HP Borrningar – mer än ett borrföretag

Trots stolta traditioner i familjeföretaget vill Göran Persson, andra generationens borrare, gärna se HP Borrningar som mer än ett borrföretag. Han har familjen med på denna resa. I svågern Tony Jernström har han också en vd, villig att gå samma väg. Att bygga nätverk är A och O för de båda kollegorna, de vässar och vidgar sin kompetens och sitt utbud genom noga valda samarbetspartners.

Det var min pappa Yngve som startade företaget tillsammans med en kollega, två unga pågar som ville tillgodose skåningarnas behov av rent vatten. HP står för Henning och Persson, berättar Göran Persson, delägare och arbetande styrelseordförande.

Platsen var Hallaröd utanför Höör, och många uppdrag tog plats på Hallandsåsen. Sedan dess har det runnit mycket vatten under broarna. Göran Persson och hans syster Anette Jernström tog över företaget och de har funnit sin vd i civil- ingenjören, maken och svågern Tony Jernström. Med honom har hållbara energilösningar fått en allt mer central roll i det idag Klippanbaserade företaget. Visionen ”Livskvalitet genom rent vatten” handlar idag lika mycket om energi.

Lilla Klåveröd

Borrsvängen besöker HP Borrningar på deras kursgård i Lilla Klåveröd, mitt på Söderåsen. Här, i en bedårande miljö, tar de emot såväl studenter och forskare som kunder och samarbetspartners. Det är en mötespunkt med fokus på vatten och energi, en plats för att göra studier och demonstrera utrustning såväl som att knyta kontakter och göra affärer.

– Såklart är vi affärsdrivande, men det är min övertygelse att vi måste ta vårt arbete ytterligare ett steg. Vi arbetar för klimatet och en grön omställning i allt vi gör, säger Göran Persson.

Gården har fått alla moderna energilösningar. Här finns nio undersökningsbrunnar och flera av dem tjänar fastigheten, som vattentäkt och för akvifervärme. Det goda dricksvattnet tas från en egen brunn och har varumärkesskyddats som ”Ekologiskt vatten”.

– Rent vatten är verkligen en hjärtefråga för oss och vi vill gärna dela med oss av vår kunskap. Här har gjorts flera examensarbeten genom åren.

Gränsöverskridande arbete

Efter en rundtur bland borrhål och diverse utrustning tar Tony Jernström snabbt taktpinnen vid konferensbordet och passar på att beskriva HP Borrningar som ett högteknologiskt företag. Han själv svarar för företagets utveckling vad gäller energi och energisystem. Göran Persson projektleder tjänster inom vatten och vattenrening. Allt tillsammans med det 20-talet anställda och i samarbete med dotterbolag och partners.

– Vi växer genom engagemang, vi har under många år ingått samarbeten och delägarskap med företag i vår sfär. Exempelvis är Skånska Energilösningar ett dotterbolag för att kunna möta behovet av klimatsmarta energilösningar, liksom Geobatteri. All den teknik vi arbetar med i vårt och våra delägda bolag kan vi lära oss mer om och utveckla här på gården, säger Tony Jerntröm.

De ingår också i ett nätverk med en rad större företag, där HP Borrningar har den drivande rollen. Här ingår aktörer som Dahl, Optimera och Saint Gobain. Ibland har HP Borrningar huvudansvar för en entreprenad och ibland är man underentreprenör.

– På så sätt är vi fortfarande det lilla familjeföretaget men vi kan konkurrera med stora företag. Det är den väg vi valt, framför att växa organiskt. Idag ser jag oss som en komplett leverantör av vatten- och energilösningar. Borrhålet är bara en del.

Kunderna är allt från fastighetsbolag, kommuner och lantbruk i mellersta Sverige och privata brunnsägare i Skåne, Halland, Blekinge och Småland samt Öland till entreprenader i norra Europa. HP Borrningar har mer än 10 000 borrade brunnar bakom sig.

– Just nu provborrar vi för en energilösning till ett sjukhus i Polen, berättar han.

Två män och en firma – svågrarna Göran Persson och Tony Jernström har drivit familjeföretaget HP Borrningar i Klippan AB tillsammans i snart 30 år, som delägare och arbetande styrelseordförande respektive vd.

Akademi + industri = sant

Tony Jernström utvecklar sina tankar vidare om värdet av att arbeta gränsöverskridande. Han vill inspirera andra att öppna dörren för stora som små samarbeten i branschen, och att våga möta studenter, forskare och andra som besitter en kunskap och kompetens som kan komplettera det egna arbetet. Vägen till framgång för det borrföretag som vill vara mer än ett borrföretag går också via möten med akademin, menar han.

För HP Borrningar har det varit en nyckel till framgång att de aldrig varit rädda för utmaningar. De är teknikfreak och nördar, menar Tony Jernström medan Göran Persson föredrar att beskriva dem som nyfikna och vetgiriga. Hur som, varje steg de tar framåt tar de med eftertanke.

Som när de gjorde provborrningar vid tunnelbygget på Hallandsås, ett utsatt och i särklass utmanande projekt. HP Borrningar valde att se det som en lärotid med möjlighet att vässa sina kunskaper samtidigt som de byggde ett nätverk.

– Jag tror att man ska se möjligheter i både det lilla och stora. Borrbranschen har förändrats och det är häftigt att se vilka möjligheter det ger. Vi lär oss något nytt varje dag, alla våra uppdrag är utvecklande. Vi är verkligen i en dynamisk och föränderlig bransch, konstaterar Göran Persson.

Forskning är framtiden

Framtiden för det dynamiska företaget, med sina entusiastiska företrädare, hur ser den ut?

Den yngre generationen vill se mer energieffektiva lösningar och då gäller det för oss att vara lyhörda för vad som händer i omvärlden. Ännu mer forskning och utveckling hoppas vi på. Det är nödvändigt inte enbart för våra affärer, utan också med tanke på det klimatarbete och den gröna omställning vi alla har att bidra till.

– Vi måste bli ännu bättre på att samverka och mötas kring hållbara insatser. Om tio år ingår företaget i ett ännu större sammanhang.

Det säger han utan att tveka, Tony Jernström, och utan att överlägga med sin svåger och styrelseordförande, Göran Persson. Men de vet ju var de har varandra, efter snart 30 år som kollegor.

HP Borrningar

Startade: 1959.

Arbetsområde: Borrning för vatten, energi och anläggning. Vattenanalys och -rening, helhetslösningar inom förnyelsebar energi och andra uppdrag genom sitt partnerskap.

Ägare: Göran Persson och Anette Jernström.

Antal anställda: 22, och drygt 70 i gruppen av delägda bolag.

Borriggar: Sju egna samt förfogar över tio stycken totalt, med flera olika borrtekniker.

