Här är våra blivande borrtekniker

Utbildningen av nästa kull borrtekniker är i full gång. Årets elever har redan hunnit med teoristudier i bland annat geologi och hydrogeologi, borr- och brunnsteknik samt påbörjat körutbildningen för C-kort.

Efter förpraktiken, som alla elever genomgått för att kunna avgöra om borrbranschen verkligen är något för dem, startade utbildningen till borrtekniker den 4 april. Vid tidpunkten för tidningens utgivning är eleverna igång med svetsning och fortsatta körlektioner. Utbildningen fortsätter, med ett kort uppehåll under veckorna 29 och 30, hela sommaren då det blir praktiskt fältutbildning i bland annat geoenergi- borrning, pumpteknik och plaströrssvetsning.

Borrsvängen presenterar som brukligt årets elever – kanske är någon av dem din blivande kollega i vår viktiga bransch?

Mats Karlsson

Mats Karlsson

Mats Karlsson, Uppsala
Har jobbat som grafiker, inom ren- hållning och har C-kort. Fritiden spenderas med familjen samt med träning och teknik. Förpraktiken gjorde Mats på Borrspecialisten i Stockholm.

 

Jan Ingvast

Jan Ingvast

Jan Ingvast, Uppsala
Jan har lång och bred erfarenhet från anläggningsarbete och har bland annat arbetat med el och avlopp, trädgård, större byggen, asfaltläggning och med ingrävning för bergvärme. Han är maskinist med behörighet för hjullastare, grävmaskin, traktorgrävare och motorkap samt har BE-kort.
Fritiden tillbringar antingen med att pyssla med bilar, i skogen eller på skjut- banan. Förpraktiken gjordes på Veidekke.

 

Anders Holmgren

Anders Holmgren

Anders Holmgren, Stockholm
Är välutbildad inom byggbranschen. Kommer till utbildningen närmast från ett vikariat som bantekniker på Dalabanan. Fritiden tillbringas helst i naturen med barnen – det blir många helger ute i skog och mark. Anders gjorde sin förpraktik på Björksätra Brunnsborrning.

 

Maenard Montes Gonzales

Maenard Montes Gonzales

Maenard Montes Gonzales, Härnösand/Uppsala
Har jobbat med montering av reklamskyltar och solfilm på fönster. Är van vid fysiskt arbete och är nyfiken på jobbet som borrare. Vill hitta en ny yrkesidentitet. Maenard spelar både gitarr och basket och gjorde förpraktiken på Veidekke.

 

Magnus Jansson

Magnus Jansson

Magnus Jansson, Uppsala
Har en bakgrund inom sälj och marknad. Har sökt sig till utbildningen tack vare ett stort teknikintresse och en vilja att jobba utomhus. Magnus har fru och två barn, har tävlat i ishockey och motocross, gillar mountainbike och alpinskidåkning och tillbringar somrarna i en stuga i skärgården med familjen. Magnus gjorde sin förpraktik på Styrud.

 

Dag Andersson

Dag Andersson

Dag Andersson, Uppsala
Har flera års erfarenhet med logistikarbete från Ikea och ser målet med borrteknikerutbildningen som ett sätt att skaffa sig en tydlig yrkesfärdighet att satsa på. På fritiden spelar Dag futsal och umgås med vänner. Han är konstintresserad och har ett stort djurintresse. Förpraktiken gjorde han på Styrud.

 

Eric Rolfsson

Eric Rolfsson

Eric Rolfsson, Höör
Har gått bygg- och anläggningsprogrammet på gymnasiet och jobbat som timanställd på HP Borrningar i Klippan. Söker sig till borrbranschen eftersom han vet att det är ett roligt och spännande yrke, dessutom med goda framtidsutsikter. Fritiden ägnas till stor del åt bilen – att köra den eller fixa med den.
Eric gjorde förpraktiken på HP Borrningar.

Dålig passform för Sverige när Europa försöker standardisera vatten- och energibrunnar

Dominika Rydel, Borrföretagen.

Sedan ett par år tillbaka pågår ett arbete för att ta fram gemensamma europeiska standarder för såväl vatten- som energibrunnar. Det första utkastet för energibrunnar har nyligen varit ute på remiss och ett utkast till den första delen av standardiseringen av vattenbrunnar har varit på internremiss.

Dominika Rydel på Borrföretagen är ordförande för den svenska spegelkommitté som följer arbetet. Spegelkommittén tillsammans med ett antal andra kommittéer och nationella experter från andra länder, är remissinstans för internt arbete.

– Initiativet till standardiseringar kommer ursprungligen från Frankrike och drivs av det europeiska standardiseringsorganet CEN. Initialt svarade vi från Sverige att geologin i Skandinavien skiljer sig från övriga Europa, att vår marknad fungerar bra utan standardiseringar med Normbrunn 16 när det gäller brunnar. Arbetet inom CEN skulle pågå även om Sverige inte aktivt deltog. Så här bildades en spegelkommitté för att ha insyn, bevaka arbetet och komma med synpunkter om det behövdes, säger hon.

