Konsten att föregå med gott exempel

Johan Barth, vd Geotec.

Om man föregår med gott exempel kan man åstadkomma förändringar. Oavsett om man företräder sig själv, ett företag, en organisation eller en myndighet. Framför allt når man människors medvetande.

Historiskt kan man ta fram flera bra exempel på personer som utifrån en övertygelse agerat och därmed uppnått respekt. Ingvar Carlsson, som direkt efter sin tid som statsminister, återgick till förortslivet i radhuset, tas ofta fram som just ett sådant gott exempel.

Aktuell nu är Greta Thunberg som med en järnvilja, rätt eller fel, fått världsledare att darra lite på manschetten.

Men det är ännu lättare att ta fram dåliga exempel. Där mantrat att ”leva som man lär” inte alltid har följts. Konsekvenserna blir vanligtvis att man tappar respekten och att det allmänna systemet inte följs.

När New Yorks stadsförvaltning tar fram en karta som visar var i staden det är lämpligt att anlägga geoenergi med hänsyn till geologi, infrastruktur och ekonomi, sänder det en tydlig signal till befolkningen. Det här är något man från stadens sida vill bejaka, man är intresserad av att invånarna investerar i teknologin, och man är intresserad av att invånarna får en god ekonomi. Det är någon som föregår med gott exempel.

När Stockholm stad säger nej till geoenergi i vissa områden och i andra gör det så komplicerat med processen att ansöka om borrtillstånd, att man behöver ha konsulthjälp, då föregår man med dåligt exempel. Stockholm utsänder signalen att borrning för geoenergi är något man inte vill ta i med tång. I tillägg är anläggningstiden horribelt lång och är i jämförelse med många andra städer otroligt dyr.

Borrning och installation för geoenergi är i ett regimskifte. Vi ser ett allt större intresse från andra än de traditionella fastigheterna med kyla och värme. Högtemperaturlager, butikskyla, fjärrvärmeindustrin och snösmältning för infrastruktur är några applikationer som uppenbarligen gror i samhället. Och de behövs! Det är smart teknik och i kombination med andra förnybara energikällor går det att göra med mycket små insatser från den övriga energiproduktionen.

Jag är övertygad om att geoenergin har en väsentlig plats i det samhälle som vi lever i. Enligt den senaste statistiken som presenterades på Geoenergidagen som arrangerades av Svenskt Geoenergicentrum bidrar geoenergin i Sverige med cirka 24 TWh, varav 18 är gratis och förnybart från marken. Jämfört med all energi för uppvärmning, som ligger runt 100 TWh på årsbasis. Det är alltså en betydande del förnybar energi som svenska fastighetsägare investerat i. Fortsätt så!

Nu sker viktiga förändringar

I den här branschen är det ett tacksamt tema att använda – Arbetsmiljö! Det finns ett mycket stort behov, från flera horisonter, att påminna, utbilda, informera och delegera om borrteknikerns arbetsmiljö. Någonting som egentligen borde vara självklart, men är så lätt att prioritera bort. Tyvärr. Jag hoppas att vi med temat och artiklarna i Borrsvängen kan så frön hos arbetsgivare och arbetstagare så att vi till slut kan få till det som krävs: en förändring i attityd! Och det är bara med rätt attityd som det går att framgångsrikt skapa en bättre arbetsmiljö. Givetvis behövs en hel del verktyg också, och de verktygen kan vi från vår horisont identifiera och informera om. Men det stora förändringsarbetet ligger inne i respektive person.

Men även om det finns ett stort behov, upplever jag ändå en förändring till det bättre. Man är mer medveten och man är generellt duktigare. Fler företag certifierar sig i inte bara miljö- och kvalitetssystem, utan också i arbetsmiljö. Det är ett utmärkt sätt att ta stora steg framåt och få bra hjälp med processen.

Vi kommer att skriva mer om arbetsmiljö i framtiden – var så säker!

