Dricksvatten var temat när borrbranschen samlades i Västerås för sitt årliga vintermöte i månadsskiftet november­-december. Det gavs grundliga lektioner i vattnets kemi och biologi, följt av resonemang och diskussioner kring ”den perfekta brunnen”. I vanlig ordning belystes även status kring geoenergin.

Borrföretagens vintermöte var förlagt till Steam Hotel, ett cirka hundra år gammalt ångkraftverk vid Mälarens strand i Västerås, ombyggt till ett hotell med mycket säregen, industriell prägel. Ångkraftverket utgjorde under 1900-talet en väsentlig del av Sveriges energiförsörjning, en roll som geoenergin i dag har axlat. Det var också beroende av vatten; dels vatten som värmdes till ånga som drev turbinerna, dels vatten från Mälaren, vars sjövatten kylde ångturbinen. Ångan återgick då till vatten och pumpades tillbaka till pannorna i ett kretslopp.

Det var mot denna fond av industrihistoria med vatten och energi i centrum som Borrföretagens vd Mattias Gustafsson inledde dagarna på temat naturlig vattenkvalitet.

– Den naturliga sammansättningen bestäms av en rad olika faktorer. Främst beror den på vilka mineraler och bergarter som berggrund och jordlager innehåller, men även den kemiska miljön påverkar.

I grävda brunnar speglar sig påverkan i jordlagren snabbare i vattenkvaliteten. Borrade brunnar påverkas mer av berggrundens sammansättning.

– Bergborrade brunnar är djupare och har bättre skydd mot föroreningar och ett högre pH-värde, konstaterade Mattias Gustafsson.

Vattnet påverkas av dess alkalinitet, ett mått på vattnets buffrande förmåga. Tillsammans med pH-värdet påverkar det vattnets förmåga att stå emot försurning samt dess metallangripande egenskaper.

– Ju längre ned i marken du kommer, desto högre blir pH-värdet. Sura vatten, med lågt pH-värde, är aggressiva och kan lösa ut metaller från exempelvis ledningar.

Även syrehalten är viktig för vattnets kvalitet, då det påverkar många andra ämnens löslighet.

– Kraftig syreförbrukning är vanligast i ytligt grundvatten. Det indikerar att det förekommer organiskt material i vattnet. Ytligt vatten har ofta en högre halt av bakterier.

Mattias Gustafsson fortsatte med att gå igenom en rad egenskaper och ämnen som påverkar kvaliteten på grundvatten: sulfater, klorid, nitrat, nitrit, natrium, kalium, järn, mangan, aluminium – listan av ämnen som kan förekomma i grundvattnet och som Mattias Gustafsson belyste var ännu längre än så.

– När ni är ute och borrar, samla på er all information ni kan. Det är framför allt förändringar på vägen ner genom jord- och berglagren som är det intressanta. Om exempelvis konduktiviteten, den elektriska ledningsförmågan, ökar snabbt indikerar det att ni kommit ned i ett vatten med högre salthalt. Det här är bra kunskap att ha i er dialog med både kund och kommun, uppmanade Mattias Gustafsson.

Mattias Gustafsson avlöstes av Susanne Weglin från SGS som analyserar mikroorganismer i dricksvatten.

– Alla våra analyser är standardiserade. Ni ska få samma analyssvar oberoende av vilket labb som har gjort den. När det gäller enskilt dricksvatten rekommenderar Livsmedelsverket regelbunden provtagning, minst vart tredje år och minst årligen om barn dricker av vattnet, förklarade hon.

Liksom Mattias Gustafsson redogjorde för olika ämnens påverkan på vattnet, gjorde Susanne Weglin motsvarande när det gäller mikroorganismer.

– De flesta koliforma bakterier är exempelvis inte farliga i sig. De finns naturligt i jord, ytvatten och avföring. Men de indikerar att det även kan finnas andra bakterier och virus i vattnet, från exempelvis avlopp eller naturgödsel.

När Susanne Weglin kom till legionella fick hon något lyriskt i blicken och lyfte fram hur vackra de är i mikroskop.

– Legionella förekommer naturligt i mark, sjöar och vattendrag. De finns i stillastående vatten och tappställen som används sällan. Får man in dem i systemet kan de växa till. Därför är det bra att spola ur ordentligt när man till exempel öppnar sommarstugan för säsongen.

