BOS deltar i forskning på ledningar under järnvägsspår

Mattias Höglund, ordförande för
Branschorganisationen Schaktfritt, BOS.

Branschorganisationen Schaktfritt, BOS, är involverad i ett forskningsprojekt tillsammans med bland andra Luleå tekniska universitet.

– Det handlar om att göra en statusbedömning på alla ledningskorsningar under järnvägsspår, säger BOS ordförande Mattias Höglund.

Studien gäller alla de platser där rör eller ledningar av något slag går under järnvägen.

– Det är ofta dag- eller dricksvattenledningar men kan egentligen vara vilken typ av ledningar som helst. De utgör risker, bland annat eftersom de utsätts för så stora krafter ovanifrån. Om de brister kan konsekvenserna bli stora, både ur säkerhets- och ekonomiskt perspektiv, säger Mattias Höglund.

Forskningsprojektet heter PipeXRail och dess syfte är bland annat att bedöma problemets omfattning och att ta fram metoder för övervakning av ledningarna, samt teknik för att bättre kunna förutspå deras livslängd.

Vill förbättra upphandling

I övrigt på agendan för BOS står ett antal löpande projekt och arbeten, som styrelsen nyligen fattat beslut om. Man vill underlätta upphandlingar genom att utforma ett komplett och av branschens parter överenskommet förfrågningsunderlag för schaktfria rörentreprenader.

– Det ska ge snabbare och enklare upphandlingsprocesser och dessutom öka transparensen, säger Mattias Höglund.

Man har också beslutat att ställa sig till förfogande som remissinstans när det gäller utbildningar i schaktfritt ledningsbyggande.

– Vi vill att de utbildningar som ges ska vara uppdaterade i de tekniker som omfattas av BOS medlemmar.

Rekryterar medlemmar

BOS har också startat en kurs i entreprenadjuridik, särskilt anpassad för schaktfria metoder. Utöver detta pågår arbete med att rekrytera fler medlemmar. På marknads- och kommunikationssidan jobbar man aktivt dels med att göra BOS mer välkänt för branschens intressenter och aktörer, dels med att driva frågan om ökad förnyelsetakt och ökad andel nyttjande av schaktfri teknik.

– Vi vill gärna påverka både politiker och instanser som Trafikverket och länsstyrelserna, säger Mattias Höglund.

Text: Jörgen Olsson

Grundläggarna utbildar och validerar

Vad händer i för borrningen närliggande branscher? Geotecs branschgranne Svensk Grundläggning har under året fokuserat på utbildningar och att kvalitetssäkra kompetens och validera maskinförare.

– Dels har vi genomfört ovanligt många utbildningar för våra medlemmar, men vi har även gjort en stor genomlysning av hela utbildningsdelen. Vi ser över programmet, koordinerar nya föreläsare med de befintliga, uppdaterar materialet och proven, säger Leena Haabma Hintze på Svensk Grundläggning.

Varje genomförd kurs utvärderas och genomgående får vi höga betyg. Enligt kursledare och föreläsare har vi duktiga yrkesmän, emellanåt blir de mycket imponerade över deltagarnas engagemang och kunskapsnivå.

Validera kompetens

Besläktat med utbildningsverksamheten är arbetet med att klargöra hur branschen ska kvalitetssäkra kompetensen och validera maskinförare, framför allt de som saknar svenskt yrkesbevis.

– Här arbetar vi nära Byggindustrins Yrkesnämnd, BYN, där arbetet med validering kommit igång för mobilkranar. För grundläggningsmaskiner finns det annan problematik när det gäller operatörerna. Problemet har flera dimensioner – det finns team av ”grundläggningsrallare” som reser runt i världen. De har lång erfarenhet och är specialiserade på en viss metod, en metod som vi själva kanske har mindre erfarenhet av. I andra änden har vi oseriösa företag med en operatörsbemanning som saknar tillräcklig yrkeskunskap i grundläggning och inte heller har den säkerhetskultur som krävs på en svensk arbetsplats.

– Kravet på tillräcklig kompetens bör omfatta samtliga aktörer, men yrkesvalideringen måste samtidigt anpassas för att vara relevant, säger Leena Haabma Hintze.

