Coronapandemin: Borrbranschen är hittills lindrigt drabbad

Med anledning av den pågående coronapandemin har Borrföretagen genomfört en enkät bland medlemsföretag och leverantörer. Samtliga 88 borrande företag tillfrågades och samtliga 40 anslutna leverantörer tillfrågades. Svarsfrekvensen låg på ungefär 30 procent bland borrföretagen och cirka 20 procent hos leverantörerna.

Frågorna som ställdes var:

  • Har ni haft större sjukfrånvaro i större utsträckning än vanligt?
  • Har orderingången sjunkit?
  • Har ni fått skjuta på planerade uppdrag?
  • Vid ett oförändrat samhällsläge, finns det risk för att ert företag tvingas försättas i konkurs?
  • Har ni varit tvungna att genomföra personalförändringar?
  • Tror ni att den hjälp som ges av regeringen med skatt, lån och karensdag kan hjälpa er verksamhet att klara pandemin?
  • Om samhällsläget med Covid-19 förblir oförändrat i 3 månaders tid, vad tror ni om er fortsatta marknad resterande del av året?
  • Har ni märkt av några problem med materielleveranser?
  • Tycker du det är något särskilt som Borrföretagen bör fokusera på för att stötta våra medlemmar eller avtals-leverantörer? (Öppen fråga)

Generellt kan man säga att borrbranschen inte är särskilt hårt drabbad om man jämför med många andra branscher. Det förekommer permitteringar och varsel, men större delen av borrföretagen håller sin personalstyrka intakt.

Tecken på avmattning

Det finns en tendens på avmattningar i orderingång, samtidigt är det många företag som har en uppbyggd orderstock att arbeta av. Däremot ser man en tendens av att framför allt konsumentsidan kommer att avmattas. För leverantörernas del märks nedstängningen i övriga Europa betydligt tydligare. Det finns svårigheter med leveranser och det kommer inom sin tid att drabba de borrande företagen också.

Tydligt neråt för värmepumpar

Svenska Kyl- och Värmepumpföreningen har gjort motsvarande enkät bland sina medlemmar. Där är effekten för värme-
pumpsinstallationer på konsumentsidan tydligt negativ och man känner att det är färre avslut på uteliggande offerter. För installationer mot företag märks en knapp minskning. Trots detta indikerar VP-tillverkarna en ökning av försäljningen under Q1, men tror på en minskning under Q2 upp till 25%. Det kommer att slå neråt mot borrsidan. 

Text: Johan Barth, Grafik: Myra S. Söderström och Borrföretagen

 

Storsatsning på djupgeotermi i Malmö

Eon förbereder stora investeringar i djupgeotermi för fjärrvärmenätet i Malmö. Förhoppningen är att uppföra fem anläggningar med upp till sju kilometer djupa borrhål. Nu borras testhål för att kartlägga de geologiska förhållandena.

I början av 2000-talet borrade Eon ett par 2,1 kilometer djupa borrhål för att utvinna geotermisk värme i Malmö hamn. Men projektet avbröts av olika skäl. Nu kommer dessa borrhål till heders igen när Eon testborrar inför en kommande satsning på djupgeotermi eller EGS som det också kallas, enhanced geothermal system.

I den ena brunnen har Eon sänkt ned en 1 500 meter lång kabel, en så kallad array, på vilken det sitter 25 stycken geofoner med 60 meters mellanrum. Geofonerna registrerar de ljud som uppstår när man nu borrar vidare i den andra brunnen som ligger ett tiotal meter bredvid. Med hjälp av hammarborrning ska riggen ta sig ned till cirka fyra kilometers djup.

– Borrningen alstrar ljud som skickas ut i berggrunden. Ljudet studsar på sprickor och eventuella förkastningar. Ljudet reflekteras och når de olika geofonerna vid olika tidpunkter. Med denna information kan vi bygga upp en tredimensionell bild av hur det ser ut i berget, förklarar Mats Egard, projektledare på Eon Värme.

Spränghål

Mats Egard, projektledare på Eon Värme.

Geofonerna kan dock inte avgöra från vilket håll ljuden kommer. Därför har Eon även borrat två cirka 800 meter djupa brunnar med varsin geofon, som tillsammans med arrayen bildar ett seismiskt nätverk.

För att kunna kalibrera nätverket med så stor precision som möjligt har Eon även borrat så kallade spränghål, fyra hål som endast går ned till 50 meter. I dessa borrhål låter man sprängladdningar skapa ljudpulser för kalibreringen.

– På det här sättet kan vi rita en tredimensionell bild av berget. En EGS-anläggning innebär en investering på cirka en halv miljard kronor. Då vill vi vara så säkra vi kan på att det inte finns några förkastningar i berget. Vi vill ha ett helt urberg med horisontella sprickor, säger Mats Egard.

Tekniken i en EGS-anläggning bygger på att man pumpar ner vatten med mycket högt tryck i ett borrhål. Berggrunden kan då spricka upp, precis som när man vid vanlig vattenborrning utför hydraulisk spräckning. Berggrunden på de aktuella djupen är normalt sprickfattig, men med EGS ökar alltså antalet sprickor och möjligheten för vatten att transporteras. Samtidigt skapas med hjälp av det seismiska nätverket en tredimensionell bild av de sprickor som bildas, så att man vet var den andra brunnen ska borras.

