Bakläxa för Upplands-Väsby när Länsstyrelsen upphävde borrningsförbudet

– Ett mycket positivt och viktigt beslut för borrbranschen, även om det inte innebär ett prejudikat.
Så säger advokat Magnus Berg på Nordic Law, med anledning av att Länsstyrelsen i Stockholm nyligen gett Upplands-Väsby kommun en bakläxa och upphävt miljökontorets förbud mot att borra och bygga en geoenergianläggning i yttre vattenskyddszon.
Kommunen har beslutat att inte överklaga Länsstyrelsens beslut.

Kartbilden från SGU visar hur långt ut i den sekundära skyddszonen (grönmarkerat) som den aktuella fastigheten ligger.

Det var i mitten av januari som Upplands-Väsbys miljökontor meddelade sitt beslut att förbjuda en privatperson att borra och installera geoenergi på dennes fastighet i Vilunda.
Miljökontoret konstaterade i sitt avslag bland annat att ”Fastigheten är lokaliserad inom yttre vattenskyddsområde för Hammarby vattentäkt, som är avsedd att förse norra Stockholm med dricksvatten om Mälaren slås ut.
I sitt beslut, som också hänvisar till ett tidigare avslag i ett identiskt ärende på samma fastighet, skrev Miljökontoret att man ”bedömer att de sammantagna riskerna med att inrätta bergvärmeanläggningen är betydande på grund av fastighetens läge i förhållande till grundvattnets sårbarhet. Med sårbarhet menas markens genomsläpplighet och hur stor risken är för att en potentiell förorening kan nå grundvattnet. I anläggningsskedet kan oljeläckage från maskiner därmed utgöra en föroreningskälla. Borrningen riskerar att påverka täktens geologiska förhållanden och borrhålet kan komma att utgöra en potentiell spridningsväg för föroreningar och bakterier ner till grundvattnet”.
Avslutningsvis framhåller miljökontoret i Upplands-Väsby att det enskilda intresse som företräds av den sökande får stå tillbaka för ”allmänhetens intresse av att i framtiden ha en säkrad tillgång till rent vatten”.

Välkomnar prövningen

Advokat Magnus Berg blev inkopplad på ärendet av Geotec efter att miljökontoret meddelat sitt avslag och förbud.
– Under en längre tid har jag pratat med Geotec om att vi skulle vilja få upp just ett sådant här ärende till prövning. Ska det verkligen vara omöjligt att få göra en geoenergianläggning i en skyddszon, säger han.
Fastighetsägaren lämnade först in ett så kallat ”blankt” överklagande, som Magnus Berg därefter kompletterat med resonemang, argument och fakta kring varför man menar att Länsstyrelsen ska avslå miljökontorets beslut.
– Vi har bland annat anfört att fastigheten ligger i utkanten av den yttre zonen, mindre än 50 meter in i den. Vidare har vi påpekat att det i de lokala vattenskyddsföreskrifterna inte finns något förbud mot borrning, vare sig i den yttre eller inre zonen. Men framför allt har vi föreslagit att man kan ställa villkor kring borrning och teknik för att minska eller undanröja de risker miljökontoret pekar på, säger Magnus Berg.

Generellt förbud saknas

Den 29 april kom så Länsstyrelsens beslut, där man upphäver det överklagade beslutet och återförvisar ärendet till miljönämnden för fortsatt handläggning.
I sin bedömning skriver Länsstyrelsen bland annat så här:
Länsstyrelsen konstaterar att det enligt det aktuella vattenskyddsområdets skyddsföreskrifter inte råder förbund mot bergvärmeanläggningar” samt att inte heller enligt det förslag till reviderade skyddsföreskrifter bedömts vara motiverat att införa ett generellt förbud mot installation av bergvärmeanläggningar i den sekundära zonen.
Länsstyrelsen skriver också att ”anordningar för bergvärme generellt sett är positiva ur hållbarhetssynpunkt, då det innebär en miljövänlig produktion av värme”.

Villkor räcker för tillstånd

Vidare konstateras”, skriver Länsstyrelsen i Stockholm, ”att det planerade borrhålet, enligt kartmaterial från SGU, sannolikt ligger utanför både vattentäktens grundvattenförekomst och tillrinningsområde. Sammantaget gör Länsstyrelsen bedömningen att riskerna för negativ påverkan på vattentäkten på grund av den planerade bergvärmeanläggningen i detta enskilda fall inte är tillräckligt stora för att ett förbud ska vara motiverat. Avseende vad nämnden anfört i frågan om de risker som förenas med anläggandet av brunnen, anser Länsstyrelsen att dessa risker är möjliga att begränsa genom reglering av försiktighetsmått i villkor”.

