Sveriges borrentreprenörer går samman: Nu är vi Borrföretagen!

På slaget 13.45 den 21 november 2019 bildades Borrföretagen. Borrsvängen var på plats på Gothia Towers i Göteborg, där de tidigare föreningarna Geotec och Avanti genom att gå samman i Borrföretagen påbörjade ett nytt kapitel i den svenska borrningsbranschens historia.

Beslutet att gemensamt bilda Borrföretagen klubbades igenom av mötesordförande Per Jonasson, till vardags vd för SKVP, som skickligt lotsade församlingen genom processen. Det skedde efter att interimsstyrelsens ordförande Göran Sjöholm pedagogiskt förklarat hur arbetet med samgåendet och Borrföretagens bildande gått till – ett arbete som han beskrev som en noggrann förankringsprocess.

Mötet beslutade även att skjuta på valet av ordförande för Borrföretagen. Tills vidare fungerar David Johansson på FBB Finspångs Brunnsborrning som ordförande.

Efter det formella beslutet minglade många glada och lättade borrentreprenörer med varandra under ny och gemensam flagga. Borrsvängen samlade spontana kommentarer, intryck och förväntningar.

 

David Johansson, FBB Finspångs Brunnsborrningar, har av interimsstyrelsen utsetts till tillförordnad ordförande:

– Jag är hedrad över att iklä mig den rollen och ska göra mitt yttersta för att motsvara både våra medlemmar och avtalsleverantörers förväntningar på Borrföretagen. Samtidigt måste jag vara ärlig mot min egen sysselsättningsgrad och verksamhet i FBB. Ordförandejobbet kräver i det här tidiga skedet i stort sett dagliga insatser med allt det praktiska som nu ska ordnas. Därför har styrelsen adjungerat Mats Rosman, vilket jag är tacksam för. Han kommer att ha rollen som tillförordnad förvaltningschef i en 25-procentig tjänst och ska framför allt arbeta med just den praktiska samordningen mellan våra tidigare vd:ar i uppstartsskedet och vara ansvarig för att styrelsens beslut blir genomförda. Ett urval av Mats arbetsuppgifter är att implementera den nya hemsidan, sammanfläta de tidigare organisationernas ekonomisystem, förhandla med våra avtalsleverantörer, ta fram verksamhetsbeskrivning och mål för Borrföretagen år 2020, med mera.

Mats Rosman har en bakgrund som divisionschef på Ahlsell och som vd i Svenska Rörgrossistföreningen.

– Han var bland annat delaktig i uppstartsskedet av den föreningen. Genom sin 25-åriga tid på Ahlsell har han även skaffat sig erfarenhet av inköp och avtalsskrivande som Borrföretagen förhoppningsvis kan ha nytta av. Han har gjort ett gott intryck på oss i styrelsen och vår förhoppning är att han är mycket lämplig för uppdraget för att få allting att fungera, säger David Johansson.

– Mats är alltså adjungerad i styrelsen och har därmed ingen rösträtt och på så vis respekterar vi den demokratiska processen i en medlemsstyrd organisation som stämman beslutat om. Vi kommer att ha ytterligare ett styrelsemöte före jul och på agendan står då, bland mycket annat, att besluta om prioriterade åtgärder för Borrföretagen samt tid och plats för nästa medlemsmöte, säger David Johansson.

– I övrigt vill jag gärna säga att jag är mycket glad att vi lyckats bilda Borrföretagen. Vi är nu en större och starkare branschorganisation som kommer att verka för gemenskap, ökad sysselsättning, medlemsnytta och bättre påverkan gentemot myndigheter och andra instanser. Vår starka målsättning i styrelsen är nu att Ett plus Ett ska bli TRE för både leverantörer och medlemsföretag.

 

Jonas Jansson, Rototec/före detta Stures Brunnsborrningar, ledamot i interimsstyrelsen:

– Det här känns jättebra och jag är glad att vi lyckats landa detta, efter långa förhandlingar. Det här kommer att bli så bra för alla medlemmar och för hela branschen.

– Förhoppningsvis innebär Borrföretagens bildande att det också blir enklare och mer attraktivt för de företag som hittills stått utanför båda föreningarna att ansluta sig. Det kommer att bli lätt att se att det inte finns några fördelar med att stå utanför.

 

Fredrik Ahlqvist, Ahlqvists Brunnsborrningar, ledamot i interimsstyrelsen:

– Äntligen! Nu ser jag fram emot att ta tag i allt det praktiska som vi i styrelsen har att göra nu. Det är en lång lista. Fusionen ska genomföras på alla plan; det juridiska ska komma på plats, personalfrågorna för de tidigare respektive kanslierna ska lösas och vi ska ta fram budget och verksamhetsplan för den nya organisationen.

– Två saker ser jag som extra viktiga under 2020. För det första att vi nu gemensamt genomför Brunnsborrardagen, som blev inställd i år.

– Det andra gäller medlemsmöten, bland annat sommarmötet. Båda föreningarna har drabbats av att möten måste ställas in. Nu gäller det för oss alla tillsammans att engagera oss och visa oss själva och omvärlden att Borrföretagen betyder något.

 

Emrik Eklund, Peekab, ledamot i interimsstyrelsen:

– Såhär direkt efter mötet och klubbslaget känns det lite euforiskt. Jag är så glad över att vi ha kommit i mål. Alla har velat samma sak, men det har ändå varit ett hårt arbete för att få allt att stämma.

– Nu ser jag fram emot hur Borrföretagen ska driva branschen framåt. Vi ska skapa fler jobb och fler borrmeter, det är det allting till slut handlar om. Och vi ska fortsätta att utveckla lobbyverksamheten kring geoenergi. Här har båda föreningarna varit väldigt duktiga och det finns gott om erfarenhet som kommer att kunna göra det arbetet mer effektivt, nu när vi gör det tillsammans och med en röst.

 

Per Norman, Vattenhuset, ledamot i interimsstyrelsen:

– Borrföretagen kommer att kunna lyfta branschen till nästa steg. En gemensam organisation innebär bara fördelar, som jag ser det. Vi får en bättre förhandlingsposition och vi kan ta fram gemensamma utbildningar, bland mycket annat.

– Att vara med i Borrföretagen ska vara lönsamt och attraktivt och jag hoppas att vi kan knyta till oss nya, engagerade företag som medlemmar i den gemensamma organisationen.

 

 

Jan Lundblad och Klas Lundblad, Grävfirma Jan Lundblad, Hjo:

– Jag tror att den nya organisationen kommer att vara jättebra för oss alla och ge oss en ny styrka gentemot bland annat myndigheter. Jag gick med i Geotec 2003 och har hela tiden tyckt och haft som målsättning att vi borde gå samman i en gemensam förening. Själv är jag på väg ut nu, men har två söner som kommer att driva företaget vidare.