Oenighet försenar arbetet

Arbetet med standardiseringen, i synnerhet när det gäller vattenbrunnar, har som befarats, präglats av oenighet mellan de deltagande länderna. Detta beror bland annat på skillnader i geologi men också på skilda traditioner. Förutom att arbetet blivit kraftigt försenat vad avser vattenbrunnar har detta även resulterat i att standarden för just vattenbrunnar inte blir ett kort och sammanhållet dokument utan standarden har delats upp i tre olika delar – en del för design, en för konstruktion och en tredje för drift och avveckling av vattenbrunnen.

– Ett utkast till den första delen, som alltså handlar om själva designen, har va- rit ute på internremiss hos de utvalda tekniska experterna under hösten. Vi i den svenska kommittén har granskat den och vi har även konsulterat SGU i samband med att vi lämnat våra kommentarer.

Irrelevant för Sverige

Det konstaterades att det som behandlas i designförslaget handlar om konstruktioner som sällan eller nästintill aldrig används i Sverige.

– Det rör sig om betydligt större vattentäkter, inte alls om de brunnar för små vattenuttag som våra svenska borrare huvudsakligen ägnar sig åt, säger Dominika Rydel.

Jonas Gierup på SGU var med och läste och kommenterade utkastet:

– Det man kan säga är att delar av standarden kanske skulle kunna appliceras på vissa vattentäkter i Sverige. Det handlar i så fall om stora grusfilterbrunnar i åsar, men även där skiljer sig förslaget från hur vi gör i Sverige. I utkastet nämns ingenting om borrning i urberg, tätning med foderrör etcetera som ju är den metod vi använder i Sverige och som sedan länge fastställs i Normbrunnen, säger han.

– I vårt svar har vi även lyft fram att förslaget är för omfattande och otydligt för att kunna vara ett praktiskt verktyg för borrföretag att använda sig av. Vi påpekar också att en eventuell standard inte ska vara teknikhämmande och att förslaget till standard så som det presenteras idag inte är förenligt med svensk lag, säger Dominika Rydel.

Arbetet med vattenbrunnsstandarden är fortfarande i sin linda och ingen tidsplan för fortsättningen är fastställd, mer än att den första delen nu ska presenteras som en officiell remiss hos alla medlemsstater.

Bara återfyllda energibrunnar

När det gäller förslaget till standard för geoenergibrunnar så menar den svenska spegelkommittén att inte heller det är särskilt relevant för svenska förhållanden.

– Förslaget behandlar endast återfyllda borrhål och vi har varit noga med att påpeka att standardutkastet därmed är olämpligt för svenska förhållanden, eftersom vi inte som standard återfyller borrhål. Vi har jobbat med att titeln och innehållet tydligt framhäver att standarden inte inbegriper vattenfyllda borrhål, med hänvisning till vår geologi, säger Dominika Rydel.

På grund av att rösterna i CEN är viktade och Sverige som litet land därmed inte har så mycket kraft, är det en risk att Sveriges synpunkter inte hörsammas i samband med röstningen. Enligt tidsplanen ska det ske runt november nästa år.

– Den europeiska standarden blir inte svensk lag, men en oerfaren beställare kan hänvisa till den i exempelvis en upphandling och i så fall måste entreprenören följa den. Här är det viktigt att myndigheter och branschen i stort sluter upp och är tydliga med vad som gäller för vår geologi och vårt sätt att arbeta, säger Dominika Rydel.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: ANETTE PERSSON

Arbetsförmedlingen: ”Borrtekniker är ett framtidsyrke”

– Den bild vi har är att det finns ett löpande rekryteringsbehov av borrtekniker över hela landet. Vi har tät kontakt med både skolan och med många borrföretag, och även med Byggnadsarbetarförbundet, som alla är överens om att borrtekniker är ett brist- och framtidsyrke.

Så säger Caroline Eklöf Fagerlund, handläggare på Arbetsförmedlingen i Uppsala. Hon och kollegan Christine Storbacka, som är företagsrådgivare, ser många möjligheter för blivande borrtekniker och planerar särskilda satsningar för att locka fler kvinnor till yrket.

Borrföretagen driver på Arbetsför- medlingens uppdrag en utbildning till Borrtekniker i Uppsala. Årets utbildning är, som så mycket annat, präglad av de omställningar som den pågående coronapandemin tvingat fram.

– Årets elever är väldigt motiverade och engagerade. De är också mycket tålmodiga och har fått vara med om en del praktiska ändringar i programmet på grund av coronan, säger Caroline Eklöf Fagerlund.

På grund av pandemin har Arbetsförmedlingen både fått mer pengar till yrkesutbildningar och har även väldigt många inskrivna som arbetssökande. De flesta kommer från handels- och serviceyrken.

Unga och flyttbara

– Det är personer som står nära arbetsmarknaden och utbildningen till borrtekniker är en chans för dem att ställa om till ett bristyrke. En annan stor kategori är unga som har svårt att hitta sitt första jobb. För dem kan borrtekniker vara ett attraktivt alternativ eftersom företag med anställningsbehov finns överallt i hela landet. Det kan ofta vara lättare att hitta sitt första jobb någon annan stans än på hemorten och är man ung är man oftast också mer flexibel och flyttbar. Utbildningen till borrtekniker är ju öppen för arbetssökande från hela Sverige, säger Christine Storbacka.

