Råd i rätt tid kan rädda kundrelationen

Branschorganisationen Borrföretagen ser en ökning av antalet ärenden där privatkunder klagar på utförda uppdrag och vill ha dess utlåtande. En bedömning är, att entreprenörerna inte skriver tillräckligt tydliga avtal. Men hjälp finns att få.

Byggföretagen, före detta Sveriges Byggindustrier, som är den stora bransch- och arbetsgivarorganisationen, erbjuder liksom Borrföretagen, kostnadsfri rådgivning och standardavtal för sina medlemmar.

Missnöjda kunder vill ingen ha, men ändå händer det. Det arbete entreprenören utfört går inte hem hos kunden. Bittra mejl och upprörda telefonsamtal avlöser varandra, kunden hotar med att inte betala och en konflikt är i antågande.

På Borrföretagen – sammanslagningen av de tidigare branschorganisationerna Geotec och Avanti – noterar man att allt fler privatkunder vänder sig dit för att vädra sitt missnöje. Kunden vill få Borrföretagens syn på saken, få ett utlåtande om rätt och fel.

– Vår bedömning är att problemen många gånger bottnar i dåligt skrivna avtal, eller inga avtal alls. Entreprenören är inte tillräckligt tydlig i beskrivningen av uppdraget och vad som ingår och inte ingår i det arbete som ska utföras, säger Johan Barth på Borrföretagen.

Kostnadsfri hjälp

Borrföretagen är en av de bransch-föreningar som har samarbetsavtal med Byggföretagen. Ett 20-tal av Borrföre-tagens medlemmar har även valt att teckna egna medlemskap med Byggföretagen för att ha en kompletterande arbetsgivarpart, och här finns ytterligare hjälp att få.

– Alla våra medlemmar har rätt till en timmes kostnadsfri och branschinriktad juridisk rådgivning per uppdrag. Oftast vänder sig medlemmar till oss för att det uppstått en tvist, när de har blivit osams med kunden, men ibland handlar det om att de vill ha råd inför en kontraktsskrivning, säger Erik Lindtorp, affärs- och entreprenadjurist på Byggföretagen.

Byggföretagen rekommenderar givetvis att alltid ha skriftliga avtal, det minskar risken för oklarheter och på så sätt kan många tvister undvikas.

– Det är alltid bättre för alla parter om man kan reda ut eventuella oklarheter medan man fortfarande är sams.

Erik Lindtorp, Byggföretagen.

Checklistor och avtal

Utöver rådgivning arbetar bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen proaktivt med att ta fram standardavtal och olika kunskapsdokument, exempelvis checklistor med information om vad som är viktigt att tänka på för den som träffar avtal med konsument.

De håller även kurser i konsumententreprenadjuridik. Under kursen går de igenom konsumentlagstiftningen och de vanligaste standardavtalen, samt ger praktiska tips om vad entreprenören bör tänka på.

– Ett avtal behöver inte alltid vara så avancerat. För små arbeten kan det ibland räcka att man skriver ner vad man är överens om i ett mejl. För större arbeten är det ofta bra med lite mer heltäckande avtal. Standardavtal är i det avseendet bra hjälpmedel, säger Erik Lindtorp på Byggföretagen.

Tillsammans med Konsumentverket och Villaägarnas Riksförbund har de tagit fram ett standardavtal för konsumententreprenader, ”Hantverkarformuläret 17”, som kan laddas ned kostnadsfritt på nätet.

För den ovane som ska ingå ett större entreprenadavtal kan det vara klokt att anlita en extern jurist som hjälper till med att skriva avtalet, tycker han. Byggföretagen bistår inte med att skriva hela avtal, men hjälper gärna medlemmar med tips och råd. Om det är en särskild fråga man vill reglera kan de hjälpa till med att utforma avtalet i den begränsade delen.

– Det absolut viktigaste att få med är priset och omfattningen, vad som ska göras och hur mycket det kostar. Om detta tydligt framgår är mycket vunnet. Andra frågor som kan vara bra att klargöra är vad som gäller vid ändrings- och tilläggsarbeten, när arbetet ska vara färdigt och tiden för betalning.

Avrådandeskyldighet

Det är även viktigt att tänka på avrådandeskyldigheten, påminner Erik Lindtorp. Inom konsumententreprenader talar man inte på samma sätt om total- och utförandeentreprenader. Konsumenttjänstlagens tvingande bestämmelser lägger alltid ett visst funktionsansvar på entreprenören. Ett exempel är avrådande-skyldigheten.

Om en tjänst inte kan anses vara till rimlig nytta ska entreprenören avråda kunden från att låta utföra tjänsten. Missar entreprenören det kan denne i värsta fall tappa rätten till ersättning för den utförda tjänsten.

– Ett konkret exempel skulle kunna vara borrning för installation av en bergvärmeanläggning. Om borrentreprenören med sin fackkunskap kan se att markförhållandet är sådant att det inte finns förutsättningar att få ut tillräckligt med värme kan det finnas en skyldighet att avråda från borrning.

Tydlighet är A och O

Erik Lindtorp bekräftar den bild Johan Barth på Borrföretagen ger: Otydliga avtal kan leda till missförstånd, vilket är en vanlig orsak till missnöje.

– Missförstånd mellan parterna är en av de vanligaste orsakerna till tvister. Kanske uppfattar kunden det som att ett visst arbete ingår medan entreprenören är av en annan uppfattning. Men det finns ett bra sätt att få bukt med det problemet. Var tydlig i avtalet!

Text: Mia Ising, Foto: Byggföretagen

Så undviker du tvist med konsumenten

Risken att hamna i en kostsam och energikrävande tvist minskar väsentligt om du har ett tydligt och skriftligt avtal. Var noga med att skriva in avtalspart, vad som ingår, bakgrundsinformation och förutsättningar samt beskriva kostnadsmodellen.

Det rådet ger advokaterna Per Vestman och Emma Gustafsson.

