Vatten i fokus i historisk industrimiljö
Dricksvatten var temat när borrbranschen samlades i Västerås för sitt årliga vintermöte i månadsskiftet november-december. Det gavs grundliga lektioner i vattnets kemi och biologi, följt av resonemang och diskussioner kring ”den perfekta brunnen”. I vanlig ordning belystes även status kring geoenergin.
Borrföretagens vintermöte var förlagt till Steam Hotel, ett cirka hundra år gammalt ångkraftverk vid Mälarens strand i Västerås, ombyggt till ett hotell med mycket säregen, industriell prägel. Ångkraftverket utgjorde under 1900-talet en väsentlig del av Sveriges energiförsörjning, en roll som geoenergin i dag har axlat. Det var också beroende av vatten; dels vatten som värmdes till ånga som drev turbinerna, dels vatten från Mälaren, vars sjövatten kylde ångturbinen. Ångan återgick då till vatten och pumpades tillbaka till pannorna i ett kretslopp.
Det var mot denna fond av industrihistoria med vatten och energi i centrum som Borrföretagens vd Mattias Gustafsson inledde dagarna på temat naturlig vattenkvalitet.
– Den naturliga sammansättningen bestäms av en rad olika faktorer. Främst beror den på vilka mineraler och bergarter som berggrund och jordlager innehåller, men även den kemiska miljön påverkar.
I grävda brunnar speglar sig påverkan i jordlagren snabbare i vattenkvaliteten. Borrade brunnar påverkas mer av berggrundens sammansättning.
– Bergborrade brunnar är djupare och har bättre skydd mot föroreningar och ett högre pH-värde, konstaterade Mattias Gustafsson.
Vattnet påverkas av dess alkalinitet, ett mått på vattnets buffrande förmåga. Tillsammans med pH-värdet påverkar det vattnets förmåga att stå emot försurning samt dess metallangripande egenskaper.
– Ju längre ned i marken du kommer, desto högre blir pH-värdet. Sura vatten, med lågt pH-värde, är aggressiva och kan lösa ut metaller från exempelvis ledningar.
Även syrehalten är viktig för vattnets kvalitet, då det påverkar många andra ämnens löslighet.
– Kraftig syreförbrukning är vanligast i ytligt grundvatten. Det indikerar att det förekommer organiskt material i vattnet. Ytligt vatten har ofta en högre halt av bakterier.
Mattias Gustafsson fortsatte med att gå igenom en rad egenskaper och ämnen som påverkar kvaliteten på grundvatten: sulfater, klorid, nitrat, nitrit, natrium, kalium, järn, mangan, aluminium – listan av ämnen som kan förekomma i grundvattnet och som Mattias Gustafsson belyste var ännu längre än så.
– När ni är ute och borrar, samla på er all information ni kan. Det är framför allt förändringar på vägen ner genom jord- och berglagren som är det intressanta. Om exempelvis konduktiviteten, den elektriska ledningsförmågan, ökar snabbt indikerar det att ni kommit ned i ett vatten med högre salthalt. Det här är bra kunskap att ha i er dialog med både kund och kommun, uppmanade Mattias Gustafsson.
Mattias Gustafsson avlöstes av Susanne Weglin från SGS som analyserar mikroorganismer i dricksvatten.
– Alla våra analyser är standardiserade. Ni ska få samma analyssvar oberoende av vilket labb som har gjort den. När det gäller enskilt dricksvatten rekommenderar Livsmedelsverket regelbunden provtagning, minst vart tredje år och minst årligen om barn dricker av vattnet, förklarade hon.
Liksom Mattias Gustafsson redogjorde för olika ämnens påverkan på vattnet, gjorde Susanne Weglin motsvarande när det gäller mikroorganismer.
– De flesta koliforma bakterier är exempelvis inte farliga i sig. De finns naturligt i jord, ytvatten och avföring. Men de indikerar att det även kan finnas andra bakterier och virus i vattnet, från exempelvis avlopp eller naturgödsel.
När Susanne Weglin kom till legionella fick hon något lyriskt i blicken och lyfte fram hur vackra de är i mikroskop.
– Legionella förekommer naturligt i mark, sjöar och vattendrag. De finns i stillastående vatten och tappställen som används sällan. Får man in dem i systemet kan de växa till. Därför är det bra att spola ur ordentligt när man till exempel öppnar sommarstugan för säsongen.