Sonen Klas Lundblad ansvarar idag för firmans borrningsverksamhet och han gläder sig åt samgåendet:

– Det här är mycket bra för oss i branschen och helt rätt steg att ta. Personligen kan jag tycka att det har tagit ganska lång tid – men kanske var tiden inte mogen förrän nu. Hur som helst så ser jag ljust på framtiden.

 

Per Wessman, Wessman Drilling, Stockholm:

– Jag har varit med i Avanti nästan tio år och nästa hela tiden har jag också varit med i styrelsen. Jag har jobbat för en sammanslagning hela tiden och tycker såklart att det är väldigt positivt att den äntligen blivit verklighet.

– Mina förväntningar som företagare är att den gemensamma organisationen ska vara något som gynnar hela branschen. Vi får en större samlad styrka gentemot beslutsfattare, politiker och fjärrvärmebranschen bland annat. En enad styrka är det bästa för branschen.

 

David Börjesson, Altea, Linköping:

– Om man är enig är man stark och det blir lättare att lägga fokus på rätt saker. Det kommer att bli lättare och mer effektivt att lägga resurser på att till exempel bearbeta beslutsfattare. Genom att gå fram som en hel, enad bransch kan man få riksdagen att lyssna på vad man säger.

Text och foto: Jörgen Olsson

 

 

Ett samgående som branschen har längtat efter

Hur ser medlemmarna på samgåendet mellan de två föreningarna och bildandet av Borrföretagen? Vilka möjligheter, fördelar och eventuella farhågor har man?
Borrsvängen har samlat kommentarer från en rad entreprenörer i branschen.

Thomas Apelgårdh, TA Brunnsborrning, Uppsala

Vad säger du som företagare och Geotecmedlem om att Geotec och Avanti går ihop?
– Jag tror att det är ett steg som vi måste ta, för att bli bättre på att få samhället att förstå hur viktigt det är med brunnsborrning och geoenergi och hur vi hanterar grundvattnet. Det är en fördel att stå enade och kunna göra det arbetet tillsammans.
– Det här är ju också en ganska liten bransch, så man kan tycka att det räcker med en organisation.

Du var ju själv länge Avantimedlem och kom över till Geotec för några år sedan. Hur ser du på samgåendet ur det perspektivet?
– Ja, jag har provat båda organisationerna. Det är bland annat just därför jag tycker att det räcker med ett lag. Vi diskuterar ju samma saker och har samma utmaningar.

Vilka förväntningar har du på den nya organisationen?
– Det är en bra fråga. Men det är nog ungefär samma förväntningar som jag hade när jag gick med i Geotec: Att organisationen ska sprida kunskap om det vi gör och på det sättet öka intresset och marknaden för till exempel geoenergi, så att fler vill köpa våra tjänster. Allt handlar ju om att affärerna ska snurra.
– Det är också bra att alla har samma ”psalmbok” och att det inte råder någon tvekan om att en certifierad brunnsborrning går till på ett och samma sätt oberoende av vem man vänder sig till. Jag har hållit på i 20 år och har känt att det ibland kan finnas en osäkerhet på beställarsidan när det gäller den saken.

Ser du några risker eller nackdelar med samgåendet?
– Egentligen inte, men det är viktigt att ta vara på kamratskapet – det är det viktigaste vi har. Båda organisationerna har förbaskat bra gemenskap och många medlemmar har varit med i sina respektive föreningar väldigt länge. Nu blir det något nytt, vi blir en större familj och behöver lyfta blicken. Det nya kommer att sätta sig, men det kan hända att det tar lite tid.

Tomas Söderqvist, Sweborr, Karlskoga

Vad säger du som företagare och Avantimedlem om att Avanti och Geotec går ihop?
– Det känns faktiskt jättebra på alla sätt. Det här är bra för hela branschen, vi kommer att bli starkare gentemot myndigheter och andra beslutsfattare. Jag har pratat med personer i andra branscher som gjort på liknande sätt och det har blivit bra, det är en fördel att visa enighet.

Vilka förväntningar har du som företagare på den nya organisationen?
– Om vi tar geoenergin, som ju är den stora biten, så förväntar jag mig att vi kan gå ut bredare mot fastighetsägare och andra stora aktörer som fjärrvärmebolag och lyfta fram möjligheterna med geoenergi. Hittills har det ju faktiskt inte hänt så mycket, trots att vi har hållit på i så många år. Det är först nu, när stora aktörer som Eon ger sig in i leken och börjar tala för varan som det rör på sig – de har en helt annan styrka.
– Det finns ett antal jättebra företag i båda föreningarna, som är välskötta och gör väldigt bra jobb, men ibland krävs det andra och större kunskaper för att nå och påverka de aktörer vi vill. De är ju inte särskilt intresserade av hur man utför själva borrhålen, utan det är argument om ekonomisk avkastning och miljöfördelar som behövs. Här tror jag att en stor, gemensam organisation kan göra skillnad.

Ser du några risker eller nackdelar alls med samgåendet?
– Nej, det gör jag inte. Det kommer så många bra unga företagare nu och de är inte prestigebundna. Jag är själv 59 och börjar väl tillhöra det äldre gardet. Jag upplever det som att de unga i branschen nu på något sätt är mer av riktiga företagare än vad många av oss äldre var när vi var i deras ålder, så det här kommer att bli jättebra. Den enda risken är att en viss form av gemyt kan försvinna när två gamla föreningar upphör, men det gemytet kan man hitta även i en större organisation.

Dan Inge Fäldt, DI Tech, Vårgårda

Vad säger du som företagare och Avantimedlem om att Avanti och Geotec går ihop?
– Jag tycker att det är jättebra. Allting kommer att bli mycket enklare när vi kan arbeta på bred front med våra frågor. Jag har suttit i Avantis styrelse de senaste åren och detta är något hela föreningen velat se och har arbetat för.

 

Vilka förväntningar har du som företagare på den nya organisationen?
– Att den ska jobba för att marknadsföra geoenergin och även kunna påverka leverantörsföretag så att vi får säkrare maskiner och arbetsplatser. Viktigt är också att ta hand om medlemmarna. Vi behöver fortsätta utveckla yrket och höja kvaliteten och statusen, så att vi kan locka fler unga till yrket. Inte minst behöver det komma in fler tjejer.

Ser du några risker eller nackdelar alls med samgåendet?
– Det blir en väldigt stor organisation med många medlemmar. Det finns en risk att det blir opersonligt och att vi tappar en del av den närhet vi har haft. Men jag tänker att det där är något man kan påverka själv. Det duger inte att stå vid sidan om och tycka att något är dåligt, utan det gäller att engagera sig, komma på alla möten, ha åsikter och göra sin röst hörd.

Torgny Svensson, TSB Entreprenad, Sollefteå

Vad säger du som företagare och Geotecmedlem om att Avanti och Geotec går ihop?
– Det som är bra är att vi kan föra samma talan mot myndigheter kring regelverk och annat. Att stå enade och kunna visa att alla entreprenörer i den här branschen har samma åsikt. Det blir bättre tryck i opinionsbildning och påverkansarbete på det sättet.