Eventuellt två kurser

Nästa kursstart är planerad till mars 2021. Men Arbetsförmedlingen tror så starkt på arbetsmarknaden för borrtekniker att man sedan en tid för samtal med Borrföretagen om att starta ytterligare en kurs under nästa år.

– Inga beslut är fattade, men det kan bli. Den stora utmaningen är att hitta praktikplatser till eleverna. De gör ju elva veckors yrkespraktik hos ett företag och det har varit svårt att hitta platser till alla i år. Men Borrföretagen har gjort ett jättejobb på den fronten och vi vill också ge en stor eloge till de företag som tar emot en elev. Vi uppmanar alla borrföretag som ser ett rekryteringsbehov nu eller på lite sikt att höra av sig till Borrföretagen, säger Caroline Eklöf Fagerlund.

Vill ha in fler kvinnor

Yrket som borrtekniker är av tradition mycket mansdominerat. På årets kurs går en enda kvinna och det är långt ifrån varje år utbildningen har kvinnliga elever över huvud taget.

– Det är viktigt att locka fler kvinnor. Tekniken har medfört stora ändringar i yrket och även om det fortfarande i delar är tungt och slitsamt så är det ett annat jobb än för några decennier sedan, säger Caroline Eklöf Fagerlund.

Inför kommande kursstarter kommer man att anstränga sig extra för att locka kvinnliga elever. Exakt hur det ska gå till är inte bestämt, men något som diskuteras är att tillsammans med skolan genomföra riktade informationsinsatser.

Genom en omgörning av strukturen på Arbetsförmedlingens hemsida är utbildningen numera lättare att hitta. Detta har fått genomslag, bekräftar Christine Storbacka:

– Borrtekniker är ett lite dolt och okänt men väldigt viktigt yrke. På www.af.se kan man söka på sin hemort och hitta både den här och alla andra regionala yrkesutbildningar. De är också sorterade länsvis.

En viktig del i utbildningen är de praktiska momenten. Här prospekteringsborrning hos Drillcon i Nora.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: JOHAN BARTH

Trångt i gropen när värmlandsborr fixar

I gropen som ska bli Karlstads nya bostadskvarter Tullholmsviken trängs Värmlandsborr med ekipagen som ska påla den gamla sankmarken. Det är ont om plats när 900 nya lägenheter ska få klimatsmart geoenergi.

– Det blir fler och fler stora byggen, särskilt när den som bygger vill ha miljöklasserna guld eller silver på sina hus, säger vd-n och ägaren Robert Olsson.

Stålrören som ska säkra stabiliteten på jättebygget behöver bara sex meter ner i marken. Borrtekniker Anders Karlsson ska ända ner till 250 meter.

– Nu är det 232 meter. Snart börjar vi på åttonde hålet, säger han och häver upp ännu ett tremeters borrör på maskinen.

Totalt ska det bli 5 280 borrmeter. Elva hål på 250 meter och elva på 230.

– Den här veckan hinner vi nog 2 250 meter och det är jättebra. Det har gått över förväntan, säger vd Robert Olsson.

Före semestern borrade de för geoenergi till ett annat bygge intill universitetet i Karlstad.

– Vi skulle borra tjugo hål på 300 meter. När beställaren ville ha fler meter så räckte inte ytan till för fler hål så vi fick borra till 375 meter, det djupaste vi borrat.

Här i Tullholmsviken hade Roberts pappa Kjell en lagerlokal i den nu rivna fastighet som då hyste Konsum Värmland charkfabrik.

Men nu blir det inga köttbullar. Nu byggs här ”ett modernt och hållbart framtidsområde i en attraktiv del av staden” för att citera ett pressmeddelande om bygget. Då är geoenergi en plusfaktor.

Trångt i gropen

– Energiborrningen tar större och större andel. Mest borrar vi åt enskilda villaägare, men på senare år har vi fått allt fler stora byggen, säger Robert Olsson.

Det skapar nya svårigheter. I gropen är det väldigt trångt, eftersom pålningen till grunden pågår samtidigt strax intill.

– Det blir irriterat. Alla har sitt tidsschema att följa. Vi skulle egentligen ha tre ekipage och pålningen ett, men nu har vi två och de tre.

När jobbet på Tullholmsviken är klart är några enskilda villor inbokade, men i januari väntar ännu ett större projekt. I Hällefors ska de borra ett geoenergisystem för kyla till en fastighet.

 

Robert Olsson tänkte egentligen bli elektriker på järnvägen. Så blev det inte. Istället köpte han ut sina syskon och tog över borrfirman, när pappa Kjell trappade ner.

Vattenborrning ökar

Uppdragen för energiborrningen kommer via ett tiotal rörfirmor, goda samarbetspartners som Värmlandsborr har arbetat åt under många år. Geoenergin gick om vattenborrningen redan i början av 1990-talet, men på senare år har den faktiskt ökat.