Att utföra borrningsarbeten åt konsumenter skiljer sig rättsligt åt jämfört med uppdrag där företag är kund. Här gäller konsumentlagstiftningen och konsumenttjänstlagen som bland annat ålägger entreprenören en så kallad omsorgsplikt. Det innebär att du som entreprenör är skyldig att ifrågasätta och ge råd kring vad som är bäst att göra, oavsett vad konsumenten vill att du ska göra. Om ett avtal dessutom är bristfälligt och otydligt ger detta en grogrund till oenighet och tvister.

Per Vestman och Emma Gustafsson är advokater på Foyen, en advokatbyrå inriktad på bland annat bygg- och fastighetssektorn och entreprenad- och konsulträtt. Båda är överens om att tvister ofta beror på att avtalet har varit otydligt på viktiga punkter. Om det ens har funnits ett skriftligt avtal. Muntliga överenskommelser gäller förvisso också som avtal, men då står ord mot ord i en tvist. I konsumentfall är det entreprenören som har bevisbördan, varför konsumentens ord ofta väger tyngre.

– Ett skriftligt avtal är alltid att rekommendera. Inte bara för att belysa och dokumentera vad man är överens om, utan även i den grundläggande frågan vem man har avtal med. Det är inte alltid självklart, säger Per Vestman och ger ett exempel:

– Jag hade ett fall där en borrentreprenör kontaktades av en byggentreprenör som uppförde en villa. Men borrentreprenören hade också direktkontakt med fastighetsägaren och uppfattade att han hade ett muntligt avtal med denne. Han fakturerade fastighetsägaren som dock vägrade betala, då han menade att fakturan skulle gå till byggentreprenören som var hans avtalspart. Men då hade byggentreprenören hunnit gå i konkurs. Ord stod mot ord och borrentreprenören förlorade i rätten då han inte kunde bevisa att det finns ett muntligt avtal om ett uppdrag från fastighetsägaren.

Skriftlig accept

Vad är då att betrakta som ett avtal? En offert räcker så länge allt av vikt tydligt framgår. Helst ska den vara skriftligt accepterad.

– Det räcker med ett mejl, den måste inte vara underskriven för hand. Även utan skriftlig accept väger offerten tungt som avtal, men det finns en risk att konsumenten då kan hävda att det finns ytterligare villkor och förutsättningar som har avtalats muntligt, säger Emma Gustafsson.

– Det kan räcka med en offert så länge du är tydlig med vem den är ställd till och att de begränsningar och villkor som gäller framgår av offerten, säger Per Vestman och tillägger:

– Oavsett hur tydlig du är i avtalet måste du ha med dig konsumentperspektivet och din omsorgsplikt. Om förutsättningarna ändras och du stöter på problem av olika slag, måste du ta en dialog med beställaren.

Tyst accept

Att stämma av eventuella problem eller ändrade förutsättningar kan vara svårt i brunnsborrningsprojekt som utförs på en dag eller två. Det kräver närvaro eller snabb tillgång till beställaren för att kunna ställa frågor, ge råd och få accept att gå vidare på ett visst sätt. Det ställer frågan om så kallad tyst accept på sin spets: Går det att använda gentemot konsument och fortsätta arbetet utan att konsumenten har återkopplat?

– Det går, men vi rekommenderar att man har ett tydligt godkännande från konsumenten. Här kommer vi tillbaka till avtalet: Gör behovet av närvaro eller tillgänglighet tydligt i avtalet. Skriv in att om inget besked ges inom exempelvis två timmar har ni rätt att gå vidare utifrån er bedömning. Alternativet är att konsumenten enligt avtalet blir skyldig att betala stilleståndsersättning tills ni får kontakt, förklarar Emma Gustafsson.

– I den här typen av projekt, med mycket utrustning och arbete på kort tid där det kan uppstå många oförutsedda saker, är det extra viktigt att behovet av närvaro eller tillgänglighet är inskrivet i avtalet, understryker hon.

Emma Gustafsson, Foyen.

Funktion

Omsorgsplikten kan ställa till det om oförutsedda saker inträffar eller om vattnet inte är på det djup man räknat med. Det som i entreprenörens ögon är en teknisk installation, uppfattar konsumenten som en funktion. Man har helt enkelt beställt en brunn med tjänligt vatten.

– Entreprenören riskerar att bli skyldig att leverera den funktionen oavsett vad som krävs om det inte är tydligt specificerat vad som ingår i uppdraget, till vilket djup offerten är räknad på och vilka förutsättningar som gäller i övrigt, säger Per Vestman.

– Det gäller även omvänt. Om entreprenören ser att det finns ytligare vattenförande partier som bedöms ha tjänligt vatten, då är det viktigt att det påtalas så att konsumenten får ett val. Annars kan konsumenten vägra betala hela eller delar av fakturan och hävda att entreprenören brustit i sin omsorgsplikt och att man hade avbeställt den djupare borrningen om man hade blivit informerad om alternativet.

Svårt att förutse

Brunnsborrning är speciellt i avseendet att arbeten under mark är svåra att förutse. Viss information kan hämtas från Brunnsarkivet och SGU om de geologiska förutsättningarna, men det går inte att veta exakt hur det förhåller sig i marken. Därför är det viktigt att ha en bra dialog från början med beställaren.

– Du måste skapa förståelse hos beställaren att det inte går att förutsäga kostnaderna exakt och att du därför måste ha tillägg och reservationer av olika slag i avtalet. Däremot kan du inte ha någon generell friskrivning från ansvar i avtalet. Konsumenttjänstlagen gäller alltid, inklusive omsorgsplikt och att arbetet ska vara fackmannamässigt utfört, säger Emma Gustafsson.

Ansvar för uppgifter

När det gäller förutsättningar är entreprenören även beroende av beställarens uppgifter. Huvudregeln är att den som tillhandahåller en uppgift också är ansvarig för dess riktighet. Men återigen kan omsorgplikten gentemot konsument ställa till det. Per Vestman menar därför att principen blir ganska urvattnad.

