Peekad i New York: “En ofantlig marknad – men utmaningarna är också stora”

Sedan i februari jobbar Peekab för ett amerikanskt borr och värmepumps företag i delstaten New York. Två veckor i månaden är två medarbetare på plats och hjälper till. Fyra man turas om att jobba på andra sidan Atlanten varannan månad och ägaren Emrik Eklund är en av dem.

– De var här för att lära sig mer om borrning och hittade oss och mig via Atlas Copco och Ornunga Maskin. De var med oss i en hel vecka och kollade allt vi gjorde sedan reste de hem och beställde ett antal riggar, berättar Emrik Eklund.

Det amerikanska företaget hade borrat med sonicriggar, som vibrerar ner i berget, men för bergvärme tar det alldeles för lång tid och man valde att satsa på tryckluftsriggar.

Subventionerar energiomställning

I delstaten New York och på många andra håll i USA pågår en stor energiomställning där man framför allt är ute efter att ersätta gas med geoenergi. Delstaten New York subventionerar privatpersoners konverteringar med 50 procent.

Grön borrmaskin

Borrning i en villaträdgård i New York.

– Vi gör allt från enskilda energibrunnar till jättevillor som ska ha upp till sex borrhål. Marknaden är enormt stor, men de har knappt några borrare, säger Emrik Eklund. Av försäkringsskäl får borrarna från Peekab inte borra i USA.

– Vi står för utbildning och vägledning i borrteknik och ger dessutom utbildning på just den typ av riggar som de har köpt, säger Emrik som inte har noterat några större skillnader när det gäller just borrningen.

Specialregler skapar krångel

– Berggrunden där är ganska lik vår och som mest har vi haft 30 meter till berg. Däremot är det andra saker som skiljer och som gör jobben svårare och mer tidskrävande.

Till exempel får man inte köra tunga fordon på alla vägar, vilket gör att det kan ta en och en halv timme att ta sig till en borrplats som ”egentligen” bara ligger en kvart bort.

– Dessutom har kunden inget som helst ansvar för sina egna ledningar på tomten. Det ligger helt och hållet på borraren att ta reda på var det går fiber, gas, vatten och så vidare och oftast är dokumentationen väldigt bristfällig.

Snabbväxande företag

USA-företaget är snabbväxande och har gått från 130 till 200 anställda bara under den tid Peekab jobbat med dem.

 – De håller på att utveckla egna värmepumpar, som växlar från vatten till luft och inom två år ska de ha 35 riggar igång.

– Det är en ofantlig marknad för geoenergi i USA. Men det är också krångligt och byråkratiskt att jobba där som utlänning. Jag gjorde ett försök att starta ett bolag där, men lade ner det efter som det blev för dyrt och tidskrävande, säger Emrik Eklund.

TEXT: JÖRGEN OLSSON

 

EU vill satsa på

Rysslands invasion av Ukraina har fått EU att agera snabbt när det gäller att snabba på omställningen
till ett fossilfritt samhälle. I maj presenterade EU-kommissionen den så kallade Repower EU-planen, som anger hur EU ska göra sig oberoende av fossila bränslen från Ryssland. Satsningar på geoenergi och värmepumpar pekas tydligt ut som en viktig del i omställningen.

Att geoenergi är ett förnybart energislag slås fast i förnybarhetsdirektivet från 2018, där geoenergi ingår i definitionen av förnybar energi. Direktivet anger också hur stor del av energin som ska anses vara förnybar i system med värmepumpar, i enlighet med en formel som utgår från den mängd primärenergi som krävs för att driva värmepumpen.

Om denna formel och hur primärenergin beräknas finns många åsikter. I Sverige har den bidragit till en infekterad debatt mellan företrädare för geoenergi och fjärrvärmebranschen om hur miljönyttan ska beräknas och tolkas och hur den ska införlivas i svenska byggregler.

Med Repower EU-planen är EU-kommissionen däremot tydlig med att geoenergi spelar en viktig roll i omställningen. Man vill se en fördubbling av antalet värmepumpar och ”åtgärder för att integrera geoenergi och termisk solenergi i moderna fjärrvärmesystem.”

– I dag fick geoenergi till sist det erkännande den så länge förtjänat, kommenterade Phillipe Dumas, generalsekreterare för EGEC, European Geothermal Energy Council, när planen presenterades.

Utmaningar finns

EU-kommissionen uppmanar också medlemsstaterna att ”fullt ut utnyttja stödåtgärder som sänkt moms på högeffektiva uppvärmningssystem” för att uppmuntra till att installera värmepumpar av olika slag.

– Repower EU-planen är en bra satsning som uppenbart inbegriper en hög ambition att utöka och utveckla geoenergi och djupgeotermi. Men det finns också stora utmaningar i hur vi i branschen ska klara att leva upp till planen, säger Signhild Gehlin, vd på Svenskt Geoenergicentrum och förklarar:

– Alla dessa nya värmepumpar ska tillverkas, levereras och installeras. Det är brist på brunnsborrare i hela EU och det finns fler flaskhalsar som begränsar möjligheterna. Men det är bra att intentionerna finns och att viljan att satsa är större än tidigare.

För att bygga bort dessa flaskhalsar vill EU-kommissionen se en stor satsning på leverantörskedjorna och den arbetskraft som behövs inom sol, vind- och värmepumpsteknik. För att komma till rätta med kompetensbristen uppmuntrar EU-kommissionen aktörer inom produktion av förnybar energi och tillståndsmyndigheterna att inrätta ”ett storskaligt kompetenspartnerskap”.

Kopplas till fjärrvärme

I planen kopplas resonemangen kring geoenergi och värmepumpar tydligt samman med en utbyggnad av fjärrvärmenät.

– Det beror på att den konflikt som vi ser i Sverige mellan geoenergi och fjärrvärme inte finns på samma sätt i övriga Europa. Där betraktas inte systemen som konkurrenter, utan man kopplar gärna ihop systemen. I Sverige har vi ett väl utbyggt fjärrvärmenät som är dimensionerat för höga temperaturer. I Europa är man mer i startgroparna att bygga ut fjärrvärmen och då sker det med lägre temperaturer i näten, vilket lättare fungerar tillsammans med geoenergisystem, säger Signhild Gehlin.

