Schakt och dagbrott kan ha stor påverkan på grundvattnet

SGU har tagit fram en ny handledning för hur man bedömer influensområden för grundvattenpåverkan kring bland annat schakter och dagbrott.
Björn Holgersson, statsgeolog på SGU, presenterade handledningen.

– Målgruppen för handledningen är konsulter och tjänstemän. Den kommer att publiceras som webb, vilket är en stor fördel i och med att det kommer att finnas en ändringslogg som användarna kan följa. Det kommer även att finnas möjlighet att komma in med synpunkter.
Bedömningar av vilka områden som påverkas och hur de påverkas av en grundvattensänkning till följd av en ny schakt eller ett dagbrott är komplicerad matematik. Björn Holgersson redogjorde för huvuddragen.
Många hänsyn ska tas, bland annat till om det finns geoenergianläggningar inom det område som kommer att påverkas.

Björn Holgersson på SGU. Foto: Jörgen Olsson

Naturliga variationer väger in

– SGU:s utgångspunkt är att man ska räkna försiktigt och dessutom ta till en stor skyddsmarginal.
– Samtidigt beror mycket på hur omgivningen ser ut. Om omgivningen är ett känsligt ekosystem kan en avsänkning av grundvattnet med bara en decimeter ha en mycket stor påverkan. Om däremot de naturliga variationerna är stora – det kan handla om så stora naturliga variationer som en meters skillnad med bara några veckors intervall – så har en avsänkning med en halvmeter kanske inte så stor påverkan.
Handledningen kommer att publiceras på SGU:s webb före årsskiftet.

Text: Jörgen Olsson

Grundvattnet har många funktioner

I norra Afrika finns en gigantisk akvifer, där vattnet lagrats och använts i över en miljon år. Men med dagens förbrukning, där flera länder tar ur mer och mer vatten ur akviferen, beräknas den vara tömd om ett par decennier.

Olof Taromi Sandström, hållbarhetsstrateg vid SGU, gav med ovanstående ett tydligt och slående exempel på hur värdefullt och avgörande grundvattnet kan vara.

Olof Taromi Sandström, hållbarhetsstrateg på SGU. Foto: Jörgen Olsson

– Grundvattnets funktion kan uttryckas bland annat som nytta och värde. Nyttan är hur vi använder oss av funktionen, medan värdet är storleken på nyttan. Det värdet kan vara både monetärt och kulturellt.
Grundvattnet har många funktioner. Först och främst tänker man gärna på den försörjande funktionen; för dricksvatten, bevattning, för industriell verksamhet och för djurhållning och jordbruk.

Grundvattnet i kulturen

– Men grundvattnet har också stödjande funktioner, till exempel för att upprätthålla tryck och stabilitet i berget och som bärare av ekosystem som är beroende av grundvattnet, påpekade Olof Taromi Sandström.
En annan funktion är den kulturella.
– Grundvattnet bildar karster, alltså det vittringsfenomen som uppstår när grundvatten med lågt pH sakta löser upp olika bergarter. Karstbildningen har gett oss grottor och olika landskapsformer som är viktiga och betydelsefulla i alla kulturer. Så grundvattnet är också en viktig kulturbärare.

Reglerande funktion

En annan funktion är den reglerande. Grundvatten spelar en viktig roll i diagenes, alltså den process där sediment och jordarter omvandlas till olika bergarter.
– Till den reglerande funktionen hör också grundvattnets förmåga att transportera värme och kyla från mark, alltså det vi kallar geoenergi, konstaterade Olof Taromi Sandström.

Text: Jörgen Olsson

 

 

 

 

 

Så kan vi skydda dricksvattnet

Rent dricksvatten är inte längre en självklarhet i Sverige. Kraftfulla politiska insatser måste till för att vända utvecklingen. Det är budskapet i en debattartikel i Sydsvenskan som en rad experter och branschföreträdare skrev under i samband med Grundvattendagarna i Lund.

Grundvattennivåerna i landet har sjunkit varje år sedan 2015, samtidigt som kemiska och mikrobiella föroreningar gör att yt- och grundvattnets kvalitet försämras, skriver författarna och konstaterar: ”Det är kostsamt och besvärligt att kontrollera, ersätta och rena vattnet från föroreningar för att uppnå dricksvattenkvalitet.”
Debattörerna kräver därför insatser inom fyra huvudområden för att säkra tillgången på vatten av god kvalitet i framtiden i Sverige.

  • Satsa på en nationellt täckande kartering av Sveriges grundvattenresurser. De extrapengar regeringen har avsatt räcker inte.
  • Öka takten när det gäller sanering av förorenade områden.
  • Skapa en myndighet som har huvudansvar för landets vattenresurser, för att övervaka och skydda dem. I dag är ansvaret fördelat mellan nästan tio myndigheter.
  • Skjut till pengar för forskning om vattenrening, sanering, skydd och värdering av vattenresurser.

Charlotte Sparrenbom, docent och lektor i geologi vid Lunds universitet. Foto: Peter Kroon

Ingen vet

Charlotte Sparrenbom, docent och lektor i geologi vid Lunds universitet, är huvudförfattare till debattartikeln. Hon menar att huvudproblemet är att ingen vet hur det står till med vår framtida vattenförsörjning. Övervakningen av grundvattnet är för dålig vilket också leder till kritik från EU, vars vattendirektiv säger att varje medlemsland ska mäta och kontrollera alla så kallade vattenförekomster.
– Tittar man på SGU:s grundvattennät så har det visserligen utökats, men det räcker inte alls till. Vi har potentiellt 83 000 förorenade områden. Det kan vara påverkan från allt från stora industrier till små mekaniska verkstäder och kemtvättar. Kemikalier som hamnar i marken går så småningom vidare till grundvattnet. Väl där börjar kemikalierna transporteras, säger Charlotte Sparrenbom.
Hon påpekar att endast en tredjedel av de områden som kan vara förorenade har inventerats.
– Med andra ord har vi inte koll på två tredjedelar. De ligger därute som tickande bomber. Det kommer att kosta enorma summor, men vi måste hitta lösningar. Staten borde ha tagit tag i detta långt tidigare.

Ett övergripande ansvar

En av punkterna i debattartikeln adresserar ansvar och organisation i den statliga förvaltningen. Författarna efterlyser en myndighet som har det övergripande ansvaret för alla vattenfrågor. I dag är ansvaret vida spritt över olika myndigheter.

  • SGU ansvarar för grundvattnet.
  • Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för yt- och havsvatten.
  • SMHI övervakar nederbörd, tar fram vattenprognoser baserade på ytvattnet och bedriver forskning.
  • Livsmedelsverket ansvarar för vatten som dricksvatten.
  • Fem olika vattenmyndigheter är kopplade till de olika avrinningsområdena i Sverige. Dessa ansvarar för rapporteringen till EU.
  • Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret för Sveriges miljömål och administrerar bidrag till sanering av en del förorenade områden.

Charlotte Sparrenbom menar att ingen tar helhetsansvar för just vattenfrågorna.
– Det är viktigt att vi tar de här frågorna på allvar och ser att tillgång och kvalitet hör ihop. Vi behöver säkra både att vi har tillräckliga mängder och att vattnet håller bra kvalitet.

Ingen långsiktighet

Just nu har SGU fått extra pengar till att kartera förekomsten av grundvatten. Med helikopter kartläggs stora områden och nu i höst flyger man i delar av Skåne och Blekinge. Tidigare har SGU flugit även över Gotland, Öland, Östergötland, Västergötland, Halland och Örebro län. Men det är medel som tar slut nästa år. Charlotte Sparrenbom är kritisk:
– SGU får aldrig en långsiktig möjlighet att utföra det här viktiga arbetet.
I Brunnsarkivet finns mycket information att hämta, men Charlotte Sparrenbom menar att det inte räcker för att skapa sig en heltäckande bild.
– Det är olika kvalitet på det som kommer in och det finns fortfarande äldre brunnar som inte är rapporterade.

Efterlyser reaktioner

Det är sällan vattenprover är tagna och vattennivåerna är osäkra då de mäts i samband med att man borrar. Brunnsarkivet omfattar dessutom bara borrade brunnar, de grävda brunnarna har vi inga data om.
”Vi är förundrade över att politiker vågar låta bli att satsa på ökad kunskap och samordning när det gäller landets framtida vattenförsörjning”, avslutar artikelförfattarna.
– De reaktioner jag får från branschen är att vi behöver ta tag i precis det här. Men jag får inga reaktioner från politiskt håll, säger Charlotte Sparrenbom.

Utöver Charlotte Sparrenbom undertecknades debattartikel av följande personer:

Johan Barth, hydrogeolog, vd Geotec, Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation.
Göran Persson, ordförande i Sveriges Avantiborrares förening.
Peter Dahlqvist, Carola Lindeberg och Maria Åkesson, verksamma vid SGU.
Torleif Dahlin och Kenneth M Persson, professorer vid LTH, Lunds universitet.
Lars Rosén, professor vid Chalmers tekniska högskola.
Fritjof Fagerlund, universitetslektor i geohydrologi, Uppsala universitet.
Gerhard Barmen och Jan-Erik Rosberg, universitetslektorer i grundvattenteknik vid LTH, Lunds universitet.
Jenny Norrman, docent vid Chalmers tekniska högskola.
Hans Jeppsson, hydrogeolog, konsultföretaget WSP.
Nikolas Höglund och Sofia Åkesson, doktorander i geologi, Lunds universitet.
Bo Olofsson, professor vid KTH.
Jeffrey Lewis, senior hydrogeolog Tyréns AB och docent vid Göteborgs universitet.

Text: Lars Wirtén

Så bygger SGU ut grundvattennätet

Syftet med utbyggnaden är
att få bättre täckning, säger Calle Hjerne på SGU. Foto: Lars Wirtén.

Antalet mätstationer där SGU mäter grundvattennivåer kommer vara nästan fördubblat om ett år. Merparten av mätningarna kommer att ske automatiskt. Det berättade Calle Hjerne från SGU på Grundvattendagarna i Lund.

Förra året inledde SGU ett omfattande arbete att utöka och uppgradera sitt nät av mätstationer. Efter sommaren 2020 ska utbyggnaden vara klar och en ny sök- och databank kommer att lanseras på SGU:s hemsida.

– Vår tidigare övervakning gav inte tillräckligt underlag för samhällsplanering. Vi har i huvudsak gjort referensmätningar. Syftet med utbyggnaden är att få bättre täckning.

Projektet består av två huvuddelar: Den rent fysiska utbyggnaden och att utveckla information och tjänster kopplade till grundvattennätet. Utöver att täcka in fler områden och få fler stationer är SGU:s mål att få en lättare drift, bättre nivåmodelleringar, kunna hantera data bättre och erbjuda mer och bättre information på ett tydligare sätt för användarna.

– I januari 2018 hade vi cirka 300 stationer i 80 områden. Cirka hundra av dessa hade automatisk loggning., övriga lästes av manuellt två gånger i månaden. Efter utbyggnaden kommer vi totalt ha cirka 600 nivåstationer varav cirka 570 blir automatiska mätstationer.

Fler sökmöjligheter

SGU kommer fortsätta att ha fokus på vattenförsörjningen och särskilt utsatta områden. Två nya typer av områden är urbana områden och rasriskområden. När det gäller funktionalitet och sökmöjligheter på SGU:s hemsida, kommer kartvisaren att utvecklas med fler funktioner och information.

– Användarna kommer att kunna använda fler sökparametrar, få upp flera grafer samtidigt och välja olika bakgrunder, exempelvis jordartskarta om det är relevant för hur informationen ska användas, förklarade Calle Hjerne.

60 kartor varje månad

Inte minst kommer mängden tillgänglig data att öka markant.