Vilka förväntningar har du som företagare på den nya organisationen?
– Just att den ska vara vårt organ, dit vi kan vända oss om vi har problem, plus att organisationen ska föra vår talan mot de myndigheter som reglerar det vi håller på med.

Ser du några risker eller nackdelar alls med samgåendet?
– Ja, jag har ganska blandade känslor. Tidigare har föreningarna konkurrerat lite med varandra och jag tror att det på vissa sätt har varit positivt. Nu blir det en koloss, som inte behöver konkurrera med någon annan och en farhåga jag kan ha är att utvecklingen stannar av. Men det behöver inte bli så – den nya organisationen blir vad vi tillsammans gör den till.

Text och foto: Jörgen Olsson 

Leverantörer lovordar samgåendet

Borrbranschens leverantörer tycks eniga: Sammanslagningen av Geotec och Avanti till en organisation gör livet mycket enklare. Nu slipper man mycket dubbelarbete och får lägre kostnader.

 

Borrsvängen var nyfiken på leverantörernas tankar om den nya branschorganisationen Borrföretagen och gjorde därför en liten rundringning. ”Det här borde ha gjorts mycket tidigare”, som Freddie Ekman på EMS Teknik uttrycker det sammanfattar väl budskapet från de leverantörer vi har pratat med.

Christer Wretman, vd Eurodrilling

Vad säger ni som leverantör om att Avanti och Geotec går ihop?
– Det här har vi velat i 20 år. Vi får en enda organisation att vända oss mot med samma kundgrupp. I lilla Sverige har det varit onödigt med dubbla mässor och andra evenemang. Det blir ganska svårt att göra något riktigt bra om man ska göra det dubbelt hela tiden.

Vad har du för förväntningar på den nya organisationen?
– Att den fortsätter att stötta sina medlemmar. I branschen finns många småföretagare som kan behöva hjälp med regelverk med mera. Där vill vi vara med som stödjande partner.

Hur påverkar det här er som leverantör?
– Det blir enklare med en part istället för två. Som leverantör har vi också haft dubbla avgifter för att vara med i båda, det blir ganska mycket pengar. Det är bra att vi nu får en fokuserad målgrupp som drar åt samma håll. Vi har upplevt att det har varit lite konkurrens mellan organisationerna som inte gynnar någon.

Ser ni någon risk eller nackdel med att det nu blir en enda branschorganisation?
– Nej, ingenting. Risken är väl att de kanske tappar medlemmar som tycker att de inte passar in. Men jag tror inte det och den risken får man nog ta i så fall. Det här blir bra, det måste det bli. Vi hänger i alla fall på tåget.

Niclas Höjer, vd Filtrena

Vad säger ni som leverantör om att Avanti och Geotec går ihop?
– Jag tycker det är bra med bara en organisation. Det blir smidigare på alla sätt att kunna jobba utifrån en enhetlig linje. Men vi är ingen stor leverantör till branschen. Det blir större skillnad för de som säljer borrkronor till exempel.

Vad har du för förväntningar på den nya organisationen?
– Nu gäller det såklart att de får ihop det och att det blir bra. Det gäller att kunna samsas, men så är det med allt där det finns mer än en vilja inblandad. Men tanken är ju att de två viljorna ska bli en och då blir det mycket lättare. Vi slipper också att den interna konkurrensen.

Hur har ni märkt av den?
– Egentligen inte så mycket. Vi har haft ett långsiktigt och nära samarbete med några brunnsborrare och har inte påverkats så mycket av branschorganisationerna i sig, då vi är så små leverantörer för borrningsbranschen. Det har nog varit tydligare för de som enbart har brunnsborrare som kunder.

Hur påverkar det här er som leverantör?
– Den stora fördelen är att vi kan förhålla oss till en organisation. Även om både Geotec och Avanti har haft i stort sett samma riktlinjer, så är det en stor vinst för oss att ha en gemensam part. Det är alltid lättare att jobba med en än två, det underlättar till exempel när det är mässor. Vi pratar också mycket med privatkunder och det kan vara förbryllande för dem när de till exempel frågar efter brunnsborrare. Jag ser det här som positivt för alla.

Ser du någon risk eller nackdel med att det nu blir en enda branschorganisation?
– Nej, jag ser bara fördelar. Det är alltid jobbigt när det finns fler än en att välja på. Just när det gäller branschorganisation ska det nog inte finnas fler än en. Det är den som ska skapa riktlinjerna. Finns det två vet man inte riktigt vilket ben man ska stå på.

Oscar Heydorn, vd Debe Flow Group

Vad säger ni som leverantör om att Avanti och Geotec går ihop?
– Jag tycker att det är bara positivt. Det blir en stor fördel för oss att ha en istället för två föreningar att förhålla oss till. Det blir också mer professionellt med en förening gentemot marknaden. Utomstående har nog haft svårt att förstå varför det har funnits två. Så brukar det inte vara med branschorganisationer.

Vad har du för förväntningar på den nya organisationen?
– Jag åkte i dag förbi en skylt där det stod att kommunen installerar fjärrvärme för miljöns skull. I det sammanhanget borde även geoenergi vara med. Det är viktigt att föreningen för branschens talan i de forum där den diskussionen förs och att man lyfter nivån på hela dialogen, även gentemot kunderna.

Hur påverkar det här er som leverantör?
– Jag tror att vi kan bli mer aktiva som leverantör mot en förening. Vi kan bidra mer med den kunskap vi har och vara mer lyhörda mot branschen. Det har varit svårt att hinna med två föreningar. Nu får vi ett spår att följa istället.

Freddie Ekman, vd EMS Teknik

Vad säger ni som leverantör om att Avanti och Geotec går ihop?
– Det är jättebra. Det blir mindre jobb för oss eftersom vi är medlemmar i båda. Samtidigt blir det en starkare gemenskap mellan brunnsborrare.

Vad har du för förväntningar på den nya organisationen?
– Att den blir starkare och får gehör för branschens synpunkter, framför allt inom geoenergi.

Hur påverkar det här er som leverantör?
– Vi får det lättare att som leverantör framföra våra önskemål.

Ser du någon risk eller nackdel med att det nu blir en enda branschorganisation?
– Nej, det gör jag inte. Jag tycker att det här borde ha skett mycket tidigare, det borde varit en gemensam branschorganisation från början.

Text: Lars Wirtén Foto: Jörgen Olsson

Fullsatt när grundvattnet stod i fokus i Lund

Den 23 och 24 oktober hölls Grundvattendagarna i Lund. Värd var Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, och Mattias Gustafsson på myndighetens Lundakontor konstaterar ett lyckat och fullbokat arrangemang.

