Tufft tempo i torkans spår i borrningsbranschen

Torkan har fått riggarna att gå för högtryck, enligt borrare som Borrsvängen talat med i spåren av den varma sommaren. Samtidigt med vattenbristen gör omvärldens intresse för geoenergi sig påmint. Marknaden är het.

Hela Sverige fick en solig och varm sommar 2018. Det kan SMHI berätta och många av oss be-kräfta – inte minst borrbranschen, som fortfarande arbetar för högtryck i jakten på vatten.

Ett företag är Brunnsborrning & Stenläggning i Blekinge, en av Geotecs senaste medlemmar. De har kontor i den gamla bruksorten Kallinge och Blekinge som arbetsfält. Vanligtvis.

– Nu jobbar vi mycket i Småland, i Kronobergs län och trakterna av Växjö, Tingsryd och Emmaboda. Här är man ännu mer drabbade av torkan än i Blekinge och vi vill hjälpa till där läget är mest akut och efterfrågan på borrare störst. Vi har jättemycket att göra när det gäller vattenborrning, konstaterar vd James Vaughan.

Kunderna är privatpersoner och lantbrukare. De flesta vill få borrat nya brunnar. Normalt arbetar James Vaughan och hans två medarbetare till 75 procent med energiborrning, men sedan i somras är uppdragen nästan uteslutande vattenborrning. Telefonen ringer oavbrutet sedan de kom tillbaka från semestern i början av augusti.

– Vi får tre-fyra oförutsedda jobb i veckan och försöker göra så många vi kan med ordinarie bemanning. Vi prioriterar dem som har djurhållning, och barnfamiljer som är utsatta.

Vatten konkurrerar med geoenergi

Den energiborrning som Brunnsborrning & Stenläggning haft inplanerad under tidig höst har om möjligt fått vänta, oftast har kunderna varit förstående. Men James Vaughan kan långt ifrån andas ut. Torkan fortsätter att hålla dem sysselsatta och vattenborrning ska samsas med energiborrning.

– Fortfarande fyller det på i orderboken i hög takt. Fram till i februari räknar jag med att vi har full fart och lite till.

Bertil Carlsén, Brainheart Energy, konstaterar att efterfrågan på vattenborrning är två-tre gånger större än normalt. Foto: Privat.

Bertil Carlsén, tidigare operativ chef och nu förvärvsansvarig för Brainheart Energy AB, berättar att även deras borrbolag har en intensiv period. Det beror delvis på torkan och delvis på att hjulen rullar fort när det gäller uppdrag inom geoenergi. Företaget är Sveriges största leverantör av helhetslösningar inom bergvärme och bergkyla och gör i genomsnitt sex installationer per dag.

– De lägre grundvattennivåerna har helt klart ökat efterfrågan på vattenborrning. Den är två-tre gånger större än normalt. Det handlar om både akuta insatser i sinande brunnar och att borra nytt.

Brainheart utökar verksamheten

Samtidigt har förfrågningarna om energiborrning i privatfastigheter ökat och Brainheart Energy har redan hyrt in ett par extra riggar och börjat söka efter fler borrare till delar av koncernen. Senhösten är startskott för en rad uppdrag inom geoenergi och trycket på vattenborrning kan fortsätta in i nästa år, enligt Bertil Carlsén.

– Tillgång på vatten kan bli en allt större utmaning för branschen, tror han, och det ökar kraven på både kvalitetsborrning och bra projektledning.

Intensivt i Västerbotten

Höstarna är alltid intensiva i Västerbotten, säger Charlie Isaksson, vd och ägare av Charlies brunns- och energiborrning i Vilhelmina. Foto: Privat.

Charlies brunns- och energiborrning AB i Vilhelmina har uppdrag i främst Västerbottens inland, borrning för allt från hushållsvatten och bergvärme till plintar och filterbrunnar:

– För oss är hösten intensiv som alltid, vi har stundande snö och kyla att jobba undan inför. I år har vi fått en liten ökning av vattenborrning, på grund av att brunnar har sinat eller att man har oro för det, berättar Charlie Isaksson, vd och ägare.

