Här är risken för vattenbrist störst

Hela Östersjökusten från Uppland till Blekinge, Öland, Gotland och delar av Västkusten. Dessa områden föreslår SGU ska bedömas som särskilt utsatta områden med mycket stor risk att det uppstår brist på grundvatten.

SGU har i uppdrag av regeringen att kartera förekomsten av grundvatten med betoning på särskilt utsatta områden. Därför har man startat ett antal projekt fram till 2020 för att öka kunskapen om grundvattennivåerna och beredskapen inför perioder med brist på grundvatten.

En av de första åtgärderna har varit att definiera vad ”särskilt utsatta områden” innebär.

Calle Hjerne, hydrogeolog på SGU.

– Någon sådan definition fanns inte tidigare. För att veta var vi ska göra våra karteringar fick vi därför börja med att definiera vad vi menar, säger Calle Hjerne, hydrogeolog och projektledare för att bygga ut grundvattennätet.

SGU föreslår nu att följande definition används: Särskilt utsatta områden är regionalt och geologiskt avgränsade delar av Sverige med förhöjd risk att grundvattentillgång, grundvattnets nivå eller kvalitet medför problem i samhället.

Att det är låga grundvattennivåer i ett område innebär inte i sig att det är ett särskilt utsatt område.

– Vi kan exempelvis ha låga grundvattennivåer, men om grundvattnet inte används i området är det svårt att tala om ett bristområde, förklarar Calle Hjerne.

Underlag för prioritering

Utifrån den definitionen har SGU nu ett förslag på en nationell indelning i områden med mycket stor, stor, måttlig och låg risk för brist på grundvatten.

– Vi kommer att fokusera våra insatser till de områden som vi bedömer har mycket stor eller stor risk. Men det utesluter inte insatser även i övriga områden.

Calle Hjerne understryker att syftet med att ta fram bristområden endast är att vara underlag för att prioritera SGU:s insatser.

– Det är inte en definitiv karta över grundvattenförhållanden i Sverige. Jag vill också påpeka att vi har kartlagt ur ett övergripande nationellt perspektiv, så det finns säkert lokala avvikelser. I dagsläget är det dessutom ett förslag, den är ännu inte beslutad.

Sju parametrar

Bedömningen gjordes utifrån ett antal parametrar som är av betydelse för grundvattnet idag och i framtiden:

  • Användning av grundvatten.
  • Grundvattenbildning.
  • Effektiv nederbörd vid torrår.
  • Fördelning av effektiv nederbörd över året.
  • Scenarier om framtida förändringar i grundvattenbildning.
  • Magasineringsförmåga.
  • Salt grundvatten.

Fyra projekt

SGU kommer de närmaste åren genomföra fyra projekt som fokuserar på särskilt utsatta områden.

1: Utökad grundvattenkartering.

– Här beskriver vi vilka vattenresurser som finns i ett begränsat område och vi kommer att fokusera på områden som vi inte har karterat tidigare.

2: Utbyggnad av nätet för grundvattenmätning.

– Vi har 300 stationer idag över hela landet där vi mäter grundvattnet. Nu fördubblar vi antalet mätstationer och fokuserar på områden där vi har ganska glest med mätdata.

3: Utökade mätningar med Sky-Tem.

– Sky-Tem är en helikopterbaserad metod som mäter jordlagrens och bergarternas utsträckning och egenskaper till ett djup av cirka 200 meter. Vi har tidigare gjort mätningar på Öland, Gotland och i Halland. Nu utökar vi dessa i ett första steg till Östergötland, Västergötland och området runt Örebro. I ett andra steg lägger vi även till Skåne.

4: Tredimensionell kartering.

– Traditionellt har SGU publicerat kartbaserad information som endast visar ytan. Det finns efterfrågan på information där även djupdimensionen finns med. Det projektet går inte ut på att vi ska kartera hela Sverige i 3D. Det kan istället vara att vi gör en tredimensionell kartering av ett grundvattenmagasin som ett exempel och visar hur andra kan göra, säger Calle Hjerne.

Text: Lars Wirtén

Fotnot: Förslaget på särskilt utsatta områden är ännu inte beslutat, varför det kan komma att ändras.

Avanti och Geotec är ett steg närmare samgående

Med överväldigande majoritet, 21 ja mot tre nej, röstade under våren även Avantis medlemmar för en sammanslagning mellan Avanti och Geotec.