Text: Jörgen Olsson

– Det är roligt att man kan ha två dagar med 50 olika föreläsningar om vatten och väcka så stort intresse att vi var tvungna att säga nej till folk som ville komma och lyssna. Så har det inte varit tidigare.

Mattias Fredriksson, SGU. Foto: Lars Wirtén

Torkan och vattenbristen har satt fokus på grundvattnet och gjort att vi diskuterar vattenfrågor på ett annat sätt i samhället än för bara några år sedan, menar Mattias Gustafsson.
– Det finns ett stort intresse för att resonera kring grundvattnet och hur vi hanterar det. Hur skyddar vi det mot torka, översvämningar och föroreningsspridningar? Även de många små vattentäkter som idag hotas av nedläggning drar till sig ett förnyat intresse, bland annat som reserver i händelse av ett krisläge, säger han.
Borrsvängen var på plats och fångade upp några av de totalt omkring 50 olika föreläsningar som bjöds.

Vårgårda sätter riskpoäng när mark ska exploateras

Vårgårda tätort i Västergötland ligger rakt ovanpå grundvattenmagasinet Algutstorp-Horla. I den södra delen av magasinet finns kommunens huvudvattentäkt.

Text & foto: Lars Wirtén

På grund av tätortens placering ovanpå en känslig geologi har fått länsstyrelsen att agera och begära in påverkansrisker av Vårgårda kommun. Konsultföretaget WSP har därför fått i uppdrag att ta fram en metod för att bedöma risken för påverkan på grundvatten och dricksvatten utifrån kommunens förändrade detaljplaner.
– Vi kom fram till att det skulle vara en kartbaserad modell som är så pass enkel att kommunen själv kan använda den, berättade David Klemetz på WSP.
I modellen utgår WSP från den nuvarande markanvändningen och jämför den med framtida användning. Riskerna i förhållande till miljökvalitetsnormer och försämrad grundvattenstatus bedöms med hjälp av poäng på en femgradig skala.

WSP tar fram en metod för att bedöma risker för påverkan av grundvatten.

– Vi har sett att det handlar mycket om dagvattenhanteringen. Därför har vi även lagt på ett steg där vi hjälper att bedöma hur kommunen ska hantera dagvattnet. Målet är att kommunen på sikt ska kunna bedöma varje ny fastighet utifrån vår modell, förklarade David Klemetz.

Tre steg

Bedömningen sker i tre steg: sårbarhetsanalys, påverkansanalys och kvantitativ risk. I sårbarhetsanalysen belyser man magasinets genomsläpplighet, lokalisering i förhållande till vattentäkt och vattnets transportriktningar, det vill säga om grundvattnet flödar bort från eller mot täkten.
– I påverkansanalysen tittar vi på föroreningskällor från markanvändning, avloppsrening, infrastruktur och förorenade områden. Den kvantitativa påverkan baseras på befintliga vattenuttag och förekomsten av hårdgjorda ytor inom fastigheten.

Poängmatris

Moment två består av att sätta poäng utifrån risk som summeras i en matris.
– Den här metoden är väl anpassad för små till medelstora fastigheter. Skulle det röra sig om ett industriområde blir poängsättningen lite sned, där måste man titta på varje risk för sig och inte summera poängen.
Vårgårda kommun har nu börjat använda metoden, om än inte i sin helhet.
– Vi ser ett stort behov av den här typen av arbetsgång och modellen har stor utvecklingspotential, konstaterade David Klemetz.

Så förebygger SGU vattenbrist

Mattias Gustafsson på SGU var en av de avslutande talarna på Grundvattendagarna. Han passade på att summera vad SGU gör i torkans spår när det är vattenbrist.

Text: Lars Wirtén

SGU har med hjälp av medel från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, kunnat intensifiera sitt förebyggande och kartläggande arbete kopplat till vattenbrist. Det hela började 2015 då SGU gjorde provborrningar på Öland. Länsstyrelsen reagerade och undrade varför de borrade i alunskiffern. Var det gruvprospektering på gång och varför var i så fall inte länsstyrelsen informerad? Men SGU kunde lugna oron med att det handlade om att kartlägga förekomsten av grundvatten.
– Ungefär i samma veva inleddes vattenbristen och krisen i det området. Därför var det lyckat att vi fick en bra kontakt och dialog med länsstyrelsen just då.

Pengar till torka

Länsstyrelsen började ligga hårt på SGU att de måste göra fler undersökningar. Landshövdingen tryckte på departementet, men svaret var att det inte fanns några pengar avsatta.
– De kontaktade då MSB, men svaret även där var att det bara fanns pengar till översvämningar. Torka hade man inga medel till. Men de återkom efter att ha kommit fram till att även åtgärder mot torka är klimatanpassning, berättade Mattias Gustafsson.
2017 bestämde sig därtill regeringen för att ge pengar för att förebygga torka.
– Vi fick då 30 miljoner kronor över tre år och kunde ta fram ett smörgåsbord av åtgärder.

Sex områden

Smörgåsbordet bestod av åtgärder inom sex områden:

  • Våtmarker.
  • Skytem, det vill säga flygbaserad kartläggning av grundvattenförekomst.
  • Utökad nivåövervakning.
  • Utökad grundvattenkartläggning.
  • Utökad kemisk provtagning.
  • 3D-modeller.

Utifrån dessa insatser tog SGU fram en rapport som berör tre huvudkategorier av åtgärder som kan stärka tillgången på grundvatten.

  • Åtgärder som genom höjda grundvattennivåer stärker den magasinerande förmågan.
  • Åtgärder som kan avlasta grundvattnet från vattenuttag.
  • Åtgärder med målet att balansera vattenflöden i anslutning till våtmark.

Ytterligare åtgärder

Mattias Gustafsson kunde också presentera ytterligare en rad åtgärder från SGU:

  • Utökade Skytem-undersökningar i Halland, Närkeslätten, Östgötaslätten, västra sidan av Vättern, Listerlandet i Blekinge, Vombsänkan i Skåne samt i sydvästra Skåne.
  • Utbyggt grundvattennät (läs mer i separat artikel).
  • Utökade prognosverktyg i samarbete med SMHI.
  • Extrasatsning i bristområden, i huvudsak Bohuskusten, Blekinge, Smålandskusten och Roslagen.

– Det gäller att vara beredd på både för mycket och för lite vatten. Båda kan leda till brist på bra vatten, summerade Mattias Gustafsson.

Ny modell för nytt vattenskyddsområde i Kalmar

Det kommunala bolaget Kalmar Vatten är i slutfasen av arbetet att slå ihop två vattenskyddsområden till ett nytt – Södra Nybroåsens vattenskyddsområde. Till sin hjälp använder man en grundvattenmodell som har gett mycket ny kunskap.