På så sätt kan Eon injektera kallt vatten i den ena brunnen som tar sig in i bergets sprickor, värms upp och pumpas upp i den andra brunnen. Det värmeväxlas mot fjärrvärmenätet och återförs till berget.

– Vertikala sprickor eller förkastningar kan ge upphov till rörelser i berget och därmed små men ändå alltför kraftiga jordskalv. Det vill vi inte ha,
det kan innebära att det inte går att bygga anläggningen.

Klart under hösten

I juni började hammarborrningen i testhålet som skickar ljud till geofonerna. Därefter ska resultaten utvärderas, något som beräknas vara klart under hösten. Då ska även förebilden till Eon:s satsning, finska St1:s projekt i Esbo utanför Helsingfors, testas. St1 är involverad i projektet som samarbetspartner och erfarenheterna från Esbo-projektet kommer att utvärderas.

– Om allt ser ut som vi hoppas i berget och anläggningen i Esbo fungerar som planerat kommer vi besluta att investera i en fullskaleanläggning i slutet av året. Då blir det borrstart under 2021 och drift 2022 eller 2023, berättar Mats Egard.

Frigör biobränsle

Men Eon nöjer sig inte med en anläggning i Malmö. Planen är att borra fem anläggningar med en effekt på 40-50 mega-watt styck som ska leverera förnybar värme till stadens fjärrvärmenät.

– Vi kommer att behålla avfallsförbränning och spillvärme som står för cirka 60 procent av Malmös värmebehov.

Resten ska den geotermiska värmen täcka, vilket frigör biobränslen till transportsektorn. Anläggningarna kan placeras nära fjärrvärmekunderna, så att överföringsförlusterna minimeras.

– När anläggningen väl är byggd tar den väldigt lite plats och stör inte omgivningen. De kan i princip placeras mitt i bebyggelsen där fjärrvärmenätet är starkt och värmebehovet finns.

Stor potential

Eon räknar med att få upp vatten med så hög temperatur som 150-160 grader. Den växlas mot vattnet som kommer tillbaka från kunden och skickas direkt vidare ut på nätet. Den höga temperaturen gör att även elproduktion kan bli möjligt.

– Vi skulle nog kunna producera den el som går åt till att pumpa runt vattnet. Det skulle vara snyggt att vara självförsörjande. Den här tekniken har otrolig potential, konstaterar Mats Egard.

Djupgeotermiprojektet i Malmö är ett samarbete mellan Eon, Energi-myndigheten, Malmö stad, SGU, St1, Länsstyrelsen Skåne och Uppsala universitet. Budgeten är 57 miljoner kronor, där Energimyndigheten bidrar med 12,8 miljoner kronor. 

Text: Lars Wirtén, Illustration: Myra Starklint Söderström


Borrsvängen har tidigare skrivit om tekniken och St1:s pilotprojekt i Esbo i nr 4/2018.

Stort förtroende för Borrsvängen

Det totala läsandet har minskat något, men fler läsare ger tidningen högre betyg än tidigare. Det och en hel del annat framkommer av den läsarundersökning av Borrsvängen, som marknadsundersökaren Areima gjort för Borrföretagens räkning.

Undersökningen har gjorts i början av 2020 i form av telefonintervjuer med borrföretag och leverantörer. De svarsalternativ där de tillfrågade fått sätta betyg anges på skalan 1–5 där betyg 1 är ”inte alls bra” och 5 är ”mycket bra”. Vissa av frågorna är desamma som i den förra undersökningen, som gjordes 2016, vilket underlättar förståelsen och gör det lättare att dra slutsatser.

Som synes har andelen som svarar ”ja” på frågan ”Läser du Borrsvängen” minskat från 96 till 77 procent sedan undersökningen 2016. Det här tar vi i redaktionen givetvis till oss och vi ser resultatet som en sporre för att utveckla tidningen, så att den i ännu högre grad möter läsarnas behov och förväntningar. Kanske finns en del att hämta i de öppna svar, där företag och leverantörer ombetts berätta vad som kan bli bättre och vad de idag saknar i tidningen. Bland de svaren nämns frekvent mer information om teknik och innovationer, att mer uppmärksamhet riktas mot de mindre företagen samt att skriva mer om kärnborrning och grundläggning. Många påtalar också behovet av att uppmärksamma de tidigare Avanti-medlemmarna, vilket vi i redaktionen nu ser som en självklarhet efter sammanslagningen.

Undersökningen ger också flera positiva besked och signaler. Andelen som läser alla nummer av tidningen har ökat något och sammantaget svarar 95 procent att de läser alla eller de flesta nummer, mot 91 procent vid förra undersökningen.

Och att den stora skara som läser tidningen gillar den ger undersökningen också klart besked om. 81 procent av läsarna bland borrföretagen ger Borrsvängen högsta eller näst högsta betyg, vilket är en ökning med tre procentenheter sedan undersökningen 2016.

Bland leverantörerna ger 92 procent högsta eller näst högsta betyg, vilket är en ännu tydligare ökning sedan förra undersökningen då siffran landade på 82 procent.