Signhild Gehlin

Signhild Gehlin på Svenskt Geoenergicentrum.

TEXT OCH FOTO: LARS WIRTÉN

HP Borrningar i Polen: ”Marknaden är enorm – Här finns plats för fler svenska borrare!”

För drygt två sedan startade HP Borrningar ett delägt bolag i Polen med lokala kompanjoner. Men det polska äventyret inleddes redan för nästan två decennier sedan.

Från vänster Tony Jernström, Rafal Malysa, Adam Malysa och Göran Persson.

Från vänster Tony Jernström, Rafal Malysa, Adam Malysa och Göran Persson.

– Nu ser vi väldigt stora möjligheter på den polska marknaden, större än vad vi själva kommer att kunna hantera. Här finns möjlighet för fler av Borrföretagens medlemmar att haka på, säger vd Tony Jernström.

– Det här började för 18 år sedan. Hjulen gick för fullt i Sverige, alla sökte med ljus och lykta efter kompetens och vi fick kontakt med en ung student från Polen, Adam Malysa. Hans pappa jobbade i Sverige för byggbolaget NCC. Vi provanställde Adam, s

om visade sig vara en väldigt driftig kille och han blev borrare hos oss. Med tiden flyttade hela familjen Malysa till Sverige och tidvis har vi haft fyra familjemedlemmar anställda, berättar HP Borrningars vd Tony Jernström.

Ett raskt hopp fram till för knappt tre år sedan. Familjen har då bestämt sig för att flytta hem.

– Vi pratade med dem om vad de skulle göra där. Det är inte vanligt med borrning vare sig för vatten eller geoenergi i Polen det handlar mest om geotermi, gas och olja. Men vi såg en gemensam möjlighet och bestämde oss för att ”följa med”, säger Tony Jernström.

Geoenergi växer

Tillsammans bildade de bolaget Svea Construction. Tony Jernström beskriver det som en småskalig borrfirma som borrar för vatten och har en liten men växande och mycket löftesrik verksamhet inom geoenergi. Med sig in i bolaget hade HP också egna dotterbolaget Geobatteri samt samarbetet med LKAB och Wassera i form av det gemensamma konceptet Urban Geo.

– En viktig sak att veta om den polska marknaden är att Polen som samhälle har gjort en jätteresa inom EU när det gäller infrastruktur och företagande. Man har en väldigt bra motsvarighet till SGU, som heter PGI och har mycket fina data och faktasamlingar. Dessutom är myndigheter och institutioner nyfikna och välkomnande för ny teknik och nya möjligheter, på ett helt annat sätt än jag upplever att det oftast är här i Sverige. Man litar på svensk teknik och svenskt know-how och när vi kommer till en ny stad får vi träffa borgmästaren, säger Tony Jernström.

Provborrningar och projekt

Att bilda bolag med polska ”hemvändare” har varit väldigt lyckat, framhåller han. Ytterligare en faktor är Rysslands krig mot Ukraina, vilket fått intresset för egen, inhemskt producerad energi att explodera i Polen. Det ger luft under vingarna för Svea Constructions satsning på att introducera geoenergi. Man provborrar i centrala Polen för en stor geoenergianläggning på omkring 200 hål vid ett sjukhus i Sieradz och har även ett projekt på gång med universitetet i Krakow. Kollektorer och pumpar köps i Polen av svenska aktörer som är etablerade där.

– När det gäller stålrören så ställer vi kravet att köpa av en viss, hög kvalitet. Så på sätt och vis tar vi vår svenska Normbrunn med oss till Polen!

Varierad geologi

Geologiskt uppvisar det stora landet Polen stora variationer.

– I norra Polen är geologin liknande den i södra Skåne. Det kan vara väldigt långt till berg. Vårt rekord för rördrivning till berg är 184 meter i Sverige, men borrade vi i vissa delar av norra Polen tror jag vi skulle slå det. Rördrivning är ju väldigt kostnadsdrivande, men i södra Polen där vi håller till är förutsättningarna under mark mycket bättre.

Bas för Svea Construction är Rzeszów, en stad på omkring 200 000 invånare i den södra delen av landet. Industrin i området går på högvarv och Svea Construction introducerar alltså konceptet Urban Geo.

– I det konceptet ingår bland annat att vi borrar med lite mindre dimensioner, neråt tre tum, för att i framtiden lättare kunna elektrifiera konceptet. Vi använder såklart vattenhammare och hålen återfylls, förklarar Tony Jernström.

Mäktar inte med själva

Han har stora förhoppningar på den polska marknaden och menar att det växande intresset för geoenergi också kan gynna andra medlemmar i Borrföretagen:

– Utvecklar sig den här marknaden som vi tror så blir den alldeles för stor för oss på HP att mäkta med. Det kommer att behövas mycket borrkapacitet och vi kommer att behöva ett närmare samarbete med medlemsföretag. Jag tror och hoppas att många svenska borrare skulle vara sugna på att jobba utomlands. Det är lite andra förutsättningar, men vi har den kapacitet och den utrustning de behöver.

 

TEXT: JÖRGEN OLSSON

Stor efterfrågan på geoenergi i Europa

Causeway GT är ett irländskt borrföretag inriktat på stora, industriella geoenergianläggningar. Företagets grundare kommer från olje och gasindustrin. Men för ett par år sedan bestämde de sig att lämna den fossila världen och i stället satsa på förnybar geoenergi.

Causeway GT, där GT står för Geothermal, ser Irland och Storbritannien som sin hemmamarknad. Men företaget blickar lika gärna ut mot resten av Europa och världen. Kunderna är stora industriföretag som behöver mycket värme och kyla och som inte minst vill  konvertera från fossil förbränning, många gånger gas, till förnybar energi.

Verksamheten består av två delar. Den ena är inriktad på dagens behov och pilotanläggningar för stora, industriella kunder med målet att gå vidare i full skala. Här rör det sig i huvudsak om geoenergi från marken i form av borrhålslager.