Anders Blom från Sweco utgick från rubriken ”Hur görs den perfekta brunnen?”. Han började med att konstatera att den knappast existerar.

– Brunnen ska inte vara i vägen men samtidigt ligga nära, den ska vara underhållsfri, säker och riskfri, ge tillräckligt med vatten av god kvalitet, hålla länge och så ska den vara billig.

Att pricka in samtliga önskemål på listan låter sig sällan göras. En punkt tar för stort utrymme, menade Anders Blom.

– Jag tycker ofta det är för stort fokus på det billiga. Att borra brunnar är ett hantverk. Det är bättre att se till att den blir bra.

Anders Blom gick ur sitt konsultperspektiv igenom olika processer och aspekter när en brunn ska borras: juridik, geologi, grundvattenförhållanden, undersökningar, brunnsborrningen och kontroller. Hur tänker då en konsult som letar vatten?

– Vi tittar på geologi, hydrogeologi och vattenbalans; om flöden och användning ändras, då förändras troligen vattenkvaliteten. Vi tar också hänsyn till motstående intressen och vattenskyddet samt belyser risker, ekonomi och juridik, förklarade Anders Blom.

En fråga att tidigt ta ställning till i processen är var brunnen ska placeras.

– Det viktigaste är att den placeras där det finns tillräckligt med vatten. Därefter kommer kvaliteten, vatten kan alltid renas.

Anders Blom fördjupade sig specifikt i filterbrunnar och visade exempel på olika typer av filter. Inte minst förklarade han vad han gör i egenskap av kontrollant.

– Jag kollar när ni borrar foderrör och kontrollerar filter samt filternivå. När ni är klara med att rensa brunnen är jag där som en hök. Det är viktigt att det görs ordentligt. Behövs det rensas en dag extra måste det göras. Jag är nitisk när jag kontrollerar filterbrunnar.

Han betonade också vikten av att dokumentera.

– Det har aldrig hänt att jag har dokumenterat för mycket. Men lita inte på att konsulten gör det. De missar och glömmer de också. Notera alla avvikelser ni ser. Om det inte ser ut som förväntat där ni borrar, gör så gott ni kan och dokumentera vad ni gjorde.

Han hade också ett mer oväntat tips:
– Har du ett problem, ta en fika. Det är vetenskapligt bevisat att det fungerar. Du blir lite gladare och då upplevs problemet lite mindre – då ökar sannolikheten att du löser det.

Som en uppföljning av Anders Bloms föredrag, delades deltagarna in i smågrupper för att diskutera vad som menas med en ”bra” vattenbrunn. Är bra en viss vattenmängd? Kan det bli för mycket vatten? Kan och bör en borrentreprenör lämna vattengaranti? Det blev livliga diskussioner både inom och mellan grupperna, om affärsetik, juridik och betydelsen av att känna till de lokala förhållandena för att lyckas borra en bra vattenbrunn.

Signhild Gehlin uppdaterade branschen om trender och tendenser inom geoenergins värld. Som vd för Svenskt Geoenergicentrum kunde hon konstatera ett ökat internationellt intresse för svensk kunskap om geoenergi.

– Vi har gett många kurser i geoenergi under andra halvåret, med många utländska deltagare. Det är väldigt roligt att se.

Signhild Gehlin kunde också notera en påtaglig förändring i attityd till geoenergi under Energimyndighetens årliga programdag för forskningsprogrammet Termo.

– Tidigare år har det varit stort fokus på och mest intresse för fjärrvärme. Men i år var det flera deltagare, inte minst från beställarsidan, som uttryckte att de vill få bort den polarisering som länge har funnits mellan fjärrvärme och värmepumpar/ geoenergi. Det händer något i attityden till geoenergi, och det händer nu!

Signhild Gehlin presenterade också statistik om geoenergins utveckling, såväl historiska data som prognoser framåt.

Tekniska kommittén har under året tittat på en rad olika saker, där gängade foderrör fortsätter att vara en viktig del.

– Är det billigare och snabbare med gängade foderrör? Vi är inte framme med något svar än, konstaterade Mattias Gustafsson och riktade en uppmaning:

– Vi behöver få in erfarenheter av gängade foderrör från flera olika geologiska miljöer.

Tekniska kommittén har under året också testat en miljövänlig hammarolja, men ännu inte hunnit utvärdera testerna. Inför 2024 är ambitionen att göra ett studiebesök avseende återvinning av borrkronor.

TEXT OCH FOTO: LARS WIRTÉN

Borrföretagen vann upphandlingen och har skrivit på ett nytt avtal med Arbetsförmedlingen om att driva utbildningen till borrtekniker i ytterligare fyra år.

– Det här är mycket glädjande och viktigt. Det är viktigt för den svenska borrbranschen att vi som branschförening håller i utbildningen och dessutom betydelsefullt för föreningens ekonomi, säger vd Pär Malmborg.

Utbildningen till borrtekniker kommer även fortsättningsvis att drivas i lokalerna i Uppsala. Arbetsförmedlingen har elevkandidater från sitt regionala upptagningsområde, men Pär Malmborg är noga med att framhålla att man söker elever från hela landet.

– Jag vill gärna uppmana alla borrföretag som känner en person som är sugen på att komma in i yrket att tipsa dem om att söka sig till utbildningen.

Har man en anknytning till ett företag och ett eget intresse, så ökar chanserna att lyckas med utbildningen.

Provperiod avgör

Borrteknikerutbildningen 2023 kommer att starta tidigast i april och ansökningen pågår för fullt. Precis som tidigare år kommer utbildningen att föregås av en kortare provperiod, där kandidaterna till utbildningsplatserna rent praktiskt får vara med och se och uppleva vad jobbet innebär.

– Det är en gallringsprocess som vi gör både för elevernas och för utbildningens skull. Vissa är kanske nyfikna men vet inte riktigt vad jobbet går ut på och andra passar kanske inte för jobbet som borrare ute i fält. Det får man chansen att upptäcka under den inledande utvärderingen, säger Pär Malmborg.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: ANETTE PERSSON

I gropen som ska bli Karlstads nya bostadskvarter Tullholmsviken trängs Värmlandsborr med ekipagen som ska påla den gamla sankmarken. Det är ont om plats när 900 nya lägenheter ska få klimatsmart geoenergi.

– Det blir fler och fler stora byggen, särskilt när den som bygger vill ha miljöklasserna guld eller silver på sina hus, säger vd-n och ägaren Robert Olsson.

Stålrören som ska säkra stabiliteten på jättebygget behöver bara sex meter ner i marken. Borrtekniker Anders Karlsson ska ända ner till 250 meter.

– Nu är det 232 meter. Snart börjar vi på åttonde hålet, säger han och häver upp ännu ett tremeters borrör på maskinen.

Totalt ska det bli 5 280 borrmeter. Elva hål på 250 meter och elva på 230.

– Den här veckan hinner vi nog 2 250 meter och det är jättebra. Det har gått över förväntan, säger vd Robert Olsson.

Före semestern borrade de för geoenergi till ett annat bygge intill universitetet i Karlstad.

– Vi skulle borra tjugo hål på 300 meter. När beställaren ville ha fler meter så räckte inte ytan till för fler hål så vi fick borra till 375 meter, det djupaste vi borrat.

Här i Tullholmsviken hade Roberts pappa Kjell en lagerlokal i den nu rivna fastighet som då hyste Konsum Värmland charkfabrik.

Men nu blir det inga köttbullar. Nu byggs här ”ett modernt och hållbart framtidsområde i en attraktiv del av staden” för att citera ett pressmeddelande om bygget. Då är geoenergi en plusfaktor.

Trångt i gropen

– Energiborrningen tar större och större andel. Mest borrar vi åt enskilda villaägare, men på senare år har vi fått allt fler stora byggen, säger Robert Olsson.

Det skapar nya svårigheter. I gropen är det väldigt trångt, eftersom pålningen till grunden pågår samtidigt strax intill.

– Det blir irriterat. Alla har sitt tidsschema att följa. Vi skulle egentligen ha tre ekipage och pålningen ett, men nu har vi två och de tre.

När jobbet på Tullholmsviken är klart är några enskilda villor inbokade, men i januari väntar ännu ett större projekt. I Hällefors ska de borra ett geoenergisystem för kyla till en fastighet.