– Idag presenterar vi tre till sex olika nivåkartor per månad. Efter utbyggnaden kommer vi att ha cirka 60 kartor varje månad. Vi kommer också att kunna visa relativa nivåer mellan stationerna och även beskriva olika scenarier.

– Därför är det viktigt att vi lyckas presentera detta pedagogiskt, samlat och tydligt. Det kommer att presenteras på webbplatsen med olika ingångar beroende på vad man är intresserad av, exempelvis historisk, aktuell eller framtida grundvattensituation, grundvattennivåer med mera.

Utbyggnaden av grundvattennätet är ett stort projekt med ett trettiotal medarbetare på SGU involverade. Därutöver har SGU även engagerat konsulter och borrare, SMHI, SGI, länsstyrelser, kommuner och Trafikverket.

Text: Lars Wirtén

Grundvatten – en känslig gemensam resurs

David Nilsson från Vattencentrum vid KTH. Foto: Jörgen Olsson.

– Vad är det som är så speciellt med grundvatten?

David Nilsson, forskare och föreståndare för Vattencentrum vid KTH, kastade ut frågan och resonerade sedan kring grundvatten ur olika perspektiv.

Ett av perspektiven, menade Nilsson, är frågan om man kan betrakta grundvatten som en infrastruktur. Det finns tre typer av infrastrukturer.

  • Distributiv infrastruktur – till exempel gasledningar.
  • Ackumulativ infrastruktur – till exempel system för att samla in avfall.
  • Kommunikativ infrastruktur – till exempel datanätverk.

– Här kan man lätt se att grundvatten är lite av allt. Det passar inte självklart in helt och hållet i några av de tre typerna. Om grundvatten är en infrastruktur så skiljer det sig mycket från andra typer av infrastrukturer.

– Man kan inte heller utan vidare definiera grundvatten som linjärt, som en yta eller som en punkt. Det är ju helt klart en yta – men också en punkt i form av en brunn där man tar ut vattnet.

En gemensam resurs

Närmare svaret på frågan vad som egentligen är så speciellt med grundvatten kommer man, enligt David Nilsson, om man betraktar det ur resursperspektivet.

– Grundvatten är en ”common pool resource”, alltså en gemensam nytta, eller en ”allmänning”. Och då kan vi plocka in Nobelperspektivet på vårt sätt att betrakta grundvatten. Grundvatten passar nämligen väldigt bra in på de resonemang kring hantering och styrning av allmänningar, som fördes av den första kvinnliga ekonomipristagaren, Elinor Ostrom.

Samarbete och övervakning

Ostroms teori om tillitsbaserad styrning av allmänningar är viktig inom flera samhällsvetenskaper, inte minst på miljöområdet.

– Hon formulerade åtta regler för hur vi hanterar gemensamma resurser på ett osjälviskt, långsiktigt och hållbart sätt. De reglerna talar bland annat om samarbete, medbestämmande och övervakning. Det passar mycket bra in på grundvattnet, som är en sårbar allmänning i behov av ett ramverk som innehåller bland annat just skydd och övervakning, konstaterade David Nilsson.

Text: Jörgen Olsson

 

Var rädd om gamla vattentäkter!

Anders Blom, Sweco, värnar gamla vattentäkter. Foto: Lars Wirtén

– Till synes värdelösa vattentäkter har i själva verket ett stort värde. Det är svårt att hitta nya vattentäkter och det är bättre att ha en för mycket än en för lite.

Anders Blom från Sweco slog ett slag på Grundvattendagarna för att bevara gamla vattentäkter.

Anders Blom lyfte värdet av att ha tillgång till vatten av olika kvalitet från olika vattentäkter och att bevara de som finns, istället för att lägga ned dem och öppna nya när de kan förefalla uttjänta. Han tog Östersund som exempel när deras kommunala vatten blev förorenat av en parasit 2010.

– De tvingades koka allt dricksvatten i tre månader. Tänk om de hade haft tillgång till några småbrunnar som kommunen hade kunnat hämta vatten ur direkt istället, sa han och fortsatte:

– Man kan tycka att en liten brunn som bara ger en liter vatten per sekund är värdelös. Men om det är fint vatten har du en nödvattentäkt till 30 000 personer. Det är ju fantastiskt!

Vad ska vattnet användas till?

Anders Blom uppmanade åhörarna att först tänka på vad man ska använda vattnet till. Vilken mängd och kvalitet behövs? Kan det vara bra till något syfte?

– Om vattnet inte uppfyller kravet på dricksvatten kan det användas till annat. Har man en vattentäkt finns det ofta ett tillstånd för uttag. Var rädd om det. Och om det är mindre bra vattenkvalitet, men ändå okej som dricksvatten, kan det duga som krisvatten.

Intressen kan samsas

Skälen till att vattentäkter läggs ned är ofta kopplade till samhällets expansion, exempelvis att det ska byggas ett nytt bostadsområde eller etableras en industri där täkten ligger. Då är det enklast för kommunen att flytta vattentäkten.

– Men om man flyttar täkten kommer man troligen att få samma konflikt i det nya området. Jag hävdar att intressena kan samsas. Om vi hela tiden ska flytta våra vattentäkter kommer det en dag när det inte finns några platser kvar att leta på. Det finns inte ett oändligt antal vattenresurser.

Det är svårt att flytta geologin, även om en del tror att det går, konstaterade Anders Blom med ironi i rösten. Hans lösning är då att hellre flytta dragningen av den där järnvägen eller vägen eller vad det nu är som planeras.

– Ibland kan det vara motiverat att lägga ned en vattentäkt. Men tänk till innan. Dåligt vatten innebär problem. Inget vatten innebär stora problem, avslutade Anders Blom.

Text: Lars Wirtén

Sveriges borrentreprenörer går samman: Nu är vi Borrföretagen!

På slaget 13.45 den 21 november 2019 bildades Borrföretagen. Borrsvängen var på plats på Gothia Towers i Göteborg, där de tidigare föreningarna Geotec och Avanti genom att gå samman i Borrföretagen påbörjade ett nytt kapitel i den svenska borrningsbranschens historia.

