Eldrivna kompressorer rycker närmare – och materialen blir alltmer hållbara

Fredrik Ålund, sälj- och marknadschef på Atlas Copco. Foto: Atlas Copco

Kompressorn är den komponent i borrningen som har mest påtaglig och uppenbar påverkan på klimatet, då den drivs med diesel – än så länge ska sägas.

Även hammare och borrkronor har betydelse för klimatavtrycket. Ju fler borrmeter per timme vid ett givet tryck, desto mindre materialåtgång och dieselförbrukning och därmed utsläpp.

Inom gruvdriften har elektriska kompressorer slagit igenom på bred front. För brunnsborrare lyser däremot elektriska alternativ med sin frånvaro. Men den första elektriska, mobila kompressorn som kan leverera tillräckligt högt tryck för brunnsborrning rycker allt närmare. Nyligen lanserade Atlas Copco en mindre eldriven kompressor. Den är frekvensstyrd och ger ett tryck på 14 bar med ett flöde på 23–31 kubikmeter.

– Det är för lite för brunnsborrning, men till vissa grundläggningsarbeten fungerar den, säger Fredrik Ålund, sälj- och marknadschef på Atlas Copco.

Fredrik Ålund tror starkt på elektrifiering av kompressorer och menar att det bara är en tidsfråga innan även brunnsborrare kan köra elektriskt.

– Inom fem år har vi kompressorer som klarar upp till 35 bar. Jag tror till och med att det i framtiden kan bli krav på eldrift i storstäderna.

Flera fördelar

Fredrik Ålund ser både stora miljöfördelar och ekonomiska fördelar med elektriska kompressorer.

– Du slipper hantera diesel med transporter och risk för spill, och givetvis avgasutsläppen under drift. De är också mycket tystare vilket kan vara viktigt i stadsmiljöer. Sammantaget blir arbetsmiljön klart bättre.

– Ser vi det ur ett affärsperspektiv är de mycket billigare att driva, du räknar snabbt hem en elkompressor. Servicekostnaden är, precis som med elbilar, betydligt lägre. Elkompressorer håller också längre, så de behöver inte bytas lika ofta.

Kräver effekt på plats

Idel fördelar alltså. Men det finns en stor utmaning. När allt mer elektrifieras på anläggningsplatserna ökar även kraven på effekt.

– Det kommer ställa stora krav på att planera för både laddning och stora effektbehov. Infrastrukturen för bygg- och anläggningsplatser måste utvecklas.

Utöver mer framdragen effekt lyfter Fredrik Ålund även fram batteriteknik som kan förstärka effekten på plats.

– Vi lanserar mobila batterilager i höst och längre fram kommer vi kunna erbjuda större, containerbaserade batterier.

Biobränslen och bättre styrning

När det gäller befintliga dieseldrivna kompressorer kan alla från Atlas Copco köras på biodrivmedlet HVO 100.

– Många har kört på HVO under lång tid och har goda erfarenheter. Alla kompressorer uppfyller också kraven i Steg V, som är EU:s högsta krav vad gäller utsläpp av kväveoxider, säger Fredrik Ålund.

En bättre motorstyrning sänker förbrukningen och därmed utsläppen av växthusgaser.

– För några år sedan gick vi över från mekanisk till elektronisk styrning, vilket gör motorerna mer effektiva.

Fredrik Ålund känner av ett påtagligt tryck från marknaden i hållbarhetsfrågor.

– För några år sedan fick vi aldrig frågor om miljö och klimat. Nu levereras alla våra maskiner med miljödokument. Både våra kunder och deras kunder efterfrågar den typen av verifieringar.

Hybridrigg på gång

Hardab i Forshaga, som tillverkar och säljer borriggar, har utvecklat en helelektrisk rigg för gruvindustrin. För energi- och vattenborrning driver företaget ett utvecklingsprojekt för att ta fram en hybridrigg, med ett batteripaket och generator/elmotor. För hybridriggen håller Hardab också på att utveckla ett nytt hydraulsystem som kommer att minska bränsleförbrukningen ytterligare.

– Hybridtekniken ger ett energitillskott som gör att vi kan använda en mindre motor med lägre bränsleförbrukning och därmed utsläpp. Elektrifiering kommer mer och mer och vi tror mycket på hybridtekniken. Men vi tror inte på helt eldrivna riggar för energi- och vattenborrning på många år, säger Hardabs vd Bosse Sjöberg.

Skälet är infrastrukturen för el. Det saknas helt enkelt effekt där borrningarna ska göras.

– Du behöver mer ström än vad ett vanligt hus har tillgång till. Vi tror därför på att använda mindre och mer effektiva dieselmotorer som också kan köras på HVO 100, där batterier avlastar vid toppeffekterna, förklarar Bosse Sjöberg.

Hardab driver ett utvecklingsprojekt för att ta fram en elhybridrigg. På bilden en av företagets konventionella dieselriggar. Foto: Hardab

Fokus på material

På Sandvik och Mincon, som tillverkar hammare, borrkronor och annan borrutrustning, ligger fokus på hållbarhet i bokstavlig bemärkelse – det vill säga att produkterna ska hålla längre och klara fler borrmeter på kortare tid.

– Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla ny hårdmetall som håller längre och som gör att det går åt mindre energi i borrningen, med minskade utsläpp av koldioxid som följd. Vi tittar till exempel på hammare som med bibehållen kapacitet förbrukar mindre luft. Det är en självklarhet och samtidigt en utmaning för hela branschen, säger Martin Lundgren, försäljningschef på Sandvik Rock Tools.

Trycket i hållbarhetsfrågor kommer inte i första hand från brunnsborrare, utan från samhället i stort, menar Martin Lundgren.

– Alla stora företag i bygg- och anläggningsbranschen har fokus på hållbarhet i dag. Vi har exempelvis ett program för att återvinna så mycket metaller som möjligt ur begagnade hårdmetallverktyg. Den återvunna hårdmetallen får sedan nytt liv i form av nya produkter, något som gynnar miljön.

Få ut fler meter

Även John Göytil, Sverigechef på Mincon, pekar på vikten av mer hållbara material.

– Det handlar om att få ut fler meter i borrningen. Därför tittar vi mycket på material och materialbehandlingar av alla våra produkter som hammare, borrkronor och borrör.

Inte heller John Göytil känner av något större tryck i hållbarhetsfrågan från brunnsborrarna i bemärkelsen klimat och miljö. Men just när det kommer till hållbarhet i betydelsen hålla länge är trycket stort. Och det ena hänger nära ihop med det andra.

– Det är drifttiden på borren och ökad produktivitet som är vårt fokus. Kan du borra 200 meter på kortare tid är det bättre för miljön. Ju längre våra produkter håller, desto mindre järnmalm och kol behöver vi ta upp ur gruvan till stålet för att få borrmetrarna, konstaterar John Göytil.

TEXT: LARS WIRTÉN

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *