Elin Kebert: ”Regeringen riskerar sjabbla bort 3 500 bygglärlingar”

Tusentals lärlingar i byggbranschen runt om i Sverige riskerar att förlora sin framtid på grund av hastigt framtagna permitteringsregler. Vi har uppmanat Tillväxtverket att ändra reglerna. Trots det har ingenting hänt. Nu måste näringsminister Ibrahim Baylan kliva fram och visa att regeringen menar allvar när de säger sig vilja ta ansvar för att trygga byggbranschens kompetensförsörjning.

Lärlingssystemet inom byggbranschen har anor från 1800-talet. Hos oss blir en person lärling först efter avslutad utbildning. Men Tillväxtverket förstår inte detta. På grund av coronapandemin tvingas många företag söka permitteringsstöd. Innan stödet kan betalas ut måste arbetsgivaren göra allt de kan för att sänka kostnaderna, vilket är rimligt. Men att våra lärlingar och praktikanter måste lämna jobbet är helt fel.

Som det är idag likställer Tillväxtverket våra bygglärlingar med gymnasielärlingar eller praktikanter i bredare benämning. En felaktig slutsats. Våra lärlingar är tillsvidareanställda precis som alla andra, de har fast anställning och lön från dag ett. Om Tillväxtverket inte ändrar reglerna riskerar 3 500 bygglärlingar förlora sina jobb. 1 500 lärlingar har redan lämnat vår bransch sedan 2019 på grund av osäkerhet.

Detta går också i direkt motsatt riktning till regeringens eget mål om att minst 25 procent av de som nyanställs inom bygg och anläggningsbranschen ska vara kvinnor år 2030.

Därför föreslår vi att näringsministern verkar för att ändra nuvarande regler i likhet med till exempel Frankrike och Tyskland som ger ersättning till företag som nyanställer lärlingar. Dessa länder jobbar aktivt för att motivera sina företag att välkomna lärlingar.

Nu måste regeringen ta sitt ansvar i frågan om bygglärlingar. Annars kommer vi att förlora en hel generation av unga, ambitiösa killar och tjejer redo att börja jobba för Sveriges återhämtning.

Elin Kebert, nationell samordnare för kompetensförsörjning, Byggföretagen

Byggbranschen är bryggan till framtiden

Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.

Sverige och världen befinner sig i ett allvarligt läge. Fokus just nu är att rädda liv, jobb och framtidstro. Regeringen har förtjänstfullt skjutit till över 100 miljarder kronor i krisåtgärder som slopad karensdag, höjd a-kassa och stöd för korttidspermitteringar.

Samtidigt vet vi att vårt öppna samhälle så snart som möjligt behöver återgå till en vardag som påminner om tiden innan Corona.

Bygg- och anläggningsbranschen storlek motsvarar elva procent av Sveriges BNP. Varje år genererar vår bransch över 30 miljarder kronor i skatteintäkter till vård, skola och omsorg. Därför vill vi samla krafterna och bidra till en ansvarsfull återstart av samhället. Vår reformlista dämpar konjunkturfallet 2020 och stimulerar ekonomin åren bortom pandemins akuta fas.

  • ROT-avdraget bör breddas och höjas till 75 procent i syfte att rädda arbetstillfällen och minska risken för att den svarta ekonomin breder ut sig till följd av krisen.
  • Förenklade förfaranden i plan- och byggprocessen bör införas under en övergångsperiod – såsom tillfällig privat initiativrätt i detaljplaneringsprocessen.
  • Medel för att upprätthålla ekonomin måste säkras. Att förlänga perioden för de sänkta arbetsgivaravgifterna skulle innebära en viktig kostnadsreduktion för många företag.
  • Deadlines för offentliga projekt satta innan pandemiutbrottet bör justeras. För det fall Corona-krisen leder till stopp eller förseningar bör offentliga beställare så långt det är möjligt inte göra restriktiva tolkningar av avtalet – som riskerar att stjälpa redan hårt pressade entreprenörer.
  • Fortsätt värna rörligheten för varor och tjänster på den inre marknaden. Inom EU behöver regeringen verka för att bort importtullar och säkra möjligheten för kvalificerad arbetskraft inom bygg- och anläggningsbranschen att röra sig över gränserna.
  • Hela samhället behöver lära av krisen. Därför bör regeringen också tillsätta en Corona-kommission – för att i realtid följa insatser och åtgärder som hindrar smittspridning, med minsta möjliga skadeverkan på näringsliv, industri och sysselsättning. I denna kommission vill bygg- och anläggningsbranschen vara en konstruktiv röst.

Kommande år blir det än viktigare att stat, regioner, kommuner och myndigheter genomför nödvändiga investeringar som motverkar arbetslöshet och stimulerar ekonomin. Satsningar på infrastruktur, bostäder och samhällsfastigheter fungerar som stabiliseringspolitiska insatser i hastiga konjunkturfall. Det visade sig särskilt under finanskrisen när dåvarande regering ökade investeringarna i bland annat väg och järnväg.

 

Catharina Elmsäter-Svärd,

vd Byggföretagen

Kommuner, ställ rätt krav så klarar vi klimatmålen!

Kraven på ett klimatneutralt byggande måste täcka hela plan- och byggprocessen. Genom att fatta rätt beslut så tidigt som möjligt ökar möjligheterna att minska koldioxidutsläppen i hela värdekedjan. Det skriver Carin Stoeckmann, förbundsordförande för Sveriges Byggindustrier och vd för Byggmästar’n i Skåne AB.

Carin Stoeckmann, förbundsordförande för Sveriges Byggindustrier och vd för Byggmästar’n i Skåne AB.

Att bygga det fossilfria samhället är vår tids generationsuppgift. FN:s globala mål är också den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som antagits. 2030 ska den extrema fattigdomen vara utrotad, korruptionen ha slagits tillbaka och fler lösningar på klimatkrisen vara presenterade.
Bygg- och anläggningssektorn har goda möjligheter att göra skillnad i flera av målen. Vår färdplan mot klimatneutralitet 2045 är en bärande del av hela Sveriges klimatmål. Det är vi som bygger socialt hållbara städer. Det är Sveriges Byggindustrier som verkar för sund konkurrens och schyssta villkor i branschen.

Visionen kräver omställning

Visionen om ett nollutsläpp av växthusgaser innebär en omställning av hela samhällsbygget på 25 år – samtidigt sombefolkningen växer, behovet av bostäder ökar och infrastruktur som väg och järnväg måste byggas ut.

Låter det svårt? Ekvationen befolkningstillväxt och minskade utsläpp är fullt möjlig. Våra medlemsföretag har redan idag teknik som kan halvera utsläppen till år 2030. Men det finns mer att ge. Byggande och utveckling står inte i motsats till hållbarhet, utan företagande och faktabaserad vetenskap skapar förutsättningar för framtida innovationer.
Bygg- och anläggningssektorn går också före i hållbarhetsarbetet. Riktlinjer för resurs- och avfallshantering, plattformar för återbruk av material, guider för hållbarhetsredovisning, val av smarta uppvärmningsformer och dialoger om grön finansiering är några konkreta exempel på hur företag i bygg- och anläggningsbranschen tar steg mot det fossilfria samhället.

Rätt krav från början

Men kraven på ett klimatneutralt byggande måste täcka hela plan- och byggprocessen. Framförallt beställarledet, som till stor del består av stat, kommuner och regioner, behöver i högre utsträckning än i dag ställa rätt krav i sina upphandlingar. Själva byggskedet och driften av en ny byggnad har ungefär lika stor klimatpåverkan. Genom att fatta rätt beslut så tidigt som möjligt i byggprocessen ökar möjligheterna att minska koldioxidutsläppen i hela värdekedjan.

Sveriges Byggindustrier efterlyser en större förståelse för hur prissättning i anbud påverkas av bra arbetsmiljö och höga klimatambitioner. Hållbarhet handlar inte bara om själva byggnaden, utan även om hur den tas fram.

Ingen ska dö på våra arbetsplatser

Hittills i år har tolv personer förolyckats i tjänsten. Fler av dem arbetade i byggbranschen. I jämförelse med samma period under 2018 så är det dubbelt så många som förolyckats. Nyligen träffade vi arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) för att diskutera möjliga vägar framåt för en vision om noll olyckor – alla ska komma hem efter en arbetsdag på våra arbetsplatser!