Beslutet att gemensamt bilda Borrföretagen klubbades igenom av mötesordförande Per Jonasson, till vardags vd för SKVP, som skickligt lotsade församlingen genom processen. Det skedde efter att interimsstyrelsens ordförande Göran Sjöholm pedagogiskt förklarat hur arbetet med samgåendet och Borrföretagens bildande gått till – ett arbete som han beskrev som en noggrann förankringsprocess.

Mötet beslutade även att skjuta på valet av ordförande för Borrföretagen. Tills vidare fungerar David Johansson på FBB Finspångs Brunnsborrning som ordförande.

Efter det formella beslutet minglade många glada och lättade borrentreprenörer med varandra under ny och gemensam flagga. Borrsvängen samlade spontana kommentarer, intryck och förväntningar.

 

David Johansson, FBB Finspångs Brunnsborrningar, har av interimsstyrelsen utsetts till tillförordnad ordförande:

– Jag är hedrad över att iklä mig den rollen och ska göra mitt yttersta för att motsvara både våra medlemmar och avtalsleverantörers förväntningar på Borrföretagen. Samtidigt måste jag vara ärlig mot min egen sysselsättningsgrad och verksamhet i FBB. Ordförandejobbet kräver i det här tidiga skedet i stort sett dagliga insatser med allt det praktiska som nu ska ordnas. Därför har styrelsen adjungerat Mats Rosman, vilket jag är tacksam för. Han kommer att ha rollen som tillförordnad förvaltningschef i en 25-procentig tjänst och ska framför allt arbeta med just den praktiska samordningen mellan våra tidigare vd:ar i uppstartsskedet och vara ansvarig för att styrelsens beslut blir genomförda. Ett urval av Mats arbetsuppgifter är att implementera den nya hemsidan, sammanfläta de tidigare organisationernas ekonomisystem, förhandla med våra avtalsleverantörer, ta fram verksamhetsbeskrivning och mål för Borrföretagen år 2020, med mera.

Mats Rosman har en bakgrund som divisionschef på Ahlsell och som vd i Svenska Rörgrossistföreningen.

– Han var bland annat delaktig i uppstartsskedet av den föreningen. Genom sin 25-åriga tid på Ahlsell har han även skaffat sig erfarenhet av inköp och avtalsskrivande som Borrföretagen förhoppningsvis kan ha nytta av. Han har gjort ett gott intryck på oss i styrelsen och vår förhoppning är att han är mycket lämplig för uppdraget för att få allting att fungera, säger David Johansson.

– Mats är alltså adjungerad i styrelsen och har därmed ingen rösträtt och på så vis respekterar vi den demokratiska processen i en medlemsstyrd organisation som stämman beslutat om. Vi kommer att ha ytterligare ett styrelsemöte före jul och på agendan står då, bland mycket annat, att besluta om prioriterade åtgärder för Borrföretagen samt tid och plats för nästa medlemsmöte, säger David Johansson.

– I övrigt vill jag gärna säga att jag är mycket glad att vi lyckats bilda Borrföretagen. Vi är nu en större och starkare branschorganisation som kommer att verka för gemenskap, ökad sysselsättning, medlemsnytta och bättre påverkan gentemot myndigheter och andra instanser. Vår starka målsättning i styrelsen är nu att Ett plus Ett ska bli TRE för både leverantörer och medlemsföretag.

 

Jonas Jansson, Rototec/före detta Stures Brunnsborrningar, ledamot i interimsstyrelsen:

– Det här känns jättebra och jag är glad att vi lyckats landa detta, efter långa förhandlingar. Det här kommer att bli så bra för alla medlemmar och för hela branschen.

– Förhoppningsvis innebär Borrföretagens bildande att det också blir enklare och mer attraktivt för de företag som hittills stått utanför båda föreningarna att ansluta sig. Det kommer att bli lätt att se att det inte finns några fördelar med att stå utanför.

 

Fredrik Ahlqvist, Ahlqvists Brunnsborrningar, ledamot i interimsstyrelsen:

– Äntligen! Nu ser jag fram emot att ta tag i allt det praktiska som vi i styrelsen har att göra nu. Det är en lång lista. Fusionen ska genomföras på alla plan; det juridiska ska komma på plats, personalfrågorna för de tidigare respektive kanslierna ska lösas och vi ska ta fram budget och verksamhetsplan för den nya organisationen.

– Två saker ser jag som extra viktiga under 2020. För det första att vi nu gemensamt genomför Brunnsborrardagen, som blev inställd i år.

– Det andra gäller medlemsmöten, bland annat sommarmötet. Båda föreningarna har drabbats av att möten måste ställas in. Nu gäller det för oss alla tillsammans att engagera oss och visa oss själva och omvärlden att Borrföretagen betyder något.

 

Emrik Eklund, Peekab, ledamot i interimsstyrelsen:

– Såhär direkt efter mötet och klubbslaget känns det lite euforiskt. Jag är så glad över att vi ha kommit i mål. Alla har velat samma sak, men det har ändå varit ett hårt arbete för att få allt att stämma.

– Nu ser jag fram emot hur Borrföretagen ska driva branschen framåt. Vi ska skapa fler jobb och fler borrmeter, det är det allting till slut handlar om. Och vi ska fortsätta att utveckla lobbyverksamheten kring geoenergi. Här har båda föreningarna varit väldigt duktiga och det finns gott om erfarenhet som kommer att kunna göra det arbetet mer effektivt, nu när vi gör det tillsammans och med en röst.

 

Per Norman, Vattenhuset, ledamot i interimsstyrelsen:

– Borrföretagen kommer att kunna lyfta branschen till nästa steg. En gemensam organisation innebär bara fördelar, som jag ser det. Vi får en bättre förhandlingsposition och vi kan ta fram gemensamma utbildningar, bland mycket annat.

– Att vara med i Borrföretagen ska vara lönsamt och attraktivt och jag hoppas att vi kan knyta till oss nya, engagerade företag som medlemmar i den gemensamma organisationen.