En stor förändring är på väg att träda i kraft. I drygt 40 år har det funnits två konkurrerande organisationer; Avanti och Geotec. I samband med att båda organisationerna nu har genomfört stämmor där majoriteten av medlemmarna har sagt sitt, är det nu klart att Borrföretagen kommer att bildas. Den gemensamma organisationen kommer att starta sin levnad någon gång i november månad 2019. Man får nog anse att det är en historisk händelse. Minst två gånger tidigare har det genomförts försök att få till stånd fusionsprocessen, men denna gång har det gått hela vägen.

Borrföretagen kommer initialt att ha två arbetsställen och ungefär 100 medlemsföretag. Det är drygt en tredjedel av den samlade kåren till antalet som utför vatten- och energiborrning, men nästan 90 procent av den totala omsättningen som finns bland medlemsföretagen. Borrföretagen kommer att vara den stora rösten i de sammanhang som vi rör oss i, och genom att vara enade finns det många fördelar i flera olika frågor. Särskilt om man skall bedriva ett informationsarbete om certifiering och arbetsmiljö.

Johan Barth, vd Geotec

Höga temperaturer på Geoenergidagen 2018

”Det brukar vara bra ämnen på programmet på Geoenergidagen. I år var framför allt solhybriderna intressanta, vi får mycket förfrågningar på det”, säger Sara Östberg på Sweco.

Solhybrider, högtemperaturlager, riktigt djup geotermi och geoenergi i akademins tjänst. Som vanligt erbjöds både bredd och djup när Geoenergidagen genomfördes för sjätte året i början av oktober i Stockholm.

Årets Geoenergidagar följde tidigare års upplägg: En inledande dag med en workshop, i år med bland annat kollektorriktlinjer och brandklassning i fokus, och en efterföljande seminarie- och utställningsdag.

– Det kokar i branschen. Det installeras geoenergisystem i en aldrig tidigare skådad omfattning, där det är stora anläggningar som driver branschen, konstaterade Johan Barth, vd för Svenskt Geoenergicentrum när han hälsade välkommen till dag två.

Signhild Gehlin, teknisk expert på Svenskt Geoenergicentrum, redovisade energistatistik för Sverige från 2016.

– En tydlig trend är att borrdjupen ökar. I större anläggningar med mer än tio borrhål ligger medeldjupet idag på 250 meter och det djupaste borrhålet i Sverige når 600 meter.

Tjugo år med geoenergi

Johan Tjernström, affärsutvecklare på det statliga fastighetsbolaget Akademiska hus, delade med sig av 20 års erfarenheter av geoenergi.

– Där det är möjligt vill vi producera förnybar energi lokalt med hjälp av solceller och småskalig vindkraft för el och geoenergi för värme och kyla. Cirka tio procent av vårt behov av värme och kyla täcks idag av geoenergi.

Leif Rydell, energiansvarig på Xylem i Emmaboda som tillverkar dränkbara pumpar, berättade om företagets högtemperaturlager, där spillvärme från framför allt det värmealstrande gjuteriet säsongslagras. Högtemperaturlagret består av 140 borrhål som är 150 meter djupa. Det sattes i drift 2010 och värmer en 320 000 kubikmeter stor bergvolym. Det laddas med 3,8 GWh värme per år och ger en verkningsgrad på 70 procent.

Solhybrider laddar borrhål

Finspångs Brunnsborrning, FBB, har deltagit som utställare alla sex åren på Geoenergidagen. ”Det är ett väldigt bra forum som kopplar ihop alla aktörer i näringen med forskningen. Det är en av de viktigaste mässorna vi är med på under året”, säger vd David Johansson.

Geoenergisystem kan idag kombineras med solhybridsystem, det vill säga paneler med både elproducerande solceller och värmeproducerande solfångare. Nelson Sommerfeldt, doktorand på KTH, har i sin forskning studerat system där värmen från solfångare laddar borrhålen. Det gör det möjligt att lagra det överskott som produceras på sommaren då efterfrågan på värme är låg.

– Solhybridsystemet kan minska den totala borrhålslängden och/eller avstånden mellan borrhålen och därmed minska kraven på markyta.