Sverige ligger långt fram när det gäller arbetsmiljö och säkerhet inom bygg-och anläggningsbranschen. Totalt har antalet olyckor halverats sedan 1960-talet. De senaste åren har medlemsföretag i Sveriges Byggindustrier gjort oerhört mycket för att utveckla och göra förbättringar i syfte att skapa en säkrare bransch och en bättre arbetsmiljö.

Men det vi gör räcker inte. Statistiken talar sitt tydliga språk: det är tre gånger större risk att råka ut för en allvarlig olycka på en byggarbetsplats jämfört med andra branscher. De bakomliggande orsakerna är flera: personfaktorer som ålder och attityd och inställning till säkerhet påverkar, men även vilken säkerhetskultur som präglar arbetsplatsen spelar in. Inte minst är god planering av arbetet starkt kopplat till ett väl fungerade förebyggande arbete för hälsa och säkerhet.

Beteende och attityder

Säkerhet är ett prioriterat fokusområde för Sveriges Byggindustrier. Vi har länge jobbat för att motverka olyckor i byggbranschen. Just nu pågår förberedelserna för en fysisk säkerhetspark vid Arlanda flygplats i Stockholm där människor som arbetar i vår bransch ges möjlighet att träna säkerhet och reflektera kring beteende och attityder. Stationerna i parken kommer att utgå från riskområden som finns på verkliga arbetsplatser. Sveriges Byggindustrier är huvudman i projektet.

Vi tycker även att säkerhetskulturen börjar i skolan. Därför har Sveriges Byggindustrier tagit fram en kostnadsfri interaktiv säkerhetsutbildning på nätet Safe construction training för säkrare arbetsplatser. Mer än 10 000 personer har redan genomfört den. Utbildningen handlar om beteende och attityder och sätter ribban för lägsta acceptabla kunskapsnivå för alla som jobbar i branschen.

Temadagar om säkerhet

Utplacerade runt om i landet har Sveriges Byggindustrier sex arbetsmiljörådgivare som ger våra medlemsföretag råd och stöd, samt anordnar seminarier och informationsträffar kring säker arbetsmiljö. Varje år sedan 2015 arrangerar arbetsmiljörådgivarna en särskild Säkerhetsdag i samarbete med våra medlemsföretag. Årets dag infaller den 29 april. Temat är Säkerhetskultur.

Sveriges Byggindustrier är även med i Håll Nollan, en samverkan med över 50 aktörer för noll olyckor i byggbranschen. Bland aktörerna finns flera av Sveriges största byggbolag, däribland NCC, PEAB, Veidekke och Skanska. Visionen är att ingen ska skada sig på svenska byggarbetsplatser.

Mer måste göras!

Men mer behöver göras för att stoppa olyckorna. Därför välkomnar vi arbetsmarknadsministerns inbjudan till samtal. Medan vi arbetar på vår kant, är vi tydliga med vad som behöver göras från statligt håll:

  • Arbetsmiljöverket behöver göra fler oannonserade inspektioner för att få bort de oseriösa företag som förstör för alla dem som vill göra rätt för sig.
  • Beställare måste ställa krav på entreprenören som anlitas när det gäller arbetsmiljö och säkerhet för alla medarbetare i företagen. Men det räcker inte bara med krav, kraven behöver också följas upp.

Samverkan en självklarhet

Arbetsgivaren har ansvaret för arbetsmiljön, men samverkan är viktig. Vi ser därför fackförbundens Skyddsombud som en viktig resurs i arbetsmiljöarbetet. Dessa ska självklart ges förutsättningar att vara delaktiga i arbetet mot en nollvision. Samverkan ute på arbetsplatserna är nödvändig för att skapa och upprätthålla en bra arbetsmiljö.

58 personer förolyckades i Sverige under 2018. Det är 58 personer för många. Ingen ska dö på våra arbetsplatser.