– Du kan inte blint förlita dig på en uppgift som kommer från en konsument. Du måste bedöma om uppgiften verkar rimlig. I omsorgsplikten ligger att alltid vara ifrågasättande och värdera de uppgifter man får. Om inte uppgiften kommer från en säker källa bör du gräva lite djupare.

Per Westman, Foyen.

Förlikning

Tvister slutar ofta med förlikning, även om det har funnits ett tydligt avtal. Trots att du tycker att du har följt avtalet till punkt och pricka riskerar du därmed att förlora pengar vid en tvist. Varför ska man då lägga tid och energi på avtal? Både Per Vestman och Emma Gustafsson menar att det ändå är säkrare och tryggare med ett avtal.

– Risken för tvist finns alltid. Avtalen är sällan helt uttömmande om varje tänkbar situation, vilket öppnar upp för tolkningar. Men de flesta tvister undviks om du har ett, säger Per Vestman. Tvisten i exemplet ovan, där borrentreprenören inte kunde bevisa att han hade avtal med fastighetsägaren, hade aldrig uppkommit om man hade haft ett skriftligt avtal.

– Det kostar mycket att driva processer, inte bara i pengar utan även i tid och energi. En process kan pågå i flera år om det blir överklaganden, konstaterar Emma Gustafsson.

Förlikning kan därför vara rätt väg att gå menar båda, även om ett tydligt avtal gör att du troligen får rätt vid en stämning. Tingsrätten är dessutom skyldig att försöka få parterna att nå en förlikning.

– De brukar pressa på rätt hårt mot en förlikning, säger Emma Gustafsson.

Det som kännetecknar de flesta tvister är enligt Per Vestman att dialogen med beställaren har brustit och att denne inte förstår vad man har kommit överens om.

– Att förebygga tvister handlar mycket om att vara tydlig, pedagogisk och att ha en bra dialog med konsumenten.

– Det lönar sig verkligen att göra sig omaket att lägga en extra timme på att skriva ett tydligt avtal, säger Emma Gustafsson. 

Text: Lars Wirtén, Foto: Advokatbyrån Foyen

Allt fler tvister med konsumenter

Borrföretagen står till samhällets förfogande när det gäller frågor om brunnar. En strid ström av samtal hamnar hos oss och dessa kommer från både kommuner, konsulter, borrföretag, installatörer och myndigheter. Men den största massan utgörs av konsumenter som har frågor runt brunnar i allmänhet och problem i samband med entreprenader i synnerhet.

Text: Lars Wirtén, Johan Barth och Advokatbyrån Foyen

Illustration: Myra S. Söderström

Under de senaste två åren har vi känt av en ökad kontakt från just den senare gruppen, och nästan alltid handlar det om ett arbete som inte har gått så som man hade tänkt sig. Det kan vara att man har fått för lite vatten, för mycket vatten, borrat på fel plats, borrat för grunt, egendom som har gått sönder i samband med borrning med mera.

Ni som entreprenörer vet om att när man utför arbeten i orörd och ej inspekterbar mark, kan det inträffa saker som inte går att förutse. Det kan också inträffa saker som går att förutse, om man gör förhållandevis enkla undersökningar. Oavsett vilket, går det att hantera mycket av den frustration som alla dessa konsumentkontakter vittnar om genom att vara tydlig i ett avtal.

Vi har uppfattat att det råder brist på skrivna avtal mellan borrföretag och konsumenter, och med installatörerna för den delen också. Men inte hur stor bristen är. Därför genomförde vi en enklare undersökning bland medlemsföretagen, som redovisas på sidan 24.

Undersökningen stärkte vår misstanke när den visar att cirka 80 procent av företagen aldrig eller sällan använder någon form av skrivna avtal. Det finns alltså med mycket enkla medel en fantastisk möjlighet till förbättringar för både konsument och entreprenör. För tvister kostar i alla lägen. Både tid och pengar.

Borrsvängen tar i det här numret upp ett antal fall som vi har kommit i kontakt med. Vi ger vår syn på frågan, och vår samarbetspartner, Foyen Advokatfirma, ger sin.

Skyldighet att avbryta?

Kunden vill ersätta sin befintliga grävda brunn, ca 5 meter djup, med en borrad för att vara säker på att få stabil tillgång till grundvatten av god kvalitet.
Entreprenör X ska borra en vattenbrunn och anger ett grundpris inklusive 30 meter borrning. Därutöver tillkommer ett meterpris ned till 120 meters djup. Entreprenör X borrar ned till 120 meter och fakturerar efter överenskommelsen.

Kunden ifrågasätter nu om X verkligen hade behövt borra så djupt. På 4–17 meters djup påträffades en grusig lerig sand som från 8 meters djup gav vatten. Kunden hävdar att tillräcklig mängd vatten hade kunnat fås här och hänvisar till en organisations broschyr ”Eget vatten från djupborrad brunn”. Här står det att borrning ska avslutas vid tillräckligt stort vattenflöde.

Beskrivningen av arbetet som ska utföras är knapphändig i offerten. Brunnen beskrivs med uppgifterna ”borrning av vatten”, dess dimension och ”rördrivning till berg”. Det står också ”arbete och material enligt Normbrunn-16, SGU och Borrentreprenörerna”.

Borde X ha avbrutit arbetet och istället installerat en filterbrunn i jordlagren?

Vilken roll spelar borrarens skyldighet att ta tillvara på kundens intressen i det här fallet?

Vilken roll spelar formuleringar i avtalet i det här fallet?

Borrföretagen kommenterar

I det här fallet gjorde vi bedömningen att borraren inte har brutit mot avtalet. Det står tydligt att borrning mellan 30-120 meter kommer faktureras enligt prislista. Man har uppgett ett meterpris för borrning eller extra foderrör som tillkommer eller avgår vid behov.