Maskinstall: Elva kompressorer, tio specialenheter som pumpar och grävmaskiner.

Omsättning:46 miljoner, och 170 i de delägda bolagen.

Resultat: 5,6 miljoner.

Geografiskt område: I dagsläget allt från borrning för kommuner i mellersta Sverige och vattenborrning för privatpersoner i söder till energiborrning i Polen.

TEXT: MIA ISING FOTO: KENNET RUONA

Martin sätter värmepumpen på världskartan

Chef för internationella affärer inom Nibe, president för den europeiska branschorganisationen och styrelsemedlem i den amerikanska – Martin Forsén är en man med makt och mycket kunskap inom värmepumpar. Oförtröttligt arbetar han för en fossilfri framtid, från Stockholm såväl som Bryssel och Washington.

På hemmaplan axlar han en tung roll inom Nibe Energy Systems, och som om inte det räckte är han president för European Heat Pump Association, EHPA. Det innebär hårt arbete i den belgiska huvudstaden. För några år sedan tog han även plats vid styrelsebordet i Geothermal Exchange Organization på andra sidan Atlanten.

– När jag läste energiteknik på KTH blev det tydligt för mig vilken överlägsen teknik värmepumpen är. Då var inte koldioxidutsläpp den största frågan utan fossila bränslen och minskad energianvändning. Vi använde oljepannor till 75 procent och jag insåg att det var helt nödvändigt med en omställning, säger Martin Forsén.

Enkla val

– Jag nördade ner mig i värmepumpar, jag tyckte det var så intressant! Redan då tänkte jag att det bara var en tidsfråga innan branschen skulle växa sig riktigt stor, och då ville jag vara med, fortsätter han.

Martin Forsén övervägde snabbt hur och var han kunde göra nytta med sin kunskap. Han ville arbeta med värmepumpar och helst vara kvar i Stockholm. Svaret han gav sig själv tog honom till Svenska Kyl & Värmepumpföreningen, tidigare Svep, där han blev vd.

– För mig är värmepumpen ett enkelt val. Vem vill inte spara pengar? Det är en drivkraft för mig.

Martin Forséns arbete framstår långt ifrån som enkelt. Uppdraget för NIBE, att ansvara för affärsområdets bevakning och påverkan på utformningen av EU:s energilagstiftning och internationella standarder, bygger både på hans tekniska kunskap och internationella erfarenhet. Han har forskat vid KTH och i den rollen skapade han sig tidigt ett nätverk ute i Europa.

– Jag försöker hålla span på alla lagar och förordningar på EU-nivå som påverkar vårt produktområde. Som byggregler, produktförordningar och direktiv som rör energi. Industrin har en viktig roll i att bevaka och vara remissinstans. Vi har detaljkunskap ner på skruv- och mutternivå.

Nibe, som har sitt huvudkontor i Markaryd, har försäljningskontor i Stockholm och det är härifrån han i möjligaste mån arbetar. Han bor och har familj i Sundbyberg.

Maktens korridorer

Med jämna mellanrum kallar Bryssel, om än inte under pandemin. För sju år sedan valdes Martin Forsén till president för den europeiska värmepumpsföreningen EHPA. Uppdraget är att föra branschens talan i maktens korridorer, att driva lobbning.

– Energiomställningen går fortfarande långsamt i stora delar av Europa. Vi behöver lagar för att påskynda arbetet. Värmesektorn står för knappt hälften av energianvändningen och för en stor del koldioxidutsläpp.

– Från dag ett har EHPA:s vision varit att värmepumpar ska vara ledande när det gäller uppvärmning. I början såg många det som orimligt, även internt. Uppvärmning var inte prioriterat och vår teknik var endast en liten del av marknaden. Så visst har uppdraget haft sina utmaningar.

Skam den som ger sig. På senare år har de fått gehör för sin teknik och sina krav. EHPA ses som en viktig part i debatten, tycker han, man är en given remissinstans. 2020 nämndes värmepumpen i flera publikationer som den viktigaste tekniken för uppvärmning av bostäder. En vitbok indikerar att riktningen på Europas framtida energipolitik bygger på elbaserade värmesystem. Arbetet har burit frukt.

– EU:s mål är att ha infört upp mot 40 procent värmepumpar 2030, för att sedan nå 50-70 procent 2050. Det ser jag som en enorm framgång!

Med tiden har EHAP blivit en allt viktigare röst i debatten.

Vad är det då värmepumpen kan bidra till i miljö- och klimatarbetet, vad kan den göra för energisektorns klimatomställning?

– Tekniken tillgodoser tre avgörande krav: den minskar utsläppen av växthusgaser, den ökar användandet av förnybar energi och den bidrar till ökad energieffektivitet, menar Martin Forsén.

Med all respekt för Martin Forséns kunskap, det är sannolikt också Sveriges långa erfarenhet av värmepumpar som fått EHPA att sätta en svensk vid rodret. Sverige framhålls ofta som ett föregångsland och ses fortfarande som nummer ett, även om Norge och Finland har något fler värmepumpar per capita.

– Vi har fasat ut alla oljepannor i Sverige, vi har minskat koldioxidutsläppen från uppvärmning med mer än 90 procent och vi har minskat användningen av el för uppvärmning med drygt 20 procent. Detta har jag i alla år arbetat för att förankra internationellt.

Tveksam omvärld

Men där är, eller har åtminstone varit, en viss tröghet i värmepumpens internationella karriär. Varför låter inte hela världen sig frälsas?

– Gasen är för billig i många länder, det är politiskt svårt att få till en beskattning av fossil gas. Det finns en energifattigdom i många länder, folk har svårt att betala sin värmeräkning och det sätter press på att inte höja priset på fossila bränslen. Alla länder har inte pris på sina koldioxidutsläpp, och då blir inte fördelen med att investera i värmepump tydlig.

– Det handlar om djupt rotade mönster, om konventionella metoder som är enkla och billiga och som hindrar ett nödvändigt miljö- och klimatarbete.

Närmar sig fjärvärmeindustrin

På hemmaplan hoppas Martin Forsén på ett samarbete med fjärrvärmeindustrin. Han medger att det fortfarande finns ett visst motstånd mellan branscherna.

– Det finns en bild av att det inte är någon klimatnytta med en teknik som är beroende av el, men idag har vi ett överskott av el och den är inte längre sprungen ur kol. Det råder brist på tillräcklig eleffekt, ja, men med tanke på allt fler elbilar kommer nätet att behöva byggas ut.

Martin Forsén tror att värmepumpen kan få en roll om fjärrvärmeindustrin satsar på att återvinna överskottsvärme från exempelvis stora industrier, genom att den matas in och förs vidare ut till fjärrvärmekunderna.

– Det är helt enkelt en otroligt intressant tid nu! utbrister mannen som kommit att viga sitt liv åt värmepumpen.