Den andra delen av verksamheten utvecklar djupgeotermiska, slutna system. Här är inriktningen att borra en till två kilometer djupa brunnar för att nå höga temperaturer och med hjälp av värmepumpar kunna leverera temperaturer över 100 grader Celsius.

Måste förstå kunden

Med flera hundra års samlad erfarenhet från olje och gasindustrin kan Causeway GT det här med borrning. Men att ge sig in på värme  och kylmarknaden kräver också andra kompetenser.

– Vi måste förstå kundernas behov och kunna utforma lösningar som möter dessa. Inom olje och gasindustrin träffar man sällan sina kunder. Därför har vi tagit in mer kundfokuserade nyckelpersoner med erfarenheter närmare marknaden. Vi har lagt mycket tid på att förstå kunderna och det är först de senaste månaderna som vi har gått ut på marknaden, säger vd Niall McCormack.

– Vi fokuserar på stora industriella projekt och kunder som läkemedelsbolag, bryggerier och annan livsmedelsindustri. Vi är inte inne på privat marknaden och installationer i småhus, förtydligar ordförande Brian O’Cathain.

Värme som tjänst

Niall McCormack understryker att både borrning och industriella värmepumpar var och en för sig är beprövade tekniker. Causeway GT:s utmaning är att hitta såväl affärsmodeller som tekniska lösningar där båda fungerar tillsammans.

– Vårt uppdrag är att integrera de här teknologierna och leverera ekonomiskt hållbara modeller till kunderna. Det handlar lika mycket om att leverera bra tekniska lösningar som att kunna erbjuda värmesystem som en tjänst, att driva ett system åt stora industrikunder.
Det är attraktivt, eftersom det inte belastar balansräkningen samtidigt som de slipper förstå systemet själva, förklarar Niall McCormack.

Hur är affärsklimatet i branschen, finns det en acceptans för och medvetenhet om geoenergi på Irland och i Storbritannien?

– Den är inte alls lika hög som i Skandinavien. Geoenergi i industriell och kommersiell skala har bara funnits här i ett år, så medvetenheten är rätt låg. Till skillnad från Sverige har vi ett väl utbyggt gasnät. Men inom några år kommer många nya industrietableringar inte få lov att installera gasförbrännare. Därför funderar plötsligt varenda värmeingenjör och arkitekt på hur det ska lösas. Av den anledningen är geoenergi högre upp på agendan än den någonsin har varit, säger Brian O’Cathain.

– Ur ett nätperspektiv är geoenergi mycket mer fördelaktigt än luftvärmepumpar. När allt ska elektrifieras blir belastningen på elnätet betydande. Och det sker mycket nu vad gäller lagar och förordningar, både på Irland och i Storbritannien, som går i rätt riktning, säger Niall McCormack.

Biobränslen anses problematiskt här eftersom det fortfarande rör sig om förbränning. Vår miljöminister är starkt emot förbränning för att producera värme. Och det finns väldigt få alternativ för värme och kyla utöver geoenergi som är helt fossilfria, konstaterar Brian O’Cathain.

Från vänster Niall McCormack, vd, Helen Doran, chefsgeolog, Alison Isherwood, reservoaringenjör, Brian O’Cathain, ordförande och Simon Todd, chefstekniker.

Causeway GT är ett nystartat irländskt företag med rötter i oljebranschen. Från vänster Niall McCormack, vd, Helen Doran, chefsgeolog, Alison Isherwood, reservoaringenjör, Brian O’Cathain, ordförande och Simon Todd, chefstekniker. På bilden saknas John O’Neill, projektchef och Les Ward, affärsutvecklingschef geotermi.

 

Hur ser de geologiska förhållandena ut på Irland och i Storbritannien?

– Den mesta borrningen sker i sedimentär berggrund. I Storbritannien rör det sig om borrningar till två-tre kilometers djup för att nå de temperaturer vi är ute efter. Det är rimligt att utföra, det rör sig inte om tio kilometer vilket hade varit en större utmaning, säger Niall McCormack och fortsätter:

– Det liknar mycket klassisk olje och gasborrning, vi använder liknande riggar. Utmaningen ligger i hur vi ska utforma djupa brunnar som inte ska producera något förutom värme. Vi är ju inriktade på slutna system som inte använder vatten som värmekälla. De är mer attraktiva för investerare, eftersom det utesluter de flesta riskerna som kan uppstå nere i berget.

Hur ser det ut med kompetensförsörjningen, har ni borrare så det räcker?

– Aberdeen i Skottland är, tillsammans med Stavanger i Norge, centrum för olje och gasindustrin i nordvästra Europa. Så ja, vi har gott om kompetens inom borrning här. Den stora efterfrågan på värmepumpar är däremot ett problem. Den har skjutit i höjden inom alla sektorer. Leveranstiderna på värmepumpar har börjat bli väldigt långa, förklarar Niall McCormack.

Hur ser ni på framtiden för borrningsbranschen på Irland och i Storbritannien?

– Vi förutser en exponentiell tillväxt inom borrning över hela Västeuropa. För tolv månader sedan hade ingen här hört talas om geoenergi. I dag får vi in stora, industriella förfrågningar utan att ens ha börjat marknadsföra oss ordentligt. Så vi ser en stor våg av efterfrågan komma mot oss, säger Niall McCormack med tillförsikt.

 

TEXT: LARS WIRTÉN FOTO: CAUSEWAY GT

Så ser världens geologi ut

I det här numret av Borrsvängen gör vi en internationell utblick. Hur är det att borra i andra länder? Hur ser marknaden ut på de brittiska öarna, i Polen, USA och på Färöarna? Vad är EU:s inställning till geoenergi? Vi börjar med en översikt av de geologiska förutsättningarna i världen.

De geologiska förutsättningarna för att borra för dricksvatten och geoenergi skiljer sig markant runt om i världen. Att ge en heltäckande bild av hur det ser ut är svårt, för att inte säga omöjligt, i en kort tidningsartikel. Vi ringde ändå upp Mikael Erlström, statsgeolog, för att få en översiktlig guidning kring världens geologi.