Vi anser inte heller att borraren brustit i sitt ansvar att ta tillvara på kundens intressen. Det är troligt att den grusiga lersanden mellan 4-17 meter utgör ett och samma vattenmagasin. Kunden skulle då få ett likartat vatten i en filterbrunn som denne redan har i den befintliga brunnen. Även om man sparar borrmetrar på att anlägga en filterbrunn drar det också med sig tillkommande kostnader för analyser, material och arbete. Därför är det inte alls säkert att prisskillnaden skulle bli så stor som kunden förväntar sig. Det faktum att lera förekommer i materialet gör att det är mindre lämpat att sätta filter i, eftersom brunnen riskerar att producera partiklar. Sådana partiklar är dessutom besvärliga att rena bort med filter.

Flera avvägningar

Även om vi anser att organisationens broschyr med goda råd kring eget vatten från djupborrad brunn är en bra skrift är den inte bindande avtalsrättsligt. Den beskriver ett fackmässigt utförande, men det finns fler avvägningar som måste göras än bara mängden vatten.

Det är möjligt att den här tvisten kunnat undvikas om man formulerat sig tydligare i offerten. Istället för ”borrning av vatten” skulle ”borrning av bergborrad brunn” vara tydligare och lämna mindre utrymme för tolkning.

Utrymme för tolkning

Man skriver även ”arbete och material enligt Normbrunn-16, SGU och Borr-entreprenörerna. www.sgu.se och
www.geotec.se”
.
Normbrunn-16 är en välkänd branschnorm som beskriver regler kring utförande och går därför bra att hänvisa till. Det är mindre tydligt vad som avses med SGU och Borr-entreprenörerna, vilket ger ett stort utrymme för tolkning. Är meningen att allt på sgu.se och geotec.se ska vara en bindande del av avtalet? Är det Geotecs typgodkända brunn som avses? Är det branschorganisationens instruktioner till medlemmarna?

Sammanfattningsvis anser Borrföretagen inte att entreprenören misskött sig i det här fallet, men att dennes juridiska ställning vid en eventuell rättslig tvist skulle vara starkare om avtalet varit tydligare formulerat.

Advokatbyrån Foyen kommenterar

I detta fall verkar kommunikationen ha brustit. Det ligger entreprenören i fatet att det inte klargjorts vad för typ av brunn som entreprenaden avsåg. Om det inte finns en tydlig teknisk beskrivning av vad som ska utföras riskerar man hamna i ett funktionsansvar gentemot en konsument där man som entreprenör får ansvaret för att välja bästa ekonomiskt och tekniska lösning för att tillgodose behovet.

Som entreprenör har man gentemot en konsument en omsorgsplikt och skyldighet att ge råd. Om beställaren har bestämt sig för vad han vill ha och valet framstår som förnuftigt minskar skyldigheten att rådge eller ifrågasätta för entreprenören. Vidare ska tjänsten vara till rimlig nytta för konsumenten.

Borde resonerat med beställaren

Det som entreprenören borde ha gjort är att vid 8 – 17 meter djup diskutera frågan med konsumenten, det vill säga hur bör man gå vidare. Om det hade varit möjligt att installera en filterbrunn bör entreprenören avråda konsumenten från ytterligare borrning och installera nämnda brunn. Hade man diskuterat frågan med beställaren vid 8 – 17 meters djup, hade man kanske kunnat undvika tvisten och i stället kunnat föra ett pedagogiskt resonemang med beställaren.

Ett genomtänkt val

Man kan konstatera att beställaren i detta fall hade en grävd brunn på fem meters djup och nu ville ha en borrad brunn där djup på mellan 30-120 meter uppenbarligen är den bedömning som gjorts. Utifrån det framstår det som befogat att beställaren var införstådd med att vatten inte skulle tas på samma djup som befintligt, utan att en väsentligt djupare brunn men med bättre vattenkvalitet var målsättningen. Det borde alltså för entreprenören framstå som att beställarens val av anläggning var genomtänkt och att en brunn som tog vatten på samma djup som den befintliga inte var ett alternativ. Det förändras inte av att man hittar vatten som är sandigt tidigt. Vi har alltså svårt att se att entreprenören brustit i sin omsorg i detta fall.

 

I tidningen trycktes fler frågor och svar.

Schakt och dagbrott kan ha stor påverkan på grundvattnet

SGU har tagit fram en ny handledning för hur man bedömer influensområden för grundvattenpåverkan kring bland annat schakter och dagbrott.
Björn Holgersson, statsgeolog på SGU, presenterade handledningen.

– Målgruppen för handledningen är konsulter och tjänstemän. Den kommer att publiceras som webb, vilket är en stor fördel i och med att det kommer att finnas en ändringslogg som användarna kan följa. Det kommer även att finnas möjlighet att komma in med synpunkter.
Bedömningar av vilka områden som påverkas och hur de påverkas av en grundvattensänkning till följd av en ny schakt eller ett dagbrott är komplicerad matematik. Björn Holgersson redogjorde för huvuddragen.
Många hänsyn ska tas, bland annat till om det finns geoenergianläggningar inom det område som kommer att påverkas.

Björn Holgersson på SGU. Foto: Jörgen Olsson

Naturliga variationer väger in

– SGU:s utgångspunkt är att man ska räkna försiktigt och dessutom ta till en stor skyddsmarginal.
– Samtidigt beror mycket på hur omgivningen ser ut. Om omgivningen är ett känsligt ekosystem kan en avsänkning av grundvattnet med bara en decimeter ha en mycket stor påverkan. Om däremot de naturliga variationerna är stora – det kan handla om så stora naturliga variationer som en meters skillnad med bara några veckors intervall – så har en avsänkning med en halvmeter kanske inte så stor påverkan.
Handledningen kommer att publiceras på SGU:s webb före årsskiftet.

Text: Jörgen Olsson

Grundvattnet har många funktioner

I norra Afrika finns en gigantisk akvifer, där vattnet lagrats och använts i över en miljon år. Men med dagens förbrukning, där flera länder tar ur mer och mer vatten ur akviferen, beräknas den vara tömd om ett par decennier.