 

 

Jan Lundblad och Klas Lundblad, Grävfirma Jan Lundblad, Hjo:

– Jag tror att den nya organisationen kommer att vara jättebra för oss alla och ge oss en ny styrka gentemot bland annat myndigheter. Jag gick med i Geotec 2003 och har hela tiden tyckt och haft som målsättning att vi borde gå samman i en gemensam förening. Själv är jag på väg ut nu, men har två söner som kommer att driva företaget vidare.

Sonen Klas Lundblad ansvarar idag för firmans borrningsverksamhet och han gläder sig åt samgåendet:

– Det här är mycket bra för oss i branschen och helt rätt steg att ta. Personligen kan jag tycka att det har tagit ganska lång tid – men kanske var tiden inte mogen förrän nu. Hur som helst så ser jag ljust på framtiden.

 

Per Wessman, Wessman Drilling, Stockholm:

– Jag har varit med i Avanti nästan tio år och nästa hela tiden har jag också varit med i styrelsen. Jag har jobbat för en sammanslagning hela tiden och tycker såklart att det är väldigt positivt att den äntligen blivit verklighet.

– Mina förväntningar som företagare är att den gemensamma organisationen ska vara något som gynnar hela branschen. Vi får en större samlad styrka gentemot beslutsfattare, politiker och fjärrvärmebranschen bland annat. En enad styrka är det bästa för branschen.

 

David Börjesson, Altea, Linköping:

– Om man är enig är man stark och det blir lättare att lägga fokus på rätt saker. Det kommer att bli lättare och mer effektivt att lägga resurser på att till exempel bearbeta beslutsfattare. Genom att gå fram som en hel, enad bransch kan man få riksdagen att lyssna på vad man säger.

Text och foto: Jörgen Olsson

 

 

Ett samgående som branschen har längtat efter

Hur ser medlemmarna på samgåendet mellan de två föreningarna och bildandet av Borrföretagen? Vilka möjligheter, fördelar och eventuella farhågor har man?
Borrsvängen har samlat kommentarer från en rad entreprenörer i branschen.

Thomas Apelgårdh, TA Brunnsborrning, Uppsala

Vad säger du som företagare och Geotecmedlem om att Geotec och Avanti går ihop?
– Jag tror att det är ett steg som vi måste ta, för att bli bättre på att få samhället att förstå hur viktigt det är med brunnsborrning och geoenergi och hur vi hanterar grundvattnet. Det är en fördel att stå enade och kunna göra det arbetet tillsammans.
– Det här är ju också en ganska liten bransch, så man kan tycka att det räcker med en organisation.

Du var ju själv länge Avantimedlem och kom över till Geotec för några år sedan. Hur ser du på samgåendet ur det perspektivet?
– Ja, jag har provat båda organisationerna. Det är bland annat just därför jag tycker att det räcker med ett lag. Vi diskuterar ju samma saker och har samma utmaningar.

Vilka förväntningar har du på den nya organisationen?
– Det är en bra fråga. Men det är nog ungefär samma förväntningar som jag hade när jag gick med i Geotec: Att organisationen ska sprida kunskap om det vi gör och på det sättet öka intresset och marknaden för till exempel geoenergi, så att fler vill köpa våra tjänster. Allt handlar ju om att affärerna ska snurra.
– Det är också bra att alla har samma ”psalmbok” och att det inte råder någon tvekan om att en certifierad brunnsborrning går till på ett och samma sätt oberoende av vem man vänder sig till. Jag har hållit på i 20 år och har känt att det ibland kan finnas en osäkerhet på beställarsidan när det gäller den saken.

Ser du några risker eller nackdelar med samgåendet?
– Egentligen inte, men det är viktigt att ta vara på kamratskapet – det är det viktigaste vi har. Båda organisationerna har förbaskat bra gemenskap och många medlemmar har varit med i sina respektive föreningar väldigt länge. Nu blir det något nytt, vi blir en större familj och behöver lyfta blicken. Det nya kommer att sätta sig, men det kan hända att det tar lite tid.

Tomas Söderqvist, Sweborr, Karlskoga

Vad säger du som företagare och Avantimedlem om att Avanti och Geotec går ihop?
– Det känns faktiskt jättebra på alla sätt. Det här är bra för hela branschen, vi kommer att bli starkare gentemot myndigheter och andra beslutsfattare. Jag har pratat med personer i andra branscher som gjort på liknande sätt och det har blivit bra, det är en fördel att visa enighet.

Vilka förväntningar har du som företagare på den nya organisationen?
– Om vi tar geoenergin, som ju är den stora biten, så förväntar jag mig att vi kan gå ut bredare mot fastighetsägare och andra stora aktörer som fjärrvärmebolag och lyfta fram möjligheterna med geoenergi. Hittills har det ju faktiskt inte hänt så mycket, trots att vi har hållit på i så många år. Det är först nu, när stora aktörer som Eon ger sig in i leken och börjar tala för varan som det rör på sig – de har en helt annan styrka.
– Det finns ett antal jättebra företag i båda föreningarna, som är välskötta och gör väldigt bra jobb, men ibland krävs det andra och större kunskaper för att nå och påverka de aktörer vi vill. De är ju inte särskilt intresserade av hur man utför själva borrhålen, utan det är argument om ekonomisk avkastning och miljöfördelar som behövs. Här tror jag att en stor, gemensam organisation kan göra skillnad.

Ser du några risker eller nackdelar alls med samgåendet?
– Nej, det gör jag inte. Det kommer så många bra unga företagare nu och de är inte prestigebundna. Jag är själv 59 och börjar väl tillhöra det äldre gardet. Jag upplever det som att de unga i branschen nu på något sätt är mer av riktiga företagare än vad många av oss äldre var när vi var i deras ålder, så det här kommer att bli jättebra. Den enda risken är att en viss form av gemyt kan försvinna när två gamla föreningar upphör, men det gemytet kan man hitta även i en större organisation.