– Jag var på plats som inbjuden till mötet och det var en otroligt positiv stämning. Nu går vi gemensamt vidare med arbetet att skapa en organisation som talar för hela branschen med en och samma röst, säger Geotecs ordförande Fredrik Ahlqvist.
Fredrik Ahlqvist har liksom Avantis ordförande Göran Persson funnits med i den arbetsgrupp som i ett drygt år jobbat för sammanslagningen. Han beskriver arbetet som ”intressant och lärorikt”:
– Vi i arbetsgruppen har hela tiden trott på det här och det är väldigt skönt att båda föreningarnas medlemmar nu har gett så klara besked, säger Fredrik Ahlqvist.
– Vissa medlemmar har sedan dag ett mentalt varit med i den nya organisationen, medan några medlemmar har varit oroliga för hur en sammanslagning kommer påverka deras företag, säger Göran Persson.
– Då det är viktigt att tillgodose våra medlemmars olika behov har vi fått arbeta parallellt med två spår under det gångna året när samtalen förts mellan de båda organisationerna. Hela tiden med fokus på att enas, men ha alternativ om samtalen hade avbrutits, fortsätter han.

Kommitté arbetar vidare

Nu närmast bildas en kommitté, sammansatt av representanter från både Geotec och Avanti. Den skall bland annat ta fram ett nytt varumärke för den nya föreningen och för Borrsvängen. I november ska så båda föreningarna ha nya stämmor och rösta om sammanslagningen en andra gång.
– Det är då vi knyter ihop säcken. Vi kommer att ha våra stämmor på samma plats och blir det bifall även vid dessa andra omröstningar kommer den nya föreningen att kunna ha sin första stämma omgående, säger Fredrik Ahlqvist.

Nytt namn och logga

Kommittén kommer nu att jobba vidare utifrån det gemensamma måldokument som tagits fram.
– Bland annat ska den nya föreningen ha ett helt nytt namn, ny logga och ny grafisk profil, säger Fredrik Ahlqvist och betonar ett par av de avgörande faktorer som talar för en sammanslagning:
– En av de stora vinsterna är att vi får en mycket större tyngd när vi som en förening representerar hela branschen när vi bedriver lobbyarbete och är remissinstans. Vår bransch är i förändring och det ställs undan för undan större krav på oss alla, oavsett man är liten eller stor. Tillsammans får vi en starkare ekonomi och blir en större kraft.
Göran Persson:
– Många tänker att gemytet som man har i mindre gruppering riskerar försvinna. Någon har nämnt en farhåga med att medlemmen inte kommer ha samma möjlighet att påverka i en stor organisation. Det är viktigt att vara lyhörd för farhågor, då dessa kan vändas till något positivt i en ny enad organisation.

Starka tillsammans

– Vi har spännande framtidsmöjligheter – bland annat kring borrhålslager för fjärrvärmebranschen och halkbekämpning av vägar. De möjligheterna tar vi bättre tillvara om vi arbetar tillsammans.
– På samma sätt är det med de orosmoln vi ser. Borrstoppet i Stockholm är ett av dem, framväxten av kommunala ”fjärrvärmezoner” ett annat. Det krävs en stark organisation för att tackla dem, säger Fredrik Ahlqvist.
Mycket återstår, betonar hant. Inte minst valberedningen har ett stort jobb.
– Men vill vi så går det och nu har ju båda föreningarna visat att vi vill. Det är egentligen inget unikt att två branschorganisationer går samman, vi har ett färskt näraliggande exempel i när SVEP och KV-företagen blev SKVP. Det finns arbetssätt och rutiner för hur det här ska gå till.

Text: Jörgen Olsson

Branschgrannar: Ny ordförande för BOS

Mattias Höglund, vd och marknadschef på Pollex AB, är ny ordförande för Branschorganisationen Schaktfritt, BOS.

– Vi har också nyligen tagit in fyra nya medlemsföretag. Det är både glädjande och viktigt, eftersom det ger oss större möjligheter att nå ut. Nu är vi totalt elva medlemmar i BOS, säger Mattias Höglund till Borrsvängen.

Mattias Höglund, vd för Pollex och ny ordförande för Branschorganisationen Schaktfritt, BOS.