– Först och främst är det jordlagren som skiljer sig åt. I Norden, norra Ryssland och norra Nordamerika på träffas jordlager som har bildats under kvartära nedisningar. De består främst av morän och isälvssand. I stora delar av södra Europa, Afrika, Asien och Sydamerika påträffas däremot vittringsjordar som till exempel laterit med hög järn och lerhalt.

Urberg och sedimentär berggrund

När det gäller berggrunden finns urberggrund som den i Sverige på de centrala delarna av de flesta av kontinenterna. Mest liknande vår berggrund finns på den kanadensiska skölden i Nordamerika.

– Övriga urbergsområden i världen är ofta knutna till mäktiga lager med vittringsjord. I områden där kontinentplattor möts finns också vulkaniska lavabergarter och asklager med varierande hållfasthet. Inte minst är det större termiska gradienter* i berggrunden i dessa områden än vad vi har här i Sverige.

– Annars dominerar områden med sedimentär berggrund som skiffer, kalksten och sandsten runt om i världen. Berggrunden i Skåne och vissa andra delar av landet som på Öland och Gotland, består av just sedimentär berggrund av samma typ som dominerar stora delar av Europa. Sedimentär berggrund kan ha mycket varierande hållfasthet.

Inte minst kan det i ett borrhål skilja sig markant mellan olika djup, beroende på vilka lager och typer av sedimentära bergarter man påträffar. I ett borrhål kan man stöta på mer eller mindre lös sandsten som omges av hårda lager med lersten, skiffer, svällande leror och lösa kollager. Detta gör att man kan riskera ras och stora urspolningar eller att man fastnar i borrhålet.

Risk för gas

I vissa områden finns även risk för gas och olja som gör att speciella åtgärder krävs för att identifiera och planera borrningen, inte minst med hänsyn till arbetsmiljön.

– Om du stöter på metan uppstår risken för explosion med bara några procent inblandning i luften. Så det är lite annorlunda förhållanden för brunnsborrare i dessa områden, säger Mikael Erlström och fortsätter:

– I anslutning till Alperna i Mellaneuropa är berggrunden ofta kraftigt påverkad av förkastningar och förekomst av grova sedimentbergarter. Det leder till lokala stora skillnader i borrbarhet. I vissa områden i mellersta och södra Europa finns även lokalt varma källor och större termiska gradienter i berggrunden jämfört med i Norden.

Mikael Erlström

Mikael Erlström, statsgeolog.

Grottsystem

I länderna kring Medelhavet, exempelvis i Spanien, är det också vanligt med karst i berggrund av kalksten. Det har skapat stora underjordiska grottsystem med akvifärer på flera hundra meters djup. Det kan jag tänka mig skapar särskilda förutsättningar för borrningen. När det gäller möjligheten att hitta och få ut grundvatten är de ofta bättre i sedimentär berggrund. Främst är det grundvattenförekomster i porös sandstensberggrund.

– Granit kanske bara innehåller två procent öppna sprickor, medan sandsten kan ha mer än 20 procent. Men i grund och botten avgörs det av hur grundvattenbildningen ser ut i området, förklarar Mikael Erlström. USA ligger, precis som Sverige, väl framme inom utvecklingen av geoenergi.

”Annars dominerar områden med sedimentär berggrund som skiffer, kalksten och sandsten runt om i världen.”

Lagstiftning styr

Även om de geologiska förhållandena varierar och påverkar förutsättningarna, är det lika mycket lagstiftning och tillståndsprocessen som styr, påpekar Mikael Erlström.

– Här i Sverige har vi krav på foderrör minst tvåmeter ner i fast underliggande berggrund. Andra länder kräver återfyllning av borrhål för geoenergi. Det finns även helt andra krav på dokumentation av genomborrade jord och berggrundlager än i Sverige. Ofta finns en strängare tillsyn och tillståndsprövning i länder i Europa, jämfört med i Sverige.

världskarta

Kartan är i högsta grad en schematisk bild av förekomsten av urberg respektive sedimentära berggrunder. De blå områdena representerar olika former av urberg (prekambriskt berg). De gula områdena består av sedimentära berggrunder (fanerozoiskt berg).

* Den gradvisa variationen i temperatur med avstånd.

TEXT: LARS WIRTÉN FOTO: KENNET ROUNA

Byggnads: Avtal ger fördelar för alla parter

Torbjörn Hagelin

Torbjörn Hagelin, avtalssekreterare för Byggnads, ser helst att företagen är medlemmar i en arbetsgivarorganisation.

För en företagare är arbetsgivarperspektivet givet när det kommer till anställningar och anställda. Orderingången ökar och företaget behöver mer personal för att kunna leverera. Men hur ser arbetstagarsidan på saken? Borrsvängen ringde upp Torbjörn Hagelin, avtalssekreterare på Byggnads för ett samtal om avtal och vad som gör en arbetsgivare attraktiv.

Kollektivavtal kan sägas vara ryggraden i det som kallas den svenska modellen, att arbetsmarknadens parter kommer överens om spelreglerna i stället för att allt lagstiftas.

Vad är ett kollektivavtal?

– Det är en överenskommelse om att reglera en bransch som görs mellan arbetsgivarpartens medlemsorganisation och den fackliga organisationen.

Varför ska man ha kollektivavtal?

– Vi anser att det handlar om att skydda sina anställda. Ett kollektivavtal ger både rättigheter och skyldigheter för de anställda. För oss är det viktigt att det reglerar att de får rätt löner, arbetstidsförkortning och pensionsinsättningar till exempel. För företaget är det en fördel, då det får hjälp med förhandling och annan rådgivning. Det reglerar också hur man hanterar uppsägningar vid arbetsbrist. Vi ser helst att företagen är medlemmar i en arbetsgivarorganisation.

Vid sidan av kollektivavtal finns även så kallade hängavtal. Vad är det?

– Hängavtal innebär att vi tecknar ett kollektivavtal direkt med företaget. Det är alltså samma avtal, men vi förhandlar direkt med arbetsgivaren. En del företag vill inte bli medlem i en arbetsgivarorganisation men ändå följa branschavtalet, då kan vi teckna ett hängavtal.

Vad innebär det att vara en attraktiv arbetsgivare för er?