Apropå våra leverantörer så ger undersökningen positiva besked: 85 procent av läsarna bland borrföretagen läser annonserna och nästan hälften – fyra av tio – uppger att de agerat på någon av annonserna under de tre senaste åren. Det lönar sig att annonsera i Borrsvängen. 

Lång väg till rätten att utvinna mineraler

Åsa Persson, Bergmästare på Bergstaten. Foto: Privat

I den ena ringhörnan en prospektör som vill utvinna mineraler och i den andra en markägare som vill skydda sina domäner. Så kan den arena se ut där Bergsstaten är domare genom att pröva och bevilja tillstånd. Processen från prospektering till gruvstart tar flera år, överklaganden och ofullständiga ansökningar spelar in i tillståndsdelen. Myndigheten hoppas och tror att större tydlighet och bättre kommunikation ska ge en effektivare handläggning.

Bergsstaten har snudd på ålders-rekord bland statliga verksamheter – för några år sedan firade man 375 år och få myndigheter har fler år på nacken. Organisatoriskt tillhör Bergsstaten SGU, Sveriges geologiska undersökning, men man är självständiga i sin myndighetsutövning. Bergsstatens roll är bland annat att pröva frågor om tillstånd för prospektering och utvinning av mineralfyndigheter.

– Vi handlägger undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner, och vi informerar om minerallagen och bevakar att den följs, berättar bergmästaren Åsa Persson.

Minerallagen är till för att underlätta samhällets försörjning av nödvändiga metaller och mineraler och Bergsstaten informerar företag, sakägare och andra intressenter som myndigheter, media och allmänhet om dess betydelse.

Bergmästaren basar

Att Åsa Persson är bergmästare betyder att hon är chef för Bergsstaten, lokaliserad i Luleå och med ett tiotal anställda. Bergmästaren är den som ytterst fattar beslut i de allra flesta ärenden. Åsa Persson har haft uppdraget i snart tio år och hon konstaterar, utan att tveka, att det kan storma rejält på jobbet.

En markägare kan vara lika angelägen att skydda sina domäner, och förhindra en exploatering, som prospektören är att få tillgång till området för att sondera och utvinna en mineral eller metall. Protester och överklaganden av tillstånd är inte ovanligt.

Tydlighet

Både prospektering och utvinning kräver tillstånd. Ett undersökningstillstånd fås som regel inom tre månader. Avsikt och möjlighet att prospektera är ett par av kraven för att få ett undersökningstillstånd.

Det kan ta många år att få etablera en gruva. Vid ansökan om bearbetningskoncession ska den sökande kunna visa att det finns en bärkraftig fyndighet och att ingen annan markanvändning bör ha företräde.

– Här krävs omfattande ansökningshandlingar, remissrunda samt en miljö-konsekvensbeskrivning, och ibland överklagas ärendet. Sådant tar tid, säger Åsa Persson.

Men hon tror att tempot i ansökningsförfarandet skulle kunna skruvas upp något.

– Vi kan säkert bli tydligare i vår kommunikation, så att vi får in de dokument vi behöver och sökanden inte lägger ner tid på fel saker. Färre kompletteringar och turer under handläggningen helt enkelt, säger hon.

Före gruvstart krävs dessutom en prövning hos Mark- och miljödomstolen.

Konflikter

Konflikter uppstår, precis som när det gäller intressen inom exempelvis vindkraft och infrastruktur, påpekar Åsa Persson. Ibland möter entreprenörerna motstånd, som kan resultera i överklaganden, redan vid prospekteringen. Men vanligen blir motståndet mer tydligt vid ansökan om utvinning.

– Att undersökningsborra ger förhållandevis små ingrepp. De skador som uppstår är oftast av karaktären körskador när maskinerna körs till borrplatsen och det reagerar inte omgivningen så mycket på. Det skulle i så fall vara att körskadorna väcker tanken att prospektering kan leda till en gruva.

Konflikterna mellan prospektör och sakägare ser olika ut beroende på var i landet de uppstår. Intresset för att undersöka och bearbeta är störst i de norra delarna av Sverige och här kan prospektörer komma i konflikt med rennäringen.

Men ingen undgick väl motståndet när nyligen ett engelskt bolag fick tillstånd att utforska marker i Skåne i jakten på Vanadin, som både kan öka styrkan i stål och lagra stora mängder energi. 4 000 markägare, däribland slott och kloster, påverkades av de elva tillstånden, fördelade på 22 000 hektar. Demonstrationer, insändare och överklaganden avlöste varandra.

Överklaganden äter tid

2019 överklagades beslut om tillstånd i 30 procent av fallen, av kommuner såväl som enskilda individer. Men det ska mycket till för att domstolen ska bifalla överklaganden om undersökningstillstånd.

– Ibland upplever jag att kommuner överklagar som en politisk manifestation, de vill visa sina medborgare att de lyssnar på dem, även där ett bifall redan på förhand ter sig omöjligt eller då kommunen inte är markägare och har klagorätt. Detta både äter tid för oss och kostar skattepengar, markerar Åsa Persson.

Intresset för att prospektera och bearbeta fyndigheter har dock minskat de senaste åren. Allt färre har sökt tillstånd. Vad hände?

– Världspriserna gick ned, och det hettade till i gruvdebatten. Men nu har klimatomställningen gjort mineraler för ny, energieffektiv teknik intressanta. Vi bygger vindkraftverk som kräver stål och andra material för sin konstruktion, elbilarna blir fler och man vill leta batterimetaller som kobolt, litium och vanadin.