De nya medlemmarna är Swoosh i Umeå, Nordic Drilling System i Gävle, Railcare i Skelleftehamn och TSB Borrentreprenad i Sollefteå.
BOS styrelse har fattat ett beslut om att jobba hårdare för att öka marknaden för schaktfritt.
– Vi vill nå ut med information om våra tekniska lösningar på en högre nivå än beställarna. Bland annat vill vi nå Trafikverket, länsstyrelserna och politiker på olika nivåer. Närmat på agendan står att ta fram en strategi för hur det arbetet ska bedrivas, säger Mattias.

Text: Jörgen Olsson

Rådet för samhällsbyggnad: Det behövs mer geologi i samhället

Ett forum för dialog och utbyte av information – och ett fönster för branschen till Näringsdepartementet. Med Rådet för samhällsbyggnad vill SGU hålla örat mot marken.

Två gånger om året samlas Rådet för samhällsbyggnad, ett av flera så kallade användarråd som SGU driver.

Charlotte Defoort, hydrogeolog på SGU. Foto: SGU.

– Vi använder råden för att berätta om vår verksamhet med de aktörer som använder vår information och för att få veta vad branscher och samhälle behöver. Vi vill samtidigt veta vad som är på gång i de olika branscherna. Det är ett informationsutbyte om samhällsutvecklingen utifrån ett geologiskt perspektiv, säger rådets sekreterare Charlotte Defoort, hydrogeolog på SGU.

Informationsutbytet är viktigt för att SGU ska kunna anpassa sin verksamhet efter omvärldens förväntningar och möta de behov som finns.

– Vi vill komma ut så bra som möjligt med den information vi har, förklarar Charlotte Defoort.

Förutom att de olika representanterna berättar vad som är nytt inom deras områden och vilka frågor som är viktiga och kanske kritiska, görs ett antal olika presentationer där SGU eller någon annan aktör gör fördjupningar.

– Vid de senaste mötena har vi berättat om vår grundvattensatsning och vårt maringeologiska arbete.

Mer geologi i samhället

En återkommande fråga är bristen på geologisk kompetens. Universiteten och högskolorna saknar studenter samtidigt som professorerna är på väg mot pension.

– Byggbranschen skriker efter folk och konsulterna har svårt att hitta geologisk kompetens. Vi ser i rådet att det behövs mer geologi i samhället, säger Charlotte Defoort.

De viktigaste frågorna som kommer upp på rådets möten, exempelvis kompetensbristen, sammanfattas av SGU som sedan lyfter dem vidare till Näringsdepartementet. Rådet blir på så sätt även en kanal till politikerna för branschen.

Viktig instans

Johan Barth, vd på Geotec och ledamot i rådet, lyfter just informationsutbytet som centralt för Geotec och borrbranschen.

– SGU är en extremt viktig instans för våra medlemmar. Myndigheten sitter på både grundläggande geologisk information och information som är viktig ur energi- och livsmedelssynpunkt. Dessutom förser våra medlemmar SGU med data kring geologiska förhållanden genom att lämna in brunnsprotokoll.

– Det är ett väldigt bra forum för att få information från SGU, men även att kunna föra fram egen information och synpunkter som samtidigt når de andra aktörerna i rådet, förklarar Johan Barth.

Grundvattenfrågor är generellt viktiga menar Johan Barth och lyfter särskilt fram hur skyddsområden kring grundvattnet ska utformas och vilka restriktioner som ska gälla.

– Här har SGU och brunnsborrarna ofta samma syn, medan kommunerna kan ha en annan uppfattning. Det är ett exempel då rådet är ett viktigt forum för dialog.

Text: Lars Wirtén

Rådet för samhällsbyggnad

SGU:s råd för samhällsbyggnad är ett organ för informationsutbyte och diskussion om frågor rörande geologisk information för en hållbar utveckling inom samhällsplanering och samhällsbyggnad.

I rådet är följande aktörer, utöver Geotec, representerade: Svenska Teknik & Designföretagen, Trafikverket, Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges Bergmaterialindustri, Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Boverket, Statens geotekniska institut, KTH, ÅF, NCC och Göteborgs stad. Ordförande är SGU:s generaldirektör Lena Söderberg.

Christofer har fått smak för geoteknik

”Att borra ser kanske inte så glamoröst ut, men jobbet kan vara så mycket mer”, säger Kristofer Andersson som under våren har gjort praktik.

Från Nordsjöns svall och brus till fast mark på Västkusten. Christofer Andersson, som under våren gör praktik i utbildningen till borrtekniker, lämnade oljeplattformen och fann sitt kall i geotekniska undersökningar.