Martin Forsén

Gör: Svarar för Nibes internationella arbete, leder den europeiska branschorganisationen EHPA samt sitter i styrelsen för den amerikanska branschföreningen GEO.

Ålder: 54 år.

Bor: i Sundbyberg.

Familj: hustru och två halvvuxna barn.

Favoritplats: Alperna.

Alperna med ett ord: Randonnée – en bestigning och skidtur offpist, på bergstoppar där inte liftarna går och där ingen annan kör.

TEXT: MIA ISING FOTO: ANETTE PERSSON

Medlemmarna: Bränslet gör den stora skillnaden

Martin Johansson, FBB Finspångs Brunnsborrning.
Foto: Privat

Hur går det egna arbetet med grön omställning när det gäller till exempel återvinning och bränsleförbrukning? Och hur viktiga är miljöaspekterna i upphandlingar och anbud? Borrsvängen har stämt av läget med några medlemsföretag.

Martin Johansson, FBB Finspångs Brunnsborrning:

– Drivmedlet är det stora området för oss. Vi förbrukar en större mängd diesel i verksamheten och i vår strävan att minska vår påverkan gentemot miljön har vi lyckats reducera mängden bland annat genom att investera i moderna och effektiva borriggar, lastbilar och kompressorer. Vi har också skaffat ett ordersystem som gör att vi kan planera jobben bättre så att våra transporter mellan de olika arbetsplatserna minskar. Bättre planering leder nu till att vi kan utföra våra arbeten mer områdesvis och undviker att köra så mycket kors och tvärs rent geografiskt.

FBB:s satsning på att få ner dieselförbrukningen har burit frukt. Under de senaste tre åren har bränsleförbrukningen minskat med nästan åtta procent.

Återvinningen är ett bekymmer

– Vi sorterar såklart och vi har ett företag som kommer och hämtar vårt verksamhetsavfall. Men när det gäller plastslangen har vi inte riktigt kunnat lösa det, trots att vi försökt hitta olika återvinningslösningar, säger Martin Johansson.

Han upplever inte att kraven på miljöarbete och grön profil har skärpts på senare tid:

– Nej, tyvärr är det så att miljökraven snarare är väldigt lamt formulerade. Det är som att krav kopplade till miljöarbete och certifieringar inte riktigt har slagit igenom på beställarsidan, inte ens när det gäller miljöklassade motorer. Kraven kan finnas från beställare i samband med förfrågningar, men det är tyvärr sällan som det följs upp om entreprenaden verkligen utförs med efterfrågade krav.

Martin skickar också en passning till leverantörerna:

– Vi får till exempel inte tanka vissa fabrikat av maskiner med HVO, för då gäller inte garantin. Jag tycker att leverantörerna har ett ansvar här. Bränslet är den faktor där vi kan påverka som mest och min förhoppning är att vi på sikt kan göra en lika stor omställning som flertalet åkeriföretag har gjort, tycker jag.

Fr v GE Maskintjänsts vd Janne Pellikka och delägare Ralf Eriksson.
FOTO: Kjell Törmä

Janne Pellikka, GE Maskintjänst, Gällivare:

– Borrning är ju en klart mindre del av vår verksamhet, som domineras av jobb med bland annat grävmaskiner och hjullastare. Men vi gör vad vi kan. Det är kompressorernas bränsleförbrukning som är den stora delen kopplad till borrning och när det blir nyinvesteringar ser vi alltid till att satsa på den senaste tekniken med snålare och mer effektiva maskiner.

– Själva har vi geoenergi i alla våra lokaler, bland annat stora maskinhallar och vår mekaniska verkstad. Vi har också två vindkraftverk ute i Kalix skärgård som med 3,8 miljoner KW om året får kompensera en del för det smutsiga vi gör. Vindkraften har vi haft i snart 13 år och vi var också mycket tidiga med geoenergi – företagets grundare såg tidigt fördelarna med det energisystemet.

Tror på el och vätgas i framtiden

– I upphandlingar stöter vi sällan på krav, men vi är noga med att i våra anbud alltid komplettera med förslag på lösningar med till exempel HVO 100 eller andra CO2-kompenserande åtgärder.

– Gruvindustrin är en av våra största beställare och de börjar mer och mer att efterfråga kreativa lösningar, till exempel just när det gäller bränslet. På gruvsidan har man kommit långt med autonoma maskiner och vi tittar även mer på hybridmaskiner med en kombination av förbrännings- och elmotorer. Jag tror att vi är på väg mot en större och större elektrifiering, men man ska inte glömma vätgasen. Den kan få en viktig roll i de stora investeringar som väntar i Malmfälten. Hur och om vätgas kan användas i vår bransch är en fråga för framtiden.

Christian Dunkhols, Lebam Brunnsborrning.
Foto: Privat.

Christian Dunkhols, Lebam Brunnsborrning, Vagnhärad:

– I verksamheten försöker vi göra så litet avtryck vi kan. Vi satsar på moderna maskiner med miljömotorer – det gäller speciellt kompressorer och riggar som går mycket. Vi anstränger oss också för att optimera borrningen, ju fortare det går desto mindre bränsle går det åt. Bränslemängden per dag ökar, men bränsle per borrad meter minskar. Med de kompressorer på 25 bars tryck som vi hade för tio-femton år sedan gick det 2,5 liter diesel per meter, men nu när vi kör med dagerns maskiner och 35 bar ligger vi på strax under 1,5 liter metern. Tyvärr tycker vi att HVO 100 är för dyrt, annars hade vi gärna tankat maskinerna med det miljöbränslet.

Får betala för plastavfallet

– Vi sorterar allt avfall från verksamheten. När det gäller plasten handlar det om så små mängder och vi har hittills varit hänvisade till att lämna det för förbränning. Nu har vi hittat ett ställe i Södertälje, Tveta Återvinning, som tar emot plasten och materialåtervinner den. Men då får vi köra dit den själv och dessutom betala för att lämna det.

– När det gäller upphandlingar kan jag tyvärr inte säga att miljökraven spelar någon stor roll. Det är priset som styr och det är väldigt tydligt när det gäller de stora jobben. Det är väldigt sällan någon kräver ISO-certifiering eller miljömotorer, men det kommer kanske.

TEXT: JÖRGEN OLSSON

Eldrivna kompressorer rycker närmare – och materialen blir alltmer hållbara

Fredrik Ålund, sälj- och marknadschef på Atlas Copco. Foto: Atlas Copco

Kompressorn är den komponent i borrningen som har mest påtaglig och uppenbar påverkan på klimatet, då den drivs med diesel – än så länge ska sägas.

Även hammare och borrkronor har betydelse för klimatavtrycket. Ju fler borrmeter per timme vid ett givet tryck, desto mindre materialåtgång och dieselförbrukning och därmed utsläpp.

