Verklighetstrogen säkerhetsutbildning på Arlanda

I slutet av november samlade Borrföretagen branschen på Arlanda XPO till sitt årliga vintermöte. Dagen efter vintermötet genomfördes en säkerhetsutbildning i Byggbranschens säkerhetspark som ligger i närheten av Arlanda.

Byggbranschens säkerhetspark utgörs av en 15 000 kvadratmeter stor simulerad arbetsplats. Här kan alla som arbetar på byggarbetsplatser få se och uppleva olika scenarier som kan uppstå på arbetsplatserna, till exempel grävda schakt, arbete på hög höjd, vibration och buller.

Björne Karlsson, verksamhetsledare för Säkerhetsparken och Erna Zelmin, Arbetsmiljöverkets tidigare generaldirektör, började utbildningsdagen med att ställa eftertänksamma frågor kring vilka vi är på arbetsplatsen, vad vi egentligen representerar när vi rör oss på ett bygge och hur vi hanterar säkerhetsfrågor i vår vardag. Brunnsborrarna är ofta på byggarbetsplatserna som underentreprenörer och rör sig då parallellt med de människor som är mer involverade i processen med att färdigställa fastigheten.

– Att säga hej för att visa sin närvaro kan betyda mycket, förklarade Erna Zelmin.

Båda underströk det viktiga i att arbeta systematiskt med arbetsmiljö, men att det är lika viktigt att se till att medarbetarna trivs och har roligt tillsammans. De lyfte också tankar om att vi utgör vårt varumärke och att det vi signalerar utåt även påverkar hur andra uppfattar oss.

– Om vi är noga med att följa de skyddsföreskrifter som finns och använder rätt skyddsutrustning skickar det ett budskap till de som är runt omkring oss, påpekade Björne Karlsson.

Han ställde några tillspetsade frågor om branschens syn på regler och vad som är viktigt kring dem. Regler för skydd på arbetsplatsen är just regler och inte rekommendationer; följs de inte kan det komma med ett högt pris i form av olyckor och tillbud.

Under utbildningen gavs tillfälle att gå runt i säkerhetsparken. Där finns det uppställt typiska förhållanden på en arbetsplats att diskutera runt, till exempel vad som behövs i form av säkerhetsskydd för att alla ska känna sig säkra på arbetsplatsen.

– Besöket var mycket givande. Många av de ämnen som diskuterades väckte eftertanke på hur vi ska hantera risker som finns i samband med borrning och när vi är tillsammans med andra utförare på en byggarbetsplats, säger Mattias Gustafsson, vd på Borrföretagen.

Både borrföretag och leverantörer deltog i säkerhetsutbildningen, som är ett led i Borrföretagens arbete för en god och säker arbetsmiljö på borrplatser.

 

Köldbärare med etanol klassas som brandfarlig vara

Pierre Wahlqvist på Brandskyddslaget rekommenderar att alltid använda stål- eller kopparrör inomhus. FOTO: ANNA FAGERSTRÖM

Köldbäraren i energibrunnarnas kollektorslangar innehåller i regel etanol, som klassas som brandfarlig vara. Därmed måste den hanteras enligt de nya föreskrifter som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, publicerade i slutet av förra året.

MSB:s nya föreskrifter är tydligare i hur brandfarliga varor ska hanteras och att risker måste utredas i större geoenergiprojekt. Det har också blivit tydligare i vilka fall det krävs tillstånd att hantera brandfarlig vara.

– En- och tvåfamiljshus är alltid undantagna tillståndsplikt. Om anläggningen har en mindre volym än 3 000 liter i mark eller 100 liter inomhus i rör, expansionskärl och blandningskärl med mera, behövs heller inte tillstånd. Men du måste fortfarande uppfylla regelverket, understryker Pierre Wahlqvist, riskhanteringskonsult på Brandskyddslaget.

En brist Pierre Wahlqvist ofta stöter på är att man använder plaströr med köldbärare inomhus.

– Det är inte en acceptabel lösning, såvida inte rörledningen skyddas mot brand i ett eget, brandtekniskt avskilt utrymme som dessutom ska vara inspekterbart.

För att undvika en sådan fördyrande åtgärd rekommenderar Pierre Wahlqvist att alltid använda stål- eller kopparrör inomhus.

– Det är brandbeständiga material, medan plast och lättmetaller som aluminium smälter vid en brand.

Enligt Pierre Wahlqvist finns en del rykten och myter kring köldbärarna.

– Något vi ofta hör är att etanol inte är brandfarligt eller att det inte är tillräckligt brandfarligt för att omfattas av reglerna, vilket inte stämmer. En annan felaktig uppfattning är att det finns en regel som tillåter plaströr en halvmeter in i byggnaden. Någon sådan regel finns inte och har heller inte funnits tidigare i föreskrifterna, förklarar Pierre Wahlqvist.

I MSB:s handbok om de nya föreskrifterna anges detta tydligt: ”De rör man använder inomhus behöver ha ett eget brandmotstånd eller på annat sätt vara skyddade mot en yttre brand enligt MSB:s föreskrifter MSBFS 2018:3.”

Pierre Wahlqvist nämner ett par olika lösningar på hur övergången från utedelens plaströr till innedelens metallrör kan ske.

– Ett sätt kan vara att använda ett certifierat brandskydd. Det vanligaste är att avskilja plaströret brandtekniskt i ett eget utrymme i minst brandteknisk klass EI 30, med en lucka så att man kommer åt och kan inspektera övergången.