I sex år arbetade Christofer Andersson som borrtekniker offshore på en borrplattform i Nordsjön. Men till slut lockade land och en tillvaro som passade att kombinera med familjeliv. Han fick upp ögonen för den utbildning till borrtekniker som Geotec nu har drivit i snart 30 år.

– Jag läste om utbildningen i en annons och tänkte att det arbete den ledde till liknade lite det jag gjorde på Nordsjön, det skulle nog passa mig, berättar Christofer Andersson.

Hans erfarenhet från riggen visade sig vara helt rätt för att platsa på utbildningen till borrtekniker och i höstas satte Christofer Andersson sig på skolbänken, på Hvilan Utbildning utanför Malmö. Han hade förvisso utbildning för oljeborrning, från en teknisk yrkeshögskola i Norge, men arbetet i Nordsjön skiljer sig från det på land.

– På Nordsjön borrade vi ner till 10 000 meter, och i helt andra dimensioner, konstaterar han.

Inspirerande praktik

Praktikperioden ledde Christofer Andersson till Geogruppen AB i Göteborg.

– Jag hade planerat att vara på två arbetsplatser för att få en varierad praktik, men jag har helt fastnat för geoteknik och stannar här. Det är något med jord- och bergarter som lockar. Bara en sådan sak som att de har funnits där i tusentals år, till och med miljoner, och att du kan se dess lager och skiftningar när du går i terrängen!

– Det krävs en hel del av dig som borrare, du måste hela tiden tänka efter hur lagren ser ut där nere. Du blir aldrig fullärd. Geologi och geoteknik är viktigt och jag hade gärna läst mer av det under utbildningen.

Även om geoteknisk sondering och provtagning är annorlunda mot brunnsborrning är utbildningen till borrtekniker en bra grund, tycker han. Lönebilden ser bra ut i jämförelse med andra hantverksyrken, om än han inte kommer i närheten av förtjänsterna på Nordsjön.

Under våren har Christofer Andersson och kollegorna bland annat uppdrag inom en geoteknisk undersökning i Kungsbacka. Det blir en hel del geoteknisk sondering inför grundläggningen i olika villaprojekt, och praktiktiden har även tagit honom tillbaka till Norge för kärnborrning vid ett brobygge i Fredrikstad.

– Omväxlingen roar mig, det är utvecklande med olika sonderingsmetoder och jobbet är mer spännande än jag kunde tro. Att borra ser kanske inte så glamoröst ut, men jobbet kan vara så mycket mer.

Han blir inte svaret skyldig på vad han önskar sig, när han nu står till arbetsmarknadens förfogande:

– Ett jobb inom geoteknik, det är det jag söker. Det är en lite smalare nisch än att borra brunnar, arbetstillfällena är kanske inte lika många, men jag tror att om du bara har bestämt dig ordnar det sig, då blir du det du vill!

”Det är inte något besvär att ta emot praktikanter”, säger Mikael Lilja, vd för Geogruppen.

Branschen vill se bredd

Mikael Lilja, vd för Geogruppen, ser positivt på att ta emot praktikanter.

– Det är första gången vi har en praktikant i fält. Det är inte något besvär att ta emot praktikanter, inte när de är som Christofer som tar för sig av arbetsuppgifterna och är nyfiken och ställer frågor.

Geogruppen har uppdrag inom både brunns- och energiborrning samt geotekniska undersökningar. Mikael Lilja hade gärna sett att utbildningen till borrtekniker gav lite mer kött på benen när det gäller den senare inriktningen.

– Det skulle vara bra om utbildningen var något mer allround och gav bättre insikt i kärnborrning och geoteknisk sondering. Maskinerna är smidigare och det ingår mer kundkontakt i jobbet, och det tror jag dessutom skulle locka fler tjejer till utbildningen.

Även Daniel Rönnängsgård, produktionschef på Tautech AB i Göteborg, är positiv till praktikanter. De hyr ut personal och utrustning inom främst grundläggning och är intresserade av att ta emot borrelever.

– Då får vi en chans att ta pulsen på dem samt att de får en tydligare bild av vad yrket handlar om.

Han tycker att det vore värdefullt om blivande borrtekniker erbjöds att välja inriktning under utbildningen. Företaget söker kompetens inom grund- och anläggningsborrning och det är lika viktigt att eleverna kan fördjupa sig i detta som i brunns- eller undersökningsborrning, menar han.

– Branschen blir allt mer specialiserad. Då krävs bra kunskap inom respektive område. Det är superviktigt!