Dan Inge Fäldt, DI Tech, Vårgårda

Vad säger du som företagare och Avantimedlem om att Avanti och Geotec går ihop?
– Jag tycker att det är jättebra. Allting kommer att bli mycket enklare när vi kan arbeta på bred front med våra frågor. Jag har suttit i Avantis styrelse de senaste åren och detta är något hela föreningen velat se och har arbetat för.

 

Vilka förväntningar har du som företagare på den nya organisationen?
– Att den ska jobba för att marknadsföra geoenergin och även kunna påverka leverantörsföretag så att vi får säkrare maskiner och arbetsplatser. Viktigt är också att ta hand om medlemmarna. Vi behöver fortsätta utveckla yrket och höja kvaliteten och statusen, så att vi kan locka fler unga till yrket. Inte minst behöver det komma in fler tjejer.

Ser du några risker eller nackdelar alls med samgåendet?
– Det blir en väldigt stor organisation med många medlemmar. Det finns en risk att det blir opersonligt och att vi tappar en del av den närhet vi har haft. Men jag tänker att det där är något man kan påverka själv. Det duger inte att stå vid sidan om och tycka att något är dåligt, utan det gäller att engagera sig, komma på alla möten, ha åsikter och göra sin röst hörd.

Torgny Svensson, TSB Entreprenad, Sollefteå

Vad säger du som företagare och Geotecmedlem om att Avanti och Geotec går ihop?
– Det som är bra är att vi kan föra samma talan mot myndigheter kring regelverk och annat. Att stå enade och kunna visa att alla entreprenörer i den här branschen har samma åsikt. Det blir bättre tryck i opinionsbildning och påverkansarbete på det sättet.

Vilka förväntningar har du som företagare på den nya organisationen?
– Just att den ska vara vårt organ, dit vi kan vända oss om vi har problem, plus att organisationen ska föra vår talan mot de myndigheter som reglerar det vi håller på med.

Ser du några risker eller nackdelar alls med samgåendet?
– Ja, jag har ganska blandade känslor. Tidigare har föreningarna konkurrerat lite med varandra och jag tror att det på vissa sätt har varit positivt. Nu blir det en koloss, som inte behöver konkurrera med någon annan och en farhåga jag kan ha är att utvecklingen stannar av. Men det behöver inte bli så – den nya organisationen blir vad vi tillsammans gör den till.

Text och foto: Jörgen Olsson 

Leverantörer lovordar samgåendet

Borrbranschens leverantörer tycks eniga: Sammanslagningen av Geotec och Avanti till en organisation gör livet mycket enklare. Nu slipper man mycket dubbelarbete och får lägre kostnader.

 

Borrsvängen var nyfiken på leverantörernas tankar om den nya branschorganisationen Borrföretagen och gjorde därför en liten rundringning. ”Det här borde ha gjorts mycket tidigare”, som Freddie Ekman på EMS Teknik uttrycker det sammanfattar väl budskapet från de leverantörer vi har pratat med.

Christer Wretman, vd Eurodrilling

Vad säger ni som leverantör om att Avanti och Geotec går ihop?
– Det här har vi velat i 20 år. Vi får en enda organisation att vända oss mot med samma kundgrupp. I lilla Sverige har det varit onödigt med dubbla mässor och andra evenemang. Det blir ganska svårt att göra något riktigt bra om man ska göra det dubbelt hela tiden.

Vad har du för förväntningar på den nya organisationen?
– Att den fortsätter att stötta sina medlemmar. I branschen finns många småföretagare som kan behöva hjälp med regelverk med mera. Där vill vi vara med som stödjande partner.

Hur påverkar det här er som leverantör?
– Det blir enklare med en part istället för två. Som leverantör har vi också haft dubbla avgifter för att vara med i båda, det blir ganska mycket pengar. Det är bra att vi nu får en fokuserad målgrupp som drar åt samma håll. Vi har upplevt att det har varit lite konkurrens mellan organisationerna som inte gynnar någon.

Ser ni någon risk eller nackdel med att det nu blir en enda branschorganisation?
– Nej, ingenting. Risken är väl att de kanske tappar medlemmar som tycker att de inte passar in. Men jag tror inte det och den risken får man nog ta i så fall. Det här blir bra, det måste det bli. Vi hänger i alla fall på tåget.

Niclas Höjer, vd Filtrena

Vad säger ni som leverantör om att Avanti och Geotec går ihop?
– Jag tycker det är bra med bara en organisation. Det blir smidigare på alla sätt att kunna jobba utifrån en enhetlig linje. Men vi är ingen stor leverantör till branschen. Det blir större skillnad för de som säljer borrkronor till exempel.

Vad har du för förväntningar på den nya organisationen?
– Nu gäller det såklart att de får ihop det och att det blir bra. Det gäller att kunna samsas, men så är det med allt där det finns mer än en vilja inblandad. Men tanken är ju att de två viljorna ska bli en och då blir det mycket lättare. Vi slipper också att den interna konkurrensen.

Hur har ni märkt av den?
– Egentligen inte så mycket. Vi har haft ett långsiktigt och nära samarbete med några brunnsborrare och har inte påverkats så mycket av branschorganisationerna i sig, då vi är så små leverantörer för borrningsbranschen. Det har nog varit tydligare för de som enbart har brunnsborrare som kunder.

Hur påverkar det här er som leverantör?
– Den stora fördelen är att vi kan förhålla oss till en organisation. Även om både Geotec och Avanti har haft i stort sett samma riktlinjer, så är det en stor vinst för oss att ha en gemensam part. Det är alltid lättare att jobba med en än två, det underlättar till exempel när det är mässor. Vi pratar också mycket med privatkunder och det kan vara förbryllande för dem när de till exempel frågar efter brunnsborrare. Jag ser det här som positivt för alla.

Ser du någon risk eller nackdel med att det nu blir en enda branschorganisation?
– Nej, jag ser bara fördelar. Det är alltid jobbigt när det finns fler än en att välja på. Just när det gäller branschorganisation ska det nog inte finnas fler än en. Det är den som ska skapa riktlinjerna. Finns det två vet man inte riktigt vilket ben man ska stå på.