Ett certifierat brandskydd skulle vara den enklaste lösningen för småhus. Men vad det innebär är oklart. Pierre Wahlqvist har själv inte sett någon motsvarande produkt på marknaden som löser problemet.

När det gäller rören är det viktigt att ha koll på diametern.

– Det finns krav på hur rören får sammanfogas, beroende på diametern. Stora rör måste svetsas, medan mindre rör får vara exempelvis presskopplade.

Med tillståndsplikten följer ett krav på att utreda alla risker kopplade till brand och explosion som är förknippade med köldbäraren. Utredningen, som utgör en del av tillståndsansökan, ska visa hur man har kommit fram till en acceptabel risknivå.

– Utredningen ska anpassas till verksamhetens art och komplexitet, men en geoenergianläggning är i regel inte särskilt komplex i det här hänseendet.

Det är viktigt att skilja på själva borrtillståndet och tillstånd att hantera brandfarlig vara.

Det krävs ett särskilt tillstånd från den lokala räddningstjänsten för hantering av brandfarlig vara. Borrtillstånd söker man alltid, men delen med brandfarlig vätska glöms många gånger bort, säger Pierre Wahlqvist.

TEXT: LARS WIRTÉN

Booster kan dubblera trycket – vad händer med säkerheten?

En booster som kan dubblera trycket från kompressorn är på väg ut på marknaden. Bland fördelarna lyfts att det blir lättare att borra vid stora djup och stora vatten- mängder.

Men hur fungerar den – och vad händer med säkerheten? Borrsvängen har talat med uppfinnaren och konstruktören Tom Allen.

Tom Allen är ett hyfsat välkäntnamn och ansikte för mångasvenska borrare, där han funnits ikretsen sedan mitten av 1990-talet. Hanär kanadensare och tidigare oljeborraresom flyttade till Finland för över 40 årsedan och så småningom växlade övertill brunnsborrning och geoenergi.I dag är han konsult i egna bolaget DeepDrilling och i början av nästa år planerar han att sätta produkten DDB-660 på marknaden. Det är en booster somkopplas mellan kompressorn och riggenoch som har kapacitet att öka trycket tilldet dubbla.

– Det var i samband med att jag var inblandad i en djup borrning 2019 som jag bestämde mig för att konstruera en booster. Nu har vi en modell färdig som vi använder skarpt vid ett uppdrag, berättar Tom Allen.

Borrningen i fråga gäller 22 hål till 350 meter på en trång plats där det kommer enorma mängder vatten.

– Vi får upp till 40 000 liter vatten per timme. Då måste man ha en booster för att få upp tryck och volym och få undan vattnet.

Boostern Tom Allen byggt håller ungefär samma dimensioner som en sedimenteringscontainer och kan flyttas med samma sorts liftdumper. Vid den aktuella borrningen matar man den med 23 bar och får ut 50 till 52. I fabriksmiljö har dock boostern, som kan ta emot luft från två kompressorer, genererat 70 bar.

– Jag planerar även för en mindre modell som tar luft från en kompressor och ger maximalt 60 bar, säger Tom Allen.

Men vad händer med säkerheten vid så kraftigt ökade tryck? Hur påverkas slangar och kopplingar?

– Alla beståndsdelar som ska ta emot tryck är testade till 105 bar. Det gäller både det vi får levererat och delar vi tillverkar själva, säger Tom Allen.

Han berättar också att man anlitar svenska Afry som certifieringsbolag och att boostern givetvis kommer att vara CE-märkt.

Hur påverkas borriggen av det höga trycket? Klarar alla riggar att arbeta med så höga tryck?

– Vissa riggar har begränsningar. Men boostern är styrd och övervakad av en dator. I den ställer man in maximalt tillåtet tryck för den aktuella riggen, till exempel 50 bar. Mycket beror på luftslangen till masten och vår slang har ett sprängtryck på 350 bar. Dessutom har boostern flera säkerhetsnivåer och är försedd med mekaniska övertrycksventiler, säger Tom.

Priset för den större boostern kommer att ligga strax under tre miljoner kronor och för den mindre lite över två miljoner kronor. Tom Allen tror och hoppas att intresset ska finnas och säger sig redan ha muntliga beställningar.

– I många fall kommer boostern att göra att man vinner tid, i andra fall kommer den att göra det möjligt att borra över huvud taget, beroende på vattenmängden.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: ASMO HUUSKO

Borrspecialisten tar över BGE i Sala

FOTO: BORRSPECIALISTEN

Borrspecialisten tar över BGE Vatten- och Energiborrning i Sala. Merparten av BGE:s personal följer med och man kommer att nyinvestera i maskiner och inventarier.
– Vi har länge haft planer på att expandera runt Mälaren. Att etablera oss i Sala och jobba vidare med befintlig personal på en upparbetad marknad passar perfekt, sä- ger Antonio Nilsson på Borrspecialisten till Borrsvängen.

Bakgrunden till övertagandet är att ägaren Enwell, som i sin tur ägs av Vattenfall, beslutat att lägga ner borravdelningen i Sala och helt satsa på sitt IVT-center.

Antonio Nilsson berättar att Borrspecialisten sedan tidigare har haft ett nära samarbete med Enwell. Med Sala som utgångspunkt kommer det att stärkas ytterligare, i och med att företaget kommer att dela lokaler med IVT-center.

– Vi är redan starka i Stockholm. Men när vi expanderar ser vi det som avgörande att ha ett lokalt fokus och att vara förankrade i regionen. Ju längre från Stockholm man kommer, desto viktigare blir det att ha ett lokalt kontor.