Text & foto: Lars Wirtén

2013 fick konsultföretaget WSP i uppdrag av Kalmar Vatten att upprätta en modell för att avgränsa ett nytt vattenskyddsområde. Området ligger på Nybroåsen, en mäktig, sju mil lång isälvsavlagring som sträcker sig från Nybro till kusten vid Kalmarsund. Här finns i dag vattentäkter inom två olika vattenskyddsområden som gränsar till varandra. Nu behöver vattenskyddet revideras och anpassas till dagens samhälle och lagstiftning.
– Vi har haft en öppen process med många lantbrukare engagerade. Vi fick mycket kritik på vårt första förslag. Vi kände då att vi behövde en grundvattenmodell för avgränsningen och kopplade in WSP i arbetet, berättade Harald Persson på Kalmar Vatten.

Fler täkter planeras

Susanne Johansson, WSP.

De befintliga vattentäkterna ligger i åsens norra del. Nu planeras ytterligare vattentäkter i andra delar av åsen. Det finns en hel del bevattningsbrunnar som påverkar grundvattennivåerna.
– Vi försökte först avgränsa området till tillrinningsområdet. Men det riskerade att bli för stort. Därför bestämde vi oss för att minska osäkerheten och få fram trovärdiga avgränsningar. Vi satte upp en grundvattenmodell som beaktar nya vattentäkter och brunnar, berättade Saskia Eriksson på WSP.
– Den är ett verktyg för att kunna besvara frågor om både nuläget och framtiden. Vi har simulerat olika drifts- och klimat- och föroreningsscenarier, förklarade WSP-kollegan Susanne Johansson.

Mycket data

Modellen är storskalig och är uppbyggd med en cellstorlek från 20×20 meter upp till 80×80 meter. Den är kalibrerad i flera steg, bland annat mot uppmätta grundvattennivåer och strömningsbilder. Underlaget består av data från geologiska kartor, borrningar, brunnsinformation, driftdata, nederbörd, höjd, vattendrag och grundvatten- och havsnivåer. Därefter har området ringats in.
– Det första vi gjorde var att spåra partiklar bakåt för att se varifrån vattnet kommer och hur lång tid det har tagit för vattnet att ta sig till brunnarna. Vi har kombinerat hastigheten med sårbarheten för att ta fram ett förslag på område, sa Susanne Johansson.

Kraftfullt verktyg

En lärdom av att använda sig av en grundvattenmodell är att det är ett kraftfullt verktyg i kommunikationen med sakägarna.
– Det är svårt för sakägare att slå hål på modellen, det är svårt att gå in och hävda att modellen visar fel. Ur ett beställarperspektiv har vi fått mycket ny kunskap om storlek och utbredning av vattenskyddsområdet med hjälp av modellen. Var lägger man gränsen för ett vattenskyddsområde? Vi vet mer nu, men vi är inte färdiga än, sa Harald Persson från Kalmar Vatten.

 

Västlänken utmanar – men tekniken imponerar

Under några höstmörka dagar i november, i samband med höstens FAB-möte, samlades ett gäng entreprenörer, tillverkare, grossister och konsulter på Hotel Post i Göteborg för att i mer detalj studera Västlänkenprojektet.

TIllverkning av KC-pelare. Foto: Joakim Hjulström.

Arbetena med Västlänken i Göteborg är egentligen en del i en betydligt större infrastruktursatsning – det Västländska paketet med satsningar för ca 34 miljarder kronor där stora delar av Sveriges västliga del byggs ut med både vägar och järnvägar. Men för Göteborgs del inledes allting redan 1934 med en utredning av dåvarande spårvagnsdirektör Carl Axel Reuterswärd, som i utredning presenterade ett koncept med tunnelbanor i flera linjer. Därefter har idéerna om undermarkslinjer återkommit flera gånger, men inte fastnat på beslutskartan förrän i början av 2000-talet. Flera studier har gjorts och först 2011 beslutade regeringen om finansieringen för ett paket med järnvägstunnlar och totalt tre stationer i Göteborg.

Tågstationen är en återvändsgränd

I dagsläget är tågtrafiken till och från Göteborg en återvändsgränd. När tågen väl har kommit in till Centralstationen, är de tvungna att vända och gå tillbaka samma väg. Det orsakar ett logistikproblem samtidigt som det finns andra delar av staden som är betjänta av stationer.

Med Västlänken kommer en järnvägsförbindelse för region- och pendeltåg att nå fler, gå oftare och med kortare restider som positiv följd. Det blir en dubbelspårig järnvägsförbindelse med stationerna Centralen, Haga och Korsvägen.

Det officiella första spadtaget för Västlänkprojektet togs den 30 maj 2018 och arbetena beräknas pågå till 2026 med tyngdpunkt under åren 2019-2024.

Göteborgs lera utmanar

Göteborgs geologi är ur bygghänseende inte särskilt lämplig alla gånger. Mäktiga lerlager som förvisso överlagrar en urberggrund, men även den har sina svagheter. Leran har många gånger medfört stora tekniska utmaningar. Så även här. Genom att arbeta med slitsmurar och sekantpålar kan man åstadkomma en stabilitet i leran och lyckas gjuta betongkonstruktioner en bra bit under markytan.

Själva FAB-mötet inleddes med att Victoria Svahn, geotekniker vid den strategiska avdelningen på stadsbyggnadskontoret i Göteborg höll ett föredrag om hur staden hanterar och använder geologisk information. I dagarna strax innan mötet inträffade illustrativt nog ett lerskred strax norr om Göteborg, utmed Göta älv. Victoria tog skickligt avstamp i skredet och beskrev processerna och därmed vilka utmaningar man hade, både som projektör, men också som kommun.

Stora och svåra entreprenader

Styrud hade genomfört en svår entreprenad med en cirka 24 meter djup sänkbrunn. Foto: Joakim Hjulström.

Trafikverkets företrädare på plats fick förhinder i sista sekund, men Bo Bergman från Geogruppen ryckte förtjänstfullt in och delade med sig av erfarenheterna från de projekt som man har varit delaktig i. Geogruppen kommer att utföra en större entreprenad vid station Haga, men hade fram till mötesdagarna inte fått starta ännu.

Det är inte bara borrning och schaktning som behöver göras när ett så stort infrastrukturprojekt skall genomföras. Styrud hade genomfört en svår entreprenad med en cirka 24 meter djup ”sänkbrunn”. Brunnens diameter är 5,8 x 8,4 meter och är monterad, utan att vila på fast botten, direkt i smäckleran. Brunnssegmenten hade gjutits på plats och hela konstruktionen hölls upp av stora hydraulkolvar under byggprocessen tills bottenplattan var gjuten.

Cirka 450 meter från sänkbrunnen hade en mindre brunn, cirka 4,5 meter i diameter och cirka 22 meter djup, byggts. Mellan dessa två skall tre ledningar, 1 x 450 millimeter och 2×710 millimeter dras, och det på cirka 20 meters djup. Ledningarna skall transportera tryckspill.

Johan Blomdahl från Styrud berättade för åhörarna om detta komplicerade byggprojekt. Deltagarna fick även möjlighet att besöka arbetsplatsen och beskåda djupet.