Fungerar bra i bostadsrättsförening

Jessica Benson från forskningsinstitutet Rise anslöt till ämnet genom att redovisa erfarenheter från verkliga förhållanden. Bostadsrättsföreningen Vårlöken i Kungälv investerade 2013 i en kombination där 11 borrhål à 220 meter är sammankopplade med 330 kvadratmeter solhybridpaneler.

– Systemet fungerar bra med en årsvärmefaktor på tre. Man har gjort en del åtgärder för att minska behovet av tillsatsel och har lyckats öka egenanvändning av solelen med elva procent.

Sist ut på årets upplaga av Geoenergidagen var Tero Saarno från det finska energibolaget St1. Han berättade om företagets djupgeotermiska projekt i Esbo. Där har man borrat ner till 6 400 meters djup för att pumpa ner vatten som tar sig in i sprickor i berggrunden, värms till 130 grader av berget och sedan tas upp genom ett närliggande borrhål för distribution ut i Esbos fjärrvärmenät.

 

Text: Lars Wirtén

Foto: Anette Lindfors Persson

Liten bransch med stor betydelse

Kyl- och värmepumpbranschen går för högtryck. I tio års tid har branschen haft en högkonjunktur och den tycks inte mattas av. Snarare ropar företagen efter tekniker som kan arbeta med befintliga anläggningar och hjälpa till att ta klivet in i framtiden. Per Jonasson, vd på Svenska Kyl- och Värmepumpföreningen, visar vägen.

I totalt nio år har Per Jonasson arbetat som vd i kyl- och värmeteknikbranschen. Först på Kyl- & Värmepumpföretagen, och när organisationen slogs ihop med Svenska Värmepumpföreningen för fyra år sedan, utsågs han till vd för den nya branschorganisationen Svenska Kyl- och Värmepumpföreningen, SKVP.

Per Jonasson vd Svenska kyl- och värmepumpsföreningen.

Hur kommer det sig att man viger sitt liv åt branschen?
– Den är ju livets mitt, säger han med ett skratt. Allt rör sig kring den här branschen.
Per Jonasson säger det med en skämtsam ton, där han sitter i SKVPs konferensrum vid Alviks strand i Stockholm med en kopp kaffe framför sig. Men under samtalets gång målar han upp en bild som visar att kyl- och värmepumpsbranschen verkligen har betydelse, både i privatpersoner liv och för samhällets strukturer.
Den här sommarens ihållande värmebölja är ett exempel på det. Samhällsfunktioner som vårdinrättningar, kirurg- och förlossningsavdelningar och livsmedelsbutiker fick stora problem med sina kylanläggningar.
– Sommaren har mest inneburit kaos för branschen tyvärr. Man går från rationell hantering av affärer till rena panikåtgärder. Vi får räkna med mycket efterarbete för dem som har haft kris, säger Per Jonasson.

Sommaren skapade kaos

Kaoset beror på klimatförändringarna. Sommaren i fjol var den kallaste i mannaminne, i år slogs värmerekord.
– Någon dag med så höga temperaturer är okej, men när det är extremtemperaturer från maj till augusti klarar de befintliga kylanläggningarna inte av det. Det finns mycket att göra i förebyggande underhåll. Framöver måste man också titta på dimensioneringar, säger Per Jonasson.

Tio år av högkonjunktur

Samtidigt – på värmepumpssidan – är bilden ljusare. Kunderna är tekniken trogen. Teknikutveckling och de globala målen för uppvärmning gör att branschen kommer att blomstra nu och i framtiden. Som helhet har branschen gått för högtryck i flera år.
– Vi har haft en högkonjunktur sedan 2007/2008. Intresset för värmepumpsteknik i fastighetsbranschen ökar, statistiken visar att försäljningen av bergvärmepumpar är lika stor som förra året. Det vi väntar på nu är utbytesmarknaden. När det är dags att byta ut pumparna kan det bli en skjuts framåt även för geoenergibranschen, kanske i form av kompletteringsborrningar, tror Per Jonasson.
Brunnsborrnings- och kyl- och värmeteknikbranscherna är i symbios. Branscherna har kontakt på daglig basis, både på förenings- och företagsnivå.
– Om geoenergibranschen och brunnsborrarna har mycket att göra, då har vi mycket att göra, konstaterar han.