Oscar Heydorn, vd Debe Flow Group

Vad säger ni som leverantör om att Avanti och Geotec går ihop?
– Jag tycker att det är bara positivt. Det blir en stor fördel för oss att ha en istället för två föreningar att förhålla oss till. Det blir också mer professionellt med en förening gentemot marknaden. Utomstående har nog haft svårt att förstå varför det har funnits två. Så brukar det inte vara med branschorganisationer.

Vad har du för förväntningar på den nya organisationen?
– Jag åkte i dag förbi en skylt där det stod att kommunen installerar fjärrvärme för miljöns skull. I det sammanhanget borde även geoenergi vara med. Det är viktigt att föreningen för branschens talan i de forum där den diskussionen förs och att man lyfter nivån på hela dialogen, även gentemot kunderna.

Hur påverkar det här er som leverantör?
– Jag tror att vi kan bli mer aktiva som leverantör mot en förening. Vi kan bidra mer med den kunskap vi har och vara mer lyhörda mot branschen. Det har varit svårt att hinna med två föreningar. Nu får vi ett spår att följa istället.

Freddie Ekman, vd EMS Teknik

Vad säger ni som leverantör om att Avanti och Geotec går ihop?
– Det är jättebra. Det blir mindre jobb för oss eftersom vi är medlemmar i båda. Samtidigt blir det en starkare gemenskap mellan brunnsborrare.

Vad har du för förväntningar på den nya organisationen?
– Att den blir starkare och får gehör för branschens synpunkter, framför allt inom geoenergi.

Hur påverkar det här er som leverantör?
– Vi får det lättare att som leverantör framföra våra önskemål.

Ser du någon risk eller nackdel med att det nu blir en enda branschorganisation?
– Nej, det gör jag inte. Jag tycker att det här borde ha skett mycket tidigare, det borde varit en gemensam branschorganisation från början.

Text: Lars Wirtén Foto: Jörgen Olsson

Fullsatt när grundvattnet stod i fokus i Lund

Den 23 och 24 oktober hölls Grundvattendagarna i Lund. Värd var Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, och Mattias Gustafsson på myndighetens Lundakontor konstaterar ett lyckat och fullbokat arrangemang.

Text: Jörgen Olsson

– Det är roligt att man kan ha två dagar med 50 olika föreläsningar om vatten och väcka så stort intresse att vi var tvungna att säga nej till folk som ville komma och lyssna. Så har det inte varit tidigare.

Mattias Fredriksson, SGU. Foto: Lars Wirtén

Torkan och vattenbristen har satt fokus på grundvattnet och gjort att vi diskuterar vattenfrågor på ett annat sätt i samhället än för bara några år sedan, menar Mattias Gustafsson.
– Det finns ett stort intresse för att resonera kring grundvattnet och hur vi hanterar det. Hur skyddar vi det mot torka, översvämningar och föroreningsspridningar? Även de många små vattentäkter som idag hotas av nedläggning drar till sig ett förnyat intresse, bland annat som reserver i händelse av ett krisläge, säger han.
Borrsvängen var på plats och fångade upp några av de totalt omkring 50 olika föreläsningar som bjöds.

Vårgårda sätter riskpoäng när mark ska exploateras

Vårgårda tätort i Västergötland ligger rakt ovanpå grundvattenmagasinet Algutstorp-Horla. I den södra delen av magasinet finns kommunens huvudvattentäkt.

Text & foto: Lars Wirtén

På grund av tätortens placering ovanpå en känslig geologi har fått länsstyrelsen att agera och begära in påverkansrisker av Vårgårda kommun. Konsultföretaget WSP har därför fått i uppdrag att ta fram en metod för att bedöma risken för påverkan på grundvatten och dricksvatten utifrån kommunens förändrade detaljplaner.
– Vi kom fram till att det skulle vara en kartbaserad modell som är så pass enkel att kommunen själv kan använda den, berättade David Klemetz på WSP.
I modellen utgår WSP från den nuvarande markanvändningen och jämför den med framtida användning. Riskerna i förhållande till miljökvalitetsnormer och försämrad grundvattenstatus bedöms med hjälp av poäng på en femgradig skala.

WSP tar fram en metod för att bedöma risker för påverkan av grundvatten.

– Vi har sett att det handlar mycket om dagvattenhanteringen. Därför har vi även lagt på ett steg där vi hjälper att bedöma hur kommunen ska hantera dagvattnet. Målet är att kommunen på sikt ska kunna bedöma varje ny fastighet utifrån vår modell, förklarade David Klemetz.

Tre steg

Bedömningen sker i tre steg: sårbarhetsanalys, påverkansanalys och kvantitativ risk. I sårbarhetsanalysen belyser man magasinets genomsläpplighet, lokalisering i förhållande till vattentäkt och vattnets transportriktningar, det vill säga om grundvattnet flödar bort från eller mot täkten.
– I påverkansanalysen tittar vi på föroreningskällor från markanvändning, avloppsrening, infrastruktur och förorenade områden. Den kvantitativa påverkan baseras på befintliga vattenuttag och förekomsten av hårdgjorda ytor inom fastigheten.

Poängmatris

Moment två består av att sätta poäng utifrån risk som summeras i en matris.
– Den här metoden är väl anpassad för små till medelstora fastigheter. Skulle det röra sig om ett industriområde blir poängsättningen lite sned, där måste man titta på varje risk för sig och inte summera poängen.
Vårgårda kommun har nu börjat använda metoden, om än inte i sin helhet.
– Vi ser ett stort behov av den här typen av arbetsgång och modellen har stor utvecklingspotential, konstaterade David Klemetz.

Så förebygger SGU vattenbrist

Mattias Gustafsson på SGU var en av de avslutande talarna på Grundvattendagarna. Han passade på att summera vad SGU gör i torkans spår när det är vattenbrist.