– Så det kommer att vända, vi kommer att notera fler ansökningar framöver. Det är bara en fråga om när.

Text: Mia Ising

Intensivt år med Svenskt Geoenergicentrum

Svenskt Geoenergicentrum är laddat för ett nytt år. Bland mycket annat planerar man ett utökat kursutbud, digitala utbildningar, flera forskningsprojekt och givetvis Geoenergidagen.

Inom kursverksamheten kommer samma kurser att ges som tidigare, men på fler platser. 2020 finns möjlighet att gå geoenergikurser i Stockholm, Göteborg och Malmö/Lund.

Svenskt Geoenergicentrum kommer att vara fortsatt engagerat i flera forskningsprojekt. IEA:s Annex 52, som Svenskt Geoenergicentrum leder, gör långtidsuppföljningar av prestanda i geoenergianläggningar och har kommit halvvägs.

– Det börjar nu komma resultat från de 40 fallstudierna och det kommer nya publikationer från flera av anläggningarna. De första rapporterna ska bli klara under året, liksom en instrumenteringsguide, säger Signhild Gehlin, teknisk expert.

Forskning på infrastruktur

Annex 27, kvalitetssäkring av borrhålslager, avslutades vid årsskiftet. Svenskt Geoenergicentrum är nu i slutskedet med att ta fram en svensk guide till hur man bör återfylla borrhål, baserat på projektets resultat. Så snart slutrapporten är klar kommer man även att göra en svensk kortversion.

– Vi fortsätter att verka för att IEA ECES startar ett forskningsprojekt för infrastruktur. Vi tog initiativ till detta för ett och ett halvt år sedan.

Energimyndigheten beviljade i slutet av 2018 ett så kallat innovationskluster där Svenskt Geoenergicentrum och Svenska Kyl- och Värmepumpföreningen samverkar. Klustrets uppgift är att hjälpa värmepumps- och geoenergi-branschen att skapa nya samarbeten kring utveckling och innovation. Här pågår just nu bland annat initiativ kring djupgeotermi, utbytesvärmepumpar och att kombinera sol- och geoenergi.

– I november arrangerar innovationsklustret en forskningskonferens i anslutning till Kyl- och Värmepumpsdagen.

Internationellt

Svenskt Geoenergicentrum kommer också att medverka på två stora internationella konferenser: World Geothermal Congress, där världsomspännande geoenergistatistik presenteras i slutet av april, och Heat Pump Conference som genomförs i Sydkorea i maj.

Geoenergidagen kommer även i år att anordnas med workshop och seminariedag. Tidningen Svensk Geoenergi kommer ut vår och höst och nyhetsbrevet mejlas ut ungefär en gång i månaden.

– Vi kommer även att introducera en kortversion av nyhetsbrevet på engelska för att nå internationella intressenter, säger Signhild Gelin. 

Fotnot: IEA ECES står för International Energy Agency; Energy Conservation through Energy Storage.

Text: Lars Wirtén

Andra hålet i Esbo klart

Tero Saarno, ST1

Det andra 6 400 meter djupa borrhålet i finländska Esbo är, om allt har gått enligt plan, nu klart.

Som Borrsvängen har skrivit om tidigare borrar det finska energiföretaget St1 rekorddjupt i Esbo, Finlands näst största stad. Här står snart den djupaste geotermiska anläggningen i Skandinavien som är tänkt att leverera värme till fjärrvärmenätet när den är klar. Två 6 400 meter djupa borrhål med en kapacitet på 40 MWh geotermisk värme motsvarande tio procent av Esbos värmebehov, ska distribueras till en stad med drygt 250 000 invånare.

Test och installation

Det första borrhålet blev klart 2018 och i skrivande stund (mitten av februari) har man nått 5 435 meter i det andra. När Borrsvängen når dig och du läser detta ska även det andra borrhålet vara klart om allt går enligt plan.

– Under en månad kommer vi att testa borrhålet. Därefter är vi klara att börja med installationerna ovan mark, säger Tero Saarno, produktionschef på St1 Deep Heat.

Tekniken går ut på att injektera stora mängder vatten i ett borrhål, låta vattnet värmas upp i sprickor i berget varvid det sedan pumpas upp genom ett annat borrhål.

– I Finland ser vi möjligheter till 10-15 sådana här anläggningar. I Sverige är potentialen ännu större då ni har ett väl utbyggt fjärrvärmenät. Det här kommer att vara den billigaste energikällan för fjärrvärme, även om investeringskostnaden är hög.

Temperaturen på vattnet när det kommer upp till ytan kommer att ligga på 115 grader Celsius. Planen är att växla ned temperaturen till 45 grader och leverera direkt ut på fjärrvärmenätet. Det varma spillvattnet går tillbaka ner i berget.

– Vi räknar med att anläggningen ska tas i drift i slutet av oktober, berättar Tero Saarno.

Text: Lars Wirtén

Minnesord till Anders Carlstedt

Anders Carlstedt, SGU, 1944-2019.

Anders Carlstedt, förste statsgeolog vid SGU i Uppsala, har avlidit vid en ålder av 75 år. Han efterlämnar livskamrat och barn med familjer.