Blockchef Thorsten Klingeberg förevisade arbetet med den kommande stationen vid Liseberg. Foto: Johan Barth.

Snabbskanning av kärnor

Från sänkbrunnen transporterades FAB-medlemmarna till Korsvägen, precis utanför Liseberg där konsortiet NCC-W&W West Link Contractors utför arbetet med den stationen. Blockchef Thorsten Klingeberg förevisade arbetsplatsen och medlemmarna fick titta på när sekantpålar och KC-pålar tillverkades. Både teknik och arbetsplats imponerade!

Innan dagen avslutades hann vi med ett besök på Minalyze. Ett företag sprunget från Chalmers och som har utvecklat en teknik för att med olika laserteknologier snabbt kunna skanna borrkärnor och kax. Processen går mycket snabbt i förhållande till konventionell kärnkartering. Under processen får kunderna samtidigt data om den kemiska sammansättningen, topografin på kärnan, bergkvaliteten, strukturell loggning, och högupplöst fotografering. Det finns flera fördelar med tekniken som förutom att den går fort också medför att en geolog inte behöver sitta precis vid kärnan för att kunna göra en kartering. Kärnorna kan scannas i fält, varefter datan kan skickas till vilket ställe som helst.

Michael Setter från Cowi, som också har en del av Västlänken, samt Torbjörn Svensson från Minalyze förevisade och berättade om företag och teknik.

Utbildning i arbetsmiljö på webben

Michael Setter från Cowi, som också har en del av Västlänken, samt Torbjörn Svensson från Minalyze förevisade och berättade om företag och teknik. Foto: Johan Barth.

Sista dagen tillbringades som sig bör, med ett medlemsmöte och branschdiskussion. Efter detta förevisade Joakim Hjulström från Borrföretagen den nya och färdiga arbetsmiljöutbildningen som ligger på webben, öppen för alla som vill genomföra den. Utbildningen behandlar arbetsmiljö generellt men framför allt borrningsspecifika delar som till exempel risker mer roterande delar och höga lufttryck. Det är något som inte återfinns på andra utbildningar inom byggbranschen.

Text: Johan Barth, ordförande FAB

Nyheter från branschgrannarna

Mattias Höglund, ordförande för
Branschorganisationen Schaktfritt, BOS.

Svensk Grundläggning och Branschorganisationen Schaktfritt, BOS, är två av borrbranschens närmaste grannar. Borrsvängen kontaktade företrädare för de båda organisationerna med frågan om vad som står högst på agendan just nu.

– Inom BOS har vi nyligen tagit två viktiga och efterlängtade steg framåt, berättar ordförande Mattias Höglund.
– Genom Sveriges Byggindustrier har vi fått en resurs i form av Bo Lorentzon. Han är anställd där som funktionsansvarig för branschföreningar och vi har tillgång till honom på 20 procent för att ta tag i viktiga projekt.
En av de saker Bo Lorentzon ska göra är att reda ut problematiken kring det som heter ”ledningsrätt”.
– Ledningsrätt kan jämföras med bygglov. Våra medlemsföretag behöver ansöka om ledningsrätt för varje jobb på en ledning som berör Trafikverkets vägar. Under de senaste åren har handläggningstiderna för ansökan ökat våldsamt och det kan nu ta fyra månader att få ledningsrätt för ett jobb som kanske bara tar en dag att utföra. Det är en orimlig situation – allting blir onödigt svårplanerat, det blir långa förseningar och brådskande arbeten kan inte utföras. Bo Lorentzon ska samarbeta med Trafikverket för att lösa detta och även titta på det juridiska. I många fall tycks det som att vi egentligen inte skulle behöva någon ledningsrätt, säger Mattias Höglund.

Dialog kring upphandlingar

Ett annat viktigt arbete är att skapa en dialog med upphandlingscentralen Sinfra, Svensk upphandlingscentral för infrastruktur.
– Sinfra har tecknat ramavtal för att ta fram upphandlingar inom VA-området hos kommuner. Upphandlingar är en flaskhals, eftersom både de kommunala VA-avdelningarna och upphandlingsenheterna är överbelastade. I stället kan kommunerna ansluta sig till Sinfra, som tar fram förfrågningsunderlagen.
– Idag är närmare 100 kommuner anslutna och för oss är det viktigt att får en dialog med Sinfra, så att det blir schyssta spelregler. Vi vill bland annat diskutera definitioner och avgränsningar i avtalen samt hur avropen ska gå till för att det ska bli rättvist mellan de olika BOS-medlemmarna, som ju ofta är konkurrenter om uppdragen, säger Mattias Höglund.

Nytt avtal om utbildning

Hos Svensk Grundläggning ligger mycket fokus på utbildning och kansliansvariga Leena Haabma Hintze presenterar en färsk och positiv nyhet:
– Vi har precis fått klart med ett nytt avtal kring utbildningen för alla som kör någon typ av grundläggningsmaskin. Det är nu en del av kollektivavtalet att alla ska ha yrkesbevis, alltså ett ”körkort” på den maskin de kör. Det är väldigt positivt att detta nu blir tydligt, för det har rått lite oklarheter kring vilka maskiner som kräver körkort. Nu gäller det alla maskiner.

Harmoniseras med EU

Svensk Grundläggning har sedan tidigare ansvaret både för att ta fram utbildningen och att vara utbildningsgivare.
– Nu ser vi över alla utbildningsplaner och innehållet i dem. Vi ska dessutom definiera utbildningen enligt EU:s kvalifikationsskala (European Qualification Framework, EQF). Det är en åttagradig skala och i Sverige har vi bestämt att byggarbetsyrkenas utbildningar ska motsvara en fyra på skalan, säger Leena Haabma Hintze.
Det nya avtalet kring utbildningen av förare av grundläggningsmaskiner träder formellt i kraft vid halvårsskiftet nästa år.

Text: Jörgen Olsson

Juha Ojala har gått bort

Den 23 oktober gick Juha bort. Åt helsike för tidigt! Juha och hans familj kom in i borrningsbranschen från ingenstans i början av 2000-talet och med finskt sisu åstadkom de något unikt. Med gnista, glöd och ett jäklar anamma, växte verksamheten för att efter bara några år vara marknadsledande i Norden. En makalös utveckling!

Det låter sig inte göras utan att bära på speciella egenskaper och jag känner att det Juha och hans bröder lyckades förmedla till hela teamet i Muovitech är anledningen till framgången.