Inom gruvdriften har elektriska kompressorer slagit igenom på bred front. För brunnsborrare lyser däremot elektriska alternativ med sin frånvaro. Men den första elektriska, mobila kompressorn som kan leverera tillräckligt högt tryck för brunnsborrning rycker allt närmare. Nyligen lanserade Atlas Copco en mindre eldriven kompressor. Den är frekvensstyrd och ger ett tryck på 14 bar med ett flöde på 23–31 kubikmeter.

– Det är för lite för brunnsborrning, men till vissa grundläggningsarbeten fungerar den, säger Fredrik Ålund, sälj- och marknadschef på Atlas Copco.

Fredrik Ålund tror starkt på elektrifiering av kompressorer och menar att det bara är en tidsfråga innan även brunnsborrare kan köra elektriskt.

– Inom fem år har vi kompressorer som klarar upp till 35 bar. Jag tror till och med att det i framtiden kan bli krav på eldrift i storstäderna.

Flera fördelar

Fredrik Ålund ser både stora miljöfördelar och ekonomiska fördelar med elektriska kompressorer.

– Du slipper hantera diesel med transporter och risk för spill, och givetvis avgasutsläppen under drift. De är också mycket tystare vilket kan vara viktigt i stadsmiljöer. Sammantaget blir arbetsmiljön klart bättre.

– Ser vi det ur ett affärsperspektiv är de mycket billigare att driva, du räknar snabbt hem en elkompressor. Servicekostnaden är, precis som med elbilar, betydligt lägre. Elkompressorer håller också längre, så de behöver inte bytas lika ofta.

Kräver effekt på plats

Idel fördelar alltså. Men det finns en stor utmaning. När allt mer elektrifieras på anläggningsplatserna ökar även kraven på effekt.

– Det kommer ställa stora krav på att planera för både laddning och stora effektbehov. Infrastrukturen för bygg- och anläggningsplatser måste utvecklas.

Utöver mer framdragen effekt lyfter Fredrik Ålund även fram batteriteknik som kan förstärka effekten på plats.

– Vi lanserar mobila batterilager i höst och längre fram kommer vi kunna erbjuda större, containerbaserade batterier.

Biobränslen och bättre styrning

När det gäller befintliga dieseldrivna kompressorer kan alla från Atlas Copco köras på biodrivmedlet HVO 100.

– Många har kört på HVO under lång tid och har goda erfarenheter. Alla kompressorer uppfyller också kraven i Steg V, som är EU:s högsta krav vad gäller utsläpp av kväveoxider, säger Fredrik Ålund.

En bättre motorstyrning sänker förbrukningen och därmed utsläppen av växthusgaser.

– För några år sedan gick vi över från mekanisk till elektronisk styrning, vilket gör motorerna mer effektiva.

Fredrik Ålund känner av ett påtagligt tryck från marknaden i hållbarhetsfrågor.

– För några år sedan fick vi aldrig frågor om miljö och klimat. Nu levereras alla våra maskiner med miljödokument. Både våra kunder och deras kunder efterfrågar den typen av verifieringar.

Hybridrigg på gång

Hardab i Forshaga, som tillverkar och säljer borriggar, har utvecklat en helelektrisk rigg för gruvindustrin. För energi- och vattenborrning driver företaget ett utvecklingsprojekt för att ta fram en hybridrigg, med ett batteripaket och generator/elmotor. För hybridriggen håller Hardab också på att utveckla ett nytt hydraulsystem som kommer att minska bränsleförbrukningen ytterligare.

– Hybridtekniken ger ett energitillskott som gör att vi kan använda en mindre motor med lägre bränsleförbrukning och därmed utsläpp. Elektrifiering kommer mer och mer och vi tror mycket på hybridtekniken. Men vi tror inte på helt eldrivna riggar för energi- och vattenborrning på många år, säger Hardabs vd Bosse Sjöberg.

Skälet är infrastrukturen för el. Det saknas helt enkelt effekt där borrningarna ska göras.

– Du behöver mer ström än vad ett vanligt hus har tillgång till. Vi tror därför på att använda mindre och mer effektiva dieselmotorer som också kan köras på HVO 100, där batterier avlastar vid toppeffekterna, förklarar Bosse Sjöberg.

Hardab driver ett utvecklingsprojekt för att ta fram en elhybridrigg. På bilden en av företagets konventionella dieselriggar. Foto: Hardab

Fokus på material

På Sandvik och Mincon, som tillverkar hammare, borrkronor och annan borrutrustning, ligger fokus på hållbarhet i bokstavlig bemärkelse – det vill säga att produkterna ska hålla längre och klara fler borrmeter på kortare tid.

– Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla ny hårdmetall som håller längre och som gör att det går åt mindre energi i borrningen, med minskade utsläpp av koldioxid som följd. Vi tittar till exempel på hammare som med bibehållen kapacitet förbrukar mindre luft. Det är en självklarhet och samtidigt en utmaning för hela branschen, säger Martin Lundgren, försäljningschef på Sandvik Rock Tools.

Trycket i hållbarhetsfrågor kommer inte i första hand från brunnsborrare, utan från samhället i stort, menar Martin Lundgren.

– Alla stora företag i bygg- och anläggningsbranschen har fokus på hållbarhet i dag. Vi har exempelvis ett program för att återvinna så mycket metaller som möjligt ur begagnade hårdmetallverktyg. Den återvunna hårdmetallen får sedan nytt liv i form av nya produkter, något som gynnar miljön.

Få ut fler meter

Även John Göytil, Sverigechef på Mincon, pekar på vikten av mer hållbara material.

– Det handlar om att få ut fler meter i borrningen. Därför tittar vi mycket på material och materialbehandlingar av alla våra produkter som hammare, borrkronor och borrör.

Inte heller John Göytil känner av något större tryck i hållbarhetsfrågan från brunnsborrarna i bemärkelsen klimat och miljö. Men just när det kommer till hållbarhet i betydelsen hålla länge är trycket stort. Och det ena hänger nära ihop med det andra.

– Det är drifttiden på borren och ökad produktivitet som är vårt fokus. Kan du borra 200 meter på kortare tid är det bättre för miljön. Ju längre våra produkter håller, desto mindre järnmalm och kol behöver vi ta upp ur gruvan till stålet för att få borrmetrarna, konstaterar John Göytil.

TEXT: LARS WIRTÉN

Ernströmgruppen köper MuoviTech: Deras produkter gör världen bättre

Alexander Wennergren-Helm, vd på Ernströmgruppen.

Ernströmgruppen har förvärvat majoriteten av Muovitech-koncernen.

– Vi vill bygga företagande genom generationer och då måste man vara långsiktigt hållbar, både finansiellt, socialt och klimatmässigt. Det ser vi att Muovitech är – de har produkter som gör världen lite bättre, säger Ernströmgruppens vd Alexander Wennergren-Helm till Borrsvängen.