– De flesta arbetsgivare vill göra rätt och vara schyssta. Det kan vara att man erbjuder en bra arbetsmiljö, ser till att de anställda får rätt inbetalningar till pensionsavsättningar, att man erbjuder arbetstidsförkortning och bra löner. Arbetsmiljön är jätteviktig. I borrbranschen är det exempelvis viktigt att ha bra maskiner. Man ska vara en hel människa även efter ett helt yrkesliv.

Förr eller senare kommer en dag då orderingången minskar och företaget behöver säga upp medarbetare.

Vad bör man tänka på vid uppsägning?

– Då är det en fördel att vara med i en arbetsgivarorganisation. Då får du den rådgivning du behöver och de sköter också själva förhandlingarna. Har du ett hängavtal måste du själv föra den processen och har ingen att vända dig till.

Men om jag inte är med i en arbetsgivarorganisation och inte har hängavtal med er, kan jag då sköta uppsägningen på egen hand?

– Nej, du måste följa Medbestämmandelagen, MBL, och LAS, Lagen om anställningsskydd. De styr alltid, vilket innebär att du måste kontakta de fackliga organisationer som de anställda är medlemmar i. Annars riskerar du att hamna i en tvist, vilket du undviker genom att vara med i en arbetsgivarorganisation.

Hur vet man vilka som är med i facket? Du får väl som arbetsgivare inte fråga om det?

– Nej, det stämmer. För säkerhets skull, kontakta först den eller de fackförbund som organiserar anställda i branschen. Det är inget en arbetsgivare behöver vara rädd eller orolig för. Vi hjälper många gånger arbetsgivaren med information och bjuder in till träffar.

När vill ni ha kontakt med en arbetsgivare?

– Så fort du har anställd din första personal, kontakta oss. Och om du redan har hängavtal är det bättre att du ringer en gång för mycket än att du kontaktar oss för sent i en process.

TEXT: LARS WIRTÉN FOTO: TERESE PERMAN

FAKTA

MBL och LAS i korthet

Medbestämmandelagen, MBL(SFS 1976:580), kan sägas reglera processen kring allt som har med anställningsförhållanden att göra. Här är några av de centrala bestämmelserna i MBL:

  • Både arbetsgivare och arbetstagare har en okränkt föreningsrätt, det vill säga rätt att tillhöra en arbetsgivar- respektive arbetstagarorganisation.
  • Både den fackliga organisationen och arbetsgivaren har rätt att förhandla. Arbetsgivaren har rätt att själv förhandla eller företrädas av sin arbetsgivarorganisation.
  • En arbetsgivare är skyldig att förhandla med facket innan denne beslutar om viktiga förändringar.
  • Arbetsgivaren är skyldig att förhandla med facket innan denne fattar beslut som berör en av deras medlemmar, även om arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal.
  • Förhandling med facket ska först ske lokalt på arbetsplatsen innan en fråga lyfts till central förhandling.
  • Arbetsgivaren måste fortlöpande informera den som facket utsett om verksamhetens organisation, planering och utveckling, ekonomi och budget och riktlinjer för personalpolitiken. Det gäller även om arbetsgivaren inte är bundet av kollektivavtal.

Lagen om anställningsskydd, LAS(SFS 2022:448), reglerar själva anställningsförhållandet, bland annat vilka regler som gäller vid anställning, uppsägning och avskedande. De centrala punkterna är:

  • Åldersregler.
  • Grund för uppsägning.
  • Turordningsregler.
  • Regler kring tidsbegränsade anställningar.

Behovet av borrtekniker på kort och lång sikt

Borrföretagen har utfört en medlemsenkät där vi har tittat på rekryteringsbehovet på kort och lång sikt. Svaren på enkäten kommer från mindre till större medlemsföretag.

Slutsatsen är det råder ett rekryteringsbehov både på kort och lång sikt och majoriteten av företagen behöver anställa en till två personer. Det finns en del företag som ser ett större rekryteringsbehov och en del tittar på fem till tio personer inom de närmaste fem åren. En av anledningarna till behovet att rekrytera är ökad aktivitet men också att branschen genomgår en generationsväxling. Behovet att anställa är spritt över hela landet och trenden gäller både för landsbygd och för storstäder.

Samhället behöver borrare

– Enkätsvaren speglar det behov vi ser i rekryteringsannonser på sociala medier och den information och förfrågningar vi får via telefonsamtal med våra medlemmar och andra borrande företag. Mycket av aktiviteten är kopplad till vatten- och geoenergibrunnar men även grundläggning och styrd borrning. Styrd borrning är en viktig faktor när VA-systemen och el-nätet moderniseras runt om i landet. Prospekteringsborrning och kärnborrning är andra områden där borrtekniker behövs, främst då till gruvnäring och de industriella satsningar som pågår eller planeras i Norrland, konstaterar Borrföretagens vd Pär Malmborg.

Energiomställning ger jobb

Generellt finns det många stora infrastrukturprojekt i Stockholm, Göteborg och Norrland där borrande företag behövs. Omställningen till ett fossilfritt samhälle och höjd beredskap i kristider belyser ytterligare att borrande företag tillhör en framtidsbransch och att fler borrtekniker behövs.

– Borrföretagen ser ett ökat behov av förnybar och lokal energi i form av geoenergi bland villor och större anläggningar. Vi ser även tillgången till rent vatten blir allt viktigare. Här har borrtekniker en viktig funktion att fylla och torkan 2018 gjorde vattenfrågan mer aktuell och branschen såg en ökad efterfrågan på vattenbrunnar för privat personer och lantbruk. Även pandemin har bidragit att allt fler vill ha vatten till sina fritidshus eftersom mer och mer tid har spenderats där i och med att fler jobbar hemifrån, framhåller Pär Malmborg.

Certifiering ett krav

För närvarande finns det ungefär 200 certifierande brunnsborrare i RISE:s register och här vill Borrföretagen med borrteknikerutbildningen vara en bidragande faktor till att antalet bibehålls men även att de certifierade brunnsborrarna blir fler på sikt. Att vara certifierad brunnsborrare är ett krav för att bli medlem i Borrföretagen och en kvalitetsstämpel i branschen. Borrteknikerutbildning är en viktig faktor för att få fler borrare att bli certifierade och även säkerställa kompetensörsörjningen i branschen.