Juha Ojala, 1966-2019. Foto: Muovitech

Juha fanns alltid nära

För mig personligen har Juhas närvaro i branschen varit betydelsefull. Han insåg snabbt betydelsen för vår verksamhet inom Geotec och Svenskt Geoenergicentrum och fanns alltid i närheten med bra dialoger inför avgörande beslut. Den stöttningen som Juha har bidragit med har i mina ögon varit avgörande för hela geoenergibranschens utveckling.
Den 28 november fick jag förmånen att delta på begravningsgudstjänsten och minnesstunden. Ett vackert, ljust och välbesökt arrangemang och där många med värme uttryckte fina minnen och beskrev den tomhet som Juha nu lämnar efter sig. Jag kommer att minnas Juha med värme och med glädje över allt trevligt vi har lyckats åstadkomma och sänder en tanke till hans familj och till teamet på Muovitech.

Text: Johan Barth

Norden: Stort fokus på utbildning

Vad senaste nytt och överst på agendan hos Geotecs nordiska syskonorganisationer? Borrsvängen kontaktade norska Maskinentreprenörernas Förening och danska Föreningen af danske Brøndborere för att kolla läget.

 

Norge: MEF

Här har arbetet med att ta fram en statlig brunnsborrarutbildning nu slutligen manifesterat sig i form av ett officiellt fackbrev för ”Brunnsborrning på fastland”.
– Offshoreborrningen har sedan lång tid tillbaka fyra-fem olika utbildningar med egna fackbrev. Nu har vi slutligen definierat vad som krävs för att bli brunnsborrare på fastlandet. Det gäller borrning för vatten, geoenergi och visst anläggningsarbete, säger Einar Östhassel på MEF.
– Det riktigt stora och viktiga i detta är att det innebär att den norska staten nu tar ansvar för utbildningen och för att möta branschens behov av rätt utbildad arbetskraft. Staten tar fram läroplaner och betalar dessutom för den praktik som ingår i utbildningen.

Gedigen utbildning

Utbildningen är fyraårig gymnasial. Den börjar med två års teori, som är gemensam för alla elever och sedan väljer eleverna inriktning, till exempel alltså brunnsborrning samt gör två år i praktik ute på ett företag. Därefter följer examen och utfärdande av fackbrev.
– Ungefär 12 000 norska ungdomar börjar varje år i yrkesskolan. Av dem hamnar mellan 700 och 800 i någon del av anläggningsbranschen och det är bland dem vi ska rekrytera våra nya kollegor. Nu har staten tagit sin del av ansvaret. Systemet ligger klart och det är upp till oss i branschen att visa upp oss, marknadsföra oss och erbjuda attraktiva praktikplatser, säger Einar Östhassel.
Systemet är öppet så till vida att praktikplatser kan erbjudas även av utländska entreprenörer. Här hoppas Einar Östhassel på samarbete med bland annat svenska företag.

Seniorer gör prov

Även för etablerade och rutinerade borrare är fackbrevet intressant, till exempel ur lönesynpunkt.
– För dem som redan är aktiva i branschen kräver vi att man har minst fem års erfarenhet. Då kan man göra teoretisk och praktisk examen och få sitt fackbrev, vilket berättigar till en högre timlön om man är snställd. Jag räknar med att några hundra norska borrare kommer att vara intresserade av detta, säger Einar Östhassel.

Danmark: FDB

Den danska brunnsborrarutbildningen är nu officiellt flyttad från Århus till Horsens University College, vilket är ett stort och viktigt steg som branschföreningen FDB länge arbetat för, eftersom man menar att Horsens erbjuder bland annat bättre faciliteter och lärare. Däremot har själva utbildningen fortfarande inte kommit igång – något som bekymrar ordförande Christian Christiansen:
– Processen kring flytten har gjort att utbildningsverksamheten stått still i ett helt år och det är inte bra. Branschen har ett stort rekryteringsbehov. Förhoppningsvis kan nästa kurs starta i januari, säger han.

Måste aktualiseras

Dessutom finns ett stort behov av att uppdatera innehållet i den nu 18 år gamla officiella utbildningen:
– Det har hänt mycket på den tekniska sidan under de åren. Dessutom har vi i Danmark stora problem med pesticidföroreningar av grundvattnet; föroreningar som kommer från jordbruket. Det här ställer nya krav på vattenbrunnsborrningen och de måste in i utbildningen. Vi arbetar sedan en tid med att påverka de beslutsfattande politikerna för att genomföra en uppdatering av kursen.

Värvar nya medlemmar

Utöver detta har NBF tagit fram en mjukvara som ska underlätta för borrare att rapportera in nyborrade brunnar till den danska motsvarigheten till Brunnsarkivet. Programmet har man med sig i mobilen eller paddan ut i fält, för att kunna rapportera direkt.
Man har också genomfört en stor och framgångsrik rekryteringskampanj för att få in fler företag som medlemmar i föreningen:
– Återväxten av danska brunnsborrare är inte stor och föreningen har varit under press på grund av sjunkande medlemsantal. Nu har vi breddat oss och värvar medlemmar även inom geo- och miljötekniksektorerna. Det har varit framgångsrikt och vi har nyligen fått in fem nya företag som medlemmar, säger Christian Christiansen.

Text: Jörgen Olsson

Foto: Jessica Gow / TT

Hetare marknad för kyla

Den positiva trenden för kyla kommer att stå sig, tror David Johansson, vd på Finspångs Brunnsborrning. Foto: Privat.

Marknadens intresse för kyla kopplad till geoenergi växer stadigt, om än inte i raketfart. Det har krävt sin tid att sätta geoenergi på kartan, särskilt kyla – men enligt röster i branschen vinner man mark i takt med att miljömedvetenheten ökar i samhället.

Ett företag som noterar en positiv utveckling av uppdrag inom kyla är FBB Finspångs Brunnsborrning AB. Vändningen kom för några år sedan, berättar vd David Johansson:

– Att man kan utvinna geoenergi för att värma sitt hus har varit bekant förhållandevis länge, men marknaden har inte dragit nytta av kyla på motsvarande sätt.

– Nu ser fler en möjlighet i att lagra spillvärme i berget vid kyla, och utvinna vid behov, och att ta tillvara värme som normalt vädras bort vid kylning av en fastighet. De kan minska sina kostnader och samtidigt värna miljön.

Vårdinrättningar

FBB har en stor del av sina uppdrag inom kyla för kommersiella fastigheter som kontor, lager och varuhus. Även kommuner och landsting är stora beställare, för olika vårdinrättningars räkning. I höst ska de borra för Nyköpings sjukhus och i Norrköping har de uppdrag vid flera äldreboenden.

– Om vi kopplas in vid projekteringen av en fastighet pekar vi gärna på fördelar med ett kombinerat system för både kyla och värme, att det ger hög verkningsgrad och låg energiförbrukning, säger David Johansson.

Att ha referensobjekt att visa upp kan vara avgörande för den som vill ro hem en entreprenad inom kyla. För FBB har det varit bra att kunna peka på några lyckade projekt.

– Det har varit viktigt att visa att vi har kompetens, att vi kan konsten att dimensionera rätt och att geoenergisystem verkligen fungerar.