Vidtar försiktighetsmått

– Länsstyrelsen menar alltså att kommunen gått för långt genom sitt förbud och att tillstånd ska kunna ges om bara vissa villkor ställs, säger Magnus Berg.
– De villkor vi har föreslagit gäller olika typer av försiktighetsmått vid själva borrningen och installationen. Bland annat att man använder sig av vegetabiliska oljor, att man inte tankar i närområdet och givetvis att man utför borrningen enligt SGU:s standard för Normbrunn. Vi har också påpekat att anläggningen i drift inte utgör någon risk.

Överklagar inte

Miljökontoret i Upplands-Väsby kommun har beslutat att inte utnyttja sin möjlighet att överklaga beslutet till Mark- och miljödomstolen.
– Vi kommer i stället att upp ärendet till förnyad prövning utifrån de synpunkter som lämnades i länsstyrelsens yttrande, meddelar bygg- och miljöchef Anna von Axelson i ett skriftligt svar till Borrsvängen.
Magnus Berg är givetvis nöjd med utslaget och tycker att Länsstyrelsen fattat ett klokt beslut:
– Ja, jag tycker att man har resonerat på ett bra sätt. Nu har det här beslutet ingen prejudicerande effekt, det kan ske först i högre instans. Men det är positivt och viktigt för branschen att beslutet är fattat.

Text: Jörgen Olsson Karta: SGU

Extrastämma beslutade att bilda Borrföretagen

Rösträkning pågår vid Geotecs extrastämma.

Fredagen den 24 maj 2019 kommer att få gå till historien som dagen som inledde slutet för den 42-åriga föreningen Geotec.

Med förkrossande majoritet för, avlades 26 röster och dessa fördelade sig med 24,1 för och en emot.

Man röstade alltså för att genomföra sammanslagningen med Avanti och gemensamt bilda ”Borrföretagen”. Nästa steg är att var och en för sig genomför ytterligare en stämma och i direkt anslutning därtill genomför Borrföretagens första stämma. Detta kommer att utspela sig under den senare delen av november månad.

Många fördelar

Det här innebär att Borrföretagen kommer att ha i storleksordningen 100 medlemsföretag. Dessa kommer att omsätta cirka 90 procent av den bransch som utövar vatten- och energiborrning. Givetvis finns det många fördelar att samla allt under ett tak, inte minst för leverantörerna som kan koncentrera sina insatser och kunna arbeta på en arena.

Inledningsvis kommer samtlig personal som idag är anställd följa med in i Borrföretagen och man kommer att ha två kontor, ett i Lund och ett i Stockholm.

Text och foto: Johan Barth

Veteran stöttar på nya utbildningen för borrtekniker

Eleven Abdukadir Mohamed Hassan och tillsynslärare Birger Fogdestam i lektionssalen på Lernia i Uppsala.

Årets utbildning av borrtekniker har nått halvlek. Upplägget är delvis nytt; förpraktik är nu obligatoriskt. Det tycker Birger Fogdestam, som är ny tillsynslärare, är bra. Eleverna får insikt i vad som krävs av dem, och utbildningen får motiverade elever.

– Jag upplever att vi har intresserade och frågvisa elever. De är engagerade, säger Birger Fogdestam.

Han om någon borde veta. Sedan utbildningen flyttades till Uppsala både undervisar han och har rollen som tillsynslärare och mentor för de tio eleverna. Eleverna har Birger Fogdestams öra när det gäller trivsel såväl som frågor som rör undervisningen.

– Jag har kontakt med eleverna varje vecka för att läsa av hur de har det. Dessutom har jag enskilda samtal så att eleverna kan redogöra för vad de känner för kursupplägg och kamrater. Eventuella problem rapporterar jag till de utbildningsansvariga på Geotec i Lund. Det fungerar jättebra!

Nytt ämne om härdplast och kemikalier

Precis som tidigare håller Geotec utbildningen till borrtekniker på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Kursstarten var i februari, men redan i september i fjol medverkade Birger Fogdestam i de första mötena med myndigheten. Utöver sitt mentorskap undervisar han nu i geologi och hydrogeologi tillsammans med Anders Carlstedt, en annan veteran i branschen och före detta kollega på SGU. Även SGU-kollegan Lars Rodhe har anslutit som lärare och exkursionsledare.