Daniel Rönnängsgård, produktionschef på Tautec, efterlyser möjlighet att välja inriktning på borrteknikerutbildningen.

 

Christofer Andersson om att bli borrare:

  • Utbildningen ökar chanserna att få de intressantaste uppdragen inom borrning.
  • Utbildningen ger omfattande kunskaper i att borra, och vissa geotekniska kunskaper.
  • Arbetet är relativt tungt, men omväxlande.
  • Arbetsmarknaden ser bra ut, liksom arbetstider och lön.

Geotec om utbildningen till borrtekniker:

  • Det är bra med erfarenhet av exempelvis maskin-, bygg- eller anläggningsarbete.
  • Tyngdpunkt på vatten- och energiborrning samt grundläggning.
  • Prospekteringsborrning och geoteknik ingår.

 

Text: Mia Ising

Foto: Karin Andersson

 

Nytt från övriga Norden

Två glada utbildningsnyheter, välfyllda orderböcker och en reviderad brunnsnorm. Men också en giftskandal och problem med oseriösa företagare. Borrsvängen har kollat läget med de nordiska syskonorganisationerna.

Danmark

I Danmark har FDB, Foreningen af Danske Brøndborere, äntligen gått i mål med sin strävan att få den officiella brunnsborrarutbildningen flyttad från Århus Tech till VIA University College i Horsens.
– VIA har betydligt större kompetens och bättre förutsättningar för att sköta utbildningen. I samband med flytten ser vi också över innehållet i utbildningen. En del av kursinnehållet behöver moderniseras och eventuellt kommer vi också att lägga till något eller ett par nya moment, säger FDB:s styrelseordförande Christian Christiansen.

Gift i dricksvattnet

Danmarks skakas annars av en dricksvattenskandal, sedan rester av insektsgift hittats i dricksvattnet på flera håll i landet.
– Det är ett nytt insektsgift, som framför allt används i områden där det odlas mycket rovor och lök. Framför allt är Fyn och Lolland drabbat, men även flera andra delar av landet, säger Christian Christiansen.
De uppmätta mängderna är små, men Danmark absolut nolltolerans mot insektsgift i vattnet.
– Det är mycket fokus på hur problemet ska lösas. På många av platserna tas vattnet från gamla filterbrunnar och de vattenverk som är berörda har börjat anlägga nya brunnar.

Finland

Den finska branschorganisationen Poratek har nyligen uppdaterat och publicerat sin standard för geoenergibrunnar, Normienergiakaivo -17.
– Den främsta nyheten är att vi strukit kravet på att en energibrunn ska ha diametern 140 millimeter eller mera. 80–90 procent av alla energibrunnar i Finland är 115 millimeter. I övrigt förtydligas en del av skrivningarna som gäller miljöskydd när man anlägger en energibrunn, säger Porateks vd Timo Rajala.
Vidare fortsätter Poratek att växa och föreningen har nu 22 borrande medlemmar och 20 partners, främst i form av leverantörer.
– Nyligen fick vi bra reklam, när Jimmy Kronholm var på finsk TV i egenskap av Porateks ordförande och tipsade fritidshusägare om vad de ska tänka på när det gäller enskilda brunnar i samband med att sommarsäsongen börjar.

Fler stora projekt

På marknadssidan noterar man i Finland en kraftig ökning av antalet stora projekt.
– Mängden projekt med tio brunnar på 350 meter eller mer ökar stadigt, säger Timo Rajala och konstaterar även att Finland följer Sverige när det gäller brunnsdjup:
– Vi borrar djupare och djupare. Överlag har finska borrare mycket att göra – ordervärdet är detsamma från årsskiftet till nu som motsvararande period i fjol.

Norge

Även från Norge kommer positiva nyheter när det gäller utbildning av borrare. Till slut har nämligen nu den norska regeringen sagt ja till att inrätta en offentlig utbildning.
– Det blir två år på gymnasiet och två år som lärling på företag, sedan examen och därefter får man sitt fackbrev och är färdig borriggsförare, berättar Einar Østhassel, branschdirektör på Maskinentreprenörernas Förbund, MEF, i Norge.
Det innebär att brunnsborrare om några år kommer att vara ett ”erkänt” yrke med samma struktur på utbildning som till exempel snickare, elektriker eller gjutare.
– Även grundläggningsbranschen har varit med på resan och kommer att få en liknande offentlig utbildning.