Även framöver väntar vattenborrning för Charlie’s del, men också energiborrning i små och stora projekt.

– Det är vattenbrunnar till främst fritidshus som är fortsatt efterfrågat, liksom borrning för geoenergi till både enskilda och större fastigheter.

Extra personal i Finspång

Familjeföretaget FBB Finspångs Brunnsborrning AB har uppdrag över hela Sverige och David Johansson, vd, berättar att redan i juni började telefonerna gå varma när folk kom till sinande brunnar i sina sommarstugor.

– Särskilt besvärligt var det juli-augusti. Det lilla regn som kom hann aldrig infiltrera utan rann ut i dikena. Lantbrukarna, som stödbevattnat genom grävda brunnar, bäckar och dammar, behövde till slut borra nya brunnar för att klara djurhållningen.

Uppdragen inom vattenborrning har ökat med 50 procent de senaste tre åren, berättar David Johansson, vd på Finspångs Brunnsborrning. Foto: Privat.

Normalt använder FBB två av sju riggar för vattenborrning, men i början av hösten är de uppe i fyra. Uppdragen har under de tre senaste åren ökat med runt 50 procent

– Vi har tagit in extra personal, infört skiftgång och skjutit på jobb inom geoenergi och entreprenadborrning för att hålla nere väntetiderna. Det krävs erfarenhet för att finna bra vatten och vi kan inte hyra in vem som helst, säger David Johansson.

– Min pappa som varit i branschen i 40 år har aldrig sett något liknande. Att vi är i någon form av klimatförändring är tydligt. Som konsument är det dags att beakta att vårt fina grundvatten i Sverige inte alltid är en självklarhet från ytliga grundvattentäkter. En djupborrad brunn ger stabilare vattentillförsel.

Det var värre 2016

Håkan Abrahamsson, vd på Håkans Vatten & Energibrunnar AB i småländska Ankarsrum, blickar bakåt han också.

– Jag upplever trots allt situationen nu som mer normal än vad den var i samband med torkan 2016.

Han menar att när det gäller brist på vatten och behov av att borra, så verkar de regnmängder som kom i hans trakt under sensommaren ha räckt för att mota den värsta torkan.

– Vi är fem man och har tre maskiner i arbete. Den beläggning vi har ser ut att hålla i sig under hösten, och det klarar vi precis. Såvida inte torkan ger sig markant till känna senare i höst.

Text: Mia Ising

Jubileumstrångt på Brunnsborrardagen

Den 21 september arrangerade Avanti Brunnsborrardagen för 30:e gången. Samtidigt firades Avanti-organisationens 45-årsjubileum. Medlemmar och leverantörer samlades i och utanför Kulturstallet på Wenngarns slott utanför Sigtuna för att ta del av utrustning, tjänster och nyheter inom branschen.

 

Mikael Lindkvist från Gruse (till höger) diskuterade borrkronor med Joakim Wendel, Josab (i mitten), och Emil Eriksson, Sveborr.

Friska vindar blåste över Brunnsborrardagen på Wenngarn den 21 september. Det föranledde de utställare som höll till utomhus att förankra sina montertält extra noga. Några hundra personer sammanlagt, bestående av medlemmar, leverantörer och konsulter inom brunnsborrningsbranschen minglade inne i och utanför Kulturstallet och köade för grillade hamburgare som spred förföriska dofter över området.
Inne i det gamla barockslottet hölls ett flertal seminarier. Det första, med rubriken ”Torkan!”, lockade extra många åhörare. Det var Göran Risberg, avdelningschef för avdelningen Mark och grundvatten vid SGU som talade om konsekvenserna av de torra somrarna 2017 och 2018. Årets sommar var ju extrem med sin extra sommarmånad (maj).