– Det har varit riktigt mycket vattenborrning. Jag tror det beror på att det pratats så mycket om grundvattnet och den torra sommaren 2018. Oro för grundvattnet kan ha lett till en del felaktiga beslut.

– Jag kan tycka att vi har borrat en del hål i onödan. Kommer det inte vatten när de öppnar kranen så ringer de och beställer borrning. Sen visar det sig ibland vara något annat fel. Robert Olsson har också sett en coronaeffekt.

– I år är det många som rustar sommarstugor som tidigare inte haft vatten. De vill göra i ordning stugorna så de kan flytta dit. Många stockholmare ska ut på landet. Annars gynnar låga räntor och stigande fastighetspriser geoenergin, trots att värmepumpar som värmer vatten med luft är billigare.

– Blir det några tiotusen dyrare så tar de det. Det är billigare i drift och höjer värdet på huset.

Själv konkurrerar han med ännu en värmepumpslösning. Sedan han började på sin pappas firma 2005 har han kört grävmaskinen som gräver ner jordvärmeledningar.

– Det är väl inte så vanligt för borrföretag, men vi omsätter ett par miljoner varje år på jordvärme och avlopp.

Tog över efter pappa

Hans pappa Kjell Olsson grundade bolaget 1977. Inget av barnen var särskilt intresserat av att ta över. Robert läste ellinjen på gymnasiet.

– Teknik är roligt så jag tänkte bli elektriker på järnvägen. Jag hade pratat med pappa om en vidareutbildning i Ängelholm som jag var sugen på. Det tyckte inte pappa.

– Han frågade om jag inte skulle komma och jobba med honom istället.

Så blev det. Robert tog studenten en torsdag och började i firman följande måndag.

Låg det i luften att du skulle ta över?

– Jag är yngst av sex syskon så det var väl sista chansen. Men det var nog mer så att det behövdes folk just då. Och eftersom det funkade så blev jag kvar.

När det var dags för generationsskifte tog familjen hjälp av en konsult som rekommenderade att Robert skulle ta över allt ägande själv, utan syskon som delägare. Efter en professionell värdering köpte han ut sina syskon på fyra år.

Fördubblad omsättning

Sedan pappa drev firman har omsättningen fördubblats med samma antal ekipage.

– Vårt mål har inte varit att växa, utan att hålla en jämn nivå och försöka optimera allting. Vi försöker vara så effektiva vi kan. Då hinner vi mer på kortare tid istället för att höja priset.

Själv försöker han komma först till jobbet på morgonen och gå hem sist på kvällen.

– Jag har slutat räkna på hur många timmar det blir. Vi har två barn och min fru gör 99 procent av allt som rör dem.

Glömmer aldrig dödsolyckan

Arbete med stora, tunga maskiner innebär ständiga risker. För tolv år sedan när Robert var rätt ny i firman, klämdes en anställd till döds av rotationsenheten.

Arbetet skedde vid en privat villa och det var kunden som upptäckte olyckan. Medarbetaren var erfaren, hade arbetat på företaget i nio år.

– Vi har ingen förklaring till hur det kunde ske.

Olyckan ledde till att maskinerna byggdes om på tillverkarens initiativ.

– De la till en ram vid spakarna, som en skyddsbåge.

På grund av ett missförstånd kom den då 23-årige Robert först till platsen där den förolyckade kollegan fanns.

– Det var ingen bra dag. Jag bröt ihop när jag kom hem, det var då jag insåg vad som hade hänt. Och det var enda gången jag sett min pappa gråta.

– Sedan dess är vi mer medvetna om ris- kerna, om hur snabbt en olycka kan ske.

Värmlandsborr

Ägare och vd: Robert Olsson, 34.

Grundat: 1977 av Roberts pappa Kjell Olsson.

Antal anställda: Sex, men det ska vara sju. En har just gått i pension. Nyrekrytering har inletts.

Verksamhet: Brunnsborrning för vatten och geoenergi, samt grävjobb för jordvärme och avlopp.

Omsättning: 18 miljoner kronor. Geoenergi står för mer än hälften, jordvärme och avlopp för en dryg tiondel och resten är borrning för vatten.

Resultat: Drygt 1,5 miljoner kronor.

TEXT OCH FOTO: BÖRGE NILSSON

Konsten att föregå med gott exempel

Johan Barth, vd Geotec.

Om man föregår med gott exempel kan man åstadkomma förändringar. Oavsett om man företräder sig själv, ett företag, en organisation eller en myndighet. Framför allt når man människors medvetande.

Historiskt kan man ta fram flera bra exempel på personer som utifrån en övertygelse agerat och därmed uppnått respekt. Ingvar Carlsson, som direkt efter sin tid som statsminister, återgick till förortslivet i radhuset, tas ofta fram som just ett sådant gott exempel.

Aktuell nu är Greta Thunberg som med en järnvilja, rätt eller fel, fått världsledare att darra lite på manschetten.

Men det är ännu lättare att ta fram dåliga exempel. Där mantrat att ”leva som man lär” inte alltid har följts. Konsekvenserna blir vanligtvis att man tappar respekten och att det allmänna systemet inte följs.