Geotecs administratör Johan Andersson är nöjd med utbildningens nya hemvist och upplägg. Förutom att Uppsalabon Birger Fogdestam tagit över omsorgen om eleverna har kursplanen fått ett nytt ämne: härdplast och kemikalier, om konsten att arbeta med allergiframkallande ämnen.

Förpraktik i två veckor

Därtill har förpraktiken blivit obligatorisk och mer omfattande i form av en så kallad test- och kartläggningsmodul. Förpraktiken bjuder på två veckor av teoretisk och praktisk inblick i yrket, med bland anat säkerhetsutbildning och arbetsplatsbesök. Därpå följer två veckors praktik i företag – och möjlighet att knyta kontakt med en potentiell arbetsgivare.

– Förpraktiken ger eleven en uppfattning om vad yrket innebär när det gäller exempelvis arbetstider, resor och tunga arbetsmoment, och oss en möjlighet att ta pulsen på elevens förutsättningar och motivation, säger Johan Andersson.

– En fördel är att eleverna sedan känner igen olika begrepp vi rör oss med i undervisningen. Likaså kan vi tidigt fånga upp elever som kan behöva stöd i form av en kurs i yrkessvenska om de inte har svenska som modersmål.

Ett steg i rätt riktning

Veteranen Birger Fogdestam, som gör comeback som lärare på utbildningen, tycker även han att den tagit ett steg i rätt riktning.

– Att flytta utbildningen uppåt landet är bra med tanke på tillgänglighet och arbetsmarknad, och det är bra att eleverna fått en rejäl förpraktik.

Och mer praktik blir det. Utbildningen avslutas som alltid med en längre praktikperiod som inleds under juli månad. Först den 1 oktober står årets kull med borrtekniker till arbetsmarknadens förfogande.

Text: Mia Ising Foto: Olof Andersson.

Geotecs Åremöte: Nyttiga dagar i inspirerande vintermiljö

Årets vintermöte förlades till Åre vars pister bjöd på fin skidåkning.

Med mötet i Sälen under mars månad 2018 färskt i minnet, återsamlades Geotec i vintermiljö. Men denna gång i lite mer alpint stuk i form av Åre och på välkända Totts Hotell.

Även om inte det sagolikt vackra vädret kunde återskapas från Sälen, bjöd utsikten från hotellet till vackra vyer och anläggningen erbjöd fantastiskt fin skidåkning för de som ville.

På programmet stod två viktiga punkter; dels tryckluftsproblematik och dels konsumentjuridik.

Tryckluftsfrågorna behandlades med utgångspunkt från den tragiska olyckan och deltagarna fick göra riskanalyser och diskutera olika problemområden, men också lägga förslag på åtgärder för att förbättra arbetsmiljön med hänsyn till säkerheten. Det möte som Geotec bjöd in till med leverantörer och tillverkare fungerade som ett bra avstamp för diskussionen, och det var uppenbart att ämnet engagerade.

Entreprenörer och leverantörer i engagerade arbetsmöten kring bland annat ansvar och säkerhet.

Konsumentfrågor

Många konsumenter hör av sig till Geotec med olika frågor. Ofta handlar det om vem som har ansvaret när något går fel, för det gör det förr eller senare. Hur duktig och samvetsgrann man som entreprenör än är.

Genom att använda många av de fall där Geotec har hjälpt både konsumenter och entreprenörer genom åren, blev det en väldigt bra diskussion med hög igenkänningsgrad. Samtalen mynnade bland annat ut i att föreningen skall uppdatera mallarna för konsumentavtal.

Spännande info om geoenergi

Signhild Gehlin från Svenskt Geoenergicentrum genomförde i vanlig ordning en utmärkt föreläsning om vad som händer när man inte kommer ner till önskat djup när man borrar för energi. Hur kompenserar man egentligen för korta borrhål? Den som inte var där, får vänta ett tag, men det ligger nära till hands att det kommer en publikation från Svenskt Geoenergicentrum så småningom. Men det kan löna sig att komma på medlemsmötena. Där presenteras informationen först!

Bröderna Johansson från Finspång budade hem Muovitechs samlingsskåp.
Pengarna gick till Barncancerfonden.

Trevliga och nyttiga dagar

Ett nytt och mycket uppskattat grepp stod Muovitech för. Det samlingsskåp som de hade använt i sin utställning, auktionerades ut strax innan den gemensamma middagen. Bröderna Johansson från Finspångs Brunnsborrning lade det högsta budet och summan gick oavkortat till Barncancerfonden.