 

Vattenborrning ökar

Uppdragen för energiborrningen kommer via ett tiotal rörfirmor, goda samarbetspartners som Värmlandsborr har arbetat åt under många år. Geoenergin gick om vattenborrningen redan i början av 1990-talet, men på senare år har den faktiskt ökat.

– Det har varit riktigt mycket vattenborrning. Jag tror det beror på att det pratats så mycket om grundvattnet och den torra sommaren 2018. Oro för grundvattnet kan ha lett till en del felaktiga beslut.

– Jag kan tycka att vi har borrat en del hål i onödan. Kommer det inte vatten när de öppnar kranen så ringer de och beställer borrning. Sen visar det sig ibland vara något annat fel. Robert Olsson har också sett en coronaeffekt.

– I år är det många som rustar sommarstugor som tidigare inte haft vatten. De vill göra i ordning stugorna så de kan flytta dit. Många stockholmare ska ut på landet. Annars gynnar låga räntor och stigande fastighetspriser geoenergin, trots att värmepumpar som värmer vatten med luft är billigare.

– Blir det några tiotusen dyrare så tar de det. Det är billigare i drift och höjer värdet på huset.

Själv konkurrerar han med ännu en värmepumpslösning. Sedan han började på sin pappas firma 2005 har han kört grävmaskinen som gräver ner jordvärmeledningar.

– Det är väl inte så vanligt för borrföretag, men vi omsätter ett par miljoner varje år på jordvärme och avlopp.

Tog över efter pappa

Hans pappa Kjell Olsson grundade bolaget 1977. Inget av barnen var särskilt intresserat av att ta över. Robert läste ellinjen på gymnasiet.

– Teknik är roligt så jag tänkte bli elektriker på järnvägen. Jag hade pratat med pappa om en vidareutbildning i Ängelholm som jag var sugen på. Det tyckte inte pappa.

– Han frågade om jag inte skulle komma och jobba med honom istället.

Så blev det. Robert tog studenten en torsdag och började i firman följande måndag.

Låg det i luften att du skulle ta över?

– Jag är yngst av sex syskon så det var väl sista chansen. Men det var nog mer så att det behövdes folk just då. Och eftersom det funkade så blev jag kvar.

När det var dags för generationsskifte tog familjen hjälp av en konsult som rekommenderade att Robert skulle ta över allt ägande själv, utan syskon som delägare. Efter en professionell värdering köpte han ut sina syskon på fyra år.

Fördubblad omsättning

– Den bild vi har är att det finns ett löpande rekryteringsbehov av borrtekniker över hela landet. Vi har tät kontakt med både skolan och med många borrföretag, och även med Byggnadsarbetarförbundet, som alla är överens om att borrtekniker är ett brist- och framtidsyrke.

Så säger Caroline Eklöf Fagerlund, handläggare på Arbetsförmedlingen i Uppsala. Hon och kollegan Christine Storbacka, som är företagsrådgivare, ser många möjligheter för blivande borrtekniker och planerar särskilda satsningar för att locka fler kvinnor till yrket.

Borrföretagen driver på Arbetsför- medlingens uppdrag en utbildning till Borrtekniker i Uppsala. Årets utbildning är, som så mycket annat, präglad av de omställningar som den pågående coronapandemin tvingat fram.

– Årets elever är väldigt motiverade och engagerade. De är också mycket tålmodiga och har fått vara med om en del praktiska ändringar i programmet på grund av coronan, säger Caroline Eklöf Fagerlund.

På grund av pandemin har Arbetsförmedlingen både fått mer pengar till yrkesutbildningar och har även väldigt många inskrivna som arbetssökande. De flesta kommer från handels- och serviceyrken.

Unga och flyttbara

– Det är personer som står nära arbetsmarknaden och utbildningen till borrtekniker är en chans för dem att ställa om till ett bristyrke. En annan stor kategori är unga som har svårt att hitta sitt första jobb. För dem kan borrtekniker vara ett attraktivt alternativ eftersom företag med anställningsbehov finns överallt i hela landet. Det kan ofta vara lättare att hitta sitt första jobb någon annan stans än på hemorten och är man ung är man oftast också mer flexibel och flyttbar. Utbildningen till borrtekniker är ju öppen för arbetssökande från hela Sverige, säger Christine Storbacka.

Eventuellt två kurser