Politiskt intresse för vatten

Göran Risberg från SGU inledde dagen med ett seminarium om hur årets torka fört upp vattenfrågan på den politiska dagordningen.

Göran Risberg berättade att torkan, i kombination med att det i år är valår, har fört vattenfrågan högt upp på den politiska dagordningen. SGU har redan tidigare fått uppdraget att ”förfina och utöka kartläggning och karaktärisering av grundvattennivåerna i särskilt utsatt områden”. Arbetet innefattar bland annat de redan påbörjade helikoptermätningarna. När data har bearbetats, kommer de att resultera i ett behov av att handla upp uttagsborrning. Det handlar i första hand om sydligaste Sverige, men även om jordbruksbygder i exempelvis Östergötland.
– Torkan i somras har resulterat i ett politiskt intresse för vatten som vi inte sett tidigare. Det kommer säkert fler politiska beslut framöver. Det kommer att finnas en förväntan både på bransch och myndigheter att tillhandahålla utökad information och att ta fram innovationer på området, sade Göran Risberg.
Även kommuner och enskilda brunnsägare ska involveras i insamlandet av information. SGU har därför fått i uppdrag att göra det möjligt att rapportera in brunnsdata till myndigheten för att på så sätt ka kunskapen om landets grundvattenförhållanden.

Inne i Kulturstallet på Wenngarn hade bland andra Lifa sin monter. Mari Johansson från Lifa förevisade en hammare för Bernt Svedbro, Svedbro Innovation, samt Roland Skogström och Anton Pikkuhookana, båda TA Brunnsborrning och VVS AB.

Certifieringar

Andra seminarier handlade om certifieringsregler för energikollektorer.
Marcus Tillman från forskningsinstitutet RISE berättade om certifieringsreglerna för energikollektorer och tipsade om den egna webbsidan ri.se.
– Finns produkten certifierad på vår hemsida vet man att den håller bra kvalitet, sade han.

Text och foto: Karin Strand

Almedalsmingel med tipspromenad och samtal

Att få göra sin röst hörd i det enorma bruset som existerar under Almedalsveckan när närmare 3 000 seminarier skall trängas in på en vecka, är inte lätt. Årets upplägg, med trevligt mingel och en tipspromenad, blev en framgång.

Tipspromenad och givande samtal om geoenergi på årets upplaga av Almedalsveckan.

Både Svenskt Geoenergicentrum och Geotec har under flera år arrangerat seminarier, och nog för att vi tycker att det har varit lyckade tillställningar, så kändes det som att det var läge att prova på något nytt.

Så på bästa tid, strax efter statsministerns kvällstal, slogs portarna upp till ett mingel i geoenergins glans. Ett kort anförande av Johan Barth som upplyste om reglerna för aftonen inledde minglet. Besökarna fick genomföra en tipspromenad med frågor baserade på de informativa planscherna som draperade väggarna i Öresundshuset. Inte förrän den enskilde lämnat in sina svar, fick man tillgång till förtäring och dryck.

Diskussioner och kunskap

Våra besökare kom från alla led. Brunnsborrare, konsulter, kommunpolitiker, fjärrvärmeproducenter, fastighetsägare, journalister och riksdagspolitiker. En gynnsam blandning för diskussion!

Det var en tillställning där besökarna under trevliga former fick god möjlighet att under ett par timmar diskutera geoenergi med varandra.

Text och foto: Johan Barth

Grundvattennivåer i oktober

Grundvattennivåerna i de små magasinen är under eller mycket under de normala för årstiden i stora delar av landet. De stora magasinen har nivåer under de normala i nästan hela landet.

Nivåerna i de små grundvattenmagasinen är under eller mycket under de normala i hela landet. Ett undantag är Norrbottenskusten som har nivåer nära de normala för årstiden.