Anders Blom från Sweco utgick från rubriken ”Hur görs den perfekta brunnen?”. Han började med att konstatera att den knappast existerar.
– Brunnen ska inte vara i vägen men samtidigt ligga nära, den ska vara underhållsfri, säker och riskfri, ge tillräckligt med vatten av god kvalitet, hålla länge och så ska den vara billig.
Att pricka in samtliga önskemål på listan låter sig sällan göras. En punkt tar för stort utrymme, menade Anders Blom.
– Jag tycker ofta det är för stort fokus på det billiga. Att borra brunnar är ett hantverk. Det är bättre att se till att den blir bra.
Anders Blom gick ur sitt konsultperspektiv igenom olika processer och aspekter när en brunn ska borras: juridik, geologi, grundvattenförhållanden, undersökningar, brunnsborrningen och kontroller. Hur tänker då en konsult som letar vatten?
– Vi tittar på geologi, hydrogeologi och vattenbalans; om flöden och användning ändras, då förändras troligen vattenkvaliteten. Vi tar också hänsyn till motstående intressen och vattenskyddet samt belyser risker, ekonomi och juridik, förklarade Anders Blom.
En fråga att tidigt ta ställning till i processen är var brunnen ska placeras.
– Det viktigaste är att den placeras där det finns tillräckligt med vatten. Därefter kommer kvaliteten, vatten kan alltid renas.
Anders Blom fördjupade sig specifikt i filterbrunnar och visade exempel på olika typer av filter. Inte minst förklarade han vad han gör i egenskap av kontrollant.
– Jag kollar när ni borrar foderrör och kontrollerar filter samt filternivå. När ni är klara med att rensa brunnen är jag där som en hök. Det är viktigt att det görs ordentligt. Behövs det rensas en dag extra måste det göras. Jag är nitisk när jag kontrollerar filterbrunnar.
Han betonade också vikten av att dokumentera.
– Det har aldrig hänt att jag har dokumenterat för mycket. Men lita inte på att konsulten gör det. De missar och glömmer de också. Notera alla avvikelser ni ser. Om det inte ser ut som förväntat där ni borrar, gör så gott ni kan och dokumentera vad ni gjorde.
Han hade också ett mer oväntat tips:
– Har du ett problem, ta en fika. Det är vetenskapligt bevisat att det fungerar. Du blir lite gladare och då upplevs problemet lite mindre – då ökar sannolikheten att du löser det.
Som en uppföljning av Anders Bloms föredrag, delades deltagarna in i smågrupper för att diskutera vad som menas med en ”bra” vattenbrunn. Är bra en viss vattenmängd? Kan det bli för mycket vatten? Kan och bör en borrentreprenör lämna vattengaranti? Det blev livliga diskussioner både inom och mellan grupperna, om affärsetik, juridik och betydelsen av att känna till de lokala förhållandena för att lyckas borra en bra vattenbrunn.
Signhild Gehlin uppdaterade branschen om trender och tendenser inom geoenergins värld. Som vd för Svenskt Geoenergicentrum kunde hon konstatera ett ökat internationellt intresse för svensk kunskap om geoenergi.
– Vi har gett många kurser i geoenergi under andra halvåret, med många utländska deltagare. Det är väldigt roligt att se.
Signhild Gehlin kunde också notera en påtaglig förändring i attityd till geoenergi under Energimyndighetens årliga programdag för forskningsprogrammet Termo.
– Tidigare år har det varit stort fokus på och mest intresse för fjärrvärme. Men i år var det flera deltagare, inte minst från beställarsidan, som uttryckte att de vill få bort den polarisering som länge har funnits mellan fjärrvärme och värmepumpar/ geoenergi. Det händer något i attityden till geoenergi, och det händer nu!
Signhild Gehlin presenterade också statistik om geoenergins utveckling, såväl historiska data som prognoser framåt.
Tekniska kommittén har under året tittat på en rad olika saker, där gängade foderrör fortsätter att vara en viktig del.
– Är det billigare och snabbare med gängade foderrör? Vi är inte framme med något svar än, konstaterade Mattias Gustafsson och riktade en uppmaning:
– Vi behöver få in erfarenheter av gängade foderrör från flera olika geologiska miljöer.
Tekniska kommittén har under året också testat en miljövänlig hammarolja, men ännu inte hunnit utvärdera testerna. Inför 2024 är ambitionen att göra ett studiebesök avseende återvinning av borrkronor.
TEXT OCH FOTO: LARS WIRTÉN