Catharina Elmsäter-Svärd, vd Sveriges Byggindustrier

Mats Åkerlind, förhandlingschef Sveriges Byggindustrier

Berndt Jonsson, nationell samordnare för säkerhetsarbetet på Sveriges Byggindustrier

Catharina Elmsäter-Svärd, vd Sveriges Byggindustrier. Foto: Rosie Alm

Mats Åkerlind, förhandlingschef Sveriges Byggindustrier. Foto: Rosie Alm

 

Berndt Jonsson,
nationell samordnare för säkerhetsarbetet
på Sveriges Byggindustrier. Foto: Rosie Alm.

Tillsammans för sund konkurrens

Sverige växer. Snart blir vi 11 miljoner invånare. Det innebär hundratusentals nya bostäder, mer infrastruktur och fler offentliga lokaler. Men det finns en baksida: en del lycksökare som inte har i byggbranschen att göra. Sveriges Byggindustrier har nolltolerans mot alla former av fusk och svartarbete. Det ska vara lätt att göra rätt, så att den sunda konkurrensen kan stärkas och fungera, skriver Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Sverige Byggindustrier.

Catharina Elmsäter-Svärd. Foto Rosie Alm.

Sund konkurrens är ett prioriterat fokusområde för Sveriges Byggindustrier. Vi har arbetat med frågan under lång tid.Vi har verkat för lagstiftning om personalliggare; lagregler om arbetsgivardeklaration på individnivå; anmälningsplikt när man ska utföra arbete i Sverige; och att implementera byggbranschens eget system för kontroll av vilka personer som befinner sig på våra arbetsplatser – ID06.

I våras påbörjade vi ett arbete med syfte att säkerställa att organisationens egna medlemsföretag lever upp till kriterierna för medlemskap. Kriterierna innebär bland annat att medlemmarna och dess medarbetare ska följa lagar och regler; att de ska verka för sund konkurrens såväl inom företaget som i förhållande till kunder och leverantörer; och att föra korrekt redovisning av ekonomiska transaktioner samt motverka svartarbete.

Om ett medlemsföretag inte följer medlemskriterierna är den yttersta konsekvensen att man utesluts. Beslut om uteslutning tas av Sveriges Byggindustriers förbundsstyrelse.

Utöver arbetet med att säkerställa att våra medlemmar följer Sveriges Byggindustriers kriterier för medlemskap, har vi under hösten sjösatt ett nytt projekt för att stävja den osunda konkurrensen. Tillsammans med fackförbundet Byggnads har vi sökt och beviljats 1.3 miljoner kronor i statsbidrag av Arbetsmiljöverket. Bidraget gör det möjligt för oss att arbeta med frågan på nya sätt. Med detta projekt ges vi förutsättningar att tillsammans med många aktörer arbeta mer intensivt med att lyfta branschen till nästa nivå – en nivå där alla aktörer kan arbeta ansvarsfullt och långsiktigt hållbart.

Under 2019 kommer vi tillsammans med Byggnads att initiera ett brett samtal om var byggbranschen står idag och hur vi vill att den ska vara när vi verkligen har lyckats uppnå en sund konkurrens. Projektet kommer att involvera ett stort antal människor: från styrelsenivå till lokala arbetsgrupper hos våra medlemsföretag, fackliga organisationer, beställare och byggherrar, men även leverantörer, myndigheter, banker, försäkringsbolag och många fler. Den insamlade informationen blir en viktig del för att skapa en gemensam och meningsfull målbild utifrån många olika perspektiv.

Det finns inte någon enskild quick fix när det gäller utmaningen att åstadkomma en sund konkurrens. Arbetet med detta har pågått i flera årtionden, men nu upplever vi att det finns genuin vilja till ett brett samtal. Vi som vill agera på en marknad med schyssta spelregler är fler än de som tycker vinsterna med fusk är större än viljan att göra rätt. Tillsammans med Byggnads kan vi göra skillnad.

Idag finns det 100 000 bygg- och anläggningsföretag verksamma i Sverige, varav hälften har F-skatt. Drygt 3 600 av dessa företag är medlemmar i Sveriges Byggindustrier. Ju fler små och medelstora företag som ansluter sig till oss, desto större möjlighet ges vi att verka för en sund bransch.

Bygg- och anläggningssektorn behöver 50 000 nya medarbetare på fem års sikt, enbart till följd av åldersavgångar. Ska vi klara av att rusta Sverige måste byggbranschen vara lockande för nyrekryteringar – både för yrkesarbetare och tjänstemän.