Det handlar dels om att behålla förtroendet som en pålitlig borrare, dels om att komma in på ett nytt upptagningsområde. Det är därför det är så viktigt att BGE:s personal följer med i detta, säger Antonio Nilsson.

Tommy Vallin är platschef på IVT-Center i Sala. Han har varit med länge inom BGE, som startade 1989.

– Jag började som borrare 2002 ochhöll på med det i 15 år. Initialt kändesdet tråkigt att borrningen ska läggas ner.De första tankarna gick till personalen,jag har varit ansvarig för båda delarnahär. Men i takt med att processen medBorrspecialisten har rullat på så kännerjag mig helt trygg i dag.Personalen följer med ochur mitt perspektiv kan jagfortsätta förmedla till vårakunder att vi är ett helhets-företag. Jag har jättestortförtroende för Borrspecialisten och de får i sin tur enväldigt bra partner i Enwell,säger han.

För Borrspecialisten vidgas nu upptagningsområdet till att även omfatta Dalarna och Västmanland samt Uppsalas och Södermanlands län. Företaget har redan tidigare tagit stora projekt runt om i hela Sverige. Nu blir man en större aktör totalt sett som kommer kunna ta sig an de största geoenergiprojekten i Sverige. Samtidigt kommer de kunna nyttja den nya kapaciteten och göra projekt på fler orter parallellt, menar Antonio Nilsson. Han är samtidigt angelägen om att betona företagets bas: Borrning för villor och vattenbrunnar.

– Den basen är oerhört viktig för oss. Tittar man några år tillbaka så var det dåliga marginaler på den sidan. Men vi har ett sätt att jobba som ger bra lön- samhet i de lite mindre jobben – och på villamarknaden måste man vara lokalt förankrad. Nu ser marknaden dessutom ut att vända uppåt nästa år och då är det viktigt att vara med från början.

Borrspecialisten har som ambition att bli en nationell aktör på borrmarknaden och det förs diskussioner om att fortsätta växa tillsammans med Enwell. Men hur ett eventuellt nästa steg kan se ut får vänta tills den här affären är utvärderad.

– Första året blir viktigt, vi ska implementera vår företagskultur och komma igång på ett bra sätt. Sedan får vi se. Ambitionen är för närvarande att växa i Mellansverige, men jag ser egentligen inget stopp. Hela Norden är en jättefin och lockande marknad, men där går kanske gränsen.

Antonio Nilsson tror att trenden med konsolidering, alltså där ett relativt litet antal borrföretag successivt blir större och större genom uppköp, kommer att fortsätta. Men för Borrspecialistens del kommer det att handla om att gå försiktigt fram och växa metodiskt och organiskt.

– Det är inte bara att flytta in någonstans och börja borra och konkurrera. De geologiska förutsättningarna skiljer sig mycket åt i landet och på just den marknad vi lägger fokus på, alltså villor och vattenbrunnar, så gäller det att försäkra sig om att ha kunskapen. På den marknaden är det dessutom viktigt för kunderna att anlita ”sin” lokala borrare. Så vi kommer att gå försiktigt och omsorgsfullt fram, säger han.

TEXT: JÖRGEN OLSSON

Vem i hela världen kan man lita på?

MATTIAS GUSTAFSSON, VD BORRFÖRETAGEN
FOTO: LARS WIRTÉN

Hoola Bandoola Bands välkända progglåt sätter fingret på mycket av det som händer i vår omvärld nu. Det kommer in signaler om hybridattacker på vattenförsörjningen på flera ställen runt om i landet, och i skrivande stund ligger det kinesiska fartyget Yi Peng 3 stilla i Kattegatt misstänkt för att med uppsåt ha skadat viktiga undervattenskablar i Östersjön.

Vårt samhälle bygger i mångt och mycket påatt vi kan lita på varandra och att vi alla verkarför att nå gemensamma mål. Vi ska kunna gå tilltågstationen och kunna kliva på tåget i rätt tidoch dessutom känna oss säkra både under resanoch att vi når vårt mål i rätt tid. När vi väljer våraförtroendevalda ska vi känna att de arbetar för attgöra samhället bättre och att de gör allt som står ideras makt för att uppfylla de löften om en bättreframtid utifrån partiernas visioner. Uppfylls deöverenskommelserna så kommer medborgarnalita på samhället i stort, vilket i sin tur leder till enmer stabil, rättssäker och välmående värld.

Tilliten till varandra är viktig på många plan. På det personliga planet kan det handla om att våga öppna sig för sina vänner eller kollegor och dela tankar och känslor utan att vara rädd för att missuppfattas eller upplevas som svag.

På arbetsplatsen gör tillit mellan kollegor och ledning att jobbet både uppfattas som positivt och produktivt. Förtroendet gör att arbetsklimatet blir bättre med både minskad stress och högre arbetsglädje. Arbetsplatser präglade av tillit mellan medarbetarna är ofta säkrare. Med hög tillit ökar lojaliteten inom företaget och personalomsättningen minskar. Tillit till varandra gör helt enkelt att vi trivs och arbetar bättre!

Tillit mellan borrentreprenörer, kunder ochmyndigheter gör också vår vardag enklare. Ett gottrykte som borrare gör att vi rekommenderas tillandra som funderar på att borra ny brunn. Genomatt göra bra jobb med en stor portion av yrkesstolthet blir även hanteringen av anmälningsärendeni kommunerna snabbare och enklare. Kännerhandläggaren förtroende för borrentreprenörenkommer handläggningstiden att minska, då alla ikedjan litar på att jobbet blir bra utfört och att ingagenvägar tas som kan riskera miljö eller ekonomi.