Text: Lars Wirtén

SGU har med hjälp av medel från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, kunnat intensifiera sitt förebyggande och kartläggande arbete kopplat till vattenbrist. Det hela började 2015 då SGU gjorde provborrningar på Öland. Länsstyrelsen reagerade och undrade varför de borrade i alunskiffern. Var det gruvprospektering på gång och varför var i så fall inte länsstyrelsen informerad? Men SGU kunde lugna oron med att det handlade om att kartlägga förekomsten av grundvatten.
– Ungefär i samma veva inleddes vattenbristen och krisen i det området. Därför var det lyckat att vi fick en bra kontakt och dialog med länsstyrelsen just då.

Pengar till torka

Länsstyrelsen började ligga hårt på SGU att de måste göra fler undersökningar. Landshövdingen tryckte på departementet, men svaret var att det inte fanns några pengar avsatta.
– De kontaktade då MSB, men svaret även där var att det bara fanns pengar till översvämningar. Torka hade man inga medel till. Men de återkom efter att ha kommit fram till att även åtgärder mot torka är klimatanpassning, berättade Mattias Gustafsson.
2017 bestämde sig därtill regeringen för att ge pengar för att förebygga torka.
– Vi fick då 30 miljoner kronor över tre år och kunde ta fram ett smörgåsbord av åtgärder.

Sex områden

Smörgåsbordet bestod av åtgärder inom sex områden:

  • Våtmarker.
  • Skytem, det vill säga flygbaserad kartläggning av grundvattenförekomst.
  • Utökad nivåövervakning.
  • Utökad grundvattenkartläggning.
  • Utökad kemisk provtagning.
  • 3D-modeller.

Utifrån dessa insatser tog SGU fram en rapport som berör tre huvudkategorier av åtgärder som kan stärka tillgången på grundvatten.

  • Åtgärder som genom höjda grundvattennivåer stärker den magasinerande förmågan.
  • Åtgärder som kan avlasta grundvattnet från vattenuttag.
  • Åtgärder med målet att balansera vattenflöden i anslutning till våtmark.

Ytterligare åtgärder

Mattias Gustafsson kunde också presentera ytterligare en rad åtgärder från SGU:

  • Utökade Skytem-undersökningar i Halland, Närkeslätten, Östgötaslätten, västra sidan av Vättern, Listerlandet i Blekinge, Vombsänkan i Skåne samt i sydvästra Skåne.
  • Utbyggt grundvattennät (läs mer i separat artikel).
  • Utökade prognosverktyg i samarbete med SMHI.
  • Extrasatsning i bristområden, i huvudsak Bohuskusten, Blekinge, Smålandskusten och Roslagen.

– Det gäller att vara beredd på både för mycket och för lite vatten. Båda kan leda till brist på bra vatten, summerade Mattias Gustafsson.

Ny modell för nytt vattenskyddsområde i Kalmar

Det kommunala bolaget Kalmar Vatten är i slutfasen av arbetet att slå ihop två vattenskyddsområden till ett nytt – Södra Nybroåsens vattenskyddsområde. Till sin hjälp använder man en grundvattenmodell som har gett mycket ny kunskap.

Text & foto: Lars Wirtén

2013 fick konsultföretaget WSP i uppdrag av Kalmar Vatten att upprätta en modell för att avgränsa ett nytt vattenskyddsområde. Området ligger på Nybroåsen, en mäktig, sju mil lång isälvsavlagring som sträcker sig från Nybro till kusten vid Kalmarsund. Här finns i dag vattentäkter inom två olika vattenskyddsområden som gränsar till varandra. Nu behöver vattenskyddet revideras och anpassas till dagens samhälle och lagstiftning.
– Vi har haft en öppen process med många lantbrukare engagerade. Vi fick mycket kritik på vårt första förslag. Vi kände då att vi behövde en grundvattenmodell för avgränsningen och kopplade in WSP i arbetet, berättade Harald Persson på Kalmar Vatten.

Fler täkter planeras

Susanne Johansson, WSP.

De befintliga vattentäkterna ligger i åsens norra del. Nu planeras ytterligare vattentäkter i andra delar av åsen. Det finns en hel del bevattningsbrunnar som påverkar grundvattennivåerna.
– Vi försökte först avgränsa området till tillrinningsområdet. Men det riskerade att bli för stort. Därför bestämde vi oss för att minska osäkerheten och få fram trovärdiga avgränsningar. Vi satte upp en grundvattenmodell som beaktar nya vattentäkter och brunnar, berättade Saskia Eriksson på WSP.
– Den är ett verktyg för att kunna besvara frågor om både nuläget och framtiden. Vi har simulerat olika drifts- och klimat- och föroreningsscenarier, förklarade WSP-kollegan Susanne Johansson.

Mycket data

Modellen är storskalig och är uppbyggd med en cellstorlek från 20×20 meter upp till 80×80 meter. Den är kalibrerad i flera steg, bland annat mot uppmätta grundvattennivåer och strömningsbilder. Underlaget består av data från geologiska kartor, borrningar, brunnsinformation, driftdata, nederbörd, höjd, vattendrag och grundvatten- och havsnivåer. Därefter har området ringats in.
– Det första vi gjorde var att spåra partiklar bakåt för att se varifrån vattnet kommer och hur lång tid det har tagit för vattnet att ta sig till brunnarna. Vi har kombinerat hastigheten med sårbarheten för att ta fram ett förslag på område, sa Susanne Johansson.

Kraftfullt verktyg

En lärdom av att använda sig av en grundvattenmodell är att det är ett kraftfullt verktyg i kommunikationen med sakägarna.
– Det är svårt för sakägare att slå hål på modellen, det är svårt att gå in och hävda att modellen visar fel. Ur ett beställarperspektiv har vi fått mycket ny kunskap om storlek och utbredning av vattenskyddsområdet med hjälp av modellen. Var lägger man gränsen för ett vattenskyddsområde? Vi vet mer nu, men vi är inte färdiga än, sa Harald Persson från Kalmar Vatten.