Nivåerna i de stora grundvattenmagasinen är normala för årstiden i södra Götaland och längs Norrbottenskusten. I stora delar av landet är dock nivåerna även i de stora magasinen under eller mycket under de normala för årstiden.

I områden med låga grundvattennivåer kan grävda brunnar sina och bergborrade brunnar få problem med saltvatteninträngning. Beroende på lokala förhållanden kan den kommunala vattenförsörjningen påverkas.

Här är länk till de senaste rapporterna om grundvattennivån på SGU:s webbplats.

 

Utbildningen ska bli mer träffsäker

När borrteknikerutbildningen drar igång igen i november blir det enligt ett delvis nytt upplägg.
– Vi startar med en förberedande del, för att öka träffsäkerheten, säger Daniel Strömblad, arbetsförmedlare i Uppsala.

Modellen kallas rekryteringsutbildning och bygger på ett tätt samarbete mellan bransch, utbildningsleverantör och Arbetsförmedlingen.
– Vi arbetar för att ha en tät kontakt med de företag som behöver anställa. Vi vill att de antingen är med och tar in elever på utbildningen, eller påverkar utbildningen – eller bådadera. Målet med det är att det ska bli rätt från början; att utbildningen ska ha rätt kvalitet, att de som tas in verkligen är intresserade och blir anställningsbara efter utbildningen.

I den förberedande fasen, som är fyra veckor lång, medverkar företag och branschrepresentanter. Man intervjuar sökande elever och dessa får även under en veckas tid följa med en potentiell arbetsgivare ut i fält.

– Då får eleverna en chans att bilda sig en realistisk uppfattning om vad jobbet verkligen innebär. Hur är arbetstiderna, är det mycket resor, hur tungt och fysiskt är det, känns jobbet intressant och lockande?

Daniel Strömblad, arbetsförmedlare med specialinriktning på yrkesutbildningar på Arbetsförmedlingen i Uppsala. Foto: Privat

Alla blir vinnare

Arbetsförmedlingen arbetar mer och mer med rekryteringsutbildningar och har på senare tid börjat bli mer och mer aktiva under just den förberedande delen.
– Det beror på att vi inte alltid har fått det utfall vare sig vi, företagen eller eleverna vill ha. Alla vinner på att träffsäkerheten och kvaliteten ökar. Efter den förberedande delen ska eleven kunna svara på frågan ”Är det här en bransch för mig?” och de involverade företagen ska kunna besvara frågan ”Är den här eleven en person för vår bransch?”. På så sätt blir det här en del av både ansöknings- och antagningsprocessen, förklarar Daniel Strömblad.

Lite högre krav

Det här sättet att jobba ställer lite extra krav på de medverkande företagen, menar han:
– Det gäller att vara beredd att avsätta lite tid, dels under förberedelsen, dels under själva utbildningen. Att man erbjuder praktikplatser och står för handledning, besöker utbildningen lite då och då och kanske bjuder in till ett studiebesök om man har något extra intressant projekt igång.

Hör av er till AF!

– Ett annat viktigt medskick till borrbranschen är att vi gärna vill att de hör av sig till sina lokala arbetsförmedlingar om de ser kommande behov av att anställa. Då får vi rent geografiskt veta var de största behoven finns och kan lägga extra krut på att marknadsföra utbildningen där.

Text: Jörgen Olsson

Uppsala får utbildningen av borrare

Nu lämnar utbildningen av borrtekniker den skånska myllan och flyttar till Uppsala. Utbildningen ska finnas där behovet av borrare finns, förklarar Leif Möller på Arbetsförmedlingen, som även fortsättningsvis ger Geotec i uppdrag att driva utbildningen.