När New Yorks stadsförvaltning tar fram en karta som visar var i staden det är lämpligt att anlägga geoenergi med hänsyn till geologi, infrastruktur och ekonomi, sänder det en tydlig signal till befolkningen. Det här är något man från stadens sida vill bejaka, man är intresserad av att invånarna investerar i teknologin, och man är intresserad av att invånarna får en god ekonomi. Det är någon som föregår med gott exempel.

När Stockholm stad säger nej till geoenergi i vissa områden och i andra gör det så komplicerat med processen att ansöka om borrtillstånd, att man behöver ha konsulthjälp, då föregår man med dåligt exempel. Stockholm utsänder signalen att borrning för geoenergi är något man inte vill ta i med tång. I tillägg är anläggningstiden horribelt lång och är i jämförelse med många andra städer otroligt dyr.

Borrning och installation för geoenergi är i ett regimskifte. Vi ser ett allt större intresse från andra än de traditionella fastigheterna med kyla och värme. Högtemperaturlager, butikskyla, fjärrvärmeindustrin och snösmältning för infrastruktur är några applikationer som uppenbarligen gror i samhället. Och de behövs! Det är smart teknik och i kombination med andra förnybara energikällor går det att göra med mycket små insatser från den övriga energiproduktionen.

Jag är övertygad om att geoenergin har en väsentlig plats i det samhälle som vi lever i. Enligt den senaste statistiken som presenterades på Geoenergidagen som arrangerades av Svenskt Geoenergicentrum bidrar geoenergin i Sverige med cirka 24 TWh, varav 18 är gratis och förnybart från marken. Jämfört med all energi för uppvärmning, som ligger runt 100 TWh på årsbasis. Det är alltså en betydande del förnybar energi som svenska fastighetsägare investerat i. Fortsätt så!

Nu sker viktiga förändringar

I den här branschen är det ett tacksamt tema att använda – Arbetsmiljö! Det finns ett mycket stort behov, från flera horisonter, att påminna, utbilda, informera och delegera om borrteknikerns arbetsmiljö. Någonting som egentligen borde vara självklart, men är så lätt att prioritera bort. Tyvärr. Jag hoppas att vi med temat och artiklarna i Borrsvängen kan så frön hos arbetsgivare och arbetstagare så att vi till slut kan få till det som krävs: en förändring i attityd! Och det är bara med rätt attityd som det går att framgångsrikt skapa en bättre arbetsmiljö. Givetvis behövs en hel del verktyg också, och de verktygen kan vi från vår horisont identifiera och informera om. Men det stora förändringsarbetet ligger inne i respektive person.

Men även om det finns ett stort behov, upplever jag ändå en förändring till det bättre. Man är mer medveten och man är generellt duktigare. Fler företag certifierar sig i inte bara miljö- och kvalitetssystem, utan också i arbetsmiljö. Det är ett utmärkt sätt att ta stora steg framåt och få bra hjälp med processen.

Vi kommer att skriva mer om arbetsmiljö i framtiden – var så säker!

En stor förändring är på väg att träda i kraft. I drygt 40 år har det funnits två konkurrerande organisationer; Avanti och Geotec. I samband med att båda organisationerna nu har genomfört stämmor där majoriteten av medlemmarna har sagt sitt, är det nu klart att Borrföretagen kommer att bildas. Den gemensamma organisationen kommer att starta sin levnad någon gång i november månad 2019. Man får nog anse att det är en historisk händelse. Minst två gånger tidigare har det genomförts försök att få till stånd fusionsprocessen, men denna gång har det gått hela vägen.

Borrföretagen kommer initialt att ha två arbetsställen och ungefär 100 medlemsföretag. Det är drygt en tredjedel av den samlade kåren till antalet som utför vatten- och energiborrning, men nästan 90 procent av den totala omsättningen som finns bland medlemsföretagen. Borrföretagen kommer att vara den stora rösten i de sammanhang som vi rör oss i, och genom att vara enade finns det många fördelar i flera olika frågor. Särskilt om man skall bedriva ett informationsarbete om certifiering och arbetsmiljö.

Johan Barth, vd Geotec

Höga temperaturer på Geoenergidagen 2018

”Det brukar vara bra ämnen på programmet på Geoenergidagen. I år var framför allt solhybriderna intressanta, vi får mycket förfrågningar på det”, säger Sara Östberg på Sweco.

Solhybrider, högtemperaturlager, riktigt djup geotermi och geoenergi i akademins tjänst. Som vanligt erbjöds både bredd och djup när Geoenergidagen genomfördes för sjätte året i början av oktober i Stockholm.

Årets Geoenergidagar följde tidigare års upplägg: En inledande dag med en workshop, i år med bland annat kollektorriktlinjer och brandklassning i fokus, och en efterföljande seminarie- och utställningsdag.

– Det kokar i branschen. Det installeras geoenergisystem i en aldrig tidigare skådad omfattning, där det är stora anläggningar som driver branschen, konstaterade Johan Barth, vd för Svenskt Geoenergicentrum när han hälsade välkommen till dag två.

Signhild Gehlin, teknisk expert på Svenskt Geoenergicentrum, redovisade energistatistik för Sverige från 2016.

