Wirtén