Debatt: Därför är hållbart byggande lönsamt

Birgitta Govén är energiexpert på Sveriges Byggindustrier.

Byggsektorn står för en stor del av utsläppen av växthusgas. Nu skruvar vi upp ambitionsnivån med en färdplan där vi tar gemensamt ansvar för vägen mot ett klimatneutralt Sverige. Det skriver Birgitta Govén, energiexpert på Sveriges Byggindustrier.

Sverige växer. Inom tio år kommer vi att vara elva miljoner invånare. Det är i grunden goda nyheter för bygg- och anläggningssektorn. Vår bransch rustar Sverige genom att skapa jobb, bostäder och goda möjligheter att resa däremellan.

Men byggsektorn är också en betydande resursanvändare. I en värld med klimatförändringar, knappa resurser och en befolkning som ökar är det viktigare än någonsin med ett intensifierat arbete för klimatomställning. Det politiska målet är att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser. När såväl offentlig sektor som det privata näringslivet nu ställer om tar byggsektorn ansvar för vår del.

Därför tar Sveriges Byggindustrier tag i stafettpinnen och driver arbetet med implementeringen av färdplanen för en klimatneutral och konkurrenskraftig bygg- och anläggningssektor. Första veckan i september samlade Sveriges Byggindustrier 50 engagerade personer från hela branschen för att kicka igång färdplansarbetet. För att lyckas måste vi arbeta genom hela värdekedjan från planering och projektering i tidiga skeden till utförande, drift och rivning.

Vi välkomnar ambitiösa krav

Byggsektorn har kommit en liten bit på vägen. I färdplansarbetet tar vi ett helhetsgrepp och börjar med att arbeta fram relevanta miljö- och klimatkrav – i både privat och offentlig upphandling. Kommuner och statliga myndigheter har stora möjligheter att främja klimatlösningar, innovation och utveckling genom rätt sorts upphandlingar.

Vi ser gärna ambitiösa klimatkrav och att klimatlösningar ur ett livscykelperspektiv värderas högre än lägsta pris i offentliga upphandlingar. Vi ska också jobba med utbildning och uppföljning. Redan 2030 ska utsläppen ha halverats!

Färdplanen skapar en gemensam syn

Alla vill vara med och bidra till en bättre miljö. Drygt 70 företag och organisationer har redan skrivit på färdplanen och fler knackar på dörren och vill vara med. Genom att delta i färdplansarbetet för klimatneutralitet ökar företagen sin konkurrenskraft i kommande affärer – hållbart byggande är lönsamt.

Arbetet med färdplanen kommer att vara en viktig del i att skapa en gemensam syn på hur vi ska uppnå en byggsektor som både är klimatneutral och konkurrenskraftig. När vi i byggsektorn tar gemensamma krafttag för att ställa om skapar det goda förutsättningar för nästa generationsuppgift: Att bygga det fossilfria samhället!

Birgitta Govén, energiexpert på Sveriges Byggindustrier.

Nu rensar vi byggbranschen från organiserad brottslighet

Det ska råda nolltolerans mot fusk i byggbranschen. Snedvriden konkurrens till följd av kriminell verksamhet drabbar hederliga företagare, skriver Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Sveriges Byggindustrier.

Svarta löner. Utländsk arbetskraft som exploateras. Brister i miljö- och säkerhetsregler på arbetsplatserna. Tyvärr ökar fusket i byggbranschen.
Enligt en ny undersökning från Skatteverket instämmer 53 procent av byggföretagen i påståendet ”svarta löner förekommer i vår bransch”. Det ska jämföras med 26 procent 2013. Ett annat illavarslande tecken är Fair Play Byggs årsrapport. Under 2017 ökade antalet anmälningar om oegentligheter med en fjärdedel. Det handlar om mycket grova former av kriminalitet; skattebrott, penningtvätt och brott mot utlänningslagen är några exempel.

Det ska råda nolltolerans mot fusk i byggbranschen. Därför finns anledning för Sveriges Byggindustrier att vara självkritiska. För att skapa en sundare bransch, och effektivare skattekontroll, har vi utvecklat branschstandarden ID06. Dessvärre har kontrollen av enskilda personer som får identitetskorten varit bristfällig. Det har varit alldeles för lätt att fuska.