Jobbar för än nu smartare system

På systemsidan ser Per Jonasson en kraftig utveckling. Dagens värmepumpar är effektivare och har nya smarta styrningar.
– Det som förr var tekniskt omöjligt eller för dyrt är nu möjligt. Det är bara fantasin som sätter gränser. Vi har ”Internet of things” som kan samköra olika enheter, även batterier. Hela kombinationen är jätteintressant, säger Per Jonasson.
SKVP har börjat pusha för plusenergihus, berättar Per Jonasson – en kombination som ofta består av geoenergi, värmepump, solceller och smarta systemlösningar som kan förvandla en byggnad till energiproducent, det vill säga att huset levererar ett nettoöverskott av energi. Tekniken går att applicera på förhållandevis standardiserade hus.
– Den här utvecklingen gör dessutom att vi blir det vi själva tycker att vi är: Miljöhjältar.

Per Jonasson vd Svenska kyl- och värmepumpsföreningen.

Spännande tider

Tiderna är spännande och Per Jonasson ser en förändring i branschen, även internationellt.  Om den tidigare var statisk, tar branschen nu stora strategiska kliv.
– Vi försöker bli en annan typ av aktör, som visar vilket värde och vilken nytta och skillnad vi gör i vår bransch, säger han.
När det gäller samarbetet med brunnsborrarna har man också kommit långt, anser Per Jonasson.
– Processen för kyl- och värmepumpsanläggningar är industrialiserad i Sverige till skillnad mot i Europa. Vi har gjort många installationer, hela logistiken och etableringen är utvecklad. Men visst finns det innovationsfönster. Vi jobbar exempelvis med Geotec och Avanti i olika forskningsprojekt, säger han.

Kompetensbristen är skriande

Men allt är inte solsken och gröna ängar. Den absolut största frågan för branschen kvarstår, och den handlar om hur återväxten och rekryteringen av kyl- och värmepumpstekniker ska öka. Det är numera bristyrke nummer 1 på Statistiska Centralbyråns senaste rankinglista.
– Vi behöver folk. Vi skulle kunna anställa 750 certifierade personer direkt och ytterligare 500 personer per år. Situationen är kritisk. Det finns företag som tackar nej till jobb, eller ger jobb vidare eftersom de inte har kapacitet. Det är en kvävande faktor för våra medlemsföretag. Hela installationsbranschen står inför samma problem, säkert borrarna också, säger Per Jonasson.

Ett framtidsjobb

Men Per Jonasson när hopp om framtiden. Det är en liten bransch med stor påverkan. Det i sin tur borde slå an en sträng av intresse hos unga personer på väg ut i yrkeslivet.
– Vi vet att dagens ungdomar inte bara vill ha ett jobb, utan de vill också göra avtryck och bidra med något. Det kan man göra i vår bransch – vi gör samhällsnytta, säger han.

Text: Elisabet Tapio Neuwirth Foto: Anette Persson

Vem är…

  • Namn: Per Jonasson.
  • Ålder: 57 år.
  • Familj: Gift med Kristina, två vuxna barn.
  • Bor:  I Spånga, västra Stockholm.
  • Fritiden: Jag gör klassiska saker, som att motionera och fixa i trädgården både i huset och på semesterstället i Roslagen.

Än så länge ingen vattenbrist i Östergötland

I Östergötland har sommarens torka inte lett till någon akut brist på vatten.

– Många som led av vattenbrist 2017 har borrat nya eller fördjupat befintliga brunnar sedan dess, förklarar Magnus Mateo Edström, samordnare klimatanpassning på Länsstyrelsen Östergötland.

Magnus Mateo Edström, Länsstyrelsen Östergötland.

Östergötland är en utpräglad lantbruksbygd, med stora arealer spannmålsodling och mycket djuruppfödning. Tillgång på vatten är därför avgörande för lantbruket.