Vår vän och kollega Anders Carlstedt har gått bort efter en kort tids sjukdom. Han växte upp på ett lantbruk i byn Lundby utanför Västerås. Efter studentexamen började Anders studera vid Geologiska institutionen på Uppsala Universitet, där han tog en licentiatexamen i kvartärgeologi.

Anders blev anställd på SGU 1973 där han främst arbetade med extern uppdragsverksamhet. Han var en skicklig hydrogeolog som förstod geologins betydelse för grundvattnets förekomst och strömning, och blev därför anlitad för större hydrogeologiska utredningar.

Expert och chef

Anders medverkade också i domstolsförhandlingar som hydrogeologisk expert. Han hade många olika chefsroller på SGU, och var även facklig ordförande för Naturvetarförbundet på SGU. Anders var mycket kompetent, trevlig och omtyckt av sina kollegor. Under senare delen av sin anställning på SGU arbetade Anders med uppdrag på Gotland och hjälpte kalkindustrin, vilket han senare fortsatte med i eget företag.

Unik kunskap

Anders har varit till stor hjälp i våra uppdrag med sin breda kunskap, samt sitt stora intresse och engagemang både teoretiskt och praktisk med arbete i fält. De senaste tio åren har Anders varit ovärderlig i arbetet med att söka tillstånd för kalkbrytning på Gotland. Hans kunskap om Gotlands geologi var unik. Anders var oumbärlig med diskussioner, granskning av inlagor till miljödomstolar och synpunkter på remissvar.

En engagerad debattör

Han var en skarp granskare, och han tyckte att texter skulle vara korta och kärnfulla. Anders delade också gärna med sig av sin hydrogeologiska kunskap genom utbildning av Geotecs borrtekniker.

Anders hade ett stort samhällsengagemang och lyssnade alltid på radion under sina skogspromenader med hunden Xavi. Han skrev flera insändare i UNT där han använde sina geologiska kunskaper och kritiserade politikernas ställningstaganden, som medförde risker för Uppsalas vattenförsörjning vid byggande vid Ulleråker och bro över Fyrisån.

Anders fanns alltid till hands för att ringa och diskutera tankar och idéer. Det går inte att ersätta honom. Vi kommer att sakna honom både som vän och kollega.

Carl-Lennart, ”Charlie”, Axelsson och Birger Fogdestam, tidigare SGU-kollegor

 

Mats tar täten när Borrföretagen tar form

Ett erbjudande han inte kunde säga nej till – så beskriver Mats Rosman den möjlighet som presenterades för honom en dag i höstas: Att ta nybildade Borrföretagen in i framtiden. Som tillförordnad förvaltningschef leder han nu arbetet i organisationen.

Mats Rosman är pensionären som aldrig riktigt hann bli pensionär. När han avslutade det som kanske skulle vara det sista uppdraget i arbetslivet visade Borrföretagen intresse för honom. Idag har han uppdraget att arbeta med det praktiska kring sammanslagningen och driva det dagliga arbetet framåt.

Borrsvängen fångar honom på östgötsk mark, när han tillfälligt begett sig till lantstället.

Mats Rosman, berätta om din bakgrund!

– Jag är född i Nässjö. Senare har flytten gått till Ronneby och Sollentuna. Yrkesmässigt kommer jag närmast från Svenska Rörgrossistföreningen, där jag var vd i fem år. Det är en ideell förening och en erfarenhet jag tror passar bransch-organisationen Borrföretagen bra.

– Innan dess var jag inom Ahlsell Sverige i 25 år. De är distributörer av varor och tjänster till professionella användare inom installation och jag var bland annat divisionschef och inköpschef. Och innan dess var jag vd för Rieber Folie i Ronneby i fem år.

Vad väntar nu, i ditt uppdrag för Borrföretagen?

– Jag är tillförordnad förvaltningschef, vilket betyder att jag är övergripande chef och ekonomiskt ansvarig för verksamheten, jag leder arbetet. Därtill är jag adjungerad i styrelsen och det innebär att jag är styrelsens sekreterare och förlängda arm ut i verksamheten.

– Min främsta uppgift nu är att sätta den nya organisationen. Vi ska dels få de två tidigare föreningskulturerna att bli en, dels få allt som rör exempelvis grafisk profil och annan kommunikation på plats, för att sedan driva verksamheten framåt.

Vad fick dig att ta uppdraget?

– Möjligheten att påverka och utveckla från grunden. Med den erfarenhet jag har inom VVS, som jag ser som angränsande till borrbranschen, verkade uppdraget rätt för mig. Och så här långt känns det bra!

Vad kan du tillföra Borrföretagen?

– Jag har varit chef i nästan hela mitt vuxna liv och har bra på fötterna när det gäller att organisera en verksamhet, tycker mig vara bra på att läsa av en verksamhet och se hur jag bäst utvecklar den. Dessutom har jag tidigare gjort en liknande resa i VVS-branschen.

Vilka utmaningar ser du i ditt nya uppdrag?

– Att skapa förtroende, dels för mitt arbete och dels mellan representanter och medlemmar från de två tidigare föreningarna. Kommunikationen är viktig och här behöver vi i ledningen växla upp, så att medlemmarna känner sig insatta i vad vi gör.