Ny hemsida

Ambitionen är ett konkurrensneutralt och effektivt system som omfattar både nya svenska operatörer som ska få sitt yrkesbevis, och utländska medarbetare som söker så kallat erkännandeintyg för svenska byggarbetsplatser.

– Men det är en svår balansgång, eftersom vi ska ha samma krav oavsett operatörens bakgrund, konstaterar Leena Haabma Hintze, som också berättar att Svensk Grundläggning ska lansera en ny hemsida efter årsskiftet.

– Vi vill att hemsidan ska fungera bättre för att presentera korta, snabba nyheter och att sidan ska vara vår primära informationskanal. Målet är att våra medlemmar och intressenter själva söker information på hemsidan, eller går in och anmäler sig för utskick av information och nyheter de faktiskt är intresserade av.

Text: Jörgen Olsson

Höstmöte i FAB – djupgeotermi i Finland studerades

Tero Saarno beskriver hur man med hjälp av sensorer och seismiska mätningar kan få en
överblick av vad för slags strukturer som kan finnas framför borrkronan. Foto: Johan Barth.

Djupgeotermiprojektet som energibolaget St1 genomför i finska Espo, ett stenkast utanför Helsingfors, har väl knappast undgått någon. Att med konventionell hammarborrningsteknik ta sig ner till 6 100 meters djup (med en 6 400 meter lång brunn), får anses vara ett ovanligt och utmanande projekt. Därmed ett givet besöksmål för medlemmarna i FAB, Föreningen för Aktiva i Borrningsbranschen, på årets höstmöte.

En kulen eftermiddag i november samlades medlemmarna på Viking Lines terminal i Stockholm. Väl ombord inleddes FABs höstmöte i konferensanläggningen. Värt att notera var att under punkten ”Nyheter från medlemmar”, berättade Jan Erik Rosberg från LTH och Henning Lorentz från Uppsala Universitet om Riksriggens aktiviteter och kommande planer. Det finns all anledning att komma tillbaks till detta i senare nummer av Borrsvängen.

Efter mötet genomfördes en workshop bland medlemmarna som gick ut på att ta fram så mycket underlag som möjligt för den kommande webbutbildning i arbetsmiljö som föreningen är med i att ta fram.

Tryck kvar i berget

Efter en stillsam seglats över Östersjön, vaknade vi upp i Helsingfors och transporterade oss till borrplatsen, där Tero Saarno från St1 tog emot oss. Med stor kunskap kunde Tero förmedla hur projektet hade förflutit och om de tekniker de använt. Kvar på borrplatsen finns idag ett brunnshuvud med tillhörande ”Blow out preventor”. Eftersom man har injekterat vatten med nära 700 bar för att spräcka upp berggrunden, finns där ett visst tryck kvar, samtidigt som trycket försiktigt ökat när det injekterade vattnet gradvist har värmts upp på det stora djupet. Vid besöket var det ”bara” 150 bar…

Ny borrning nästa höst

När alla tester är klara och de tillstånd de har sökt beviljats, avser projektet att åter starta borrning av ytterligare en brunn till ungefär samma djup. Beräknad borrstart blir någon gång under senhösten 2019.

Det intressanta i sammanhanget är att man från St1:s sida lyckas göra borrningar i en gammal, kall och kristallin berggrund. Bara anläggningen i Espo beräknas kunna försörja cirka 20 000 villor med värmeenergi och de återbetalningstider som projektet har kalkylerat på är också ytterst intressanta.

Samma förhållanden i Sverige

Till saken hör att de geologiska och termiska förhållanden som finns i Espo, har vi även i stora delar av Sverige. Fjärrvärmen är också mer utbyggd i Sverige. På det hela taget gör det att kartan till stora delar ritas om när det gäller vilka möjligheter vi har att utnyttja geotermin i Sverige också. Räkna med att vi kommer att följa projektet noga!

Efter besöket var det transport till St1:s huvudkontor där medlemmarna fick en beskrivning hur man från bolaget också arbetar med geoenergiinstallationer med brunnar ner till 600–800 meter.

Avslutningsvis besöktes borrstålstillverkaren Robit, som höll en förevisning av sitt produktsortiment.