Olof Taromi Sandström, hållbarhetsstrateg vid SGU, gav med ovanstående ett tydligt och slående exempel på hur värdefullt och avgörande grundvattnet kan vara.

Olof Taromi Sandström, hållbarhetsstrateg på SGU. Foto: Jörgen Olsson

– Grundvattnets funktion kan uttryckas bland annat som nytta och värde. Nyttan är hur vi använder oss av funktionen, medan värdet är storleken på nyttan. Det värdet kan vara både monetärt och kulturellt.
Grundvattnet har många funktioner. Först och främst tänker man gärna på den försörjande funktionen; för dricksvatten, bevattning, för industriell verksamhet och för djurhållning och jordbruk.

Grundvattnet i kulturen

– Men grundvattnet har också stödjande funktioner, till exempel för att upprätthålla tryck och stabilitet i berget och som bärare av ekosystem som är beroende av grundvattnet, påpekade Olof Taromi Sandström.
En annan funktion är den kulturella.
– Grundvattnet bildar karster, alltså det vittringsfenomen som uppstår när grundvatten med lågt pH sakta löser upp olika bergarter. Karstbildningen har gett oss grottor och olika landskapsformer som är viktiga och betydelsefulla i alla kulturer. Så grundvattnet är också en viktig kulturbärare.

Reglerande funktion

En annan funktion är den reglerande. Grundvatten spelar en viktig roll i diagenes, alltså den process där sediment och jordarter omvandlas till olika bergarter.
– Till den reglerande funktionen hör också grundvattnets förmåga att transportera värme och kyla från mark, alltså det vi kallar geoenergi, konstaterade Olof Taromi Sandström.

Text: Jörgen Olsson

 

 

 

 

 

Så kan vi skydda dricksvattnet

Rent dricksvatten är inte längre en självklarhet i Sverige. Kraftfulla politiska insatser måste till för att vända utvecklingen. Det är budskapet i en debattartikel i Sydsvenskan som en rad experter och branschföreträdare skrev under i samband med Grundvattendagarna i Lund.

Grundvattennivåerna i landet har sjunkit varje år sedan 2015, samtidigt som kemiska och mikrobiella föroreningar gör att yt- och grundvattnets kvalitet försämras, skriver författarna och konstaterar: ”Det är kostsamt och besvärligt att kontrollera, ersätta och rena vattnet från föroreningar för att uppnå dricksvattenkvalitet.”
Debattörerna kräver därför insatser inom fyra huvudområden för att säkra tillgången på vatten av god kvalitet i framtiden i Sverige.

  • Satsa på en nationellt täckande kartering av Sveriges grundvattenresurser. De extrapengar regeringen har avsatt räcker inte.
  • Öka takten när det gäller sanering av förorenade områden.
  • Skapa en myndighet som har huvudansvar för landets vattenresurser, för att övervaka och skydda dem. I dag är ansvaret fördelat mellan nästan tio myndigheter.
  • Skjut till pengar för forskning om vattenrening, sanering, skydd och värdering av vattenresurser.

Charlotte Sparrenbom, docent och lektor i geologi vid Lunds universitet. Foto: Peter Kroon

Ingen vet

Charlotte Sparrenbom, docent och lektor i geologi vid Lunds universitet, är huvudförfattare till debattartikeln. Hon menar att huvudproblemet är att ingen vet hur det står till med vår framtida vattenförsörjning. Övervakningen av grundvattnet är för dålig vilket också leder till kritik från EU, vars vattendirektiv säger att varje medlemsland ska mäta och kontrollera alla så kallade vattenförekomster.
– Tittar man på SGU:s grundvattennät så har det visserligen utökats, men det räcker inte alls till. Vi har potentiellt 83 000 förorenade områden. Det kan vara påverkan från allt från stora industrier till små mekaniska verkstäder och kemtvättar. Kemikalier som hamnar i marken går så småningom vidare till grundvattnet. Väl där börjar kemikalierna transporteras, säger Charlotte Sparrenbom.
Hon påpekar att endast en tredjedel av de områden som kan vara förorenade har inventerats.
– Med andra ord har vi inte koll på två tredjedelar. De ligger därute som tickande bomber. Det kommer att kosta enorma summor, men vi måste hitta lösningar. Staten borde ha tagit tag i detta långt tidigare.

Ett övergripande ansvar

En av punkterna i debattartikeln adresserar ansvar och organisation i den statliga förvaltningen. Författarna efterlyser en myndighet som har det övergripande ansvaret för alla vattenfrågor. I dag är ansvaret vida spritt över olika myndigheter.

  • SGU ansvarar för grundvattnet.
  • Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för yt- och havsvatten.
  • SMHI övervakar nederbörd, tar fram vattenprognoser baserade på ytvattnet och bedriver forskning.
  • Livsmedelsverket ansvarar för vatten som dricksvatten.
  • Fem olika vattenmyndigheter är kopplade till de olika avrinningsområdena i Sverige. Dessa ansvarar för rapporteringen till EU.
  • Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret för Sveriges miljömål och administrerar bidrag till sanering av en del förorenade områden.

Charlotte Sparrenbom menar att ingen tar helhetsansvar för just vattenfrågorna.
– Det är viktigt att vi tar de här frågorna på allvar och ser att tillgång och kvalitet hör ihop. Vi behöver säkra både att vi har tillräckliga mängder och att vattnet håller bra kvalitet.

Ingen långsiktighet

Just nu har SGU fått extra pengar till att kartera förekomsten av grundvatten. Med helikopter kartläggs stora områden och nu i höst flyger man i delar av Skåne och Blekinge. Tidigare har SGU flugit även över Gotland, Öland, Östergötland, Västergötland, Halland och Örebro län. Men det är medel som tar slut nästa år. Charlotte Sparrenbom är kritisk:
– SGU får aldrig en långsiktig möjlighet att utföra det här viktiga arbetet.
I Brunnsarkivet finns mycket information att hämta, men Charlotte Sparrenbom menar att det inte räcker för att skapa sig en heltäckande bild.
– Det är olika kvalitet på det som kommer in och det finns fortfarande äldre brunnar som inte är rapporterade.

Efterlyser reaktioner

Det är sällan vattenprover är tagna och vattennivåerna är osäkra då de mäts i samband med att man borrar. Brunnsarkivet omfattar dessutom bara borrade brunnar, de grävda brunnarna har vi inga data om.
”Vi är förundrade över att politiker vågar låta bli att satsa på ökad kunskap och samordning när det gäller landets framtida vattenförsörjning”, avslutar artikelförfattarna.
– De reaktioner jag får från branschen är att vi behöver ta tag i precis det här. Men jag får inga reaktioner från politiskt håll, säger Charlotte Sparrenbom.

Utöver Charlotte Sparrenbom undertecknades debattartikel av följande personer:

Johan Barth, hydrogeolog, vd Geotec, Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation.
Göran Persson, ordförande i Sveriges Avantiborrares förening.
Peter Dahlqvist, Carola Lindeberg och Maria Åkesson, verksamma vid SGU.
Torleif Dahlin och Kenneth M Persson, professorer vid LTH, Lunds universitet.
Lars Rosén, professor vid Chalmers tekniska högskola.
Fritjof Fagerlund, universitetslektor i geohydrologi, Uppsala universitet.
Gerhard Barmen och Jan-Erik Rosberg, universitetslektorer i grundvattenteknik vid LTH, Lunds universitet.
Jenny Norrman, docent vid Chalmers tekniska högskola.
Hans Jeppsson, hydrogeolog, konsultföretaget WSP.
Nikolas Höglund och Sofia Åkesson, doktorander i geologi, Lunds universitet.
Bo Olofsson, professor vid KTH.
Jeffrey Lewis, senior hydrogeolog Tyréns AB och docent vid Göteborgs universitet.

Text: Lars Wirtén

Så bygger SGU ut grundvattennätet

Syftet med utbyggnaden är
att få bättre täckning, säger Calle Hjerne på SGU. Foto: Lars Wirtén.

Antalet mätstationer där SGU mäter grundvattennivåer kommer vara nästan fördubblat om ett år. Merparten av mätningarna kommer att ske automatiskt. Det berättade Calle Hjerne från SGU på Grundvattendagarna i Lund.

Förra året inledde SGU ett omfattande arbete att utöka och uppgradera sitt nät av mätstationer. Efter sommaren 2020 ska utbyggnaden vara klar och en ny sök- och databank kommer att lanseras på SGU:s hemsida.

– Vår tidigare övervakning gav inte tillräckligt underlag för samhällsplanering. Vi har i huvudsak gjort referensmätningar. Syftet med utbyggnaden är att få bättre täckning.

Projektet består av två huvuddelar: Den rent fysiska utbyggnaden och att utveckla information och tjänster kopplade till grundvattennätet. Utöver att täcka in fler områden och få fler stationer är SGU:s mål att få en lättare drift, bättre nivåmodelleringar, kunna hantera data bättre och erbjuda mer och bättre information på ett tydligare sätt för användarna.

– I januari 2018 hade vi cirka 300 stationer i 80 områden. Cirka hundra av dessa hade automatisk loggning., övriga lästes av manuellt två gånger i månaden. Efter utbyggnaden kommer vi totalt ha cirka 600 nivåstationer varav cirka 570 blir automatiska mätstationer.

Fler sökmöjligheter

SGU kommer fortsätta att ha fokus på vattenförsörjningen och särskilt utsatta områden. Två nya typer av områden är urbana områden och rasriskområden. När det gäller funktionalitet och sökmöjligheter på SGU:s hemsida, kommer kartvisaren att utvecklas med fler funktioner och information.

– Användarna kommer att kunna använda fler sökparametrar, få upp flera grafer samtidigt och välja olika bakgrunder, exempelvis jordartskarta om det är relevant för hur informationen ska användas, förklarade Calle Hjerne.

60 kartor varje månad

Inte minst kommer mängden tillgänglig data att öka markant.

– Idag presenterar vi tre till sex olika nivåkartor per månad. Efter utbyggnaden kommer vi att ha cirka 60 kartor varje månad. Vi kommer också att kunna visa relativa nivåer mellan stationerna och även beskriva olika scenarier.

– Därför är det viktigt att vi lyckas presentera detta pedagogiskt, samlat och tydligt. Det kommer att presenteras på webbplatsen med olika ingångar beroende på vad man är intresserad av, exempelvis historisk, aktuell eller framtida grundvattensituation, grundvattennivåer med mera.

Utbyggnaden av grundvattennätet är ett stort projekt med ett trettiotal medarbetare på SGU involverade. Därutöver har SGU även engagerat konsulter och borrare, SMHI, SGI, länsstyrelser, kommuner och Trafikverket.

Text: Lars Wirtén

Grundvatten – en känslig gemensam resurs

David Nilsson från Vattencentrum vid KTH. Foto: Jörgen Olsson.

– Vad är det som är så speciellt med grundvatten?

David Nilsson, forskare och föreståndare för Vattencentrum vid KTH, kastade ut frågan och resonerade sedan kring grundvatten ur olika perspektiv.

Ett av perspektiven, menade Nilsson, är frågan om man kan betrakta grundvatten som en infrastruktur. Det finns tre typer av infrastrukturer.

  • Distributiv infrastruktur – till exempel gasledningar.
  • Ackumulativ infrastruktur – till exempel system för att samla in avfall.
  • Kommunikativ infrastruktur – till exempel datanätverk.

– Här kan man lätt se att grundvatten är lite av allt. Det passar inte självklart in helt och hållet i några av de tre typerna. Om grundvatten är en infrastruktur så skiljer det sig mycket från andra typer av infrastrukturer.

– Man kan inte heller utan vidare definiera grundvatten som linjärt, som en yta eller som en punkt. Det är ju helt klart en yta – men också en punkt i form av en brunn där man tar ut vattnet.