Tillit tar tid att bygga upp, men går tyvärr snabbt att rasera. Går något snett är det viktigt att agera, och samtidigt våga stå upp och kunna argumentera mot införande av åtgärder som inte behövs. Att förvalta förtroende är bland det finaste och viktigaste vi kan göra. I tider av osäkerhet och förändring är tillitens kraft mer betydelsefull än någonsin.

Det lackar mot jul, och även här hoppas jag att ni alla kan känna tillit och förtroende för att jultomten kommer och lämnar någon klapp till er. Bland det finaste man kan ge någon annan kan vara en klapp på axeln – att se och bry sig om sina medmänniskor är den bästa gåvan vi kan ge varandra.

En riktigt god jul och gott nytt år till er alla önskas av Borrföretagen!

Dugligt dricksvatten är A och O för Filtrena

Över 20 års erfarenhet, elva anställda och en tillväxtkurva som pekar uppåt. Filtrena, leverantör av vattenfilter, är familjeföretaget i Växjö som på några år både fått nya börsnoterade ägare och noterat nya rekord i efterfrågan på vattenanalyser – till följd av skärpta riktvärden för brunnsvatten.

Växjöföretaget Filtrena tillverkar och distribuerar vattenfilter, men det står även vattenanalyser, magnetitfilter och hydroforer på menyn. Allt för att säkerställa kvalitet och säkerhet vid rening, uppvärmning och trycksättning av vatten.

Men vi tar det från början, med hjälp av André Hiljanen. Han tillträdde som vd för ett par år sedan och beskriver sin roll som både ledare, säljare och inköpare. Företaget däremot har drygt 20 år på nacken.

– Filtrena startade som ett familjeägt företag 2001 och drevs så fram till 2019. Då köpte börsnoterade Vestum upp företaget, en internationell industrikoncern med tjänster och produkter inom infrastruktur, berättar han.

– Vi ingår i ”Water”, deras segment för specialiserade produkter inom vattenteknik. Det är ett växande område i koncernen och vi är ett av flera olika företag inom vattenteknik.

Filtrena levererar vattenfilter till både privatpersoner och företag i Norden, men främst till brunnsborrare och VVS-företag i Sverige.

– Vattenfilter står för 80-85 procent av vår verksamhet, vi är en av Sveriges största leverantörer till privata hushåll. Vi köper in komponenter som blir till fullvärdiga filter under vårt tak. Produktutveckling och tester bedrivs i vår ”vattenverkstad”.

Företaget säljer också vattenanalyser till professionella installatörer. Många brunnsborrare anlitar Filtrena för att låta analysera vattenprover de tagit ute i fält.

– Vi tillhandahåller vattenanalyser, magnetitfilter som skyddar kyl- och värmesystem samt tryckvattenbehållare, så kallade hydroforer. Och så erbjuder vi såklart förstklassig support vid installation.

Efterfrågan ökar på både vattenfilter och vattenanalyser. André Hiljanens teori är att det grundar sig i en ökad kunskap om ämnen som påverkar vår hälsa och ett växande intresse för hur vi kan skydda människa och miljö från skadlig påverkan.

I dag bryr vi oss mer om vad vi får i oss, menar han. Förr kunde vi acceptera om vatten smakade järn, men det gör vi inte idag. Och då är ändå järn ett förhållandevis harmlöst exempel. Det missfärgar vårt porslin, men utgör ingen påtaglig fara för kroppen. Har du arsenik i vattnet är det något annat.

– Det sker mer produktutveckling i vår bransch än på många år, marknaden har en hel del nya produkter att erbjuda. I Europa är filter för att rena specifika metaller på frammarsch. Samtidigt är min erfarenhet att beprövade lösningar fortfarande står sig väl.

Den 1 juli i år införde Livsmedelsverket nya riktvärden för dricksvatten från egen brunn. Dels införde myndigheten ett riktvärde för PFAS – syntetiska ämnen som kan samlas i kroppen – till fyra nanogram per liter. Det finns tusentals PFAS-ämnen, men det nya riktvärdet gäller de fyra vanligaste, PFAS4. Dels halverade Livsmedelsverket riktvärdena för arsenik och bly samt sänkte riktvärdet för kadmium tiofalt, till samma värden som för kommunalt vatten.

– Detta fick våra telefoner att gå varma, vi fick mängder av frågor om vattenfilter och vattenanalyser. Intresset för våra analyser har ökat markant.

Filtrena har eget laboratorium och egen kemist. Vattenanalyserna omfattar tester av exempelvis alkalinitet, hårdhet, nitrit och nitrat, pH-värde och kemisk syreförbrukning. Analyser av radon är det stor efterfrågan på och här använder företaget ett externt, ackrediterat laboratorium. Dessa kan även utföra tester av exempelvis arsenik, bly, kadmium och uran, i en tjänst som Filtrena kallar Metallpaketet. Arsenik är ett större pro- blem än vad man kan tro, enligt André Hiljanen.

– Genom att ha ett internt labb kan vi snabbt, på tre dagar, få fram testresultat. Samtidigt är det ett sätt för oss att ha kontroll på att våra vattenfilter fungerar. Antalet vattenprover slår rekord, både de vi skickar iväg till det externa labbet och de vi hanterar i vårt eget labb.