Geotec har drivit utbildningen åt Arbetsförmedlingen (tidigare Länsarbetsnämnden) under lång tid. Men när höstens elevkull sätter sig på skolbänken är det i lokaler i Uppsala och inte utanför Lund.
– Behovet av borrare är störst i mellersta och norra Sverige. Där ökar möjligheterna att få jobb och där finns fler företag som kan erbjuda praktikplats under utbildningen. Det talade för en flytt, säger Leif Möller på Arbetsförmedlingen i Lund.
Förvisso byggs det en hel del i Öresundsregionen idag, tillägger han, men det verkliga behovet av tjänster – brett och långsiktigt – finns enligt Arbetsförmedlingen uppåt landet.

Leif Möller, Arbetsförmedlingen.

Fortsatt förtroende

Leif Möller ansvarar för uppföljning av de leverantörer och tjänster som Arbetsförmedlingen anlitar inom byggsektorn och ”gröna” näringar. Han betonar att förtroendet för Geotec är stort. Branschorganisationen har utbildat borrare i snart 30 år, varav många år på uppdrag av Arbetsförmedlingen.

– Det är en bra utbildning och vi värdesätter att Geotec har ett stort kontaktnät i branschen. Flytten handlar om en marknadsanpassning och att rusta för framtiden, det tjänar alla på.

Avspark för den ”nya” utbildningen är den 6 november i år, med inledningsvis förberedande kurser. Utbildningen går på heltid och är 32 veckor lång, varav elva veckor är arbetsplatsförlagd praktik.

Nygammalt upplägg

Utbildningen är bred och riktar sig mot de flesta borrningstekniker, så som vatten- och energi-, kärn- och grundläggningsborrning samt geoteknik. Precis som tidigare är det yrkesmän och specialister som undervisar, och det krävs erfarenhet av exempelvis maskin-, bygg- eller anläggningsarbete för att söka till utbildningen.

Leif Möller hoppas att utbildningen ska fortsätta att locka skåningar, även med Uppsala som utbildningsort. Borrbranschen har ett stort behov av arbetskraft och oddsen att få jobb är stora för den som är beredd att flytta på sig – för utbildning och för en framtida anställning. Utbildningen kan även öppna dörren för jobb i våra grannländer.

– Efterfrågan på borrtekniker är alltid stor efter en torr sommar, inte minst en sommar som denna, men vi räknar också med att de geotekniska undersökningarna blir vanligare framöver. Så det finns absolut ett behov av borrare.

Text: Mia Ising

Fakta: Arbetsförmedlingens yrkesutbildningar

Arbetsförmedlingen erbjuder korta arbetsmarknadsutbildningar till yrken med brist på personal. Utbildningarna skräddarsys i samarbete med en arbetsgivare eller branschorganisation. Den som är intresserad av att bli borrtekniker vänder sig till sin handläggare på Arbetsförmedlingen.

Se Arbetsförmedlingens film om borryrket: www.arbetsformedlingen.se.

Riktlinjer för kollektorslangar publicerade

Svenskt Geoenergicentrum har nu publicerat nya riktlinjer för förläggning av kollektorslang i mark för konsumentanläggningar. Efter synpunkter från bland annat MSB om brandskydd försenades de men blev klara i början av oktober.

Det har varit stort fokus på brandskyddet i arbetet med riktlinjerna, eftersom det är en brandfarlig vätska i kollektorslangarna. Bland annat går dokumentet igenom hur man ska göra genomföringen och vilket brandskydd som krävs.

Riktlinjerna utlovades att vara klara före sommaren. Men efter diskussioner med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, valde Svenskt Geoenergicentrum att vänta med publiceringen. I början av oktober meddelade MSB att man inte hade några ytterligare synpunkter på riktlinjerna och Svenskt Geoenergicentrum kunde publicera dem den 2 oktober.

Joakim Hjulström på Geotec har varit djupt engagerad i att ta fram de nya riktlinjerna för kollektorer.

– Det var angeläget att riktlinjerna förankrades ordentligt hos MSB. De blir nu lättare att tolka och får en större tyngd, säger Joakim Hjulström på Geotec som har arbetat med riktlinjerna åt Svenskt Geoenergicentrum.

Övergång i huset var en stötesten

Tveksamheten från MSB gällde hur lagstiftningen ska tolkas och vilka regler som omfattar geoenergisystemet.

– Stötestenen gällde var övergången från plast- till metallrör ska vara: inne i huset eller utanför och/eller under jord, förklarar Joakim Hjulström och fortsätter:

– MSB var oroliga för att plastledningen skulle kunna smälta vid en brand och att den brandfarliga kollektorvätskan rinner ut i pannrummet.

MSB övervägde därför att skarven ska ligga utanför huset, nedgrävd i marken. Även om det är en mer brandsäker lösning för det med sig andra problem.

– Dels vill varken vi eller MSB ha dolda skarvar och gängade kopplingar under mark. Då måste man installera en kopplingsbrunn för att kunna inspektera. Dels blir det en dyrare och mer komplicerad lösning att installera.

– Det är en mer robust och säker lösning att ha en obruten slang utan skarvar hela vägen fram till huset. MSB går nu på samma linje som vi och godkänner övergång inne i huset.

Material och metoder

Utöver avsnitt om brandskydd innehåller riktlinjerna exempelvis anvisningar på krav som ska ställas på material i slangar, kopplingar och lämpliga metoder vid provtryckning.

Parallellt håller riktlinjer för större, kommersiella anläggningar på att tas fram inom ramen för det internationella samarbetet i Annex 27.

Riktlinjerna hittar man på Svenskt Geoenergicentrums hemsida, www.geoenergicentrum.se

Vid sidan av Svenskt Geoenergicentrums riktlinjer gäller även MSB:s generella föreskrifter för brandfarliga vätskor, se länk för mer information. https://www.msb.se/sv/Om-MSB/Lag-och-ratt/Gallande-regler/Brandfarliga-och-explosiva-varor/

Text: Lars Wirtén

Hög tid för B-certifiering

Lars Tobin, juridisk expert och utbildare.

Det börjar brådska nu, om det gemensamma beslutet att det till årsskiftet ska finnas minst en B-certifierad borrare på varje rigg ska kunna förverkligas. I slutet av augusti samlades personal från sju Geotec-företag för B-certifiering vid SGU i Uppsala.

– Geotecs beslut har fått bra genomslag, upplever jag. Däremot är det svårt att sia om vi verkligen kom-mer att hinna nå, utbilda och certifiera alla före årsskiftet, säger Lars Tobin.

Han är konsult och föreläsare vid AT Consult och Approvus och medverkar som utbildare och personcertifierare för brunnsborrare.

Ökat tryck

Medlemsbeslutet hos Geotec har ökat trycket på att B-certifiera sig, men annars går efterfrågan på certifieringsutbildningen hand i hand med hur tydliga kommunerna är med att de kräver certifierad personal för att ge borrtillstånd, säger Lars Tobin.

– Jag tror att det nu är drygt hälften av landets kommuner som kräver certifikat. Det vore såklart bra om fler kommuner kunde övertygas om att certifieringen verkligen är relevant och att skriva in det som ett krav. Då blir det ett annat incitament för företagen, som ju måste investera både tid och pengar i detta.

Utbildar i miljöfrågor och juridik.

– Ansvarsfrågorna ingår som en del i certifieringsutbildningen. Det juridiska har kommit att bli allt viktigare i takt med att företagen blir större. Förr kunde man tycka att det räckte med en muntlig överenskommelse och ett handslag, men så är det inte längre, säger han.

Text: Jörgen Olsson

Här är risken för vattenbrist störst

Hela Östersjökusten från Uppland till Blekinge, Öland, Gotland och delar av Västkusten. Dessa områden föreslår SGU ska bedömas som särskilt utsatta områden med mycket stor risk att det uppstår brist på grundvatten.