Hur gick det första styrelsemötet i den sammanslagna föreningen?

– Förhållandevis bra. Det är mycket nu, men vi kunde pricka av saker som i princip är i hamn; registrering hos Bolagsverket, budgetförslag och en verksamhetsplan som ska ut till medlemmarna. Styrelsen var enig kring planen, så heder till dem som mejslat fram den.

– Vi planerar ett medlemsmöte i maj för att uppdatera medlemmarna om hur bygget av den nya organisationen fortskrider.

Vilka andra insatser gör ni för organisationen?

– Vi bjuder in till en resa till Geofluid 2020, borrmässan i Piacenza, och Brunnsborrardagen på Wenngarns slott i september. Arbetet med den nya webbplatsen pågår för fullt och vi tittar även på hur Borrföretagen kan synas i sociala medier.

– Nu gäller det att titta framåt. Alla medlemmar tjänar på att Borrföretagen blir en större och tyngre organisation, marknadsmässigt och ekonomiskt, och jag ska göra allt för att vi inte ska fastna i en bakåtsträvan.

Text: Mia Ising, foto: Privat.

Sveriges borrentreprenörer går samman: Nu är vi Borrföretagen!

På slaget 13.45 den 21 november 2019 bildades Borrföretagen. Borrsvängen var på plats på Gothia Towers i Göteborg, där de tidigare föreningarna Geotec och Avanti genom att gå samman i Borrföretagen påbörjade ett nytt kapitel i den svenska borrningsbranschens historia.

Beslutet att gemensamt bilda Borrföretagen klubbades igenom av mötesordförande Per Jonasson, till vardags vd för SKVP, som skickligt lotsade församlingen genom processen. Det skedde efter att interimsstyrelsens ordförande Göran Sjöholm pedagogiskt förklarat hur arbetet med samgåendet och Borrföretagens bildande gått till – ett arbete som han beskrev som en noggrann förankringsprocess.

Mötet beslutade även att skjuta på valet av ordförande för Borrföretagen. Tills vidare fungerar David Johansson på FBB Finspångs Brunnsborrning som ordförande.

Efter det formella beslutet minglade många glada och lättade borrentreprenörer med varandra under ny och gemensam flagga. Borrsvängen samlade spontana kommentarer, intryck och förväntningar.

 

David Johansson, FBB Finspångs Brunnsborrningar, har av interimsstyrelsen utsetts till tillförordnad ordförande:

– Jag är hedrad över att iklä mig den rollen och ska göra mitt yttersta för att motsvara både våra medlemmar och avtalsleverantörers förväntningar på Borrföretagen. Samtidigt måste jag vara ärlig mot min egen sysselsättningsgrad och verksamhet i FBB. Ordförandejobbet kräver i det här tidiga skedet i stort sett dagliga insatser med allt det praktiska som nu ska ordnas. Därför har styrelsen adjungerat Mats Rosman, vilket jag är tacksam för. Han kommer att ha rollen som tillförordnad förvaltningschef i en 25-procentig tjänst och ska framför allt arbeta med just den praktiska samordningen mellan våra tidigare vd:ar i uppstartsskedet och vara ansvarig för att styrelsens beslut blir genomförda. Ett urval av Mats arbetsuppgifter är att implementera den nya hemsidan, sammanfläta de tidigare organisationernas ekonomisystem, förhandla med våra avtalsleverantörer, ta fram verksamhetsbeskrivning och mål för Borrföretagen år 2020, med mera.

Mats Rosman har en bakgrund som divisionschef på Ahlsell och som vd i Svenska Rörgrossistföreningen.

– Han var bland annat delaktig i uppstartsskedet av den föreningen. Genom sin 25-åriga tid på Ahlsell har han även skaffat sig erfarenhet av inköp och avtalsskrivande som Borrföretagen förhoppningsvis kan ha nytta av. Han har gjort ett gott intryck på oss i styrelsen och vår förhoppning är att han är mycket lämplig för uppdraget för att få allting att fungera, säger David Johansson.

– Mats är alltså adjungerad i styrelsen och har därmed ingen rösträtt och på så vis respekterar vi den demokratiska processen i en medlemsstyrd organisation som stämman beslutat om. Vi kommer att ha ytterligare ett styrelsemöte före jul och på agendan står då, bland mycket annat, att besluta om prioriterade åtgärder för Borrföretagen samt tid och plats för nästa medlemsmöte, säger David Johansson.

– I övrigt vill jag gärna säga att jag är mycket glad att vi lyckats bilda Borrföretagen. Vi är nu en större och starkare branschorganisation som kommer att verka för gemenskap, ökad sysselsättning, medlemsnytta och bättre påverkan gentemot myndigheter och andra instanser. Vår starka målsättning i styrelsen är nu att Ett plus Ett ska bli TRE för både leverantörer och medlemsföretag.

 

Jonas Jansson, Rototec/före detta Stures Brunnsborrningar, ledamot i interimsstyrelsen:

– Det här känns jättebra och jag är glad att vi lyckats landa detta, efter långa förhandlingar. Det här kommer att bli så bra för alla medlemmar och för hela branschen.

– Förhoppningsvis innebär Borrföretagens bildande att det också blir enklare och mer attraktivt för de företag som hittills stått utanför båda föreningarna att ansluta sig. Det kommer att bli lätt att se att det inte finns några fördelar med att stå utanför.