Detta är FAB

FAB, Föreningen för Aktiva i Borrbranschen har historiskt haft två möten per år. Vårmötet som samtidigt är årsstämma, samt höstmötet som inbegriper att föreningens medlemmar tittar på intressanta projekt.

FAB är en intresseorganisation som i första hand skall fungera som nätverkande mellan borrbranschens alla aktörer och som samtidigt kan stötta olika projekt, viktiga för företagen.

Text och foto: Johan Barth

Hardab är årets leverantör i Geotec

Under Geotecs årsstämma presenterades mottagaren av det prestigefyllda priset Årets leverantör. Det blev Hardab som fick det, och vd Bosse Sjöberg tog emot det tillsammans med sonen Anton.

– Det känns förnämligt att få det här priset. Vi jobbar vidare med nya innovationer som ska förbättra brunnsborrarnas miljö, säger Bosse Sjöberg till Borrsvängen.

Motiveringen lyder:

Bosse och Anton Sjöberg, nöjda mottagare av priset som Årets leverantör. Foto: Jörgen Olsson.

Hardab AB får priset som Årets leverantör för att de envetet under många år utvecklat ett rörhanteringssystem som underlättar vardagen för borrarna och som bidrar till en bättre arbetsmiljö och god ekonomi.

– Ja, vi har jobbat hårt i många år och då känns väldigt bra att få den här bekräftelsen. Vi såg tidigt arbetsmiljöproblemet med att lyfta borrör och uppfann och patenterade vårt rörhanteringssystem. Nu, när borrningarna blir djupare och rören tyngre, märks det att systemet har fått genomslag.

Uppåt 90 procent av Hardabs produktion av borriggar går utomlands, främst till övriga Europa, Nordamerika och länder på den afrikanska marknaden.

– Vi hoppas såklart att vi ska få sälja fler maskiner i Sverige. Just nu arbetar vi med nästa generation, som ska lanseras nästa år. Där räknar vi med att komma med nyheter som ytterligare förbättrar brunnsborrarnas arbetsmiljö, säger Bosse Sjöberg.

Nya avtalsleverantörer i Geotec

Örjan Haag, Drilltech, och Kjell Arild Grönås på Qmatec. Foto: Jörgen Olsson.

Under årsmötesdagarna på Bergendal välkomnade Geotec två nya avtalsleverantörer, Qmatec och Drilltech.

Det norska ingenjörsföretaget Qmatec utvecklar, producerar och säljer borr- och grundläggningsriggar under varumärket Nemek.

Drilltech Scandinavia är distributions- och servicepartner för Nemekoch säljer även annan borrutrustning och system av olika fabrikat.

Båda företagen och dess representanter, Kjell Arild Grönås på Qmatec och Örjan Haag på Drilltech, är välkända i den svenska borrningsbranschen och tar nu alltså steget att bli avtalsleverantörer till Geotecs medlemmar.

– En stor fördel med att vara avtalsleverantör är att man får tillfälle att möta en samlad bransch, som vid den här typen av möten, och kan få gemensamma svar från de samlade borrarna. Det är viktigt för oss och gör oss till en bättre leverantör.

Örjan Haag instämmer:

– Inte minst är det värdefullt att ta del av de tekniska diskussionerna. Det är utvecklande. Sedan är det naturligtvis också så att vi förväntar oss att affärerna ska växa i och med att vi har blivit avtalsleverantör.

Text: Jörgen Olsson

Försäkra dig mot lömska cyberattacker

Kostnaderna för fordonsskador, särskilt glasskador, rusar i höjden. Och många företag borde se över sitt skydd mot cyberattacker. Det är något av det Martin Lindberg på Försäkringskompetens rapporterade om i samband med Geotecs årsmöte 2018.

– Vi ser kraftigt minskade antal skador och kostnader i maskin beroende på bränder. Vad som däremot är oroande är att fordonsskadorna ökar. Inte i antal, men i reparationskostnad. Överlag blir fordonen mer och mer komplicerade och därmed dyrare att laga.

– Framför allt är det kostnaderna för att laga glasskador på fordon som ökar lavinartat. Det beror dels på att glasen blir tunnare och därmed skörare, dels på att de innehåller allt mer teknik.

Martin Lindberg utfärdade en varning för den ökande risken att drabbas av någon form av cyberattack. En försäkring mot detta ligger sedan den 1 december i år med i det försäkringspaket Försäkringskompetens erbjuder Geotecs medlemmar.