De som hade Åreskutans backsystem i tankarna, kunde få sitt lystmäte stillat efter genomförd konferens. Var man inte lagd på det hållet, fanns även möjlighet till hundspann eller skoterfärd. Oavsett vilket, var det en värdig avslutning på några väldigt trevliga och nyttiga dagar i Jämtland.

Text: Johan Barth Foto: Johan Andersson

 

Borrbranschen i siffror

Geotec har från UC köpt in statistik över borrbranschens utveckling de senaste åren, med tonvikt på intäkter, omsättning och antal anställda.

– Det här gör vi på regelbunden basis och vi använder statistiken för att kunna bedöma branschens utveckling och se vilka parametrar som påverkar företagen, säger Geotecs vd Johan Barth.

Statistiken omfattar åren 2013 till och med 2017. Den baserar sig på uppgifter från cirka 240 företag.

– Det är alla företag som är registrerade för borrningsverksamhet. Geotec- och Avantimedlemmar samt icke anslutna företag. Företaget Züblin är exkluderat i sammanställningen eftersom det är så enormt mycket större än alla andra och därmed avviker för mycket i statistiken, kommenterar Johan Barth.

Efterfrågan på branschens tjänster ökar

Geotec använder statistiken dels för att göra egna bedömningar av branschens utveckling, dels i kommunikationen med myndigheter och politiker.

– Det är viktigt att ha svart på vitt och kunna visa siffror på hur omfattande och betydelsefull vår bransch är och dessutom att efterfrågan på våra tjänster ökar. Det senare visar statistiken tydligt både vad gäller omsättning och antal anställda, säger Johan Barth.

En svårighet med statistiken är att en del företag som är registrerade för borrning också är aktiva inom många andra verksamheter.

– Det är svårt att analysera hur stor del av omsättningen som verkligen kommer från borrning. Så man kan säga att statistiken inte är 100 procent rättvisande, men att den ger en bra, intressant och användbar bild av hur branschen mår, säger Johan Barth.

Statistiken innehåller också uppgifter om vilka myndigheter som är branschens största kunder; alltså vilka kommuner som köper borrtjänster för mest pengar.

Text: Jörgen Olsson

Fotnot: UC är Sveriges ledande affärs- och kreditupplysningsföretag och ägs av de svenska bankerna.

Blixtrande borrning på gång i Tyskland

Två universitet i Tyskland utvecklar sedan några år tillbaka en helt ny borrteknik, EIT, där starka, elektriska stötar används istället för traditionella borrkronor. Lyckas man kan det minska kostnaden väsentligt vid framför allt djupborrning för geotermi.

Vid borrning med elektropuls skickas 25 blixtar på vardera 600 000 volt i sekunden ner i
berget med hjälp av en borrkrona som byggs upp kring två elektroder med olika laddningar. Foto: Detlev Müller, TU Bergakademie Freiberg.

EIT står för Electric Impulse Technology och utvecklas av Tekniska Universitetet Bergakademie i Freiburg och Tekniska Universitetet i Dresden. Tekniken går i korthet ut på att generera mycket kraftiga elektriska impulser, i princip blixtar, för att krossa berg.

Hösten 2017 kunde forskarna lämna laboratoriet och för första gången testa tekniken i verkliga förhållanden med en borrigg man själva konstruerade.

Vid borrning med elektropuls skickas 25 blixtar på vardera 600 000 volt i sekunden ner i berget med hjälp av en borrkrona som byggs upp kring två elektroder med olika laddningar. Trycket och temperaturen som uppstår av blixtarna krossar berget och fraktionerna leds bort med hjälp av en icke-ledande borrvätska. Tekniken är särskilt lämpad i kristallint berg som granit och gnejs.

– Den fungerar även i sandsten och andra mjukare bergarter, men där är konventionell borrteknik mycket snabbare, säger Matthias Voigt, forskningsassistent på Tekniska Universitetet i Dresden.

Borrkronan som genererar blixtar på 600 000 volt. De vita ”tänderna” längst ut på borrkronan är elektroder med högspänning, de svarta ”tänderna” emellan är jordade elektroder. Mellan dessa krossas berget med hjälp av kraftiga elektriska impulser (blixtar). Foto: Detlev Müller, TU Bergakademie Freiberg.

Intressant vid geotermi

Den stora vinsten med elektropuls är att inga rörliga, mekaniska delar används. Inga borrkronor behöver bytas ut under borrningen vilket sparar mycket tid och pengar. Ju djupare borrning, desto mer tid och fler borrkronor sparas, varför tekniken kan bli intressant vid geotermiprojekt där man borrar flera kilometer ner i berget. På dessa djup kan ett byte av borrkrona ta upp mot ett dygn.