Trots sommarens torka är det inte tillgången på vatten som har varit problemet. Östergötland har gott om ytvattenmagasin i form av stora sjöar som Vättern, Sommen och Roxen samt avrinningssystemet Motala ström. I länet finns även stora grundvattenmagasin i rullstensåsar och i sedimentärt berg. Inför årets sommar hade dessutom grundvattendepåerna fyllts på. Utmaningen med den svåra torkan var därför brist på bevattningsutrustning och utdikade marker som fick grödorna att torka.

– Vi har inte fått rapporter om vattenbrist i brunnar. Förutom att många åtgärdade och säkrade tillgången på vatten efter 2017 så har nivåerna inte varit lika låga hittills i år. Men visst har vi haft låga nivåer i de små magasinen som påverkar dem som har egen brunn.

Små magasin känsliga

Utvecklingen mot mer extremt väder med både torka och långvariga perioder med mycket nederbörd kommer att påverka framför allt små och medelstora grundvattenmagasin, det vill säga de magasin som försörjer enskilda brunnar.

– De stora magasinen kräver långa perioder av ett visst väderläge för att påverkas. De små och medelstora är mycket känsligare för variationer. Där kan vi få problem.

Läget nu i Östergötland är att grundvattennivåerna är mycket under de normala i små magasin.

– Trenden är fortsatt minskande. Om torkan fortsätter under hösten går vi in i en mycket problematisk situation, konstaterar Magnus Mateo Edström.

Sveriges Byggindustrier ger medlemsservice med mångfald

Bensinavtalen utnyttjas mest, konstaterar Peter Schyum, affärsområdeschef för verksamhetsledning. Foto: Rosie Alm.

– Bra medlemsservice, som att erbjuda rabattavtal, är ett konkurrensmedel för oss. Företag jämför i vilken organisation de får mest för medlemsavgiften och det är tydligt att medlemsservice är viktigt, konstaterar Peter Schyum på Sveriges Byggindustrier.

Bland de cirka 3 500 medlemmarna i Sveriges Byggindustrier, BI, finns allt från enmansföretag till byggbranschens riktigt stora drakar. Oavsett storlek, snittet ligger på cirka 30 anställda, har företagen tillgång till bransch- och arbetsgivarorganisationens service. Från kurser, utbildningar och publikationer till inköpsavtal och rådgivning om arbetsmiljö och säkerhet. Kostnadsfritt eller rabatterat. Service lämnas i första hand lokalt, men hela organisationens expertis står till förfogande.

– Vi har jobbat strategiskt och målmedvetet för att nå hit där vi är idag. Allt fler små och medelstora medlemsföretag utnyttjar våra tjänster. Kollektiv- samt entreprenadavtal å sin sida är viktiga, men medlemmarna har också förväntningar på att vi ska serva dem med avtal som har med förmåner att göra, säger Peter Schyum som är affärsområdeschef för verksamhetsledning inom BI.

– 3 300 av våra medlemsföretag har under 50 anställda och kan inte alltid få så bra priser och villkor som vi får när vi förhandlar centralt för hela BI. Idag har vi 27 olika avtalspartners, bland annat två drivmedelsleverantörer och runt fem billeverantörer.

Från fordon till fest

BI har knutit rabattavtal med leverantörer av allt från bensin, ekonomisystem, event, fordon och försäkringar till kontorsmaterial, kreditupplysningar, maskiner, mobiltelefoni och rekryteringstjänster.

Vi frågar Peter Schyum vilka rabattavtal som utnyttjas mest.

– Bensinavtalen. Hälften av alla våra medlemsföretag använder sig av dessa. Det beror sannolikt på att det är lättförståeliga avtal om rabatter på en vanlig och ofta använd produkt.

– Våra försäkringsavtal utnyttjas av runt 600 medlemsföretag, och varje år rullar det ut flera hundra nya bilar från våra avtalade leverantörer, tillägger han.

Regelbunden översyn

Peter Schyum och hans kollegor vet vad de vill med organisationens rabattavtal.