TEXT: BORRFÖRETAGEN

Christopher Tjernberg

Frihet och ansvar tilltalar Christopher

Christopher Tjernberg

Christopher Tjernberg, nybliven borrtekniker.

Det var lite av en slump när Christopher Tjernberg utbildade sig till borrtekniker. Han skulle bli elektriker, men när pandemin tvingade honom att lämna sin praktikplats vände han blicken mot borrbranschen. Det blev ett lyckokast, han trivs med det självständiga arbetet.

På Mälaröarnas Brunnsborrning arbetar en av branschens färskaste borrtekniker, Christopher Tjernberg, 29 år. Fullständig novis var han dock inte när han satte sig i skolbänken. Han hade tidigare gästspelat hos morbrodern, som driver ett företag inom brunnsborrning, och där trivdes han.

– Jag var mitt i utbildningen till elektriker när pandemin satte stopp för arbetet på det företag där jag var lärling. Jag blev varslad. När jag tröttnat på att leta nytt jobb fick jag upp ögonen för utbildningen till borrtekniker, berättar Christopher Tjernberg.

– Viss erfarenhet från morbrors firma i Mora hade jag ju, och det bidrog till att locka in mig på tankarna att bli borrare istället.

Logisk och lyhörd

Utbildningen i Uppsala gjorde honom inte besviken. Christopher Tjernberg uppskattar den möjlighet att prova på yrket som föregår själva utbildningen, att få känna på hur det är att arbeta ute i fält är jättebra, tycker han.

– Jag insåg att man verkligen behöver vara både stresstålig, logisk och lösningsorienterad i detta yrke, det kräver ett konsekvens- och säkerhetstänkande. Och att ha med kunder att göra kräver att man också är lyhörd och smidig.

– Det var mycket av det som lockade mig, jag tycker om att ta ansvar. Att göra något icke genomtänkt i detta jobb kan få förödande konsekvenser.

Nöjd är han också när han nu fått sin första tillsvidareanställning, på företaget i Skå. Företaget är specialister på borrning för bergvärme och vattenbrunnar, och inne i en utvecklingsfas. Hit kom han efter att ha gjort praktik på Styrud.

Schysta villkor

Den ena dagen är inte den andra lik i borrsvängen, upplever Christopher Tjernberg. Att arbeta som brunnsborrare ger den omväxling och den frihet och flexibilitet han ville ha ut av sitt yrkesval, i kombination med en skälig lön. Det finns alltid något nytt att lära och själv planerar han att bli certifierad borrare.

– Bra arbetstider, och att kunna påverka dem, är viktigt. Den här arbetsplatsen passar mig bra, jobbet går att kombinera med mitt övriga liv. Så länge jag tar ansvar för mitt jobb är det oftast möjligt att flexa för exempelvis tandläkarbesök.

Introduktionen viktig

Det är viktigt som anställd att visa att man vill något med sitt jobb, reflekterar han, men vägledning och bra förståelse från arbetsgivaren när man är ny i jobbet är också viktigt.

– Jag har blivit bra bemött från start, från att jag tog min första kontakt med företaget. Det är genom bra vägledning från min arbetsgivare som jag kunnat bli en duktig borrare.

Christopher Tjernberg har sin uppfattning om hur en bra personalpolitik ser ut. Förmåner som friskvårdsbidrag i all ära, men viktigare tycker han att arbetsklimatet är.

– Det ska finnas ett öppet klimat för att diskutera olika arbetsfrågor, och det har vi här. Vi kan alltid boka in ett möte där alla är med i samtalet.

Företaget har mindre än tio anställda och det tror han gör sitt till. Då syns man i mängden och kommer bättre till tals – en fördel i små företag, tänker han.

Gemenskap ger glädje

Men kanske allra viktigast är god stämning och att ha kul på en arbetsplats, det lockar åtminstone Christopher Tjernberg. Han fastnade direkt för gemenskapen på sin nya arbetsplats.

– Vi pratar och skojar med varandra, samtidigt som vi är seriösa i vårt arbete. Att ha roligt på jobbet betyder jättemycket, det är ju en stor del av ens dag.

Borrtekniker är en utbildning och ett yrke som borde göra mer reklam för sig, tycker han. Yrket är anonymt för många och det tycker Christopher Tjernberg är synd, honom lockar det på alla sätt. Men det är mycket som ska stämma, från det egna psyket till att man kan acceptera den inte alltid så fashionabla arbetsmiljön.

– Du måste vara beredd att ta mycket eget ansvar och att stå pall för de utmaningar det kan innebära. Och du måste stå ut med att bli skitig! skrattar han. När andra säger att deras jobb är skitigt tänker jag på all den borrkax jag bär hem, varje dag…

TEXT: MIA ISING FOTO: MÄLARÖARNAS BRUNNSBORRNING

Georg Frick

Ett gott personalarbete gör branschen attraktiv

Vägen till en bra kompetensförsörjning går via HR, genom att leda och ta tillvara mänskliga resurser på bästa sätt. Ett gott personalarbete bidrar till att göra företag i alla branscher mer attraktiva, menar HR-experten Georg Frick. Borrbranschen är inget undantag.

Georg Frick är konsult, författare och föreläsare i frågor som rör företag och dess anställda. Han driver det egna företaget Frick HR- consulting och i en av hans många föreläsningar har entreprenörer i borrbranschen kunnat stifta bekantskap med honom.

HR, ”Human Resources”, omfattar mycket. Rekrytering, kompetensutveckling, personalvård och konflikthantering, för att nämna något. Georg Fricks roll handlar mycket om rådgivning, arbetsrättslig tvistelösning, utbildning och att vara ett förhandlingsstöd. HR bjuder både möjligheter och utmaningar och det är något han gärna belyser.

– Ditt HR-arbete lägger grunden för ditt varumärke. Det kan vara allt från rehabilitering till strategisk kompetensförsörjning.

– Själv föreläser jag ofta om klassiska personalfrågor som arbetsrätt och lönebildning. Nischade utbildningar kan handla om misskötsamhet eller diskriminering.