Ernströmgruppen är ett privatägt konglomerat och har som affärsidé att driva, utveckla och förvärva företag inom teknikhandel och industri. Man har ett tydligt miljöfokus i sin strategi när det gäller uppköp och företagande.

Klimatfrågan är väldigt viktig, både på kort och lång sikt. Vi är övertygade om att det är dagens klimatsmarta företag, eller de som klarar att snabbt ställa om, som är framtidens vinnare. Kapitalet har bestämt sig för att satsa på det som bidrar till ett hållbart samhälle. De verksamheter som inte gör det kommer att slås ut och för oss är klimatsmarthet ingen kostnad, det är en investering, säger Alexander Wennergren-Helm.

Stark position redan

Han beskriver att man under en längre tid varit nära Muovitech.

– Vi ser att det pågår en stor omställning i flera av de länder där Muovitech finns. Det riktigt intressanta är att de redan har en stark position när det gäller de egenskaper vi tittar på. De ligger i framkant teknikmässigt, de utvecklar sina egna produkter och de patentskyddar dem. Produkterna går att internationalisera och inte minst bidrar de till att göra världen lite bättre.

Alexander Wennergren-Helm påpekar att Ernströmgruppen, som har drygt 30 bolag med sammantaget över 1 000 anställda, redan har erfarenhet på energiområdet.

– Vi äger och utvecklar andra företag inom både värme och kyla, så vi kan värdekedjan i branschen. Tillsammans med Muovitech kan vi bygga nya lösningar för framtiden.

Hållbarhet är vägen framåt

För kunderna ska uppköpet inte innebära någon skillnad. MuoviTtech fortsätter under eget namn.

– Det blir inga förändringar annat än på sikt till det bättre när det gäller produktutvecklingen.

När Borrsvängen når Kari Ojala, grundare och COO på Muovitech på huvudkontoret i Brämhult utanför Borås beskriver han de senaste fyra månaderna innan affären gick i lås som hektiska.

– Vi har tidigare haft investerare som knackat på dörren och vi har inte varit främmande för att göra affär. Vi får helt andra möjligheter i att ha en stark ägare bakom oss för att kunna gå framåt. Men det var först när Ernströmgruppen kom som vi kände att det var en ”perfect match”. De äger över 30 bolag och bland dem finns det flera som vi direkt ser att vi kan samarbeta med. Bland annat när det gäller styr- och reglerteknik, solceller och solfångare. Dessutom har de goda kontakter i fastighetsbranschen.

– Ernströmgruppen satsar på hållbarhet när de investerar. Jag är övertygad om att det är den enda vägen framåt – det kommer helt enkelt inte att vara lönsamt att göra på något annat sätt. Politiken driver på den gröna omställningen, men det är företagen som ligger i framkant och skapar lösningarna. Tillsammans kan vi utveckla vår affärsmodell för att möta framtidens behov av förnyelsebar och klimatneutral energi, säger Kari Ojala.

Han betonar att det blir ”business as usual” ur kundperspektivet.

– Det blir inga förändringar vare sig gentemot kunder, leverantörer eller samarbetspartners. Den stora förändringen blir hos oss själva.

Tror på ny teknik

Kari Ojala ser särskilt två utvecklingsområden:

– Vi kan utveckla marknaderna fortare i och med att vi kommer att kunna investera mer. För det andra så ser vi en fantastisk möjlighet att tillsammans med Ernströmgruppen ligga i framkant vad det gäller digital transformation i vår bransch. Vi ser flera möjligheter att digitalisera våra produkter, automatisera interna processer, effektivisera produktionen och använda oss av nydanande teknik som artificiell intelligens och ”internet of things”. Digital utveckling och innovation är idag några av de viktigaste faktorerna för att bygga konkurrenskraft, och det gäller även inom geoenergisektorn.

Kari Ojala är trygg med Muovitechs starka position i Norden och ser nu möjligheterna till expansion.

– Vi har sju fabriker i Europa idag och de ska bli fler. På flera av de europeiska marknaderna pågår nu stora omställningar där vi ska spela en viktig roll. Vi vill satsa framåt och bygga ett av världens starkaste varumärke inom geoenergi, säger han.

TEXT: JÖRGEN OLSSON

Grönt investmentbolag har köpt Rototec

Teresa Enander, operativ chef på Formica.

Formica Capital har köpt Rototec Group. Investmentbolaget Formica har en tydlig hållbarhetsagenda både i val av investeringar och i sin aktiva ägarmodell.

– Vi investerar bara i bolag som är med och driver omställningen till ett mer hållbart samhälle. Det är de som kommer att vara lönsamma i framtiden, säger Teresa Enander, operativ chef på Formica, till Borrsvängen.

– Det finns en mycket stark och tydlig korrelation mellan hållbarhet och lönsamhet och geoenergi och Rototec passar väldigt bra in i de hållbarhetskriterier vi väger in när vi investerar. Geoenergi är utifrån ett CO2- perspektiv det mest klimatsmarta sättet att få värme och kyla till en byggnad och är dessutom väldigt yteffektivt. Vi är övertygade om att yta kommer att vara en resurs i framtiden, i takt med urbaniseringen, säger Teresa Enander.

Tre kriterier

Hon förklarar att Formica Capital screenar potentiella företag utifrån tre kriterier ur ett hållbarhetsperspektiv inför ett eventuellt uppköp:

  • Affärsidén – den ska vara positiv utifrån ett omställnings- och hållbarhetsperspektiv.
  • Ledningen –  den ska vara syftesdriven, alltså ha ett högre syfte än endast lönsamhet.
  • Ansvarstagandet – bedriver man sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt?

– Geoenergi är som sagt helt rätt sett till den gröna omställning som är nödvändig att genomföra. Rototec har ett attraktivt erbjudande och är ett bolag som vuxit starkt både organiskt och genom förvärv och vi planerar att fortsätta förvärva bolag för att växa både inom och utanför Norden. Vi uppfattar också Rototecs ledning som syftesdriven och man tar ansvar i sin verksamhet genom att hela tiden arbeta för förbättringar, bland annat för att få ner bränsleförbrukningen, säger Teresa Enander.

Vill expandera mer

Hon beskriver investeringen och ambitionen som långsiktig – Formica har ingen fastlagd försäljningshorisont.

– Vi ser många vägar framåt, inte minst på den europeiska marknaden. Så fort man kommer utanför Norden är det mycket fossil energi som används och energitransformeringen till fossilfritt är ett av Formicas fokusområden. Genom att expandera med Rototec vill vi hjälpa geoenergin att nå sin fulla potential och skapa Europas ledande aktör inom geoenergi.