Men det finns utmaningar. Alla ingående delar i en elektropulsrigg måste klara temperaturer på upp till 200 grader Celsius och ett tryck på 1 000 bar.

– Vi vill också kunna använda vatten eller vattenbaserad slurry istället för oljebaserad, då det är mer miljövänligt. Men det ställer högre krav på tekniken, förklarar Matthias Voigt.

Nya fältborrningar 2019

Lyckas man få fram en borrigg som klarar verkliga förhållanden fullt ut tror forskarna att elektropulstekniken ska kunna borra med dubbel hastighet i kristallint berg jämfört med konventionell teknik.

– Vi är dock inte ute efter att ersätta konventionell borrningsteknik. Vi vill utveckla en ny teknik som kompletterar och utökar antalet verktyg man kan använda.

På illustrationen är högspänningselektroderna
gröna och de jordade
elektroderna röda. Den vita delen är isolator. Illustration: TU Dresden.

Det senaste året har forskarlaget genomfört laboratorietester för att bättre förstå hur tekniken fungerar, inte minst vad som sker under det höga trycket. Under 2019 kommer nya fältborrningar att genomföras.

– Vi hoppas nå goda resultat under året för att kunna ta nästa steg i utvecklingen, som är att anpassa tekniken till en kommersiell rigg. Men det ligger nog fem till tio år fram i tiden innan EIT går att använda kommersiellt, konstaterar Matthias Voigt.

Enligt forskarna har geotermisk energi potentialen att försörja Tyskland med landets totala behov av el och värme de kommande 10 000 åren. Målet med EIT är att göra borrningen billigare och därmed minska investeringsrisken. På så sätt hoppas forskarna bidra till att göra geotermisk energi till en bärande förnybar energikälla som samtidigt kan användas som reglerkraft i ett energisystem där elproduktionen varierar från dag till dag.

Text: Lars Wirtén

Den här videon visar tydligt blixtarna och hur berget krossas:

 

Leif Bjelm har gått ur tiden

I februari avled Leif Bjelm efter en längre tids sjukdom. Leif var tidigt en av få att lyfta borrningsprofessionen till den akademiska världen.

Smålänningen Leif examinerades som geolog 1970, och trots att inledningen av hans arbetskarriär var mer geologiskt traditionell blev det ganska snart fokus på teknik i allmänhet och borrning i synnerhet. Ett intresse som tillsammans med forskningskapaciteten ledde fram till en professur i Georesursteknik på Lunds Tekniska Högskola.

Leif Bjelm vid en föreläsning på Kungliga Vetenskapsakademin
år 1990. Foto: Privat.

Leif var involverad i gasborrningsprojekt på Svalbard, var med om att utveckla Sveriges enda nu fungerande geotermisystem, tog fram modeller för tolkning av geofysiska mätmetoder i borrhål och var även med i djupgeotermiprojekten i Lund i början av 2000-talet. I det sistnämnda projektet erhöll man mycket värdefull information om teknik och möjligheter.

Riksriggen

Det var också Leif som i huvudsak stod bakom införskaffandet av Riksriggen, Sveriges enda borrningsplattform för forskningen. Trots relativt kort tid i drift har borrningsprojekten som man genomfört med Riksriggen gett Sverige ovärderliga geologiska kunskaper som man inte tidigare haft möjlighet till. En fantastisk prestation!

Smittande entusiasm

När en sådan tongivande person visar ett genuint intresse för borrningsteknik och vad man kan ta reda på med hjälp av borrning, spiller entusiasmen över på andra. Vår bransch har under många år fått ta del av personer som har gått i Leifs plantskola. Och på det sättet kommer Leifs gärning att få leva vidare under många år fram i tiden.
Den gärningen, och mycket annat, har borrningsbranschen mycket att tacka för!

Text: Johan Barth

Olle Anderssons minnesord över Leif Bjelm

Född och uppvuxen i Eksjö var du redan från barnsben färgad av den småländska kulturen. Vi två träffades som något vilsna studenter i Lund och blev snabbt vänner för livet.  Av en slump började vi båda läsa geologi, detta efter att ha misslyckats med första årets studier (för din del i psykologi). Vi satt på ATEN (dåtidens samlingsplats) och bläddrade i universitetets ämneskatalog när vi valde att bli geologer. Allt sedan dess har det varit ett nöje att vara en nära vän till dig, både i och utanför arbetet. Även med våra respektive familjer har vi haft många njutbara och roliga stunder. Vi i familjen minns med glädje alla våra gemensamma firanden och resor.