– En tydlig trend är att borrdjupen ökar. I större anläggningar med mer än tio borrhål ligger medeldjupet idag på 250 meter och det djupaste borrhålet i Sverige når 600 meter.

Tjugo år med geoenergi

Johan Tjernström, affärsutvecklare på det statliga fastighetsbolaget Akademiska hus, delade med sig av 20 års erfarenheter av geoenergi.

– Där det är möjligt vill vi producera förnybar energi lokalt med hjälp av solceller och småskalig vindkraft för el och geoenergi för värme och kyla. Cirka tio procent av vårt behov av värme och kyla täcks idag av geoenergi.

Leif Rydell, energiansvarig på Xylem i Emmaboda som tillverkar dränkbara pumpar, berättade om företagets högtemperaturlager, där spillvärme från framför allt det värmealstrande gjuteriet säsongslagras. Högtemperaturlagret består av 140 borrhål som är 150 meter djupa. Det sattes i drift 2010 och värmer en 320 000 kubikmeter stor bergvolym. Det laddas med 3,8 GWh värme per år och ger en verkningsgrad på 70 procent.

Solhybrider laddar borrhål

Finspångs Brunnsborrning, FBB, har deltagit som utställare alla sex åren på Geoenergidagen. ”Det är ett väldigt bra forum som kopplar ihop alla aktörer i näringen med forskningen. Det är en av de viktigaste mässorna vi är med på under året”, säger vd David Johansson.

Geoenergisystem kan idag kombineras med solhybridsystem, det vill säga paneler med både elproducerande solceller och värmeproducerande solfångare. Nelson Sommerfeldt, doktorand på KTH, har i sin forskning studerat system där värmen från solfångare laddar borrhålen. Det gör det möjligt att lagra det överskott som produceras på sommaren då efterfrågan på värme är låg.

– Solhybridsystemet kan minska den totala borrhålslängden och/eller avstånden mellan borrhålen och därmed minska kraven på markyta.

Fungerar bra i bostadsrättsförening

Jessica Benson från forskningsinstitutet Rise anslöt till ämnet genom att redovisa erfarenheter från verkliga förhållanden. Bostadsrättsföreningen Vårlöken i Kungälv investerade 2013 i en kombination där 11 borrhål à 220 meter är sammankopplade med 330 kvadratmeter solhybridpaneler.

– Systemet fungerar bra med en årsvärmefaktor på tre. Man har gjort en del åtgärder för att minska behovet av tillsatsel och har lyckats öka egenanvändning av solelen med elva procent.

Sist ut på årets upplaga av Geoenergidagen var Tero Saarno från det finska energibolaget St1. Han berättade om företagets djupgeotermiska projekt i Esbo. Där har man borrat ner till 6 400 meters djup för att pumpa ner vatten som tar sig in i sprickor i berggrunden, värms till 130 grader av berget och sedan tas upp genom ett närliggande borrhål för distribution ut i Esbos fjärrvärmenät.

 

Text: Lars Wirtén

Foto: Anette Lindfors Persson

Liten bransch med stor betydelse

Kyl- och värmepumpbranschen går för högtryck. I tio års tid har branschen haft en högkonjunktur och den tycks inte mattas av. Snarare ropar företagen efter tekniker som kan arbeta med befintliga anläggningar och hjälpa till att ta klivet in i framtiden. Per Jonasson, vd på Svenska Kyl- och Värmepumpföreningen, visar vägen.

I totalt nio år har Per Jonasson arbetat som vd i kyl- och värmeteknikbranschen. Först på Kyl- & Värmepumpföretagen, och när organisationen slogs ihop med Svenska Värmepumpföreningen för fyra år sedan, utsågs han till vd för den nya branschorganisationen Svenska Kyl- och Värmepumpföreningen, SKVP.

Per Jonasson vd Svenska kyl- och värmepumpsföreningen.

Hur kommer det sig att man viger sitt liv åt branschen?
– Den är ju livets mitt, säger han med ett skratt. Allt rör sig kring den här branschen.
Per Jonasson säger det med en skämtsam ton, där han sitter i SKVPs konferensrum vid Alviks strand i Stockholm med en kopp kaffe framför sig. Men under samtalets gång målar han upp en bild som visar att kyl- och värmepumpsbranschen verkligen har betydelse, både i privatpersoner liv och för samhällets strukturer.
Den här sommarens ihållande värmebölja är ett exempel på det. Samhällsfunktioner som vårdinrättningar, kirurg- och förlossningsavdelningar och livsmedelsbutiker fick stora problem med sina kylanläggningar.
– Sommaren har mest inneburit kaos för branschen tyvärr. Man går från rationell hantering av affärer till rena panikåtgärder. Vi får räkna med mycket efterarbete för dem som har haft kris, säger Per Jonasson.

Sommaren skapade kaos

Kaoset beror på klimatförändringarna. Sommaren i fjol var den kallaste i mannaminne, i år slogs värmerekord.
– Någon dag med så höga temperaturer är okej, men när det är extremtemperaturer från maj till augusti klarar de befintliga kylanläggningarna inte av det. Det finns mycket att göra i förebyggande underhåll. Framöver måste man också titta på dimensioneringar, säger Per Jonasson.