SGU har i uppdrag av regeringen att kartera förekomsten av grundvatten med betoning på särskilt utsatta områden. Därför har man startat ett antal projekt fram till 2020 för att öka kunskapen om grundvattennivåerna och beredskapen inför perioder med brist på grundvatten.

En av de första åtgärderna har varit att definiera vad ”särskilt utsatta områden” innebär.

Calle Hjerne, hydrogeolog på SGU.

– Någon sådan definition fanns inte tidigare. För att veta var vi ska göra våra karteringar fick vi därför börja med att definiera vad vi menar, säger Calle Hjerne, hydrogeolog och projektledare för att bygga ut grundvattennätet.

SGU föreslår nu att följande definition används: Särskilt utsatta områden är regionalt och geologiskt avgränsade delar av Sverige med förhöjd risk att grundvattentillgång, grundvattnets nivå eller kvalitet medför problem i samhället.

Att det är låga grundvattennivåer i ett område innebär inte i sig att det är ett särskilt utsatt område.

– Vi kan exempelvis ha låga grundvattennivåer, men om grundvattnet inte används i området är det svårt att tala om ett bristområde, förklarar Calle Hjerne.

Underlag för prioritering

Utifrån den definitionen har SGU nu ett förslag på en nationell indelning i områden med mycket stor, stor, måttlig och låg risk för brist på grundvatten.

– Vi kommer att fokusera våra insatser till de områden som vi bedömer har mycket stor eller stor risk. Men det utesluter inte insatser även i övriga områden.

Calle Hjerne understryker att syftet med att ta fram bristområden endast är att vara underlag för att prioritera SGU:s insatser.

– Det är inte en definitiv karta över grundvattenförhållanden i Sverige. Jag vill också påpeka att vi har kartlagt ur ett övergripande nationellt perspektiv, så det finns säkert lokala avvikelser. I dagsläget är det dessutom ett förslag, den är ännu inte beslutad.

Sju parametrar

Bedömningen gjordes utifrån ett antal parametrar som är av betydelse för grundvattnet idag och i framtiden:

  • Användning av grundvatten.
  • Grundvattenbildning.
  • Effektiv nederbörd vid torrår.
  • Fördelning av effektiv nederbörd över året.
  • Scenarier om framtida förändringar i grundvattenbildning.
  • Magasineringsförmåga.
  • Salt grundvatten.

Fyra projekt

SGU kommer de närmaste åren genomföra fyra projekt som fokuserar på särskilt utsatta områden.

1: Utökad grundvattenkartering.

– Här beskriver vi vilka vattenresurser som finns i ett begränsat område och vi kommer att fokusera på områden som vi inte har karterat tidigare.

2: Utbyggnad av nätet för grundvattenmätning.

– Vi har 300 stationer idag över hela landet där vi mäter grundvattnet. Nu fördubblar vi antalet mätstationer och fokuserar på områden där vi har ganska glest med mätdata.

3: Utökade mätningar med Sky-Tem.

– Sky-Tem är en helikopterbaserad metod som mäter jordlagrens och bergarternas utsträckning och egenskaper till ett djup av cirka 200 meter. Vi har tidigare gjort mätningar på Öland, Gotland och i Halland. Nu utökar vi dessa i ett första steg till Östergötland, Västergötland och området runt Örebro. I ett andra steg lägger vi även till Skåne.

4: Tredimensionell kartering.

– Traditionellt har SGU publicerat kartbaserad information som endast visar ytan. Det finns efterfrågan på information där även djupdimensionen finns med. Det projektet går inte ut på att vi ska kartera hela Sverige i 3D. Det kan istället vara att vi gör en tredimensionell kartering av ett grundvattenmagasin som ett exempel och visar hur andra kan göra, säger Calle Hjerne.

Text: Lars Wirtén

Fotnot: Förslaget på särskilt utsatta områden är ännu inte beslutat, varför det kan komma att ändras.