– Om fem år hoppas och tror jag att Rototec är en ledande kvalitetsaktör i Europa, alltså med en betydligt större geografisk bas än idag, säger Teresa Enander.

Ser stor potential

Borrsvängen har sökt företrädare för Rototec för en intervju. I en kommentar i en pressrelease i samband med att affären offentliggjordes säger Rototec Groups vd Alexej von Bagh:

– Med Formica får vi en långsiktig partner vars erfarenhet av att bygga starka företag och expertis inom energisektorn kommer att vara en stor tillgång för oss. Deras starka tro på hållbara energisystem i kombination med deras fokus på påverkan och ansvar är helt i linje med våra värderingar och vår syn på framtiden. Vi ser stor potential i samarbetet för att fortsätta utveckla ett starkt Rototec in i framtiden.

Säljare av Rototec, grundat 2007, är Intera Partners som ägt företaget sedan 2014.

TEXT: JÖRGEN OLSSON

Färdplan ska göra byggbranschen klimatneutral

Birgitta Govén.
FOTO: Sveriges Byggindustrier.

Bygg- och anläggningssektorn inklusive fastighetssektorn står i dag för en femtedel av Sveriges klimatpåverkan. Därför har man gemensamt tagit fram en färdplan för att bli klimatneutral. 2045 ska branschen ha nått nollutsläpp av växthusgaser.

Klimatfärdplanen har tagits fram av över hundra företag och organisationer och har skett inom ramen för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige. Tillsammans med åtta andra branscher lämnades färdplanerna över till regeringen i april 2018. Sedan dess har Sveriges Byggindustrier fått ansvaret att se till att planen genomförs.

– Just nu ligger fokus på innovation och kartläggning av utsläpp av växthusgaser, säger Birgitta Govén, energiexpert på Sveriges Byggindustrier.

Det första målet är att aktörerna i bygg- och anläggningssektorn har kartlagt sina utsläpp och satt klimatmål 2022. Redan 2025 ska utsläppen av växthusgaser tydligt ha börjat minska.

– Vi har tagit fram olika vägledningar, till exempel för hållbar upphandling, hur man kartlägger sina utsläpp och hur en miljöpolicy tas fram.

Om utsläppen tydligt ska ha börjat minska 2025 kan det tyckas som att det inte finns tid att kartlägga och ta fram policys. Men Birgitta Govén menar att det är nödvändigt.

– Att mäta är att veta, det är en grundläggande tes. Vi måste börja med att få en bild av hur mycket vi släpper ut för att veta vad vi kan göra för att minska utsläppen. De stora företagen har redan mycket kunskap om det här, men för småföretagen är det här knepigt. Därför måste vi vara superpedagogiska och tydliga.

Renovering och innovation

Vid sidan av kartläggningen har två projekt startats, ett om den hållbara byggplatsen och ett om hållbar renovering.

– 90 procent av alla byggnader finns redan. Därför är det viktigt att vi börjar med att energieffektivisera och renovera det befintliga byggnadsbeståndet.

Det är också starkt fokus på innovation så här i början av klimatfärdplanen.

– Färdplanen slår fast att vi kan halvera utsläppen till 2030 med befintlig teknik, men för att nå noll utsläpp till 2045 krävs innovation och teknikskiften. Därför har vi tillsatt ett innovationsråd. Vi ser att det redan pågår mycket innovation i de olika lokala initiativ som har tagits runt om i landet.

Upphandlingar nyckeln

Men det kostar att satsa på hållbarhet, både i investeringar, driftskostnader och tid. Samtidigt är priset ofta avgörande. För att få hållbarhetsarbetet lönsamt lyfter färdplanen fram upphandlingar som en nyckel till framgång.

– Det som obönhörligen kommer att driva det här arbetet är upphandlingar. Om upphandlingarna ställer klimatkrav kommer det att tvinga entreprenörer och leverantörer att ställa sig i ledet.

– Vi är tydliga i färdplanen att utgångspunkten måste vara lönsamhet. Vi kan inte hoppas på ideella insatser. Men då måste privata beställare komma bort från pay-off-tänkandet. När det ska skrivas avtal är det tyvärr ofta fortfarande lägsta pris som gäller och premieras. Upphandlingarna är en stor sak som måste lösas, det är motorn som driver klimatarbetet, konstaterar Birgitta Govén.

Samtidigt är det viktigt att de krav som ställs i upphandlingarna inte stänger småföretagen ute.

– Beställarna måste ställa relevanta krav. Om du ska bygga en korvkiosk kan du inte ställa samma krav som om du ska bygga Karolinska sjukhuset. Men det lilla entreprenadföretaget ska förstå och veta hur man bygger hållbart. Därför är det så viktigt att få med småföretagen i arbetet.

Alla ska vara klara med kartläggningen av sina utsläpp 2022, enligt färdplanen. Klarar ni det?

– Vi har inget mandat att utöva någon tillsyn, vi har heller ingen möjlighet att kolla alla våra 3 800 medlemsföretag. Färdplanen bygger på att företagen tar eget ansvar. Vi uppmuntrar och inspirerar och understryker att det här är en konkurrensfördel.

Vad förväntas av borrentreprenörerna?

– Jag tycker de enskilda företagen ska se över sin maskinpark och ställa krav på exempelvis tillverkare av borriggar och kompressorer att ta fram produkter som gör att vi når nollutsläppsmålet. Börja med att göra den grundläggande mätningen och kartläggningen av de egna utsläppen. En annan viktig del är livscykel-perspektivet: kartlägg vad som händer med borrkax och spillmaterial när arbetet är färdigt, tipsar Birgitta Govén.

Färdplan 2045

Följande mål har satts upp:

  • 2020-2022: Aktörer i bygg- och anläggningssektorn har kartlagt sina utsläpp och satt klimatmål.
  • 2025: Utsläppen av växthusgaser visar en tydligt minskande trend.
  • 2030: 50 procent minskade utsläpp av växthusgaser (jämfört med 2015).
  • 2040: 75 procent minskade utsläpp av växthusgaser (jämfört med 2015).
  • 2045Netto nollutsläpp av växthusgaser.

Fem nyckelfaktorer pekas ut för att nå en klimatneutral värdekedja i bygg- och anläggningssektorn:

  1. Samverkan, ledarskap och kunskap.
  2. Långsiktiga spelregler som möjliggör investeringar och omställning till klimatneutrala material och processer.
  3. En utveckling från linjära till cirkulära processer.
  4. Tillgång och effektivt nyttjande av biobaserade råvaror.
  5. Offentlig upphandling som motor för omställning.

TEXT: LARS WIRTÉN

Malin Forsgren: Det är bråttom nu

Malin Forsgren
Foto: 2050

– Känslan är att nu går det väldigt fort med hållbarhetskraven. Företag som inte har förberett sig för detta kommer inte klara sig. Det rör sig om företagens överlevnad. Det säger Malin Forsgren, hållbarhetskonsult på konsultföretaget 2050.