Småländsk envishet

Du var en mångfacetterad person med en säregen humor med tycke för det dråpliga och det genuint småländska. Inte minst vårdade du ”gammelsmåländskan” ömt, ett språk vi två ofta använde oss av sinsemellan. Trots din höga akademiska rang, kunde du också konsten att prata med ”bönder på bönders vis och de lärde på latin”. Du var också mycket drivande i allt du hann med att genomföra. ”Man kan bara själv skapa sin egen livssituation” var ditt grundläggande rättesnöre här i livet. Din småländska envishet, ditt sinne för bildspråk, dina djupa kunskaper samt din övertalningsförmåga ledde till flera personliga framgångar. Exempelvis lyckades du att från en blygsam befattning på LTH på kort tid bygga upp en kraftfull egen avdelning för teknisk geologi, som nu lever vidare. För detta och mycket annat kommer du att bli ihågkommen för lång tid framöver.
Jag och min familj saknar Dig mycket!

Din vän Olle Andersson med familj

Svenskt Geoenergicentrum ångar på

Signhild Gehlin, Svenskt Geoenergicentrum. Foto: Lars Wirten

Det har varit full aktivitet i Svenskt Geoenergicentrum 2018. Det nya året lovar gott med deltagande i ett par forskningsinriktade samverkansprojekt och inte minst det nystartade innovationsklustret Varmt&Kallt med finansiering från Energimyndigheten.

Föredrag, Geoenergidagen, kurser, statistik, riktlinjer och råd, tidningen Svensk Geoenergi. Listan över aktiviteter och leveranser från Svenskt Geoenergicentrum är lång. Under 2019 kommer fokus ligga på innovationsklustret Varmt&Kallt samt två samverkansprojekt, så kallade annex, inom ramen för forskningsprogram finansierade av International Energy Agency, IEA.

Varmt&Kallt är en nätverkssatsning för att främja utvecklingen inom värmepumpande teknik, energilager och geotermi. Svenskt Geonergicentrum och Svenska Kyl- och Värmepumpföreningen, SKVP, är initiativtagare till klustret som beviljades medel från Energimyndigheten i november förra året.

– Vi behövde ett forum för att bland annat bygga vidare på resultaten från det nu avslutade forskningsprogrammet Effsys Expand, och stimulera utveckling och innovation inom området. Vi kommer att genomföra ett antal aktiviteter inom ramen för Varmt&Kallt, bland annat som en del av årets workshop på Geoenergidagen. Den delen kommer att kretsa kring djupgeotermins status i Sverige och vilken väg vi ska gå inom det området.

– Vi ser ett ökat intresse för geotermi. Tiden är nu mogen att titta närmare på det och vilka satsningar vi behöver göra i Sverige, säger Signhild Gehlin.

Annex 27: kvalitetssäkring

De två internationella samverkansprojekten som Svenskt Geoenergicentrum deltar i heter IEA ECES Annex 27 och IEA HPT Annex 52.

Annex 27 tittar på kvalitetssäkring av borrhålssystem. Det är indelat i tre delprojekt: design, konstruktion och underhåll. Svenskt Geoenergicentrum leder arbetet kring design och publicerade 2018 en State of the Art-rapport som beskriver läget för borrhålsanläggningar i Sverige idag, hur du går till väga vid design, konstruktion och drift, och hur du förebygger fel och risker.

– Slutrapporten för hela programmet blir klar i höst och då kommer vi att översätta den och publicera på vår hemsida, berättar Signhild Gehlin, teknisk expert på Svenskt Geoenergicentrum.

Annex 52: långtidsmätning

Annex 52 fokuserar på långtidsmätning och uppföljning av prestanda hos geoenergisystem. Annexet leds av Svenskt Geoenergicentrum och pågår till den 31 december 2021.

– Vi kommer att analysera 15 anläggningar i Sverige och lika många till i ytterligare fem länder. Det ska mynna ut i riktlinjer för hur och vad man ska mäta, vilka nyckeltal som ska användas och hur de ska tas fram, förklarar Signhild Gehlin.

Flera kurser och Geoenergidagen

I vanlig ordning kommer Svenskt Geoenergicentrum arrangera kurser i geoenergi under året. Nytt för i år är att vårens två kurser hålls i Skåne. Grundkursen ”Funktion och tillämpningar” går av stapeln i Lund i mars och i Stockholm i oktober. Fördjupningskursen ”Design med EED” genomförs i Malmö i maj och i Stockholm i november. I december hålls fördjupningskursen ”Avancerad design” i Stockholm.