Cyberattacker allt vanligare

Martin Lindberg från Försäkringskompetens berättade bland annat om de allt vanligare cyberattackerna. Foto: Lars Wirtén.

En cyberattack kan se ut på olika sätt. En variant är ”malware”, kanske mer känt som virus. En annan är DDoS-attacker, där till exempel en hemsida utsätts för enorma mängder trafik, blir överbeslastad och sluta fungera.

– Det nya är så kallad ”ransomware”, alltså utpressningsvirus. Får man in det så låser det datorn och man måste betala en summa pengar för att få tillgång till sina filer igen.

Martin Lindberg drog några oroväckande fakta kring cyberattacker:

– De har ökat med 300 procent sedan 2015. Nu sker cirka 4 000 cyberattacker dagligen i EU-området och man räknar med att 80 procent av alla europeiska företag har drabbats på något sätt.

Vanliga tecken på att man drabbats av någon form av virus är bland annat att datorn blir långsam, att muspekaren börjar röra sig av själv och att man får konstiga meddelanden från okända program.

I försäkringsvillkoren ställs bland annat krav på att man har brandvägg och regelbundet gör säkerhetskopiering. Dessutom krävs att de mobila enheterna är hårdvarukrypterade. Men hur ska man veta om de är det?

– Alla Apples produkter har automatiskt hårdvarukryptering aktiverat. Läget när det gäller Android-enheter är lite mer oklart, det kan skilja sig mellan märke och modell, säger Martin Lindberg.

Text: Jörgen Olsson 

Höga temperaturer på Geoenergidagen 2018

”Det brukar vara bra ämnen på programmet på Geoenergidagen. I år var framför allt solhybriderna intressanta, vi får mycket förfrågningar på det”, säger Sara Östberg på Sweco.

Solhybrider, högtemperaturlager, riktigt djup geotermi och geoenergi i akademins tjänst. Som vanligt erbjöds både bredd och djup när Geoenergidagen genomfördes för sjätte året i början av oktober i Stockholm.

Årets Geoenergidagar följde tidigare års upplägg: En inledande dag med en workshop, i år med bland annat kollektorriktlinjer och brandklassning i fokus, och en efterföljande seminarie- och utställningsdag.

– Det kokar i branschen. Det installeras geoenergisystem i en aldrig tidigare skådad omfattning, där det är stora anläggningar som driver branschen, konstaterade Johan Barth, vd för Svenskt Geoenergicentrum när han hälsade välkommen till dag två.

Signhild Gehlin, teknisk expert på Svenskt Geoenergicentrum, redovisade energistatistik för Sverige från 2016.

– En tydlig trend är att borrdjupen ökar. I större anläggningar med mer än tio borrhål ligger medeldjupet idag på 250 meter och det djupaste borrhålet i Sverige når 600 meter.

Tjugo år med geoenergi

Johan Tjernström, affärsutvecklare på det statliga fastighetsbolaget Akademiska hus, delade med sig av 20 års erfarenheter av geoenergi.

– Där det är möjligt vill vi producera förnybar energi lokalt med hjälp av solceller och småskalig vindkraft för el och geoenergi för värme och kyla. Cirka tio procent av vårt behov av värme och kyla täcks idag av geoenergi.

Leif Rydell, energiansvarig på Xylem i Emmaboda som tillverkar dränkbara pumpar, berättade om företagets högtemperaturlager, där spillvärme från framför allt det värmealstrande gjuteriet säsongslagras. Högtemperaturlagret består av 140 borrhål som är 150 meter djupa. Det sattes i drift 2010 och värmer en 320 000 kubikmeter stor bergvolym. Det laddas med 3,8 GWh värme per år och ger en verkningsgrad på 70 procent.

Solhybrider laddar borrhål

Finspångs Brunnsborrning, FBB, har deltagit som utställare alla sex åren på Geoenergidagen. ”Det är ett väldigt bra forum som kopplar ihop alla aktörer i näringen med forskningen. Det är en av de viktigaste mässorna vi är med på under året”, säger vd David Johansson.