– Vi ställer inte bara kostnader mot varandra utan försöker många gånger i samarbete utveckla anpassade produkter och tjänster för våra medlemsföretag, och tittar även då på aktuella leverantörers möjlighet att leverera. Det är ett krav att de ska kunna leverera över hela landet, och så vill vi teckna långsiktiga avtal.

Arbetet med rabattavtalen är en ständigt pågående process. Medlemmarnas intresse och nyttjandegrad följs upp regelbundet.

– Det är viktigt att vi erbjuder medlemmarna ett urval av leverantörer att välja mellan, och att det är tilltalande rabatter och förmåner. Vi ska helt enkelt vara bäst i klassen, slår han fast.

Text: Mia Ising

Andra artiklar om Sveriges Byggindustrier:

Sveriges Byggindustrier: Så tycker Geotecs medlemmar

Golvbranschen ser Sveriges Byggindustrier som renodlad arbetsgivarpart

Arbetsrätt – en het medlemsfråga i Sveriges Byggindustrier

Så arbetar Sveriges Byggindustrier med opinionsbildning

Rådgivning är en hjärtefråga för Sveriges Byggindustrier

Catharina Elmsäther-Svärd: Vi behöver rusta Sverige för framtiden

Här är de nya borrareleverna

I början av september påbörjade årskullen 2017-18 sin utbildning till borrtekniker. Under hösten och vintern varvas gedigna teoretiska studier med studiebesök och praktiska övningar i fält.

Jan-Erik Magnusson, 54 år, Sjöbo

Uppvuxen på lantgård. Tidigt maskinintresse. Har jobbat som krossmaskinist och hjullastarförare på makadamfabrik i åtta år. De senaste elva åren som betongpumpsmaskinist, vilket jag fick sluta med efter en arbetsskada, ett jobb jag verkligen gillade.

Intressen: Fotboll (MFF) och motorsport i alla dess former.

 

Tony Urbanek, 42 år, Västerås

Har arbetat som vägarbetare för Peab, signalvakt, montör och testare på Volvo powertrain, elmontör och industrihantverkarer på ABB. A+B-truckkort. Är van vid tungt arbete och trivs med att arbeta både i grupp och självständigt.

Intressen: På fritiden umgås jag med familjen och promenerar en del. Mina intressen är fiske, biljard, data, film.

 

Majed Al Othman, 31 år, Tvååker

Åtta års arbetslivserfarenhet av brunnsborrning från Syrien och Libyen. Har under fyra månader praktiserat på ABUB-Ullaredes Brunnsborrning.

Intressen: Lyssna på musik, promenera och vara med min familj.

 

 

Miroslaw Kowalski, 50 år, Järfälla

Kvalificerad förste smältare. Maskinförarcertifierad för grävmaskin och hjullastare.

Intressen: Umgås med vänner, cykling, fiske, vara ute i naturen.

 

 

Isak Melldén, 21 år, Höganäs

Innan utbildningen har jag arbetat på HP-borrningar i Klippan och blev tipsad om utbildningen av Tony Järnström. Ser utbildningen till borrtekniker som en möjlighet för mig att få de kunskaper och behörigheter som krävs för att snabbt komma in i branschen.

Intressen: På fritiden tränar jag och umgås med familj och vänner.

 

Hassan Al Mansour, 21 år, Malmö

Däckbytare på Bilia. Har arbetat med fiberkabel på Mofab.

Intressen: Teknik, träning, umgås med familj och vänner.

 

 

 

Christofer Andersson, 42 år, Tvååker

Uppvuxen på lantbruk, utbildade mig till snickare och hade eget byggföretag i tio år. Därefter flyttade jag till Stavanger och gick teknisk yrkeshögskola inom offshore-borrning. Jag jobbade sex år på jack up-rigg för oljeborrning i Nordsjön. Till största delen som borrtekniker på borrdäck, men i slutet även som driftansvarig inom hälsa-, miljö och säkerhet.

Intressen: Bygger just nu nytt hus och frun och dottern på fyra och ett halvt år hjälper också gärna till. I stort sett all fritid går åt till det. Annars älskar jag att resa, både i Sverige och i världen.