Misskötsamhet i anställning är en återkommande fråga. Arbetsgivare söker hans råd och ämnet kommer ofta upp när verksamheter bjuder in honom att föreläsa. Han röjer aldrig enskilda fall, men har rättsfall att referera till.

Ligga steget före

Just nu har arbetsmarknaden stort fokus på de förändringar i lagen om anställningsskydd, LAS, som träder i kraft i sommar. För Georg Frick har det varit en viktig uppgift att ligga steget före, att läsa på och lära ut. Likaså har många arbetsgivare fokus på ett så kallat visselblåsarskydd och regler och rutiner kring detta.

– Sakfrågor inom HR i mindre företag är stort sett de samma som i större företag, men hanteringen kan skilja sig åt. Insatserna i små företag kanske inte alltid är helt korrekta, samtidigt kan där vara mer att önska i stora företag med etablerade HR-funktioner.

Georg Frick pekar på ett gott exempel.

– Jag hjälper ett litet företag som vill växa. De tittar på olika tillväxtscenarier och i planen ingår att redan nu se över exempelvis olika policys och rutiner kring anställningsavtal. Det arbetet har de igen när personalstyrkan växer, då har de lagt en bra grund.

Ordning och reda

För den mindre företagare, brunnsborrare eller annan, som vill göra ett gott personalarbete och bidra till att göra sin bransch så attraktiv som möjligt har Georg Frick en rad goda råd.

Rätt kompetens i ett företag är en affärskritisk fråga, och därför tycker han att ett gott HR-arbete alltid borde vara en naturlig grundsten. En påläst och driven vd kan räcka långt som HR-ansvarig.

– Att attrahera arbetskraft och att ha en god kompetensförsörjning bygger i mycket på att ha ordning och reda i företaget. Ordning och reda ökar möjligheten till trivsel, säger han och menar såväl tydliga strukturer som avtal.

– När du rekryterar, tänk efter vad du vill med rekryteringen och vilken kompetens företaget behöver. Var noga med att inte diskriminera på något sätt. Det är kompetens och inte kön eller hudfärg som ska stå i fokus.

Viktiga frågor att ställa sig kan exempelvis vara hur representation och tjänsteresor ska fungera, och att veta vad som gäller om man hamnar i situationen att man måste säga upp personal. Kan företaget hantera en sådan process själva eller krävs det externt stöd?

Den som är rädd att göra fel rekommenderar han att ta extern hjälp, exempelvis HR med arbetsrättslig kompetens. För det kan kosta att göra fel, och det kostar att ha dåligt rykte.

Viktig vi-känsla

Att uppfattas som en bra arbetsgivare gör det inte bara lättare att rekrytera utan också att behålla personal. Vad som främst attraherar arbetskraft är en schysst lön och rättvisa villkor, är Georg Fricks erfarenhet. Därefter värdesätter man flexibel arbetstid och friskvård som gymkort.

Sist men inte minst pekar Georg Frick på det lilla företagets stora möjlighet.

– Ta tillvara värdet av goda relationer inom företaget! Det är det lilla företagets styrka, att lättare kunna skapa en vi-känsla. Den ska man slå vakt om.

TEXT: MIA ISING ILLUSTRATION: MYRA S. SÖDERSTRÖM FOTO: NINA HEDLUND

Anna Dyhre

Så bygger du varumärket som arbetsgivare

Att fundera på sitt varumärke som arbetsgivare står kanske inte alla gånger högst på att-göra-listan. Det kan vara dags att ändra på det i tider med brist på utbildad arbetskraft.

– Det här är ingen liten sidofråga. Det är en överlevnadsfråga, säger Anna Dyhre, konsult inom employer branding som området kallas.

Employer branding, eller arbetsgivarvarumärket, har länge varit en viktig del av affärsstrategin för kunskapsintensiva företag som konkurrerar om de bästa och mest välutbildade medarbetarna på en global arbetsmarknad. Men Anna Dyhre menar att det är precis lika relevant för borrningsbranschen och alla andra branscher som innefattar fysiskt arbete.

– Alla företag har en kultur och ett varumärke, oavsett om man vill eller inte. De som jobbar med detta sparar pengar. De behåller medarbetarna länge och kan konkurrera med annat än lönen. Se på Ikea, det är knappast lönen som gör att många vill jobba där.

Det här är en av orsakerna till att utvecklingen går mot att allt fler hantverksorienterade branscher konsolideras, genom sammanslagningar och att större företag växer genom förvärv av mindre företag.

– Många unga i dag vill tillhöra större sammanhang, där de ser att de kan utvecklas i sitt yrke, säger Anna Dyhre.

Var attraktiv

Men vad innebär det egentligen att arbeta med varumärket som arbetsgivare? Anna Dyhre menar att det är synonymt med att vara en attraktiv arbetsgivare. Bara för att i nästa andetag ifrågasätta det uttrycket.

– Vad betyder det egentligen? Det finns väl ingen arbetsgivare som säger sig sträva efter något annat. Det viktiga är att ha klart för sig för vem och vad det är som ska attrahera hos just oss. Ta Hell’s Angels som ett extremt exempel. Det som är attraktivt för dem är kanske inte samma sak som det som är attraktivt för dig och dina medarbetare. Det viktiga är att du är attraktiv för dem du vill ha. Alla vill faktiskt inte jobba på Ikea, trots att de alltid hamnar högt på listorna över attraktiva arbetsgivare.

Ska vara intressant

Inom borrningsbranschen råder sedan länge brist på erfaren och utbildad arbetskraft. Den som går borrteknikerutbildningen är i princip garanterad arbete.

– Tidigare skulle man vara glad om man hade ett jobb. Så funkar det inte längre. Unga vill i dag jobba med något som intresserar dem. Men hur ska man kunna bli intresserad av något man inte ens vet existerar?

Bakom Anna Dyhres retoriska fråga finns en uppmaning till alla hantverksbranscher att bli mer offensiva och berätta om fördelarna med sina yrken.