En gemensam resurs

Närmare svaret på frågan vad som egentligen är så speciellt med grundvatten kommer man, enligt David Nilsson, om man betraktar det ur resursperspektivet.

– Grundvatten är en ”common pool resource”, alltså en gemensam nytta, eller en ”allmänning”. Och då kan vi plocka in Nobelperspektivet på vårt sätt att betrakta grundvatten. Grundvatten passar nämligen väldigt bra in på de resonemang kring hantering och styrning av allmänningar, som fördes av den första kvinnliga ekonomipristagaren, Elinor Ostrom.

Samarbete och övervakning

Ostroms teori om tillitsbaserad styrning av allmänningar är viktig inom flera samhällsvetenskaper, inte minst på miljöområdet.

– Hon formulerade åtta regler för hur vi hanterar gemensamma resurser på ett osjälviskt, långsiktigt och hållbart sätt. De reglerna talar bland annat om samarbete, medbestämmande och övervakning. Det passar mycket bra in på grundvattnet, som är en sårbar allmänning i behov av ett ramverk som innehåller bland annat just skydd och övervakning, konstaterade David Nilsson.

Text: Jörgen Olsson

 

Var rädd om gamla vattentäkter!

Anders Blom, Sweco, värnar gamla vattentäkter. Foto: Lars Wirtén

– Till synes värdelösa vattentäkter har i själva verket ett stort värde. Det är svårt att hitta nya vattentäkter och det är bättre att ha en för mycket än en för lite.

Anders Blom från Sweco slog ett slag på Grundvattendagarna för att bevara gamla vattentäkter.

Anders Blom lyfte värdet av att ha tillgång till vatten av olika kvalitet från olika vattentäkter och att bevara de som finns, istället för att lägga ned dem och öppna nya när de kan förefalla uttjänta. Han tog Östersund som exempel när deras kommunala vatten blev förorenat av en parasit 2010.

– De tvingades koka allt dricksvatten i tre månader. Tänk om de hade haft tillgång till några småbrunnar som kommunen hade kunnat hämta vatten ur direkt istället, sa han och fortsatte:

– Man kan tycka att en liten brunn som bara ger en liter vatten per sekund är värdelös. Men om det är fint vatten har du en nödvattentäkt till 30 000 personer. Det är ju fantastiskt!

Vad ska vattnet användas till?

Anders Blom uppmanade åhörarna att först tänka på vad man ska använda vattnet till. Vilken mängd och kvalitet behövs? Kan det vara bra till något syfte?

– Om vattnet inte uppfyller kravet på dricksvatten kan det användas till annat. Har man en vattentäkt finns det ofta ett tillstånd för uttag. Var rädd om det. Och om det är mindre bra vattenkvalitet, men ändå okej som dricksvatten, kan det duga som krisvatten.

Intressen kan samsas

Skälen till att vattentäkter läggs ned är ofta kopplade till samhällets expansion, exempelvis att det ska byggas ett nytt bostadsområde eller etableras en industri där täkten ligger. Då är det enklast för kommunen att flytta vattentäkten.

– Men om man flyttar täkten kommer man troligen att få samma konflikt i det nya området. Jag hävdar att intressena kan samsas. Om vi hela tiden ska flytta våra vattentäkter kommer det en dag när det inte finns några platser kvar att leta på. Det finns inte ett oändligt antal vattenresurser.

Det är svårt att flytta geologin, även om en del tror att det går, konstaterade Anders Blom med ironi i rösten. Hans lösning är då att hellre flytta dragningen av den där järnvägen eller vägen eller vad det nu är som planeras.

– Ibland kan det vara motiverat att lägga ned en vattentäkt. Men tänk till innan. Dåligt vatten innebär problem. Inget vatten innebär stora problem, avslutade Anders Blom.

Text: Lars Wirtén

Sveriges borrentreprenörer går samman: Nu är vi Borrföretagen!

På slaget 13.45 den 21 november 2019 bildades Borrföretagen. Borrsvängen var på plats på Gothia Towers i Göteborg, där de tidigare föreningarna Geotec och Avanti genom att gå samman i Borrföretagen påbörjade ett nytt kapitel i den svenska borrningsbranschens historia.

Beslutet att gemensamt bilda Borrföretagen klubbades igenom av mötesordförande Per Jonasson, till vardags vd för SKVP, som skickligt lotsade församlingen genom processen. Det skedde efter att interimsstyrelsens ordförande Göran Sjöholm pedagogiskt förklarat hur arbetet med samgåendet och Borrföretagens bildande gått till – ett arbete som han beskrev som en noggrann förankringsprocess.

Mötet beslutade även att skjuta på valet av ordförande för Borrföretagen. Tills vidare fungerar David Johansson på FBB Finspångs Brunnsborrning som ordförande.

Efter det formella beslutet minglade många glada och lättade borrentreprenörer med varandra under ny och gemensam flagga. Borrsvängen samlade spontana kommentarer, intryck och förväntningar.

 

David Johansson, FBB Finspångs Brunnsborrningar, har av interimsstyrelsen utsetts till tillförordnad ordförande:

– Jag är hedrad över att iklä mig den rollen och ska göra mitt yttersta för att motsvara både våra medlemmar och avtalsleverantörers förväntningar på Borrföretagen. Samtidigt måste jag vara ärlig mot min egen sysselsättningsgrad och verksamhet i FBB. Ordförandejobbet kräver i det här tidiga skedet i stort sett dagliga insatser med allt det praktiska som nu ska ordnas. Därför har styrelsen adjungerat Mats Rosman, vilket jag är tacksam för. Han kommer att ha rollen som tillförordnad förvaltningschef i en 25-procentig tjänst och ska framför allt arbeta med just den praktiska samordningen mellan våra tidigare vd:ar i uppstartsskedet och vara ansvarig för att styrelsens beslut blir genomförda. Ett urval av Mats arbetsuppgifter är att implementera den nya hemsidan, sammanfläta de tidigare organisationernas ekonomisystem, förhandla med våra avtalsleverantörer, ta fram verksamhetsbeskrivning och mål för Borrföretagen år 2020, med mera.