Ska göra allt vi kan

Sveriges Byggindustrier representerar 3 500 av 97 000 byggföretag i landet. Vi kommer aldrig kunna stoppa allt fusk, men vi ska göra allt vi kan för att stoppa fuskarna. Därför sker en omfattande satsning på sund konkurrens.

  • Alla som har ID06-kort kommer att behöva registrera sig igen och söka om sina kort för att bli godkända enligt det nya ID06-systemet. Byggherrarna, Fastighetsägarna, SABO, Installatörsföretagen. Maskinentreprenörerna, Plåt-och Ventföretagen, Glasbranschföreningen samt Måleriföretagen går samtidigt in som nya delägare i ID06 AB tillsammans med Sveriges Byggindustrier. Det breddande ägande markerar att sund konkurrens är en angelägenhet för hela byggbranschen, både för beställare och leverantörer.
  • Vi för diskussioner med Skatteverket i syfte att förbättra reglerna om personalliggare. Sveriges Byggindustrier vill även se anmälningsplikt till Skatteverket för alla som ska utföra arbete i Sverige. Från och med den 1 juli gäller också nya bestämmelser om arbetsgivardeklaration på individnivå.
  • Vi välkomnar fler oannonserade kontroller från Arbetsmiljöverket. Våra medlemsföretag behöver myndigheternas hjälp för att säkerställa att branschens säkerhetskrav efterlevs och att endast behöriga personer verkar på byggarbetsplatserna.

Sunda företag ska bygga landet

Snedvriden konkurrens till följd av oseriös och kriminell verksamhet drabbar hederliga företagare som följer lagar och regelverk. Som arbetsgivarorganisation kan vi aldrig acceptera att människor far illa på grund av ett utbrett slarv på arbetsmiljöområdet hos oseriösa ”företagare”.

Sverige har den högsta befolkningstillväxten i relation till folkmängd sedan industrialiseringen på 1860-talet. Redan inom ett decennium kommer vi att vara elva miljoner invånare. Befolkningsökningen kräver hundratusentals nya bostäder, mer väg och järnväg, fler skolor, vårdcentraler och idrottshallar. Det är i grunden goda nyheter för oss i byggbranschen, men det är attraktiva, sunda och säkra företag som ska bygga landet.

Catharina Elmsäter-Svärd,
vd Sveriges Byggindustrier 

Lagförslag om löneutbetalning hotar småföretag

Sju dagar efter att en arbetstagare har påtalat utebliven lön ska du som uppdragsgivare betala ut lönen. Oavsett om skälet är ekonomiska svårigheter beroende på brister hos beställare eller oseriositet. Det kan bli följden av det nya lagförslag som den socialdemokratiska regeringen nu presenterat. Går regeringens förslag igenom innebär det ännu en börda för svenska småföretag. Seriösa byggföretag riskerar att slås ut samtidigt som byggkostnaderna ökar. Fiffelföretagen kommer att fortsätta hitta kryphål.

Bakgrunden till regeringens förslag är ett EU-direktiv från 2014 om utstationering som ska skydda utstationerade arbetstagare. Syftet är i grunden gott. Sveriges Byggindustrier har därför varit aktiva med att föreslå konkreta åtgärder. Vårt förslag är en försäkringslösning som omfattar alla arbetstagare i svensk byggbransch och som är en del av det statliga lönegarantisystemet. Grundkrav för försäkringsskydd bör ställas på den utstationerade arbetstagaren, anmälan till Arbetsmiljöverket eller Skatteverket, registrering till personalliggare och uppvisande av anställningsavtal enligt EU-regler. Då ser man till att alla får den lön de ska ha och värnar småföretagen.

Dessvärre vill den socialdemokratiska regeringen inte lyssna på det örat. Istället valde man att lägga ett förslag som innebär en kraftig överimplementering av EU-direktivet och som dessutom direkt undergräver den svenska modellen där fack och arbetsgivare kommer överens om arbetsmarknadens villkor. Att regeringen kallar sin nya lag entreprenörsansvar ändrar inte det faktum att det är ett hot mot många av de svenska småföretag som är våra medlemmar.