Gränsöverskridande insatser

– Vi har arbetat medvetet för att sälja in kyla kopplad till geoenergi, men även Geotecs långsiktiga arbete för att lyfta geoenergi har gjort sitt till, liksom insatser bland representanter för kyl- och värmepumpar, säger David Johansson.

Den positiva trenden kommer att stå sig, tror han, för branschen och för det egna förtaget.

– Vi är nog bara i början av utvecklingen, med tanke på det fokus på miljö och klimat det är idag.

Stora uppdrag

Ulf Robertson, vd för Bps Borr & Pump Service AB i Tyresö, ser också en potential i kyla från geoenergi. Stockholmsföretaget har ett tiotal anställda, är stora på energibrunnar och har kompetens för 400 meters borrhål. Idag präglas arbetet inom kyla av omfattande entreprenader.

– Det har egentligen inte så stor betydelse om vi får borra för kyla eller värme, för oss är det borrhålen som räknas. Vi borrar fortfarande övervägande för värme, men vi får in riktigt stora uppdrag inom kyla.

– Förra året borrade vi runt 100 borrhål på ett ställe och det är ungefär den omfattningen det varit på uppdragen för kyla de senaste åren.

Arbetsplatserna varierar geografiskt, ofta är de i huvudstadsregionen men ibland betydligt längre från hemmaplan. Kunderna, vissa återkommande, är främst företag inom geoenergi, fastighetsbolag och kommuner. Men även andra intresserar sig för kyla.

– Vi har ett par stora uppdragsgivare inom infrastruktur och kommunikation, berättar han.

Livsmedelsbutiker i fokus

Robert Björk är vd på Edekyl & Värme AB, installatör av kyl- och värmepumpsanläggningar med säte i Örebro och filialer i Stockholm, Uppsala, Västerås, Norrköping och Linköping. Han ser potential för kyla från en annan horisont.

Livsmedelsbutiker har stor potential för kyla från geoenergi. Foto: Jessica Gow / TT

– Ett område där vi ser stora möjligheter är livsmedelsbutiker, att få dem motiverade att byta ut syntetiska köldmedium mot naturliga. Ombyggnader av livsmedelsbutiker är utmärkta tillfällen att bygga hållbara systemlösningar med fokus på både naturliga köldmedium och energibesparing.

– Butiken kan ta kyla från berget för att kyla lokalen och återföra spillvärme från kylningen. De kan dra nytta av värmen när maten är nedkyld och lokalen så kall att den kräver värme, utvecklar han.

Han och hans kollegor arbetar målmedvetet mot livsmedelsbutikerna – och mot deras hyresvärdar. De försöker få upp fastighetsägarnas ögon för energieffektiva fördelar som bjuds med en livsmedelsbutik som hyresgäst.

– Till hyresvärden säger jag ”Köp inte fjärrvärme, gå till din hyresgäst och få värmen där”. Pratar vi kronor och ören kan det vara svårt att få alla att se långsiktigt, men det går lättare och lättare. Coop, med 175 butiker i Sverige, är vår största kund och där finns intresse.

Fjärrkyla blev geoenergi

Det går att påverka efterfrågan på kyla, konstaterar Robert Björk.

Robert Björk, vd på Edekyl & Värme.

– Vi har gjort en totalentreprenad för Trafikverket i Örebro, byggt ny energianläggning med kyl- och värmepumpar och ett 30-tal energibrunnar. Deras tanke var att använda kylmaskin och fjärrvärme, men vi landade det i att bli ett geoenergisystem där de kyler med kyla från berget och med värmepumpar för värme.

Edekyl & Värme har fördubblat sin verksamhet ungefär vart femte år. Planen är att den utvecklingen ska fortsätta och att geoenergi ska ta plats.

– Intresset för miljöfrågor och energieffektiva lösningar ökar. Beroende på miljökrav och energipris kommer geoenergi att göra samma resa som värmepumpen har gjort, tror han.

Text: Mia Ising

FAB gick på djupet på Äspö

FAB, Föreningen för Aktiva i Borrbranschen, samlas normalt två gånger per år för att runt intressanta projekt diskutera borrning och bransch. Och att tillsammans med kollegor ha trevligt. Föreningens årsstämma ligger normalt under våren, och denna gång inträffade mötet under några vackra dagar i inledningen av juni.

Det geografiska målet för vårmötet var Misterhults skärgård och Äspö. Där har sedan många år tillbaks SKB, Svensk Kärnbränslehantering, drivit en forskningsanläggning för att utröna hur man bäst förvarar kärnbränsleavfall. Förutom att man förfogar över hög kompetens inom många områden kopplade till berg och borrning, har man en undermarksanlägging cirka 550 meter under markytan.

Skärgårdstur i fantastiskt väder.

Mats Ohlsson, koordinator för externa kontakter vid Äspölaboratoriet, var vår ciceron och värd på SKB. Mats har under flera år arbetat med att hitta sätt att använda anläggningen på Äspö, efter att SKB är färdiga med sina försök och att anläggningen, för SKB:s del, spelat ut sin roll.
Att borrbranschen kan ha ett intresse inför framtiden, ligger nära till hands. Därför genomförde FAB en workshop med SKB för att spåna fram idéer hur man från branschens sida kan använda anläggningen. Workshopen genomfördes efter att ha besökt den fina anläggningen under jord.
Mattias Bergström från LTU Business var moderator och höll deltagarna i schack.

Medlemmarnas förslag

Några av de förslag som FAB:s medlemmar kom upp med var:

  • Kontroll och tester av olika typer av borrkronor
  • Test av borrutrustningar
  • Branschmöten
  • Utveckla rakhetsmätning
  • Borrarutbildning och träningscenter
  • Utveckling av geotermiborrning

Det var uppenbart att medlemmarna var engagerade i diskussionerna. Det visade också att det finns fina utvecklingsområden inom vår bransch och att kompetensen hos medlemmarna är hög.

Geologisk promenad

Jan Mikaelsson undervisade FAB-medlemmarna.

Fint väder var beställt, och fint väder fick vi! Efter genomförd workshop var det dags för geologisk utbildning. Geologen Jan Mikaelsson från Kalmar undervisade medlemmarna på bästa tänkbara pedagogiska sätt utmed den så kallade Äspöstigen, en promenadslinga i faggorna runt anläggningen. Att som geolog få njuta av en sådan uppvisning i pedagogik och dessutom i ett av de mest intressanta ämnena, var en ren fröjd!
Det fina vädret höll i sig och den första dagen avslutades med en oförglömlig båtfärd med förtäring, från Äspö till Oskarshamn.

Beslut på årsstämman

Själva årsstämman var förlagd till sista dagen. Värt att notera från stämman var att medlemmarna avsatte kontanta medel för att bidra till en webbutbildning inom arbetsmiljö samt att ta fram handledning och riktlinjer för rakhetsmätning. Detta är efterfrågade och viktiga delar för branschens utveckling.

Text och foto: Johan Barth, ordförande för FAB