 

Fredrik Ahlqvist, Ahlqvists Brunnsborrningar, ledamot i interimsstyrelsen:

– Äntligen! Nu ser jag fram emot att ta tag i allt det praktiska som vi i styrelsen har att göra nu. Det är en lång lista. Fusionen ska genomföras på alla plan; det juridiska ska komma på plats, personalfrågorna för de tidigare respektive kanslierna ska lösas och vi ska ta fram budget och verksamhetsplan för den nya organisationen.

– Två saker ser jag som extra viktiga under 2020. För det första att vi nu gemensamt genomför Brunnsborrardagen, som blev inställd i år.

– Det andra gäller medlemsmöten, bland annat sommarmötet. Båda föreningarna har drabbats av att möten måste ställas in. Nu gäller det för oss alla tillsammans att engagera oss och visa oss själva och omvärlden att Borrföretagen betyder något.

 

Emrik Eklund, Peekab, ledamot i interimsstyrelsen:

– Såhär direkt efter mötet och klubbslaget känns det lite euforiskt. Jag är så glad över att vi ha kommit i mål. Alla har velat samma sak, men det har ändå varit ett hårt arbete för att få allt att stämma.

– Nu ser jag fram emot hur Borrföretagen ska driva branschen framåt. Vi ska skapa fler jobb och fler borrmeter, det är det allting till slut handlar om. Och vi ska fortsätta att utveckla lobbyverksamheten kring geoenergi. Här har båda föreningarna varit väldigt duktiga och det finns gott om erfarenhet som kommer att kunna göra det arbetet mer effektivt, nu när vi gör det tillsammans och med en röst.

 

Per Norman, Vattenhuset, ledamot i interimsstyrelsen:

– Borrföretagen kommer att kunna lyfta branschen till nästa steg. En gemensam organisation innebär bara fördelar, som jag ser det. Vi får en bättre förhandlingsposition och vi kan ta fram gemensamma utbildningar, bland mycket annat.

– Att vara med i Borrföretagen ska vara lönsamt och attraktivt och jag hoppas att vi kan knyta till oss nya, engagerade företag som medlemmar i den gemensamma organisationen.

 

 

Jan Lundblad och Klas Lundblad, Grävfirma Jan Lundblad, Hjo:

– Jag tror att den nya organisationen kommer att vara jättebra för oss alla och ge oss en ny styrka gentemot bland annat myndigheter. Jag gick med i Geotec 2003 och har hela tiden tyckt och haft som målsättning att vi borde gå samman i en gemensam förening. Själv är jag på väg ut nu, men har två söner som kommer att driva företaget vidare.

Sonen Klas Lundblad ansvarar idag för firmans borrningsverksamhet och han gläder sig åt samgåendet:

– Det här är mycket bra för oss i branschen och helt rätt steg att ta. Personligen kan jag tycka att det har tagit ganska lång tid – men kanske var tiden inte mogen förrän nu. Hur som helst så ser jag ljust på framtiden.

 

Per Wessman, Wessman Drilling, Stockholm:

– Jag har varit med i Avanti nästan tio år och nästa hela tiden har jag också varit med i styrelsen. Jag har jobbat för en sammanslagning hela tiden och tycker såklart att det är väldigt positivt att den äntligen blivit verklighet.

– Mina förväntningar som företagare är att den gemensamma organisationen ska vara något som gynnar hela branschen. Vi får en större samlad styrka gentemot beslutsfattare, politiker och fjärrvärmebranschen bland annat. En enad styrka är det bästa för branschen.

 

David Börjesson, Altea, Linköping:

– Om man är enig är man stark och det blir lättare att lägga fokus på rätt saker. Det kommer att bli lättare och mer effektivt att lägga resurser på att till exempel bearbeta beslutsfattare. Genom att gå fram som en hel, enad bransch kan man få riksdagen att lyssna på vad man säger.

Text och foto: Jörgen Olsson

 

 

Ett samgående som branschen har längtat efter

Hur ser medlemmarna på samgåendet mellan de två föreningarna och bildandet av Borrföretagen? Vilka möjligheter, fördelar och eventuella farhågor har man?
Borrsvängen har samlat kommentarer från en rad entreprenörer i branschen.

Thomas Apelgårdh, TA Brunnsborrning, Uppsala

Vad säger du som företagare och Geotecmedlem om att Geotec och Avanti går ihop?
– Jag tror att det är ett steg som vi måste ta, för att bli bättre på att få samhället att förstå hur viktigt det är med brunnsborrning och geoenergi och hur vi hanterar grundvattnet. Det är en fördel att stå enade och kunna göra det arbetet tillsammans.
– Det här är ju också en ganska liten bransch, så man kan tycka att det räcker med en organisation.

Du var ju själv länge Avantimedlem och kom över till Geotec för några år sedan. Hur ser du på samgåendet ur det perspektivet?
– Ja, jag har provat båda organisationerna. Det är bland annat just därför jag tycker att det räcker med ett lag. Vi diskuterar ju samma saker och har samma utmaningar.