Geoenergisystem kan idag kombineras med solhybridsystem, det vill säga paneler med både elproducerande solceller och värmeproducerande solfångare. Nelson Sommerfeldt, doktorand på KTH, har i sin forskning studerat system där värmen från solfångare laddar borrhålen. Det gör det möjligt att lagra det överskott som produceras på sommaren då efterfrågan på värme är låg.

– Solhybridsystemet kan minska den totala borrhålslängden och/eller avstånden mellan borrhålen och därmed minska kraven på markyta.

Fungerar bra i bostadsrättsförening

Jessica Benson från forskningsinstitutet Rise anslöt till ämnet genom att redovisa erfarenheter från verkliga förhållanden. Bostadsrättsföreningen Vårlöken i Kungälv investerade 2013 i en kombination där 11 borrhål à 220 meter är sammankopplade med 330 kvadratmeter solhybridpaneler.

– Systemet fungerar bra med en årsvärmefaktor på tre. Man har gjort en del åtgärder för att minska behovet av tillsatsel och har lyckats öka egenanvändning av solelen med elva procent.

Sist ut på årets upplaga av Geoenergidagen var Tero Saarno från det finska energibolaget St1. Han berättade om företagets djupgeotermiska projekt i Esbo. Där har man borrat ner till 6 400 meters djup för att pumpa ner vatten som tar sig in i sprickor i berggrunden, värms till 130 grader av berget och sedan tas upp genom ett närliggande borrhål för distribution ut i Esbos fjärrvärmenät.

 

Text: Lars Wirtén

Foto: Anette Lindfors Persson

Tufft tempo i torkans spår i borrningsbranschen

Torkan har fått riggarna att gå för högtryck, enligt borrare som Borrsvängen talat med i spåren av den varma sommaren. Samtidigt med vattenbristen gör omvärldens intresse för geoenergi sig påmint. Marknaden är het.

Hela Sverige fick en solig och varm sommar 2018. Det kan SMHI berätta och många av oss be-kräfta – inte minst borrbranschen, som fortfarande arbetar för högtryck i jakten på vatten.

Ett företag är Brunnsborrning & Stenläggning i Blekinge, en av Geotecs senaste medlemmar. De har kontor i den gamla bruksorten Kallinge och Blekinge som arbetsfält. Vanligtvis.

– Nu jobbar vi mycket i Småland, i Kronobergs län och trakterna av Växjö, Tingsryd och Emmaboda. Här är man ännu mer drabbade av torkan än i Blekinge och vi vill hjälpa till där läget är mest akut och efterfrågan på borrare störst. Vi har jättemycket att göra när det gäller vattenborrning, konstaterar vd James Vaughan.

Kunderna är privatpersoner och lantbrukare. De flesta vill få borrat nya brunnar. Normalt arbetar James Vaughan och hans två medarbetare till 75 procent med energiborrning, men sedan i somras är uppdragen nästan uteslutande vattenborrning. Telefonen ringer oavbrutet sedan de kom tillbaka från semestern i början av augusti.

– Vi får tre-fyra oförutsedda jobb i veckan och försöker göra så många vi kan med ordinarie bemanning. Vi prioriterar dem som har djurhållning, och barnfamiljer som är utsatta.

Vatten konkurrerar med geoenergi

Den energiborrning som Brunnsborrning & Stenläggning haft inplanerad under tidig höst har om möjligt fått vänta, oftast har kunderna varit förstående. Men James Vaughan kan långt ifrån andas ut. Torkan fortsätter att hålla dem sysselsatta och vattenborrning ska samsas med energiborrning.

– Fortfarande fyller det på i orderboken i hög takt. Fram till i februari räknar jag med att vi har full fart och lite till.

Bertil Carlsén, Brainheart Energy, konstaterar att efterfrågan på vattenborrning är två-tre gånger större än normalt. Foto: Privat.

Bertil Carlsén, tidigare operativ chef och nu förvärvsansvarig för Brainheart Energy AB, berättar att även deras borrbolag har en intensiv period. Det beror delvis på torkan och delvis på att hjulen rullar fort när det gäller uppdrag inom geoenergi. Företaget är Sveriges största leverantör av helhetslösningar inom bergvärme och bergkyla och gör i genomsnitt sex installationer per dag.