Tio år av högkonjunktur

Samtidigt – på värmepumpssidan – är bilden ljusare. Kunderna är tekniken trogen. Teknikutveckling och de globala målen för uppvärmning gör att branschen kommer att blomstra nu och i framtiden. Som helhet har branschen gått för högtryck i flera år.
– Vi har haft en högkonjunktur sedan 2007/2008. Intresset för värmepumpsteknik i fastighetsbranschen ökar, statistiken visar att försäljningen av bergvärmepumpar är lika stor som förra året. Det vi väntar på nu är utbytesmarknaden. När det är dags att byta ut pumparna kan det bli en skjuts framåt även för geoenergibranschen, kanske i form av kompletteringsborrningar, tror Per Jonasson.
Brunnsborrnings- och kyl- och värmeteknikbranscherna är i symbios. Branscherna har kontakt på daglig basis, både på förenings- och företagsnivå.
– Om geoenergibranschen och brunnsborrarna har mycket att göra, då har vi mycket att göra, konstaterar han.

Jobbar för än nu smartare system

På systemsidan ser Per Jonasson en kraftig utveckling. Dagens värmepumpar är effektivare och har nya smarta styrningar.
– Det som förr var tekniskt omöjligt eller för dyrt är nu möjligt. Det är bara fantasin som sätter gränser. Vi har ”Internet of things” som kan samköra olika enheter, även batterier. Hela kombinationen är jätteintressant, säger Per Jonasson.
SKVP har börjat pusha för plusenergihus, berättar Per Jonasson – en kombination som ofta består av geoenergi, värmepump, solceller och smarta systemlösningar som kan förvandla en byggnad till energiproducent, det vill säga att huset levererar ett nettoöverskott av energi. Tekniken går att applicera på förhållandevis standardiserade hus.
– Den här utvecklingen gör dessutom att vi blir det vi själva tycker att vi är: Miljöhjältar.

Per Jonasson vd Svenska kyl- och värmepumpsföreningen.

Spännande tider

Tiderna är spännande och Per Jonasson ser en förändring i branschen, även internationellt.  Om den tidigare var statisk, tar branschen nu stora strategiska kliv.
– Vi försöker bli en annan typ av aktör, som visar vilket värde och vilken nytta och skillnad vi gör i vår bransch, säger han.
När det gäller samarbetet med brunnsborrarna har man också kommit långt, anser Per Jonasson.
– Processen för kyl- och värmepumpsanläggningar är industrialiserad i Sverige till skillnad mot i Europa. Vi har gjort många installationer, hela logistiken och etableringen är utvecklad. Men visst finns det innovationsfönster. Vi jobbar exempelvis med Geotec och Avanti i olika forskningsprojekt, säger han.

Kompetensbristen är skriande

Men allt är inte solsken och gröna ängar. Den absolut största frågan för branschen kvarstår, och den handlar om hur återväxten och rekryteringen av kyl- och värmepumpstekniker ska öka. Det är numera bristyrke nummer 1 på Statistiska Centralbyråns senaste rankinglista.
– Vi behöver folk. Vi skulle kunna anställa 750 certifierade personer direkt och ytterligare 500 personer per år. Situationen är kritisk. Det finns företag som tackar nej till jobb, eller ger jobb vidare eftersom de inte har kapacitet. Det är en kvävande faktor för våra medlemsföretag. Hela installationsbranschen står inför samma problem, säkert borrarna också, säger Per Jonasson.

Ett framtidsjobb

Men Per Jonasson när hopp om framtiden. Det är en liten bransch med stor påverkan. Det i sin tur borde slå an en sträng av intresse hos unga personer på väg ut i yrkeslivet.
– Vi vet att dagens ungdomar inte bara vill ha ett jobb, utan de vill också göra avtryck och bidra med något. Det kan man göra i vår bransch – vi gör samhällsnytta, säger han.

Text: Elisabet Tapio Neuwirth Foto: Anette Persson

Vem är…

  • Namn: Per Jonasson.
  • Ålder: 57 år.
  • Familj: Gift med Kristina, två vuxna barn.
  • Bor:  I Spånga, västra Stockholm.
  • Fritiden: Jag gör klassiska saker, som att motionera och fixa i trädgården både i huset och på semesterstället i Roslagen.

Än så länge ingen vattenbrist i Östergötland

I Östergötland har sommarens torka inte lett till någon akut brist på vatten.

– Många som led av vattenbrist 2017 har borrat nya eller fördjupat befintliga brunnar sedan dess, förklarar Magnus Mateo Edström, samordnare klimatanpassning på Länsstyrelsen Östergötland.

Magnus Mateo Edström, Länsstyrelsen Östergötland.

Östergötland är en utpräglad lantbruksbygd, med stora arealer spannmålsodling och mycket djuruppfödning. Tillgång på vatten är därför avgörande för lantbruket.