Vilka förväntningar har du på den nya organisationen?
– Det är en bra fråga. Men det är nog ungefär samma förväntningar som jag hade när jag gick med i Geotec: Att organisationen ska sprida kunskap om det vi gör och på det sättet öka intresset och marknaden för till exempel geoenergi, så att fler vill köpa våra tjänster. Allt handlar ju om att affärerna ska snurra.
– Det är också bra att alla har samma ”psalmbok” och att det inte råder någon tvekan om att en certifierad brunnsborrning går till på ett och samma sätt oberoende av vem man vänder sig till. Jag har hållit på i 20 år och har känt att det ibland kan finnas en osäkerhet på beställarsidan när det gäller den saken.

Ser du några risker eller nackdelar med samgåendet?
– Egentligen inte, men det är viktigt att ta vara på kamratskapet – det är det viktigaste vi har. Båda organisationerna har förbaskat bra gemenskap och många medlemmar har varit med i sina respektive föreningar väldigt länge. Nu blir det något nytt, vi blir en större familj och behöver lyfta blicken. Det nya kommer att sätta sig, men det kan hända att det tar lite tid.

Tomas Söderqvist, Sweborr, Karlskoga

Vad säger du som företagare och Avantimedlem om att Avanti och Geotec går ihop?
– Det känns faktiskt jättebra på alla sätt. Det här är bra för hela branschen, vi kommer att bli starkare gentemot myndigheter och andra beslutsfattare. Jag har pratat med personer i andra branscher som gjort på liknande sätt och det har blivit bra, det är en fördel att visa enighet.

Vilka förväntningar har du som företagare på den nya organisationen?
– Om vi tar geoenergin, som ju är den stora biten, så förväntar jag mig att vi kan gå ut bredare mot fastighetsägare och andra stora aktörer som fjärrvärmebolag och lyfta fram möjligheterna med geoenergi. Hittills har det ju faktiskt inte hänt så mycket, trots att vi har hållit på i så många år. Det är först nu, när stora aktörer som Eon ger sig in i leken och börjar tala för varan som det rör på sig – de har en helt annan styrka.
– Det finns ett antal jättebra företag i båda föreningarna, som är välskötta och gör väldigt bra jobb, men ibland krävs det andra och större kunskaper för att nå och påverka de aktörer vi vill. De är ju inte särskilt intresserade av hur man utför själva borrhålen, utan det är argument om ekonomisk avkastning och miljöfördelar som behövs. Här tror jag att en stor, gemensam organisation kan göra skillnad.

Ser du några risker eller nackdelar alls med samgåendet?
– Nej, det gör jag inte. Det kommer så många bra unga företagare nu och de är inte prestigebundna. Jag är själv 59 och börjar väl tillhöra det äldre gardet. Jag upplever det som att de unga i branschen nu på något sätt är mer av riktiga företagare än vad många av oss äldre var när vi var i deras ålder, så det här kommer att bli jättebra. Den enda risken är att en viss form av gemyt kan försvinna när två gamla föreningar upphör, men det gemytet kan man hitta även i en större organisation.

Dan Inge Fäldt, DI Tech, Vårgårda

Vad säger du som företagare och Avantimedlem om att Avanti och Geotec går ihop?
– Jag tycker att det är jättebra. Allting kommer att bli mycket enklare när vi kan arbeta på bred front med våra frågor. Jag har suttit i Avantis styrelse de senaste åren och detta är något hela föreningen velat se och har arbetat för.

 

Vilka förväntningar har du som företagare på den nya organisationen?
– Att den ska jobba för att marknadsföra geoenergin och även kunna påverka leverantörsföretag så att vi får säkrare maskiner och arbetsplatser. Viktigt är också att ta hand om medlemmarna. Vi behöver fortsätta utveckla yrket och höja kvaliteten och statusen, så att vi kan locka fler unga till yrket. Inte minst behöver det komma in fler tjejer.

Ser du några risker eller nackdelar alls med samgåendet?
– Det blir en väldigt stor organisation med många medlemmar. Det finns en risk att det blir opersonligt och att vi tappar en del av den närhet vi har haft. Men jag tänker att det där är något man kan påverka själv. Det duger inte att stå vid sidan om och tycka att något är dåligt, utan det gäller att engagera sig, komma på alla möten, ha åsikter och göra sin röst hörd.

Torgny Svensson, TSB Entreprenad, Sollefteå

Vad säger du som företagare och Geotecmedlem om att Avanti och Geotec går ihop?
– Det som är bra är att vi kan föra samma talan mot myndigheter kring regelverk och annat. Att stå enade och kunna visa att alla entreprenörer i den här branschen har samma åsikt. Det blir bättre tryck i opinionsbildning och påverkansarbete på det sättet.

Vilka förväntningar har du som företagare på den nya organisationen?
– Just att den ska vara vårt organ, dit vi kan vända oss om vi har problem, plus att organisationen ska föra vår talan mot de myndigheter som reglerar det vi håller på med.

Ser du några risker eller nackdelar alls med samgåendet?
– Ja, jag har ganska blandade känslor. Tidigare har föreningarna konkurrerat lite med varandra och jag tror att det på vissa sätt har varit positivt. Nu blir det en koloss, som inte behöver konkurrera med någon annan och en farhåga jag kan ha är att utvecklingen stannar av. Men det behöver inte bli så – den nya organisationen blir vad vi tillsammans gör den till.

Text och foto: Jörgen Olsson