Den 2-3 oktober är det dags för den sjunde upplagan av Geoenergidagen på Scandic Talk vid Stockholmsmässan i Älvsjö.

– Det har blivit en lyckad satsning. Såväl utställare, besökare som föreläsare har varit väldigt nöjda genom åren, så det fortsätter vi med, säger Signhild Gehlin.

Text: Lars Wirtén

Utbildningen är igång i Uppsala

Utbildningen till borrtekniker, som Geotec arrangerar på uppdrag av Arbetsförmedlingen är nu igång. Nytt är att utbildningen har flyttat till Uppsala och att den även drivs enligt ett delvis nytt upplägg.

Det innebär bland annat att eleverna börjat med en förpraktik, där de under en veckas tid fått följa med en potentiell arbetsgivare ut i fält. Förpraktiken är till för att ge eleverna en chans att bilda sig en realistisk uppfattning om vad jobbet verkligen innebär – till exempel när det gäller arbetstiderna, om det är mycket resor, hur tungt och fysiskt det är och om jobbet överlag känns intressant och lockande.
Här presenterar vi årets elever – tolv potentiella blivande kollegor på jobbet.

Eleverna på borrteknikerutbildningen 2019 – blivande kollegor och medarbetare. Foto: Johan Andersson

Tim Eriksson, 23 år från Tierp. Gjorde sin förpraktik hos Ing. Gunnar Jonsson AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Musikinriktning på gymnasiet, läst tekniskt basår och kurser i teknisk matematik under 1,5 år på Chalmers tekniska högskola. Har arbetat på restaurang samt med fastighetsskötsel.
Spelar gärna innebandy på fritiden och tycker om musik och mat.

 

 

 

 

Josef Al-Zubeidy, 29 år från Märsta. Gjorde sin förpraktik hos TA Brunnsborrning & VVS AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Arbetat som snickare, kört budbil, vakt, bartender, restaurang. Har truckkort. Elitidrottare som tävlat för Sverige i tekwondo under flera år. Var med i OS i London. På fritiden är det träning och umgängen med familj och vänner som gäller.

 

 

 

 

Magnus Juhlin, 30 år från Uppsala. Gjorde sin förpraktik hos Rototec AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Arbetat som kock under större delen av sitt yrkesliv. Har även arbetet med fastighetsskötsel och asfaltsläggare.
Intresserad av tyngre motorfordon och stora motorer. Trebarnspappa som umgås med familj och vänner på fritiden.

 

 

 

 

Abdukadir Mohamed Hassan, 37 år från Spånga. Gjorde sin praktik hos Mälaröarnas Brunnsborrning AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Arbetsledare och demontör på Kuusakoski. Har kört materialhanterare, Fuchs 350, hjullastare och grävmaskin. Uppvuxen på lantbruk i Somalia.
Fritidsintressen är regelbunden träning, umgänge med familj och vänner tillsammans med promenader i skog och mark

 

 

 

Åke Nyberg, 55 år från Uppsala. Gjorde sin förpraktik hos EVB Brunnsborrning AB och Wessman Drillling Solution AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Arbetat som ingenjörsgeolog, snickare, målare samt inom vård och omsorg.
Fritidsintressen är friluftsliv och gamla dieselmotorer.

 

 

 

 

Abedalmuhaimen Alumawi, 29 år från Uppsala. Gjorde sin förpraktik hos Wessman Drillling Solution AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Företagsekonom med universitetsutbildning från sitt hemland. Arbetet som ekonomiansvarig och butikschef.
Spelar schack, skriver lyrik och sjunger på sin fritid.

 

 

 

 

Sohaib Ahmad, 37 år från Uppsala.  Gjorde sin förpraktik hos Rototec AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Läst elektroteknik vid Blekinge Tekniska högskola har sedan arbetat på Volvo Cars med IT och datateknik, varit skiftledare McDonalds.
Spenderar gärna sin fritid med familjen, promenader i skog och mark. Nyfiken på det mesta och omsätter gärna teori till praktik.

 

 

 

Niklas Eriksson, 27 år från Tierp. Gjorde sin praktik hos TD Energiborrning AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Gick fordonstekniskt utbildning på gymnasiet. Har arbetat med bland annat elektronikåtervinning och lokalvård.
Fritiden upptas av familjeliv, lite dataspel och att umgås med vänner.