– De lägre grundvattennivåerna har helt klart ökat efterfrågan på vattenborrning. Den är två-tre gånger större än normalt. Det handlar om både akuta insatser i sinande brunnar och att borra nytt.

Brainheart utökar verksamheten

Samtidigt har förfrågningarna om energiborrning i privatfastigheter ökat och Brainheart Energy har redan hyrt in ett par extra riggar och börjat söka efter fler borrare till delar av koncernen. Senhösten är startskott för en rad uppdrag inom geoenergi och trycket på vattenborrning kan fortsätta in i nästa år, enligt Bertil Carlsén.

– Tillgång på vatten kan bli en allt större utmaning för branschen, tror han, och det ökar kraven på både kvalitetsborrning och bra projektledning.

Intensivt i Västerbotten

Höstarna är alltid intensiva i Västerbotten, säger Charlie Isaksson, vd och ägare av Charlies brunns- och energiborrning i Vilhelmina. Foto: Privat.

Charlies brunns- och energiborrning AB i Vilhelmina har uppdrag i främst Västerbottens inland, borrning för allt från hushållsvatten och bergvärme till plintar och filterbrunnar:

– För oss är hösten intensiv som alltid, vi har stundande snö och kyla att jobba undan inför. I år har vi fått en liten ökning av vattenborrning, på grund av att brunnar har sinat eller att man har oro för det, berättar Charlie Isaksson, vd och ägare.

Även framöver väntar vattenborrning för Charlie’s del, men också energiborrning i små och stora projekt.

– Det är vattenbrunnar till främst fritidshus som är fortsatt efterfrågat, liksom borrning för geoenergi till både enskilda och större fastigheter.

Extra personal i Finspång

Familjeföretaget FBB Finspångs Brunnsborrning AB har uppdrag över hela Sverige och David Johansson, vd, berättar att redan i juni började telefonerna gå varma när folk kom till sinande brunnar i sina sommarstugor.

– Särskilt besvärligt var det juli-augusti. Det lilla regn som kom hann aldrig infiltrera utan rann ut i dikena. Lantbrukarna, som stödbevattnat genom grävda brunnar, bäckar och dammar, behövde till slut borra nya brunnar för att klara djurhållningen.

Uppdragen inom vattenborrning har ökat med 50 procent de senaste tre åren, berättar David Johansson, vd på Finspångs Brunnsborrning. Foto: Privat.

Normalt använder FBB två av sju riggar för vattenborrning, men i början av hösten är de uppe i fyra. Uppdragen har under de tre senaste åren ökat med runt 50 procent

– Vi har tagit in extra personal, infört skiftgång och skjutit på jobb inom geoenergi och entreprenadborrning för att hålla nere väntetiderna. Det krävs erfarenhet för att finna bra vatten och vi kan inte hyra in vem som helst, säger David Johansson.

– Min pappa som varit i branschen i 40 år har aldrig sett något liknande. Att vi är i någon form av klimatförändring är tydligt. Som konsument är det dags att beakta att vårt fina grundvatten i Sverige inte alltid är en självklarhet från ytliga grundvattentäkter. En djupborrad brunn ger stabilare vattentillförsel.

Det var värre 2016

Håkan Abrahamsson, vd på Håkans Vatten & Energibrunnar AB i småländska Ankarsrum, blickar bakåt han också.

– Jag upplever trots allt situationen nu som mer normal än vad den var i samband med torkan 2016.

Han menar att när det gäller brist på vatten och behov av att borra, så verkar de regnmängder som kom i hans trakt under sensommaren ha räckt för att mota den värsta torkan.

– Vi är fem man och har tre maskiner i arbete. Den beläggning vi har ser ut att hålla i sig under hösten, och det klarar vi precis. Såvida inte torkan ger sig markant till känna senare i höst.

Text: Mia Ising

Jubileumstrångt på Brunnsborrardagen

Den 21 september arrangerade Avanti Brunnsborrardagen för 30:e gången. Samtidigt firades Avanti-organisationens 45-årsjubileum. Medlemmar och leverantörer samlades i och utanför Kulturstallet på Wenngarns slott utanför Sigtuna för att ta del av utrustning, tjänster och nyheter inom branschen.

 

Mikael Lindkvist från Gruse (till höger) diskuterade borrkronor med Joakim Wendel, Josab (i mitten), och Emil Eriksson, Sveborr.