2050 är ett konsultföretag som hjälper företag och organisationer att bli mer lönsamma genom att minska sin påverkan på klimatet och bedriva ett aktivt hållbarhetsarbete. Malin Forsgren är senior konsult med inriktning på affärsutveckling och påverkan för bland annat energi-, transport- och byggbranschen. Konkret handlar det bland annat om att konkretisera övergripande klimatmål till faktiska åtgärder som gör att målen kan nås.

– Många företag ligger just där i processen, att gå från ord till verkstad. Men analysskedet är viktigt. Det är svårt att sätta relevanta mål om man inte vet var man befinner sig i förhållande till sin omvärld och vilka utsläpp ens egen verksamhet ger upphov till. Malin Forsgren ser tre huvudsakliga skäl till att utvecklingen nu går snabbt mot en fossilfri ekonomi:

  1. Statliga och mellanstatliga regleringar.
  2. Ekonomiska fördelar.
  3. Tiden: snart är det för sent att undvika mycket kostsamma effekter.

Statliga och mellanstatliga regleringar

Malin Forsgren ser hur fler företag ställer allt högre krav på sina leverantörer och att deras kunder i sin tur skärper kraven och förväntningarna på ett aktivt och öppet klimatarbete. Marknaden trycker på för förändring. Men trycket från stater och mellanstatliga samarbeten som EU ökar just nu ännu snabbare.

– Förra veckan kom så många beslut att det är svårt att ens sammanfatta. EU-kommissionen skärpte sitt bindande mål om minskning av utsläppen från 40 till 55 procent till 2030. Det kommer att backas upp av massor med lagstiftning som gör det dyrare att använda kol och andra fossila bränslen.

Ett annat beslut som Malin Forsgren nämner är EU:s så kallade taxonomi, som ska främja hållbara investeringar genom att göra det tydligare vilka verksamheter som bidrar till EU:s miljömål. Taxonomin ställer bland annat upplysningskrav på alla större företag samt aktörer på finansmarknaden och börjar gälla den 1 januari 2022.

– Alla större företag kommer att tvingas att i sina årsredovisningar ange hur stor del av deras omsättning som är hållbar. Det kommer krävas att investerare har hållbara portföljer. Taxonomin kommer även vara styrande för bankerna, vilket gör det svårare att låna pengar till investeringar som inte uppfyller höga hållbarhetskrav.

– Det sistnämnda kommer ha stor påverkan på byggsektorn. Stora företag märker redan av detta, men jag tror att kraven snart kommer nå ända ner på småföretagarnivå.

Ekonomiska fördelar

Förutom regleringar och kraftigt höjda klimatambitioner i världen, pekar Malin Forsgren på ekonomiska fördelar som en andra anledning att snabbt ställa om.

– All företagsekonomisk forskning visar att företag som har en stark hållbarhetsprofil går bättre än andra, både vad gäller kursutveckling på börser och lönsamheten.

Även USA:s kraftigt ökade klimatmål kommer att påverka marknaden globalt och därmed även i Sverige, menar Malin Forsgren.

– Idén om ett globalt pris på koldioxid, likt den svenska koldioxidskatten, kan nu få fäste. Då blir komponenter som importeras mycket dyrare om de produceras med fossil kraft.

Det är bråttom nu

Den tredje anledningen, att det är bråttom, kan tyckas ligga bortom marknadens ekonomiska drivkrafter. Tvärtom, häri ligger vad som i alla fall borde vara den starkaste drivkraften, menar Malin Forsgren.

– Många förstår inte hur akut läget är. Vi har verkligen inte lång tid på oss att vända utvecklingen. Det går inte ens att föreställa sig kostnaderna om vi inte ställer om. Vi kommer till exempel inte kunna odla livsnödvändiga livsmedel på många platser. Det kommer att kosta både enorma summor pengar och många liv.

Malin Forsgren verkar ändå vara optimistisk. Det är nu det händer – och det händer på riktigt.

– Det går inte att förutsäga hur snabbt det här kommer att gå, det beror på vilka makthavare som väljs och hur engagerade de är. Men känslan är att allt går väldigt fort nu.

TEXT: LARS WIRTÉN

Biobränslen blir allt viktigare

Transporter utgör en betydande del av borrningsbranschens påverkan på miljö och klimat. Vanlig diesel var länge det helt dominerande drivmedlet. Men i dag finns fossilfria alternativ, framför allt så kallad HVO.

– Den fungerar som vanlig diesel och sliter inte på motorerna, snarare tvärtom, säger Tommy Åström, drivmedelsansvarig på Åfa, Åkarnas Försäljnings AB.

Den som tankar på macken får diesel med en inblandning av cirka 30 procent biodrivmedel i form av RME och HVO. RME står för rapsmetylester och utgör sju procent av den diesel som säljs i macken. Cirka 25 procent utgörs av HVO, eller hydrerad vegetabilisk olja.

Den som vill ha högre andel biobränsle eller helt rent biobränsle, måste köpa in den på egen hand. Här kommer Åfa in i bilden. Åfa har hjälpt åkerier och entreprenadföretag att handla upp rätt drivmedel i 65 år. Men företaget lär knappast behöva gå i pension. Med hållbarhetsfrågan allt högre på bygg- och anläggningsbranschens agenda ökar behovet att hitta hållbara drivmedel till rätt pris.

Än så länge finns inte så många alternativ, men HVO är på stark frammarsch. HVO är framställd av restprodukter från framför allt växtriket, men även slaktavfall förekommer som råvara. Diesel som endast innehåller HVO kallas HVO 100 och de flesta fordonstillverkare har godkänt drift med HVO 100.

Palmolja på väg bort

En vanlig och mycket omdebatterad råvara är PFAD, en restprodukt från produktion av palmolja.

– Vi försöker hålla oss ifrån palmoljan så mycket vi kan, även om vi inte kan garantera att PFAD inte används. De flesta producenter jobbar nu på att få bort den successivt, en utveckling som går ganska snabbt, förklarar Tommy Åström.

En fördel med HVO är att den går att använda precis som vanlig diesel. Inga anpassningar av motorerna krävs och den sliter inte mer på motorerna än vanlig diesel.

– Min personliga uppfattning är att den smörjer bättre än fossil diesel. Men den är dyrare. Det kostar att vara miljövänlig, alla är inte villiga att betala för den.

Även den andra typen av biodiesel, RME, kan köpas helt ren.

– Den är lite billigare än vanlig diesel, men å andra sidan måste motorn anpassas. Den kräver också kortare serviceintervall vilket ger högre kostnader. Så med RME får man avväga det lägre inköpspriset mot högre servicekostnader.