Kollektorer ska studeras

I Norge startas även ett stort projekt som syftar till att utvärdera och jämföra kollektorer. 27 olika partners, däribland Svenskt Geoenergicentrum är med i arbetet som finansieras av Norges forskningsråd.
– I övrigt borras det mycket i Norge, men priserna är låga. Vi har stora problem med utländska företag som inte tar varken socialt ansvar eller arbetsgivaransvar och därför kan lägga sig 20–30 procent under seriösa entreprenörer, säger Einar Østhassel.

Text: Jörgen Olsson

Nationellt dricksvattenråd utreds av Livsmedelsverket

Livsmedelsverket har fått i uppdrag av regeringen att inrätta ett nationellt dricksvattenråd. Hur det ska arbeta och med vilka frågor utreds just nu av Livsmedelsverket.

Per-Erik Nyström, Livsmedelsverket. Foto: Privat

Ett nationellt dricksvattenråd ligger i linje med vad Dricksvattenutredningen föreslog när den lades fram 2016.
– Den utredningen tittade på om vi gör tillräckligt mycket för att klimatanpassa produktionen av dricksvatten. Där finns en del utmaningar, konstaterar Per-Erik Nyström, nationell dricksvattensamordnare på Livsmedelsverket.
Rådet syftar till att nationella myndigheter och länsstyrelser ska samarbeta och samverka mer, främst kring den kommunala dricksvattenförsörjningen. Huruvida enskilda vattenbrunnar kommer att ingå i det nya rådets arbetsområde är oklart.
– De har väl inte högsta prioritet i utredningen, men det är såklart något vi måste överväga. Livsmedelsverket har informationsansvar kring enskilda brunnar, men de regleras inte på samma sätt som det kommunala dricksvattnet. Men vi tycker att frågor kring enskilda brunnar är viktiga, inte minst ur hälsosynpunkt. Det finns mer att göra där, säger Per-Erik Nyström.

Stor fråga

Rådet ska inte bara arbeta med klimatanpassning och krisberedskap, utan även med att säkra kvaliteten på dricksvattnet genom ”ett sammanhållet arbete från täkt till kran”. Även kunskapsutveckling, distribution och produktion av dricksvatten kommer att ingå i rådets arbetsområde.
– Dricksvattenfrågan är mycket större än de flesta tror. Det är många myndigheter som arbetar med vattenresursen, dricksvattenproduktion, hälsa och säkerhet.
Det nationella dricksvattenrådet ska utöver Livsmedelsverket bestå av Havs- och vattenmyndigheten, Boverket, Folkhälsomyndigheten, SGU, Kemikalieinspektionen, SMHI och Trafikverket. Dessutom ska länsstyrelserna och kommunerna representeras.
I december ska Livsmedelsverket rapportera arbetet till regeringen. Det befintliga Nationellt nätverk för dricksvatten kommer att fungera som vanligt tills det nya rådet är på plats.

Text: Lars Wirtén 

Slopat borrstopp i Stockholm

I månadsskiftet april/maj kom beskedet från exploateringsnämnden i Stockholm: Det blir inget politiskt beslut i frågan om borrstopp. Nu permanentas Trafikkontoret som remissinstans och tankarna på att införa borrstopp verkar vara ett minne blott.

I början av december gick Stockholm stad tillbaka till det gamla förfaringssättet, där trafikkontoret är remissinstans på ansökan om borrningstillstånd istället för exploateringskontoret. Men exploateringskontoret ville lägga fram ett ärende under första halvåret till exploateringsnämnden för att få ett politiskt beslut på ett borrstopp och att återfå rollen som remissinstans. Men politikerna i nämnden nobbar ärendet.

– Vi fick besked i månadsskiftet april/maj att nämnden inte kommer att ta upp ärendet och att Stockholm stad återgår till de tidigare rutinerna där trafikförvaltningen är remissinstans, säger Johan Barth, vd på Geotec.

Försäljningen störtdök

Beskedet är en stor framgång för branschen. Geotec, Avanti och Svenska Kyl- och värmepumpföreningen bildade i höstas en arbetsgrupp för att förmå Stockholm att häva borrstoppet, som fick allvarliga konsekvenser för många företag.

– För företagen inom borr- och värmepumpbranschen innebar stoppet mycket stora och negativa konsekvenser. Försäljningen av fastighetsvärmepumpar störtdök i Stockholm. Omfattningen var så pass stor att en total nedgång i försäljningen i hela landet om 16 procent kunde uppmätas under hösten. Motsvarande siffra för samma period 2016 var en tillväxt om 30 procent, säger Per Jonasson, vd på Svenska Kyl & Värmepumpföreningen.