Friska vindar blåste över Brunnsborrardagen på Wenngarn den 21 september. Det föranledde de utställare som höll till utomhus att förankra sina montertält extra noga. Några hundra personer sammanlagt, bestående av medlemmar, leverantörer och konsulter inom brunnsborrningsbranschen minglade inne i och utanför Kulturstallet och köade för grillade hamburgare som spred förföriska dofter över området.
Inne i det gamla barockslottet hölls ett flertal seminarier. Det första, med rubriken ”Torkan!”, lockade extra många åhörare. Det var Göran Risberg, avdelningschef för avdelningen Mark och grundvatten vid SGU som talade om konsekvenserna av de torra somrarna 2017 och 2018. Årets sommar var ju extrem med sin extra sommarmånad (maj).

Politiskt intresse för vatten

Göran Risberg från SGU inledde dagen med ett seminarium om hur årets torka fört upp vattenfrågan på den politiska dagordningen.

Göran Risberg berättade att torkan, i kombination med att det i år är valår, har fört vattenfrågan högt upp på den politiska dagordningen. SGU har redan tidigare fått uppdraget att ”förfina och utöka kartläggning och karaktärisering av grundvattennivåerna i särskilt utsatt områden”. Arbetet innefattar bland annat de redan påbörjade helikoptermätningarna. När data har bearbetats, kommer de att resultera i ett behov av att handla upp uttagsborrning. Det handlar i första hand om sydligaste Sverige, men även om jordbruksbygder i exempelvis Östergötland.
– Torkan i somras har resulterat i ett politiskt intresse för vatten som vi inte sett tidigare. Det kommer säkert fler politiska beslut framöver. Det kommer att finnas en förväntan både på bransch och myndigheter att tillhandahålla utökad information och att ta fram innovationer på området, sade Göran Risberg.
Även kommuner och enskilda brunnsägare ska involveras i insamlandet av information. SGU har därför fått i uppdrag att göra det möjligt att rapportera in brunnsdata till myndigheten för att på så sätt ka kunskapen om landets grundvattenförhållanden.

Inne i Kulturstallet på Wenngarn hade bland andra Lifa sin monter. Mari Johansson från Lifa förevisade en hammare för Bernt Svedbro, Svedbro Innovation, samt Roland Skogström och Anton Pikkuhookana, båda TA Brunnsborrning och VVS AB.

Certifieringar

Andra seminarier handlade om certifieringsregler för energikollektorer.
Marcus Tillman från forskningsinstitutet RISE berättade om certifieringsreglerna för energikollektorer och tipsade om den egna webbsidan ri.se.
– Finns produkten certifierad på vår hemsida vet man att den håller bra kvalitet, sade han.

Text och foto: Karin Strand

Almedalsmingel med tipspromenad och samtal

Att få göra sin röst hörd i det enorma bruset som existerar under Almedalsveckan när närmare 3 000 seminarier skall trängas in på en vecka, är inte lätt. Årets upplägg, med trevligt mingel och en tipspromenad, blev en framgång.

Tipspromenad och givande samtal om geoenergi på årets upplaga av Almedalsveckan.

Både Svenskt Geoenergicentrum och Geotec har under flera år arrangerat seminarier, och nog för att vi tycker att det har varit lyckade tillställningar, så kändes det som att det var läge att prova på något nytt.

Så på bästa tid, strax efter statsministerns kvällstal, slogs portarna upp till ett mingel i geoenergins glans. Ett kort anförande av Johan Barth som upplyste om reglerna för aftonen inledde minglet. Besökarna fick genomföra en tipspromenad med frågor baserade på de informativa planscherna som draperade väggarna i Öresundshuset. Inte förrän den enskilde lämnat in sina svar, fick man tillgång till förtäring och dryck.

Diskussioner och kunskap

Våra besökare kom från alla led. Brunnsborrare, konsulter, kommunpolitiker, fjärrvärmeproducenter, fastighetsägare, journalister och riksdagspolitiker. En gynnsam blandning för diskussion!

Det var en tillställning där besökarna under trevliga former fick god möjlighet att under ett par timmar diskutera geoenergi med varandra.

Text och foto: Johan Barth