Livsmedelsverkets riktvärden kan fortfarande ses som färska, men det slutar inte här, tror André Hiljanen. Det må gälla arsenik i Norrland, uran i Uppsalatrakten eller kalk i Skåne och på Gotland; han utesluter inte ytterligare skärpta riktvärden inom en överskådlig tid. Kanske till och med krav och förbud.

– Vårt dricksvatten, och i förlängningen välmående och hälsa, ligger i vågskålen, konstaterar han.

TEXT: MIA ISING FOTO: FILTRENA

Bröderna lämnade borrningen – för det rena vattnets skull

Sedan drygt fem år tillbaka utgör vattenrening huvuddelen av Alverdens verksamhet i Huddinge söder om Stockholm. En breddning av borrningserbjudandet som blev en helomsvängning – och en framgång.
– Vi hinner inte med något annat, det upptar all vår vakna tid, förklarar Martin Åström som driver företaget tillsammans med brodern Mattias Åström.

Alverdens var tidiga på marknaden med att erbjuda vattendriven borrning, så kallad Wassara-borrning. Det gav företaget erfarenhet av att hantera stora mängder vatten vid borrningarna. Vid ett uppdrag med en stor grundvattensänkning klarade företaget som ansvarade för vattenreningen inte av uppdraget. Alverdens fick då frågan om de kunde lösa problemet. Det kunde man.

– ’Hur svårt kan det vara?’ tänkte vi och på den vägen är det, berättar Martin Åström.

Alverdens har utvecklat en modullösning med olika typer av reningsteknik som kan kombineras som legobitar utifrån flöden och vad som ska avskiljas. Upplägget med moduler gör det möjligt att anpassa lösningen efterhand, då kunden sällan eller aldrig vet vilka mängder vatten som kommer att behöva renas.

– Vi mäter både in- och utgående parametrar i realtid för att få så tidiga indikationer som möjligt på att något inte är som det ska och kunna justera innan det blir ett problem, säger Mattias Åström.

Alverdens lösningar kan bland annat användas för att rena borrvatten och avskilja borrkax. Men de är långt ifrån begränsade till borrningsuppdrag. I alla situationer där man borrar upp grundvatten, schaktar under grundvat- tenytan eller när det helt enkelt regnar in i ett schakt behövs någon form av vattenrening.

– Men visst är det mycket borrprojekt, främst grundläggning där vi renar vatten från en eller flera Wassara-riggar, konstaterar Martin Åström.

Bröderna förklarar utvecklingen av verksamheten med främst nyfikenhet och en vilja att lära sig nytt.

– Vi har alltid tyckt att det har varit kul med utveckling. Vi började med brunns- och energiborrning, tog det vidare till grundläggningsborrning och nu kör vi vattenrening. Vi tycker om utmaningar och kände väl att vi kunde och var färdiga med borrning, förklarar Martin Åström.

Att behålla borrningsdelen genom att anställa brunnsborrare som skötte den delen och på så sätt växa som företag var dock aldrig aktuellt för Martin och Mattias.

– Nej, borrningsbranschen har förändrats mycket under våra 30 år och det har inte bara varit till det bättre. Lönsamheten har försämrats och byggprocessen har blivit väldigt byråkratisk och långt från verkligheten. Kunden vill ofta skjuta över ett oproportionerligt stort ansvar på borrentreprenören, säger Martin.

Den nya inriktningen med vattenrening har blivit en framgång, tycker båda.

– Vattnet blir ju rent! Jo, det går bra även affärsmässigt, vi får in stora projekt, säger Martin.

Ett av de stora projekten är kopplat till bygget av Västlänken i Göteborg. Men helst vill Alverdens hålla sig till närområdet runt huvudstaden.

– Det är mycket lättare med närheten till lokala leverantörer, verkstad och förråd. Men för all del, vi är ute och far en del också, säger Mattias.

Det var inte bara av ren nyfikenhet och upptäckarlusta som bröderna Åström lyckades med sin satsning på vattenrening. Båda har studerat kemi på högskolenivå och har lång erfarenhet av styr-, regler- och mätteknik, vilket är hjärtat i de tekniskt avancerade reningslösningarna.

– Våra anläggningar är fjärrövervakade och fjärrstyrda, varför vi inte behöver vara fysiskt på plats för att justera inställningar. Det gör att driftskostnaderna blir låga, säger Mattias.

Anläggningarna doserar momentant, inte utifrån ett värsta scenario vilket annars är vanligt.

– Att dosera med konstant mängd är ogynnsamt för både ekonomi och miljö. Med intelligent dosering har vi kunnat minska användningen av kemikalier till en tjugondel, säger Martin.

Bröderna Åström ser ljust på den marknad de har slagit in på.

– Miljökraven blir bara hårdare och hårdare. Många kommuner har stramat åt kraven väsentligt de senaste åren och gör ofta oannonserad tillsyn av att byggherren lever upp till kraven på vattenrening, säger Mattias.

– Jag ser det som att vi har tagit ett steg upp i värdekedjan. Nu utvecklar vi och bygger egna produkter för att lösa andras problem, säger Martin Åström.

TEXT: LARS WIRTÉN FOTO: ALVERDENS

Bredareds har hittat rätta vibbarna

– Det är dags nu! Vi har utvecklat den här tekniken utifrån våra egna erfarenheter. Vi känner att vi kan släppa bromsen och köra på.
Det säger Klas Samuelsson på Bredareds Brunnsborrning om satsningen på så kallad sonicborrning i det separata bolaget Sonic Geo Drill.