Regeringens lagförslag innebär att en anställd som inte fått ut sin lön kan vända sig till sin arbetsgivares uppdragsgivare för att få ut lönen. Det betyder att varje ny affärsrelation innebär en ökad risk. Därmed kommer gamla beprövade aktörer att gynnas på bekostnad av nystartade eller växande småföretag som inte har hunnit etablera sitt namn på den svenska byggmarknaden. Dessa riskerar att få svårare att användas som underentreprenörer hos de stora aktörerna, som oftast vinner upphandlingen av större projekt.

Det innebär också att alla uppdragsgivare måste ta höjd för den risk det innebär att anlita en underentreprenör och få oförutsedda lönefordringar. I slutändan hamnar den kostnaden hos allmänheten i form av dyrare bostäder. Ökade byggkostnader kommer också att uppstå som följd av ny administration, ökad regelbörda och fördröjda betalningstidpunkter.

Regeringen använder gärna ord som ”ordning och reda”, ”sund byggbransch” och ”stoppa de oseriösa företagen” när de pratar om entreprenörsansvarslagen. De målsättningarna delar vi självklart. Sund byggbransch är ett av våra prioriterade mål. Svartarbete och regelfusk får aldrig löna sig. Därför har vi också varit med om att driva igenom reglerna om personalliggare, lagregler om arbetsgivardeklaration på individnivå och anmälningsplikt när man ska utföra arbete i Sverige.

Foto: Rosie Alm

Regeringens nya lagförslag kommer emellertid knappast ha någon större betydelse i kampen för en sund byggbransch. Men det är desto mer effektivt för den som vill få mindre konkurrens, ökade byggkostnader och urholka den svenska modellen är det desto mer effektivt. Det här är skälen till att en enig förbundsstyrelse i Sveriges Byggindustrier sagt nej regeringens förslag.

Mats Åkerlind, förhandlingschef Sveriges Byggindustrier

Kraftsamling mot kränkningar krävs

I slutet av november bjöd bostadsminister Peter Eriksson in till samtal om hur vi gemensamt kan kraftsamla för att inga kvinnor ska utsättas för kränkande behandling i byggbranschen. Det välkomnar vi. Sveriges Byggindustrier och flera av våra medlemsföretag tar frågan på största allvar, skriver Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Sveriges Byggindustrier.

Mångfalds- och jämställdhetsfrågan är inget vi i byggbranschen ska konkurrera om – det berör oss alla. Att de som vill eller jobbar i vår bransch ska känna sig trygga och inte minst välkomna är en nyckelfaktor för att vi ska kunna skapa en bransch som är attraktiv, sund och säker. För alla.
Vår bransch är inte ett undantag från förekomster av varken trakasserier, diskriminering eller sexism. Nyligen kunde vi läsa om byggsektorns upprop #sistaspikenikistan med fler än 4 000 underskrifter och 200 vittnesmål för att uppmärksamma frågan som #metoo-rörelsen har lyft fram i ljuset.

Ta bort hinder

Nu måste vi se till att ta bort de trösklar som många i vår bransch möter dagligen. För att fler ska vilja och kunna stanna kvar i vår bransch. Flertalet av våra medlemsföretag tar frågan om mångfald och jämställdhet på stort allvar. Det finns flera konkreta initiativ för att skapa en bransch där alla ska vara trygga och respekterade på sin arbetsplats.
Många byggbodar ute på våra byggarbetsplatser är idag inte anpassade för att anställda exempelvis ska kunna byta om och duscha i fred. Därför har en inkluderande byggbod tagits fram. Vi ser att företag i vår bransch tar fram kläder som är anpassade för alla kroppsformer och bygghjälmar som ska kunna bäras oavsett hårlängd. Flera kvinnliga hantverksprogram initieras och jämställdhetsplaner integrerats i det vardagliga arbetet.

Noll ska vara noll!

Det finns en förlegad syn att det inom bygg är väldigt tunga jobb och att det då inte passar för kvinnor. Att få kvinnor söker sig till branschen. Antalet kvinnor har ökat med 15 procent mellan 2015 och 2016 i de 30 största bygg- och anläggningsföretagen. Samtidigt som antalet anställda i de 30 största företagen ökade med 2,8 procent. Men trots en ökning, så är vi inte i mål.