Avanti och Geotec är ett steg närmare samgående

Med överväldigande majoritet, 21 ja mot tre nej, röstade under våren även Avantis medlemmar för en sammanslagning mellan Avanti och Geotec.

– Jag var på plats som inbjuden till mötet och det var en otroligt positiv stämning. Nu går vi gemensamt vidare med arbetet att skapa en organisation som talar för hela branschen med en och samma röst, säger Geotecs ordförande Fredrik Ahlqvist.
Fredrik Ahlqvist har liksom Avantis ordförande Göran Persson funnits med i den arbetsgrupp som i ett drygt år jobbat för sammanslagningen. Han beskriver arbetet som ”intressant och lärorikt”:
– Vi i arbetsgruppen har hela tiden trott på det här och det är väldigt skönt att båda föreningarnas medlemmar nu har gett så klara besked, säger Fredrik Ahlqvist.
– Vissa medlemmar har sedan dag ett mentalt varit med i den nya organisationen, medan några medlemmar har varit oroliga för hur en sammanslagning kommer påverka deras företag, säger Göran Persson.
– Då det är viktigt att tillgodose våra medlemmars olika behov har vi fått arbeta parallellt med två spår under det gångna året när samtalen förts mellan de båda organisationerna. Hela tiden med fokus på att enas, men ha alternativ om samtalen hade avbrutits, fortsätter han.

Kommitté arbetar vidare

Nu närmast bildas en kommitté, sammansatt av representanter från både Geotec och Avanti. Den skall bland annat ta fram ett nytt varumärke för den nya föreningen och för Borrsvängen. I november ska så båda föreningarna ha nya stämmor och rösta om sammanslagningen en andra gång.
– Det är då vi knyter ihop säcken. Vi kommer att ha våra stämmor på samma plats och blir det bifall även vid dessa andra omröstningar kommer den nya föreningen att kunna ha sin första stämma omgående, säger Fredrik Ahlqvist.

Nytt namn och logga

Kommittén kommer nu att jobba vidare utifrån det gemensamma måldokument som tagits fram.
– Bland annat ska den nya föreningen ha ett helt nytt namn, ny logga och ny grafisk profil, säger Fredrik Ahlqvist och betonar ett par av de avgörande faktorer som talar för en sammanslagning:
– En av de stora vinsterna är att vi får en mycket större tyngd när vi som en förening representerar hela branschen när vi bedriver lobbyarbete och är remissinstans. Vår bransch är i förändring och det ställs undan för undan större krav på oss alla, oavsett man är liten eller stor. Tillsammans får vi en starkare ekonomi och blir en större kraft.
Göran Persson:
– Många tänker att gemytet som man har i mindre gruppering riskerar försvinna. Någon har nämnt en farhåga med att medlemmen inte kommer ha samma möjlighet att påverka i en stor organisation. Det är viktigt att vara lyhörd för farhågor, då dessa kan vändas till något positivt i en ny enad organisation.

Starka tillsammans

– Vi har spännande framtidsmöjligheter – bland annat kring borrhålslager för fjärrvärmebranschen och halkbekämpning av vägar. De möjligheterna tar vi bättre tillvara om vi arbetar tillsammans.
– På samma sätt är det med de orosmoln vi ser. Borrstoppet i Stockholm är ett av dem, framväxten av kommunala ”fjärrvärmezoner” ett annat. Det krävs en stark organisation för att tackla dem, säger Fredrik Ahlqvist.
Mycket återstår, betonar hant. Inte minst valberedningen har ett stort jobb.
– Men vill vi så går det och nu har ju båda föreningarna visat att vi vill. Det är egentligen inget unikt att två branschorganisationer går samman, vi har ett färskt näraliggande exempel i när SVEP och KV-företagen blev SKVP. Det finns arbetssätt och rutiner för hur det här ska gå till.

Text: Jörgen Olsson