Biogasen ökar

Ytterligare ett hållbart alternativ till diesel är biogas. Det kräver inköp av nya fordon, men är samtidigt bättre ur både miljö- och klimatsynpunkt.

– Men den är lite dyrare än HVO. Det finns olika uppfattningar om man tjänar på biogasen i längden eller inte. Men biogasen kommer allt mer, även om det inte är en stor produkt än, säger Tommy Åström.

Eldrift på väg

Bakom hörnet väntar elektrifiering av vägtransportsektorn. Den har kommit långt på personbilssidan, men last- och entreprenadmaskiner är ännu i lanseringsstadiet. Scania lanserade sina första eldrivna lastbilar i höstas. Volvo inleder serieproduktion av eldrivna, tunga lastbilar hösten 2022, medan företaget redan producerar lättare och medeltunga lastbilar.

Tommy Åström tror att eldrift har etablerats brett på marknaden någon gång runt 2030. Det är också då han förutspår att den fossila dieseln kommer att börja fasas ut på allvar.

– Det hänger dels på vad som händer med priset på HVO, dels vilka krav som kommer att ställas från myndigheter och beslutsfattare. Men en lastbil håller länge, så dieseln kommer att finnas kvar många år framåt.

TEXT: LARS WIRTÉN

På väg mot ett nytt jobb

Georgios Makris började som trafiklärare 2013. Tre år senare blev han rektor på Bergstrands Utbildningar (fd Grönlunds).

– Vi släpper inte någon elev som inte kommer att klara av uppkörningen. Det säger Georgios Makris, rektor på körskolan Bergstrands utbildningar. Tillsammans med Borrföretagen och Arbetsförmedlingen ger man blivande borrtekniker möjligheten att ta körkort för tung lastbil.

Cirkulationsplatsen i Märsta är trång, men det hindrar inte körlärare Hans Palmkrans. Han rattar med van hand den tunga lastbilen genom den snäva kurvan.

– Håll långt till höger i hela svängen. Mer än vad ni tror, nudda nästan vägkanten. Då har ni manöverutrymme och fri sikt på vänster sida, säger han.

Hans Palmkrans har över 300 000 mil på vägarna i ryggen och vet vad han gör. Det inger respekt i den trånga förarhytten där även körkortseleverna Mikael Johansson och Fredrik Löv sitter inklämda. De lyssnar uppmärksamt och ställer frågor.

Lastbilskort krävs i branschen

Körutbildningen för tung lastbil ingår i yrkesutbildningen som Borrföretagen och Arbetsförmedlingen gemensamt anordnar. Körkursen som är speciellt framtagen för borrgruppen är komprimerad och individualiserad, berättar skolans rektor Georgios Makris.

– I vanliga fall är våra körutbildningar betydligt längre. Men för borrgruppen har vi 30 timmars lastbilskörning med lärare samt fem dagars teori. Vi delar upp eleverna i små grupper för att underlätta koncentrerad inlärning. Upplägget varierar, vissa dagar har vi några elever i lastbilen samtidigt som andra läser teori i skolsalen.

Idag är ett lastbilskort i det närmaste ett krav i branschen då man måste kunna transportera sin egen arbetsutrustning. Ett körkort med behörighet C (tung lastbil) eller CE (tung lastbil med släp) öppnar därför många dörrar.

Mikael Johansson och Fredrik Löv är med i årets första kull på 18 körkortselever från borrutbildningen. Båda tycker att det är väldigt kul att köra lastbil.

Branschen behöver fler borrare

Arbetsförmedlingens och Borrföretagens yrkesutbildning till borrtekniker har funnits i över 30 år. Under 37 intensiva veckor lär sig eleverna bland annat om material, teknik, svetsning, geologi och säkerhet. Den skräddarsydda utbildningen fyller ett stort behov då borrbranschen kräver ett stort rekryteringsunderlag under flera år framöver, menar Caroline Eklöf Fagerlund, arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen.

– Enligt vår prognos kommer det att vara brist på borrtekniker fram till 2025, säger hon. Vi ser att behovet är stort i hela landet. Energiborrning är en viktig del av samhällsbyggandet.

Vägveteranen och körläraren Hans Palmkrans har över 300 000 mil på vägarna. ”Det bästa med jobbet är att kunna motivera eleverna att göra något som de har glädje av i framtiden”, säger han.

En majoritet av de som gick utbildningen 2019-2020 har fått arbete. Och i förra klassen som gick ut i februari i år har hälften blivit anställda. Utbildningen ger bevisligen jobb och arbetsförmedlingen kommer att fortsätta satsa på den.

– Vi har upphandlade avtal som oftast löper på max fyra år. Sedan gör vi en ny bedömning. Bland annat stämmer vi av med branschen vad gäller rekryteringsbehovet. Och som det ser ut nu är det stort.

Medelåldern i branschen är hög och många kompetenta borrare kommer att gå i pension de närmaste åren. Liksom i övriga byggsektorn har man haft svårt att rekrytera och det kommer att vara så ett bra tag framöver.

– Vi behöver locka fler ungdomar och kvinnor till branschen, konstaterar Caroline Eklöf Fagerlund. Det måste jobbas från alla håll för att marknadsföra yrket och för att lyckas med det krävs ett större samarbete mellan borrföretagen, arbetsförmedlingen och olika arbetsgivare.

99 procent tar körkortet

Tillbaka till eleverna Mikael Johansson och Fredrik Löv. De ska strax sätta sig i lastbilen och prova på stadstrafik för första gången. Det är något som båda ser fram emot.

– Det är väldigt kul att köra lastbil! Jag blir som ett barn bakom ratten. Synd att jag inte kände det här utbildningssuget redan för 20 år sedan, säger Mikael som på grund av pandemin blev av med jobbet i byggbranschen förra året.

Fredrik, som sadlar om från tidigare jobbet som plåtslagare i bilbranschen, håller med om körglädjen. Han tycker dock att blocket med fordonsteori är lite trögt att ta sig igenom.

– Det var länge sen jag satt i skolbänken, så det är lite motigt, konstaterar han. Men körningen är något helt nytt och spännande även om det är mycket att hålla reda på.

Efter att de är klara med sina 30 körlektioner är det dags för teoriprovet och uppkörningen. Både Mikael och Fredrik är tvärsäkra på att de kommer att klara det. Rektor Georgios Makris protesterar inte. Han tvärtom berömmer sina elever.

– De är duktiga, säger han. Och vi släpper inte någon elev som inte kommer att klara av uppkörningen. Vi bjuder i så fall på några lektioner så att han eller hon blir färdigutbildad.

Det kan rektorn kosta på sig att lova. Hittills har nära 100 procent av alla yrkeselever klarat uppkörningen vid första försöket.

TEXT OCH FOTO: SIMON JOHANSSON