 

 

 

 

 

Konstantinos Papadopolus, 52 från Sandviken. Gjorde sin förpraktik hos Gävle Brunnsborrning AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Gymnasieutbildning inom jordbruk och högskolepoäng i ekologi. Utbildad lastbilsmekaniker, har kört taxi och limousine, har Inspecta MMA svetslicens i tjockare gods.
Fritidsintressena är miljöfrågor och reparationer och renoveringar av teknisk karaktär.

 

 

 

Jimmy Ringbom, 50 år från Sala. Gjorde sin praktik hos BGE Energi och Vattenborrning AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Bilmekaniker, lackerare, utbildad svetsare. Kan svetsa aluminium och rostfritt. Har c-kort, YKB, traverskort och truckkort för motviktstruck.
Fritidsintressen är motivlackering, bygga custombilar samt mineraler och ädelstenar.

 

 

 

 

 

Audrius Zubrevicius, 32 år från Heby. Gjorde sin förpraktik hos BGE Energi och Vattenborrning AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Utbildad transportingenjör, har arbetat om bil-och bussmekaniker, byggnadsarbetare, jobbat på betongfabrik och hyvleri.
Fritiden spenderas med att meka med bilar och motorcyklar, fiska, resa och umgås med familj och vänner.

 

 

 

 

Bassel Sheikh Siddi, 25 år från Stockholm. Gjorde sin förpraktik hos GRUSE Maskin & Teknik AB och BPS Borr och Pump Service AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Butiksbiträde, sex år i familjeföretag i Syrien innan flytten till Sverige. Har arbetat på café i Sverige.
Fritidsintressen är motorcyklar och att umgås med vänner.

Dödsolycka vid borrning i Gällivare

– Det har varit många sömnlösa nätter.

Så säger Janne Pellikka, vd på GE Maskintjänst i Gällivare, där en medarbetare omkom efter en arbetsplatsolycka i januari.

Omständigheterna är oklara – men klart är att företaget har belagts med borrstopp och att Janne själv utreds för vållande till annans död.

Det var den 29 januari, under pågående borrningsarbete, som tryckluftsslangen släppte från riggen. Slangen träffade den 24-årige medarbetaren, som skadades svårt på överkroppen och några dagar senare avled på sjukhus.

Såväl arbetsmiljöverket som Riksenheten för miljö- & arbetsmiljömål och företaget själva utreder just nu händelsen.

– Det innebär att jag inte kan säga så mycket och framför allt att jag varken kan eller vill spekulera. Det vi vet är att kopplingen på tryckluftsslangen alltså har släppt vid riggen och att fångststrumporna är hela, vilket tyvärr antyder att de inte varit fastsatta, säger Janne Pellikka.

Slangen och kopplingarna är köpta i ett paket. Och till synes avsedda för driftstryck på 35 bar.

– Ett stort dilemma för oss är att vi inte kan få tag i ett datablad för produkten som verifierar att paketet med ingående komponenter är avsett för det trycket, säger Janne Pellikka.

– Man utgår ju ifrån att man får utrustning som håller för den användning man köper den för.

Belagda med borrstopp

Arbetsmiljöverket har belagt GE Maskintjänst med ett muntligt borrstopp och dessutom ställt upp en lång rad punkter där företaget måste göra och redovisa förbättringar.

– Mycket på den listan är redan gjort. Men dilemmat är fortfarande slangpaketet.

Olyckan och dödsfallet skapade givetvis stor chock och förstämning på företaget.

– Det är en mycket tung tid för alla på firman. Själv har jag grubblat mycket över vad jag borde ha vetat och vad jag kunde ha gjort bättre.

Vållande till annans död

Som vd för företaget utreds Janne Pellikka nu som misstänkt för vållande till annans död.

– Jag vet inte vad som händer eller hur det ska sluta, men det har varit många sömnlösa nätter. Jag vet inte heller om jag vill eller kan fortsätta som vd eller ha något personalansvar över huvud taget framöver.

I ett försök att blicka framåt vill Janne Pellikka se ett antal konkreta åtgärder kring utrustningen borrföretagen använder:

– Jag hoppas att alla produkterna på marknaden är testade för det de säljs för. Dessutom att tillverkarna sätter öglor eller andra fästpunkter för fångststrumpor eller fångstvajrar på sina maskiner, samt att man verifierar att den säkerhetsutrustningen också verkligen håller för de tryck som avses.

Text: Jörgen Olsson

Fotnot: Bilden som används på förstasidan är från Gällivare kommun. Den har inget med olyckan att göra. Foto: Daniel Olausson/Media Tales