Framgångsrik strategi

Arbetsgruppen lade upp en strategi för hur frågan skulle kommuniceras och vem man skulle adressera. Strategin omsattes sedan i debattartiklar och brev till samt möten med ledamöterna i exploateringsnämnden. Politikerna tog uppenbarligen intryck av arbetsgruppens budskap.

– Det här visar på styrkan när flera organisationer samarbetar. Arbetsgruppen har fungerat mycket bra och det är ett väldigt skönt besked att Stockholm stad nu återgår till tidigare rutiner, säger Johan Barth.

Text: Lars Wirtén

Växjö kräver kompletteringar vid ansökan om borrning

Växjö kommun har vid ett par olika tillfällen begärt in kompletteringar till ansökningar om borrningstillstånd för geoenergianläggningar. Bland annat vill man bedöma ekonomin i projekten.
– Det står tydligt i miljöbalken att vi ska göra en ekonomisk rimlighetsbedömning, säger Madeleine Karlsson, förvaltningschef på miljö- och hälsoskyddskontoret i Växjö.

Det senaste fallet gäller en större industrilokal. Efter sju veckors handläggningstid och begäran om kompletteringar två gånger, gav kommunen borrningstillstånd. Kompletteringar till en ansökan är kanske inget uppseendeväckande i sig. Det som väcker frågetecken kring Växjö kommuns agerande är motiveringen.
Miljö- och hälsoskyddskontoret kräver att den sökande ska redovisa hur anläggningen uppfyller miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Dessa lyder: ”Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand ska förnybara energikällor användas.” Geoenergi uppfyller väl dessa krav.

I Växjö finns en teknik som kan vara bättre ur miljösynpunkt”, säger Madeleine Karlsson, förvaltningschef på miljö- och hälsoskyddskontoret i Växjö, och syftar på det kommunala energibolagets produktion av fjärrvärme. Foto: Martina Wärenfeldt.

– Men är det verkligen säkert att värmepumpar är den bästa tekniken för Växjö? Vi har en fjärrvärme med otroligt fina miljösiffror. I Växjö finns därmed en teknik som kan vara bättre ur miljösynpunkt, menar Madeleine Karlsson.

Specifikt för Växjö

Geotec har inte fått signaler om att några andra kommuner begär in den här typen av kompletteringar, som dels innebär mycket merarbete för entreprenörerna, dels riskerar att försena ett projekt.
– Det kanske är specifikt för Växjö eftersom vi i princip bara använder förnybart bränsle i fjärrvärmen. Ska vi då bara godta att man vill använda geoenergi när det inte handlar om små villaanläggningar? Vi tycker inte det. Vi vill istället få in ett underlag för att kunna bedöma vilken teknik som är bäst, förklarar Madeleine Karlsson.
Det är inte bara rent miljömässiga bedömningar kommunen vill göra. Även när det gäller ekonomin i anläggningen vill kommunen ha ett finger med i spelet.
– Vi måste bedöma om det är rimligt att det kostar mer med den ena eller andra tekniken. Det står tydligt i miljöbalken. För att kunna göra det måste vi veta vad den ena tekniken kostar i förhållande till den andra.

Kommer det här att bli ett standardförfarande vid borrningsansökningar i Växjö?
– Det kan jag inte svara på. Det här senaste fallet var speciellt eftersom det är en så stor anläggning. Men vi behöver komma in tidigare i processen så att vi kan informera om att det finns en annan miljövänlig teknik som alternativ. Vi vill inte hamna situationer där företag i ett sent skede måste byta teknik.

Är det en öppen målsättning att Växjö kommun vill styra in alla på att använda den kommunala fjärrvärmen?
– Nej, vi vill styra in de sökande på den bästa tekniken.

Men det är fjärrvärme du exemplifierar med?
– Nej, geoenergi kanske matchar fjärrvärmen, men vi måste få in ett underlag så att vi vet det. I det här fallet var tydligen geoenergi den bästa tekniken.