Mats Rosman har en bakgrund som divisionschef på Ahlsell och som vd i Svenska Rörgrossistföreningen.

– Han var bland annat delaktig i uppstartsskedet av den föreningen. Genom sin 25-åriga tid på Ahlsell har han även skaffat sig erfarenhet av inköp och avtalsskrivande som Borrföretagen förhoppningsvis kan ha nytta av. Han har gjort ett gott intryck på oss i styrelsen och vår förhoppning är att han är mycket lämplig för uppdraget för att få allting att fungera, säger David Johansson.

– Mats är alltså adjungerad i styrelsen och har därmed ingen rösträtt och på så vis respekterar vi den demokratiska processen i en medlemsstyrd organisation som stämman beslutat om. Vi kommer att ha ytterligare ett styrelsemöte före jul och på agendan står då, bland mycket annat, att besluta om prioriterade åtgärder för Borrföretagen samt tid och plats för nästa medlemsmöte, säger David Johansson.

– I övrigt vill jag gärna säga att jag är mycket glad att vi lyckats bilda Borrföretagen. Vi är nu en större och starkare branschorganisation som kommer att verka för gemenskap, ökad sysselsättning, medlemsnytta och bättre påverkan gentemot myndigheter och andra instanser. Vår starka målsättning i styrelsen är nu att Ett plus Ett ska bli TRE för både leverantörer och medlemsföretag.

 

Jonas Jansson, Rototec/före detta Stures Brunnsborrningar, ledamot i interimsstyrelsen:

– Det här känns jättebra och jag är glad att vi lyckats landa detta, efter långa förhandlingar. Det här kommer att bli så bra för alla medlemmar och för hela branschen.

– Förhoppningsvis innebär Borrföretagens bildande att det också blir enklare och mer attraktivt för de företag som hittills stått utanför båda föreningarna att ansluta sig. Det kommer att bli lätt att se att det inte finns några fördelar med att stå utanför.

 

Fredrik Ahlqvist, Ahlqvists Brunnsborrningar, ledamot i interimsstyrelsen:

– Äntligen! Nu ser jag fram emot att ta tag i allt det praktiska som vi i styrelsen har att göra nu. Det är en lång lista. Fusionen ska genomföras på alla plan; det juridiska ska komma på plats, personalfrågorna för de tidigare respektive kanslierna ska lösas och vi ska ta fram budget och verksamhetsplan för den nya organisationen.

– Två saker ser jag som extra viktiga under 2020. För det första att vi nu gemensamt genomför Brunnsborrardagen, som blev inställd i år.

– Det andra gäller medlemsmöten, bland annat sommarmötet. Båda föreningarna har drabbats av att möten måste ställas in. Nu gäller det för oss alla tillsammans att engagera oss och visa oss själva och omvärlden att Borrföretagen betyder något.

 

Emrik Eklund, Peekab, ledamot i interimsstyrelsen:

– Såhär direkt efter mötet och klubbslaget känns det lite euforiskt. Jag är så glad över att vi ha kommit i mål. Alla har velat samma sak, men det har ändå varit ett hårt arbete för att få allt att stämma.

– Nu ser jag fram emot hur Borrföretagen ska driva branschen framåt. Vi ska skapa fler jobb och fler borrmeter, det är det allting till slut handlar om. Och vi ska fortsätta att utveckla lobbyverksamheten kring geoenergi. Här har båda föreningarna varit väldigt duktiga och det finns gott om erfarenhet som kommer att kunna göra det arbetet mer effektivt, nu när vi gör det tillsammans och med en röst.

 

Per Norman, Vattenhuset, ledamot i interimsstyrelsen:

– Borrföretagen kommer att kunna lyfta branschen till nästa steg. En gemensam organisation innebär bara fördelar, som jag ser det. Vi får en bättre förhandlingsposition och vi kan ta fram gemensamma utbildningar, bland mycket annat.

– Att vara med i Borrföretagen ska vara lönsamt och attraktivt och jag hoppas att vi kan knyta till oss nya, engagerade företag som medlemmar i den gemensamma organisationen.

 

 

Jan Lundblad och Klas Lundblad, Grävfirma Jan Lundblad, Hjo:

– Jag tror att den nya organisationen kommer att vara jättebra för oss alla och ge oss en ny styrka gentemot bland annat myndigheter. Jag gick med i Geotec 2003 och har hela tiden tyckt och haft som målsättning att vi borde gå samman i en gemensam förening. Själv är jag på väg ut nu, men har två söner som kommer att driva företaget vidare.

Sonen Klas Lundblad ansvarar idag för firmans borrningsverksamhet och han gläder sig åt samgåendet:

– Det här är mycket bra för oss i branschen och helt rätt steg att ta. Personligen kan jag tycka att det har tagit ganska lång tid – men kanske var tiden inte mogen förrän nu. Hur som helst så ser jag ljust på framtiden.

 

Per Wessman, Wessman Drilling, Stockholm:

– Jag har varit med i Avanti nästan tio år och nästa hela tiden har jag också varit med i styrelsen. Jag har jobbat för en sammanslagning hela tiden och tycker såklart att det är väldigt positivt att den äntligen blivit verklighet.

– Mina förväntningar som företagare är att den gemensamma organisationen ska vara något som gynnar hela branschen. Vi får en större samlad styrka gentemot beslutsfattare, politiker och fjärrvärmebranschen bland annat. En enad styrka är det bästa för branschen.

 

David Börjesson, Altea, Linköping:

– Om man är enig är man stark och det blir lättare att lägga fokus på rätt saker. Det kommer att bli lättare och mer effektivt att lägga resurser på att till exempel bearbeta beslutsfattare. Genom att gå fram som en hel, enad bransch kan man få riksdagen att lyssna på vad man säger.

Text och foto: Jörgen Olsson