Det hela började med en diskussion om lönsamheten inom energiborrning i familjeföretaget Bredareds Brunnsborrning för nästan 20 år sedan.

– Vi började då inse att lönsamheten i brunnsborrningsbranschen var för dålig. De stora volymerna ligger i energiborrning och där är prisbilden för låg, för många dumpar priserna för att få projekten. I dag har vi i stort sett samma meterpris som vi hade då. Samtidigt har investeringskostnaderna fördubb- lats. Vi kände därför att vi inte kunde förlita oss på energiborrningen, vi var tvungna att hitta något annat att bredda oss med, berättar Klas Samuelsson, som äger Bredareds Brunnsborrning.

Klas fick upp ögonen för så kallad sonicborrning via dåvarande Gea Welltech som sålde olika typer av borrutrustning. Efter lite fundering levererades den första sonicriggen 2010 till Bredareds Brunnsborrning, som då registrerade Sonic Geo Drill som en bifirma inom bolaget.

– Vi var först i Sverige med sonicborrning och bröt ny mark. Det är en helt annan borrteknik. Därför har vi försökt hålla isär personalen i så stor utsträck- ning som möjligt. Det är så pass stor skillnad i hur man ska borra, säger Klas Samuelsson.

Efter nästan femton års erfarenhet av sonicborrning känner sig Klas Samuelsson redo att ta ett större steg ut på marknaden. I år registrerades därför Sonic Geo Drill som ett eget aktiebolag och en andra sonicrigg har just levererats.

– Vi har lärt oss tekniken och hur vi ska hantera provtagningarna. Det har tagit sin tid, det är väldigt känsliga riggar. Minsta fel kan bli väldigt kostsamma.

Till skillnad från den traditionella borrningens slag och rotationer, utnyttjar man vibrationer vid sonicborrning för att få marken att självmant flytta sig. Det gör det lättare att gå ner i marken och ger borrkärnor av hög kvalitet. Detta gör tekniken lämplig för att ta upp jordkärnor för att se hur geologin ser ut eller analysera markföroreningar.

– Så fort det av olika orsaker blir svårt att få upp jordprover eller det krävs prover av hög kvalitet lämpar sig sonicborrning. Med den nya riggen kan vi även ta bergkärnor.

Sonicborrning är en mångsidig teknik och klarar väldigt många olika typer av uppdrag. Priset är att riggarna är känsliga.

– Om vibrationen inte går ut i geologin går den tillbaka i maskinen, med risk att dyrbar utrustning går sönder. Det ställer väldigt höga krav på den som borrar. Det här är ett verkligt hantverk där du måste vara konstant aktiv med vad som händer i borrhålet, förklarar Klas Samuelsson.

Marknaden för sonicborrning ser bra ut, menar Klas Samuelsson, inte minst på grund av all förorenad mark som behöver utredas.

– Jag ser ljust på framtiden. Det viktiga är att vi som finns i sonicbranschen nu utför bra arbeten, så att marknaden får goda erfarenheter av tekniken.

Efter att ha varit först och ensam på den svenska marknaden har ett par andra firmor följt efter.

– Det ser vi bara positivt på, tekniken behöver spridas, så länge jobben utförs bra så att kunderna får goda erfarenheter. Fler firmor som levererar kvalitet är en fördel för alla.

Ett skäl till att Klas Samuelsson nu har valt att lägga sonicborrningen i ett sepa- rat bolag är att teknikerna och användningsområdena är så pass olika.

– I början var vi tvungna att fokusera på båda teknikerna samtidigt, det blev inte hundra procent fokus på något. Det har bidragit till att det tog nästan femton år att utveckla tekniken. Det har inte varit enkelt, men nu har det börjat lätta både vad gäller tekniken och på marknaden, säger Klas Samuelsson.

Med hjälp av sonicborrningen har man också utvecklat en nisch med djupjordvärme, där kollektorer installeras vertikalt direkt i jord utan foderrör. På det sättet kan de erbjuda konkurrenskraftig geoenergi i mark där det är långt ned till berg, 40 meter eller mer.

– I de fall där det finns bra vattenrörelse i marken har vi faktiskt kunnat påvisa bättre temperaturer än vid bergvärme, säger Klas Samuelsson.

TEXT: LARS WIRTÉN FOTO: SONIC GEO DRILL

HP Borrningar breddar sig – blir en del av ny koncern

HP Borrningar möter framtiden genom att bredda erbjudandet i samverkan med andra. Genom att bli en del av den nybildade koncernen Constech är ambitionen att komma högre upp i värdekedjan och kunna ta totalentreprenader med energi- och vattenlösningar i fokus.
– Med Constech aspirerar vi på att bli störst i Norden, säger Tony Jernström, vd på HP Borrningar.

Borrningsbranschen har på senare år visat tendenser att börja konsolideras, både bland borrentreprenörer och leverantörer. Större aktörer växer genom uppköp och samgåenden. Investmentbolag träder in och ser möjligheter på en fragmentiserad marknad.

I det här läget behöver de flesta företagare i branschen fundera på strategin för framtiden. Ska företaget ha ambitionen att växa eller fortsätta som en nischad, lokal eller regional expert på brunnsborrning?

De här frågorna började HP Borrningars ägare Tony Jernström och Göran Persson fundera på för några år sedan.