 

Mhadi Muse, 27 år, Malmö

Fyra års arbetslivserfarenhet inom industri och transport. Har mestadels arbetat som maskinförare.

Intressen: Jag är intresserad av idrott och motorsport. På min fritid tränar jag styrketräning, simning samt fotboll när tillfälle ges.

 

 

Saga Hasund, 28 år, Sjöbo/Malmö

Uppvuxen på gård i Skåne. Gymnasieutbildning på Rymdgymnasiet i Kiruna. Har arbetet som barnskötare på förskola, montör på Volvo och trädgårdsmästarassistent.

Intressen: Natur och friluftsliv. På sommaren brukar jag fjällvandra och paddla. Har en hund som jag för jämnan är ute i skogen med. Trädgård, växter och anläggningsarbeten tillsammans med husrenovering är något jag gärna gör på min fritid. Hjälper ständigt min mor med att renovera hus.

 

Ali Mohammed, 36 år, Malmö

Studerat sport/idrott på Beijing Sport University under ett år. Fabriksarbetare i två år. Fick sluta när företaget såldes. Har efter det arbetat inom städ och trädgård under 14 månader och nu ska jag bli borrtekniker. Innan dess har jag haft rivningsjobb och andra tunga arbeten. Testade även på jobbet som taxichaufför under en period.

Intressen: Lära mig nya saker, träna, läsa böcker och lära mig nya språk.

 

Christoffer Stoltz, 24 år, Kristianstad

Gick hantverksprogrammet med inriktning möbelsnickeri. Efter gymnasiet började jag jobba på Entremattecenter i Åhus som timanställd. 2016 började jag som distributör på tidningsbärarna.

Intressen: Ett av mina största intressen är styrketräning. Umgås med familj, vänner och följa ishockeyn i Kristianstad.

 

Norbert Kaczmarczyk, 42 år, Malmö

Flyttade till Sverige för sju år sedan. Jag slutade femåriga tekniska gymnasiet som mekaniker och har även tvåårig eftergymnasial utbildning som datortekniker i Polen. Dessutom kurser i bland annat svetsning och gasinstallation. Har flera års erfarenhet av arbete som CNC-operatör, svetsare och kvalitetskontrollant. I Sverige har jag jobbat som plåtslagare och lite som VVS-montör.

Intressen: Träning, luftgevär och att läsa böcker.

 

Foto: Johan Andersson

2017 började bra för värmepumpar

Under årets första tre månader steg den totala försäljningen av värmepumpar i Sverige med 10 procent, jämfört med samma period förra året. I kronor såldes värmepumpar för 1,3 miljarder, vilket är en ökning med 9 procent. Frånluftsvärmepumpar står för den allra största ökningen, men även för bergvärmepumpar till geoenergi noteras en uppgång på två procent.

Per Jonasson, vd Svenska Kyl- och värmepumpföreningen.

– Branschen fortsätter att gå väldigt bra och vi förväntar oss att trenden håller i sig. Den höga nybyggnadstakten och att värmepumpar för större fastigheter fortsätter ta marknadsandelar från framförallt fjärrvärmen talar för det, kommenterar Per Jonasson som vd på Svenska Kyl & Värmepumpföreningen.

Krav på att registrera elarbete

Elsäkerhetslagstiftningen är omgjord och från 1 juli i år måste alla som gör elinstallationer på annans anläggning – till exempel kopplar in en värmepump – registrera sig för detta arbete. Registrering sker på Elsäkerhetsverkets webbsida och det ställs även krav på att installatören har rutiner för egenkontroll.

Vattenfall går in i BrainHeart Energy

Vattenfall har köpt 35 procent av BrainHeart Energy Sweden. I koncernen ingår dotterbolagen BrainHeart Energy Services, BGE Energi- och Vattenborrning, BGE Värmepumpar, Mälardalens Värmepumpcenter, Morkarlby Elektromekaniska, Höjdens Energi, Höjdens Brunnsborrning samt Värmepumpcenter i Karlstad.