Trots sommarens torka är det inte tillgången på vatten som har varit problemet. Östergötland har gott om ytvattenmagasin i form av stora sjöar som Vättern, Sommen och Roxen samt avrinningssystemet Motala ström. I länet finns även stora grundvattenmagasin i rullstensåsar och i sedimentärt berg. Inför årets sommar hade dessutom grundvattendepåerna fyllts på. Utmaningen med den svåra torkan var därför brist på bevattningsutrustning och utdikade marker som fick grödorna att torka.

– Vi har inte fått rapporter om vattenbrist i brunnar. Förutom att många åtgärdade och säkrade tillgången på vatten efter 2017 så har nivåerna inte varit lika låga hittills i år. Men visst har vi haft låga nivåer i de små magasinen som påverkar dem som har egen brunn.

Små magasin känsliga

Utvecklingen mot mer extremt väder med både torka och långvariga perioder med mycket nederbörd kommer att påverka framför allt små och medelstora grundvattenmagasin, det vill säga de magasin som försörjer enskilda brunnar.

– De stora magasinen kräver långa perioder av ett visst väderläge för att påverkas. De små och medelstora är mycket känsligare för variationer. Där kan vi få problem.

Läget nu i Östergötland är att grundvattennivåerna är mycket under de normala i små magasin.

– Trenden är fortsatt minskande. Om torkan fortsätter under hösten går vi in i en mycket problematisk situation, konstaterar Magnus Mateo Edström.

Sveriges Byggindustrier ger medlemsservice med mångfald

Bensinavtalen utnyttjas mest, konstaterar Peter Schyum, affärsområdeschef för verksamhetsledning. Foto: Rosie Alm.

– Bra medlemsservice, som att erbjuda rabattavtal, är ett konkurrensmedel för oss. Företag jämför i vilken organisation de får mest för medlemsavgiften och det är tydligt att medlemsservice är viktigt, konstaterar Peter Schyum på Sveriges Byggindustrier.

Bland de cirka 3 500 medlemmarna i Sveriges Byggindustrier, BI, finns allt från enmansföretag till byggbranschens riktigt stora drakar. Oavsett storlek, snittet ligger på cirka 30 anställda, har företagen tillgång till bransch- och arbetsgivarorganisationens service. Från kurser, utbildningar och publikationer till inköpsavtal och rådgivning om arbetsmiljö och säkerhet. Kostnadsfritt eller rabatterat. Service lämnas i första hand lokalt, men hela organisationens expertis står till förfogande.

– Vi har jobbat strategiskt och målmedvetet för att nå hit där vi är idag. Allt fler små och medelstora medlemsföretag utnyttjar våra tjänster. Kollektiv- samt entreprenadavtal å sin sida är viktiga, men medlemmarna har också förväntningar på att vi ska serva dem med avtal som har med förmåner att göra, säger Peter Schyum som är affärsområdeschef för verksamhetsledning inom BI.

– 3 300 av våra medlemsföretag har under 50 anställda och kan inte alltid få så bra priser och villkor som vi får när vi förhandlar centralt för hela BI. Idag har vi 27 olika avtalspartners, bland annat två drivmedelsleverantörer och runt fem billeverantörer.

Från fordon till fest

BI har knutit rabattavtal med leverantörer av allt från bensin, ekonomisystem, event, fordon och försäkringar till kontorsmaterial, kreditupplysningar, maskiner, mobiltelefoni och rekryteringstjänster.

Vi frågar Peter Schyum vilka rabattavtal som utnyttjas mest.

– Bensinavtalen. Hälften av alla våra medlemsföretag använder sig av dessa. Det beror sannolikt på att det är lättförståeliga avtal om rabatter på en vanlig och ofta använd produkt.

– Våra försäkringsavtal utnyttjas av runt 600 medlemsföretag, och varje år rullar det ut flera hundra nya bilar från våra avtalade leverantörer, tillägger han.

Regelbunden översyn

Peter Schyum och hans kollegor vet vad de vill med organisationens rabattavtal.

– Vi ställer inte bara kostnader mot varandra utan försöker många gånger i samarbete utveckla anpassade produkter och tjänster för våra medlemsföretag, och tittar även då på aktuella leverantörers möjlighet att leverera. Det är ett krav att de ska kunna leverera över hela landet, och så vill vi teckna långsiktiga avtal.

Arbetet med rabattavtalen är en ständigt pågående process. Medlemmarnas intresse och nyttjandegrad följs upp regelbundet.

– Det är viktigt att vi erbjuder medlemmarna ett urval av leverantörer att välja mellan, och att det är tilltalande rabatter och förmåner. Vi ska helt enkelt vara bäst i klassen, slår han fast.

Text: Mia Ising

Andra artiklar om Sveriges Byggindustrier:

Sveriges Byggindustrier: Så tycker Geotecs medlemmar

Golvbranschen ser Sveriges Byggindustrier som renodlad arbetsgivarpart

Arbetsrätt – en het medlemsfråga i Sveriges Byggindustrier

Så arbetar Sveriges Byggindustrier med opinionsbildning

Rådgivning är en hjärtefråga för Sveriges Byggindustrier

Catharina Elmsäther-Svärd: Vi behöver rusta Sverige för framtiden