– Gå samman som bransch, samarbeta med konkurrenterna i de här frågorna. Visa på goda exempel och lyft fram er yrkesstolthet. Jobbet är vad det är och det finns mycket positivt att lyfta som är attraktivt för en del: du får jobb, du får jobba praktiskt och vara utomhus. Blir du duktig har du försörjning för livet. Det finns säkert många fler argument att lyfta fram som arbetsgivare.

Se dig själv utifrån

När det gäller att göra det egna företaget attraktivt i förhållande till konkurrenterna, är steg ett att kunna se sig själv med ögonen hos den man vill attrahera. Hur ser vår arbetsmiljö ut? Hur uttrycker vi oss i ord och bild? Hur bemöter vi varandra och andra människor?

– Allt detta kan vi koka ned till hur vi ser på våra medarbetare. Ser vi dem som medmänniskor som ska jobba i symbios med oss? Eller ser vi dem bara som anställda som ska göra som de blir tillsagda för att vi ger dem lön? Det sistnämnda funkar inte i dag. Våga se dig själv utifrån och ställ dig frågan: Skulle jag vilja jobba här själv?

Självklarheter kan tyckas, men Anna Dyhre har sett många exempel på motsatsen.

Gräv där du står

Hennes råd för att komma i gång med ett aktivt varumärkesarbete som arbetsgivare är att hålla det enkelt. Börja med att ha de basala delarna på plats, som en prydlig hemsida som signalerar det företaget står för, en företagssida på Linkedin och att vd eller någon annan nyckelperson har en profil på Linkedin. Men för att dessa kanaler ska kommunicera rätt måste arbetet börja med att skåda inåt.

– Koppla dina strategiska tankar kring framtiden till vilka dina medarbetare
du har i dag som är oumbärliga. Hur ska du hitta deras likar? Fråga dem varför de jobbar hos dig. Förmodligen inte bara för att du ger dem en lön de är nöjda med.

– Här kommer vi in på kulturen i företaget. De kanske svarar att de har kul på jobbet och att du är en tydlig, rättvis och omtänksam chef. Då har du något att bygga vidare på i din kommunikation utåt för att attrahera nya medarbetare. Gräv där du står, våga prata om det och lägg grunden innan du har ett akut rekryteringsbehov.

Anna Dyhre lyfter fram att det finns en belönande sidoeffekt av att prata om företagets kultur och vart man är på väg.

– Det leder ofta till att medarbetarna trivs bättre och att vd och ägare får en aha-upplevelse kring varför man faktiskt driver företaget. Det leder in på frågor om vad som gör oss stolta och glada eller sura och arga. Det sistnämnda kan ju vara bra att undvika.

Anna Dyhre startade sin karriär på The Dialog Corporation i London, där hon så småningom blev vd. Återvände till Sverige 2004 som Sverigechef för employer branding-företaget Universum. Är sedan 2010 fristående konsult och har skrivit flera böcker i ämnet.

TEXT: LARS WIRTÉN ILLUSTRATION: MYRA S. SÖDERSTRÖM

 

FAKTA

Linkedin en hygienfaktor

Linkedin är ett socialt nätverk inriktat på yrkeslivet. Tjänsten är inriktad på att vara en mötesplats mellan arbetssökande och företag, men används även för att marknadsföra sig själv som yrkesperson och företaget där man jobbar. Linkedin startade i USA och ägs sedan 2016 av Microsoft. 2020 hade tjänsten ungefär 575 miljoner användare, varav cirka hälften aktiva. Tre av tio svenskar över 18 år använde Linkedin 2020.

Linkedin bygger på personliga profiler. Den som har registrerat en profil kan även skapa en företagssida. Anna Dyhre ser det som ett hygienkrav som arbetsgivare att finnas på Linkedin.

Här är Anna Dyhres grundtips:

  • Se till att vd och/eller annan nyckelperson har en personlig profil med en trevlig bild på sig själv. X Skapa en enkel företagssida, beskriv företaget kortfattat. Försök tänka ur en arbetssökandes perspektiv.
  • Gör gärna några enkla inlägg när du har tid och ork så att din profil och företagssida lever, till exempel när ni har rekryterat en ny medarbetare.

 

Anna Dyhres snabbtest

För att bli en attraktiv arbetsgivare behöver den egna organisationen eller företaget genomlysas. Anna Dyhre har tagit fram ett snabbtest som hjälper till att visa vilka ni är och vad ni eventuellt behöver jobba mer med:

  • Vem är vår organisation/vårt företag till för och vad har vi för existensberättigande?
  • Hur uppfattar kunderna oss? Vilka är våra styrkor? Varför väljer de oss framför våra konkurrenter?
  • Vilka är våra mål på kort och lång sikt?
  • Har vi rätt/tillräcklig kompetens för att genomföra våra mål på kort och lång sikt?
  • Hur uppfattas vi av våra befintliga och framtida medarbetare?
  • Stämmer detta med hur vi vill uppfattas?
  • Kommunicerar vi med rätt målgrupper, på rätt sätt och i rätt kanaler?
  • Hotas vårt existensberättigande om vi misslyckas med att hitta och behålla rätt medarbetare?
  • Vilka omvärldsfaktorer kommer att underlätta respektive göra det svårt för oss att nå våra mål på tre, fem och tio års sikt?

Dessa frågor bör brytas ner och diskuteras i ledningsgruppen.

 

Hemsidan viktigast

Allra viktigast är att ha en bra hemsida. Med bra menar Anna Dyhre att det är snyggt och prydligt och att det är lätt att bilda sig en uppfattning om företaget. Tänk på att hemsidan inte bara vänder sig till kunder. Potentiella medarbetare är minst lika viktigt.

  • Trevliga bilder på både ledning och medarbetare. Visa inte bara upp maskiner.
  • Presentera gärna några eller, om ni är ett mindre företag, samtliga medarbetare.
  • Fråga kunderna vad de uppskattar hos er. Om ni får, presentera svaren på er hemsida.
  • Anlita professionell hjälp med hemsidan, precis som kunderna anlitar er för att borra sina brunnar.
  • Det ni påstår om er själva måste vara sant. Om nya medarbetare märker att ni bara har sminkat grisen kan varumärket raseras snabbt. Dagens digitala plattformar gör att dåliga rykten sprids snabbt.