Uppfyller kraven

Johan Barth, vd på Geotec, får känslan att Växjö medvetet försöker försvåra för installatörer och därmed geoenergin. Att geoenergi uppfyller kraven i miljöbalken menar han är vedertaget och knappast kan ifrågasättas.
– Miljööverdomstolen har dessutom slagit fast att det inte går att hävda att geoenergi är ett sämre miljöval än fjärrvärme.
Det som upprör Johan Barth mest är att kommunen lägger sig i näringslivets egna lönsamhetsbedömningar och ekonomiska kalkyler.
– Det anstår inte en kommun att fråga hur ett företag investerar sina pengar i den här typen av energilösningar. Det är väl känt att geoenergin ger en ekonomisk fördel på sikt. Det kan många kommuner skriva under på och är skälet när de väljer att anlägga geoenergi i skolor och andra kommunala verksamheter. Geoenergin är bevisligen lönsam gentemot alternativen. Jag har svårt att tro att samma fråga ställs till en kund som vill koppla upp sig mot fjärrvärmen, säger Johan Barth.

Text: Lars Wirtén

Tuffa förhållanden när eleverna borrade i fält

Christofer Andersson, Majed al Othman och Saga Hasund utför det sista momentet i installationen och monterar lock på brunnen. Foto: Johan Andersson.

Under ett par veckor i månadsskiftet januari-februari drog eleverna i borrteknikerutbildningen åter ut i fält – den här gången för att omsätta teoretiska kunskaper till verklig borrning.

Den första veckan ägnades åt att borra två filterbrunnar i ett grustag i skånska Blentarp mellan Lund och Sjöbo. Ett rejält ruskväder med regn, snöblandat regn och rejäl blåst gjorde att eleverna fick en bra ”reality check”.

– Det här blev en nyttig erfarenhet, att få känna på verkligheten även under mindre gynnsamma omständigheter. Det var lerigt och blött och de hade svårigheter att ta sig till och från borrplatsen, säger Johan Andersson på Geotec.

Utöver själva borrningen ingick alla moment vid en installation: foderrör svetsades, filter monterades, brunnarna rensades, el installerades, pumpar monterades och provades och kapaciteten mättes. Därefter avinstallerades och fylldes den ena brunnen helt. Den andra brunnen behölls, men alla installationer togs bort.

– Eleverna är duktiga, det är en bra årgång. De flesta är väldigt intresserade och aktiva. Och de bangade inte för vädret, säger Kenneth Nilsson på Kristianstad Water som var utbildare den första veckan.

Borrade ner till 70 meters djup

Under den andra veckan flyttades riggen till Stenberget inte långt från grustaget och eleverna fick borra i berg under Jan Berglunds ledning från Jannes Brunnsborrning. Även här lyckades man få vatten i brunnen.

– Vi borrade ner till 70 meters djup och de fick uppleva hur det går till när man hittar en vattenförande spricka. Det gav också tillfälle att diskutera exempelvis hydraulspräckning när man inte hittar vatten.

Sista dagen fick eleverna möjlighet att ställa frågor som de hade samlat på sig under fältborrningarna.

– Det uppskattade de väldigt mycket, det kan vara svårt att ställa frågor när man står ute med hörselkåpor på.

Ett mångfacetterat yrke

Jan Berglund tycker att årets klass är en av de bästa grupper han har haft.

– Alla var intresserade och tog emot kunskapen på ett bra sätt. Det här är ett mångfacetterat yrke med många olika moment som kräver olika kompetenser. Det har de fått inblick i nu under tuffa förhållanden, säger Jan Berglund.

– De här veckorna är som en förpraktik till praktiken, där eleverna får möjlighet att prova sina teoretiska kunskaper på ett bra sätt, förklarar Johan Andersson på Geotec.

Mellan den 5 mars och 18 maj är eleverna ute på praktik och är därefter färdiga borrtekniker.

Text: Lars Wirtén

Saga Hasund svetsar ett foderrör och säkerställer att det håller tätt. Foto: Johan Andersson.

Ibland sitter det hårt inne! Norbert Kaczmarczyk, Miroslaw Kowalski, Christoffer Stoltz och Majed al Othman får med förenade krafter loss en koppling som kärvar på pumpen. Kenneth Nilsson från Kristianstad Water övervakar att allt går rätt till. Foto: Johan Andersson.

Borrning i berg under blå himmel. Andra veckan erbjöd torrare förhållanden än första borrningsveckan. Samtidigt blåste det hårt och var kallt. Mhadi Muse, Majed al Othman, Norbert Kaczmarczyk, utbildare Jan Berglund från Jannes Brunnsborrning, Miroslaw Kowalski, Christoffer Stoltz och på knä Tony Urbanek framför utbildningsriggen. Foto: Ali Mohammed.