Foto: Rosie Alm

Vi måste skapa en bransch som är långsiktig och hållbar. Där reformer inte är reaktioner utan snarare ett grundläggande arbete som skapar en långvarig förändring. Där likabehandling och arbetsmiljö är integrerade. Vi måste arbeta för en bransch som visar att nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och sexism faktiskt betyder noll tolerans. Det måste genomsyra hela vår bransch och våra utbildningssystem.
Vi har en lång väg kvar att gå. Att vi är flera som nu lyfter frågan är bra. För att nå målet om en attraktiv, sund och säker bransch så måste vi samverka och kraftsamla från alla håll.

Catharina Elmsäter-Svärd, vd Sveriges Byggindustrier

Bostadsmålet kräver fler som bygger

Antalet långtidsarbetslösa ökar trots att Sverige befinner sig i högkonjunktur. Samtidigt uppger sju av tio medlemsföretag i Sveriges Byggindustrier att man har svårt att hitta rätt utbildad personal. Det skriver Björn Wellhagen, näringspolitisk chef, Sveriges Byggindustrier.

Regeringen har lagt fram höstbudgeten. Reformutrymmet på drygt 40 miljarder kronor vittnar om att det går bra för Sverige. Finansminister Magdalena Andersson (S) var också nöjd när hon presenterade den ekonomiska politikens inriktning. Tillväxten är stark. Statsskuldens andel av BNP minskar. Sysselsättningen bland inrikes födda närmar sig rekordnivåer.
Sveriges Byggindustrier delar regeringens uppfattning om det starka konjunkturläget. Däremot ser vi med stigande oro på den tudelade arbetsmarknaden och bristen på arbetskraft i vår bransch.
De senaste årens kraftiga befolkningsökning har förstärkt underskottet på bostäder i många kommuner. Därför är det glädjande att bostadsbyggandet har tagit fart. Prognosen för 2017 är att runt 70 000 bostäder börjar byggas under året, vilket är den högsta byggtakten på 20 år. Men för att få fram ännu fler bostäder krävs det också fler folk som bygger.

Påtaglig brist

Bristen på rätt utbildad personal är påtaglig inom alla områden; såväl yrkesarbetare som ingenjörer. Vi vill kunna välkomna ännu fler till branschen. Byggindustrin har ett behov av 50 000 nya medarbetare på fem års sikt, enbart till följd av åldersavgångar. Sju av tio medlemsföretag i Sveriges Byggindustrier har redan i dag svårt att hitta rätt utbildad personal.
Parallellt med den skriande bristen på arbetskraft växer gruppen långtidsarbetslösa. Trots högkonjunkturen har kategorin arbetslösa i 12 månader eller mer ökat till 148 500 personer. Tudelningen av arbetsmarknaden är ett slöseri med mänskliga drivkrafter och ett växande hot mot Sveriges tillväxt.

Se över fördelningen

Därför krävs en rejäl översyn av regionalt yrkesvux och yrkeshögskolan. Regeringens riktade satsning på drygt fyra miljarder kronor på utbildning och etablering i arbetslivet är positiv.  Satsningen ger bland annat 6 750 nya utbildningsplatser i yrkesvux 2018.  Men fler utbildningsplatser är ingen mirakelkur för byggindustrin. Fördelningen av platser mellan olika yrkesgrupper inom vuxenutbildningen behöver ses över. Tidigare fördelning mellan olika yrkeskategorier har varit alltför ojämn. Antalet elever inom med inriktning mot vård och omsorg var drygt 55 000 under perioden 2014 till 2015, medan bygg och anläggning stod för cirka 1000.
Merparten av de statliga medlen till yrkesutbildning för vuxna har alltså gått till kommunernas egen kompetensförsörjning, snarare än bristyrken i privat sektor. När regeringen nu satsar på ett utökat yrkesvux måste Byggindustrins stora behov av rätt utbildad arbetskraft tillgodoses. Om inte framstår möjligheten att uppnå Boverkets behovsanalys på 600 000 nya bostäder fram till 2025 som än mer utopisk.

Foto: Rosie Alm

Björn Wellhagen
näringspolitisk chef, Sveriges Byggindustrier