– Vi stod vid ett vägskäl. Hur skulle vi svara upp mot förändringarna i branschen? Vi hade redan börjat växa, vi var inte till salu men vi var öppna för att ta in fler partners. Vi behövde hjälp med finansiering och det affärsmässiga och letade efter en partner som gillar det vi redan har gjort, berättar Tony Jernström.

Det hittade HP Borrningar i Mats Paulsson. Han har tidigare varit vd i bland annat Peab Industri och Bravida och på senare år varit med och byggt upp Nordisk Bergteknik som i dag är börsnoterat och en ledande aktör inom entreprenadborrning.

– Jag är en sann anhängare av gröna energisystem. Det har funnits i mitt bakhuvud länge att bygga upp en långsiktigt hållbar verksamhet inom vatten- och energilösningar, något jag har diskuterat med HP Borrningar i säkert ett decennium. När Tony presenterade sina idéer kändes de klockrena och tiden var mogen, berättar Mats Paulsson.

HP Borrningar har redan sedan tidigare haft som strategi att bredda sitt erbjudande genom samarbeten och delägarskap i olika bolag. Skånska Energilösningar, H1:an Markarbete, Geobatteri och Pama Elinstallationer är några exempel.

– De andra som konsoliderar marknaden har valt egna specifika segment, medan vi tidigt valde att bygga med ett brett helhetstänk, säger Tony Jernström.

Det här passade in i den modell som Mats Paulsson och hans grupp av investerare hade använt för att bygga upp framgångsrika bolag. I Constech byggs koncernen vågrätt istället för lodrätt.

– Constech är ingen borrfirma. Men vi har gott om riggar och stor beställarkompetens för att kunna ta en totalentreprenad där energilösningen och vattenförsörjningen utgör huvuddelen av uppdraget, förklarar Mats Paulsson.

Constech består i dagsläget av ett tiotal bolag med verksamhet inom bland annat borrning, markarbeten, VVS, värmepumpar, solenergi, elinstallation samt projektering och projektledning.

– Vi är alla operativa partners som har gått samman och tillsammans äger Constech, där börsnotering kan vara en av de vägar vi ser framför oss när tiden är rätt, säger Tony Jernström och fortsätter:

– Moderbolaget Constech kommer att stötta de ingående bolagen med affärsutveckling, inköp, strategi. Samtidigt ska vi bygga varumärket Constech. Men vi kommer ha en liten koncernstab och fokusera på styrkorna i de enskilda bolagen.

Utåt kommer HP Borrningar och de andra bolagen i koncernen att fortsätta möta marknaden som egna bolag med egna varumärken. Men vid större totalentreprenader är det Constech som tar uppdragen via sitt projektbolag.

– Vi har exempelvis redan fått en totalentreprenad för Mölndals sjukhus värd cirka 50 miljoner kronor genom att vi har utförar- och beställarkompetens tillsammans i Constech, avslöjar Tony Jernström.

Tony Jernström beskriver sig som ”en glad brunnsborrare” som har vågat ta på sig större entreprenader tack vare delägarskapet tillsammans med Göran Persson – ett ansvar som de tidigare ibland har upplevt tungt och ensamt.

– För att ta nästa steg behövde vi industriell kompetens och erfarenhet; hur vi växer organiskt och genom uppköp och hur vi får till synergier mellan bolagen på riktigt och inte bara säger det. Den resan har Mats Paulsson och hans lag gjort tidigare. Det vi i HP Borrningar gjorde rätt var att vi insåg att vi behövde hjälp, att vi inte skulle klara det själva.

Att påbörja en så pass stor förändringsresa och ta det stora steget att gå från ett eget, självständigt familjeägt bolag till att bli en del av en koncern var inte alltid helt bekvämt, medger Tony Jernström.

– När vi påbörjade den här resan var det oprövad mark för oss. Det var lite skrämmande, men när vi nu står här känns det väldigt bra. Genom Constech kan vi skapa nya marknader. Våra olika tekniker och kompetenser fungerar även i många andra sammanhang än där vi brukar verka.

Tony Jernström tror att brunnsborrar- branschen kommer att se fler samarbeten och samgåenden framöver.

– Vår bransch måste vara öppen för mer samarbete med andra parter och branscher. Jag tror det är viktigt för borrentreprenörer att stärka de samarbeten man har med andra entreprenörer som rörfirmor, elinstallatörer och andra. Vårda det nätverk du har och planera för att möta marknaden tillsammans, råder Tony Jernström.

 

Constech

Skapades 2022 med mål att bygga en nordisk koncern inom vatten- och energilösningar.

Våren 2023 blev koncernen aktiv med förvärvet av HP Borrningar i Klippan. Har i dag växt till ett tiotal bolag verksamma inom projektledning, vatten, sol/hybrider, batteri, värmepumpar, geoenergi samt service.

Gruppen omsatte 2023 omkring 300 miljoner kronor med cirka 100 heltidsanställda medarbetare.

Bolaget ägs dels av initiativtagarna, med stor erfarenhet av affärsutveckling, dels av ursprungliga och tillkommande entreprenörer i de ingående bolagen. Antalet aktieägare ökar i takt med att fler bolag ansluter.

Gruppen arbetar både gentemot företag och konsumenter, gärna som totalentreprenör i större projekt. Det senaste året har projekt utförts i Sverige, Finland, Danmark och Polen. Även Norge och Tyskland bedöms som intressanta marknader.

 

TEXT OCH FOTO: LARS WIRTÉN

Styrd borrning fick affärerna i balans

Jocke Wagenius äger och driver JW Borr i Sundsvall sedan 2002. Hans resa inom styrd borrning började på Brunnsborrardagen 2012.
– Då hade Mincon med sig en styrd borrhammare som de visade. För min del hade det varit lite halvdåligt med jobb en tid och jag hade funderat av och an på olika komplement till den vanliga brunnsborrningen. Styrd borrning kändes genast intressant och det visade sig vara rätt.

Det behövdes inte lång betänketid för Jocke Wagenius. Han köpte en begagnad rigg för styrd borrning och satte i gång. Han hade då, efter att först varit anställd på Bryngels i över tio år, drivit sitt företag som ensam borrare med en anställd som skötte ingrävningar.

– Tanken var att fortsätta på den nivån och att jag skulle växla mellan det ena och det andra. Men det blev inte så – det kom ett uppsving på marknaden och inte minst rullade de styrda uppdragen in i mycket större omfattning än jag hade väntat mig eller vågat hoppas på.

JW fick snabbt anställa ytterligare två medarbetare. I dag har man fyra styrda riggar – men under några år fanns det nio ekipage i firman. Efterfrågan var våldsam och Jocke beskriver det som att de gick i ett rus; köpte den ena maskinen efter den andra och anställde mer och mer folk. Omsättningen blev stor men det var sämre med lönsamheten.

– För två år sedan sålde jag av ett antal maskiner och behöll de mest erfarna borrteknikerna. Nu är vi på en nivå där kostymen passar, säger han.

Just kostnaderna kan vara ett hinder för den entreprenör som vill ge sig på styrd borrning. Maskinerna som krävs är en bra bit dyrare än riggar för vanlig brunnsborrning.

– Mina 18-tonsmaskiner kostar sju miljoner kronor styck. Redan det är nästan dubbelt så mycket som för en vanlig rigg och med den kringutrustning som krävs hamnar man på tio till tolv miljoner för ett komplett ekipage.

Utöver den tunga investeringen innebär styrd borrning annars inga anmärkningsvärda utmaningar – åtminstone inte för en erfaren borrare.

– Kan man sina saker är det ingen svår grej att börja med, så ingen ska tveka av den anledningen. Det kan behövas en eller annan kortare kurs, till exempel i kabelförläggning, men inte mer än så. Tvärtom är styrd borrning roligare än traditionell, resonerar Jocke Wagenius.

– Det kräver mer tankeverksamhet, fler beräkningar och större noggrannhet. Sådant tycker jag är roligt.

Med styrd borrning, oavsett den sker med spolning eller rullborrkrona, tar man sig smidigt under vägar och vattendrag med såväl fiber som VA-rör och elkablar.

Styrd borrning står för 70 procent av JW:s omsättning – en fördelning som enligt Jocke Wagenius både speglar hur marknaden ser ut och hur han själv vill ha det. De styrda uppdragen återfinns inom de tre områdena fiberdragning, VA och elnät.

– Fiberjobben gör man med ganska små riggar och sett bara till själva borrningen är det ganska enkla uppdrag. Det som kan krångla till det är att man ska långa sträckor ute i markerna och ofta visar det sig saknas avtal med markägare. Min erfarenhet är att det ofta blir tjafs med markägare, så fiber är inga favoritjobb.

När det gäller att borra för VA-nät har JW löpande avtal med ett antal kommuner som återkommer med uppdrag år efter år. Elnätsuppdragen är de som är mest varierade och som kan ställa ganska stora krav.

– Vid borrning för elnät kan man behöva växla mellan olika borrtekniker.

Är det i lös mark som i jord så blir det så kallad JT-borrning, där man med spolning driver en borrsked genom marken. I berg och i stenig mark behöver man använda sig av så kallad AT-borrning, där det sitter en rullborrkrona framme på stången.

Styrd borrning för elnätsförstärkning görs både utanför och inne i samhällen. Utanför tät bebyggelse innebär uppdragen sällan några större utmaningar, det handlar oftast om att gå under vägar och vattendrag. Men Jocke Wagenius har erfarenhet av borrningar inne i samhällen där det har krånglat till sig mer.

– Det beror på att det ofta redan ligger en massa annat i marken. Det ställer stora krav på ledningsägarna och det händer inte sällan att det saknas dokumentation av vad som ligger där och precis var det går. Det kan bli en knepig situation för borraren, för vi kan ju inte chansa och riskera att förstöra något. Går det inte att få fram exakta uppgifter om andra ledningar i marken blir lösningen ofta att gå på djupet, minst sex meter ner. Då är man på den säkra sidan.

Jocke Wagenius ser ljust på framtiden. Marknaden ser stabil och pålitlig ut och med en återhämtning i ekonomin, där inte minst infrastruktursatsningarna kan skjuta fart igen, kan det bli ännu bättre. Med brunnsborrningen håller han sig i och kring hemstaden Sundsvall – medan de styrda riggarna går på uppdrag över hela landet.

– Jag skulle aldrig kunna hålla de tyrda riggarna i gång bara på uppdrag i hemtrakterna. Så ser den styrda branschen ut, jag tror att alla som jobbar med styrt behöver ta uppdrag mer eller mindre över hela landet. Vi har avtal med kommuner lite varstans i landet, säger han.

Som företagsledare borrar Jocke själv inte alls lika mycket nu som tidigare.

– Det blir mest att jag hoppar in som vikarie så att de andra kan få semester. Annars håller jag mest till i verkstaden. Det finns alltid något att laga och skruva på. I verkstaden trivs jag bra – mycket bättre än på kontoret.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: JW BORR