En stämma som utmanade normerna

Det var ett 70-tal medlemsföretag som i slutet av november samlades på hotell Clarion Malmö Live. Den stora stämmomiddagen intogs i foajén på Malmö Opera där sällskapet njöt av hyllade musikalföreställningen Kinky Boots; en show som med sitt tema kom att lägga grunden för fredagens stora inspirationsföreläsning med Claes Schmidt.

Boosting bra men dyrt

Men den första dagens konferensprogram höll sig till mer välbekanta men inte desto mindre intressanta ämnesområden. Från Atlas Copco kom Dmitry Karablinov och pratade om en teknik som få svenska brunnsborrare provat på, nämligen borrning med boosters.

Dmitry Karablinov berättade om boosting.

Genom att koppla på en eller två boosters till grunduppsättningar av primärkompressorer kan trycket höjas från 35 till svindlande 345 bar.

– Tekniken med sammankopplade kompressorer och booster använder vi mycket i Indonesien, där det finns ett antal geotermiska borrprojekt som går ner till 3 500 meter, berättade Dmitry Karablinov.

Men boosterborrning finns på närmare håll också. I Esbo utanför finska huvudstaden Helsingfors pågår som bekant en ”rekordborrning” som ska ner till 7 000 meter.

– Här kommer vi att övergå från luft- till vattenborrning på de riktigt stora djupen, förklarade Dmitry som också tipsade om att det finns stora pengar att spara på att använda eldrivna kompressorer.

– Den stora utmaningen med booster-borrning är egentligen inte teknisk utan ekonomisk. Det behövs många maskiner och det kan vara svårt att få det finansiella att gå ihop.

Lagar kring vattenverksamhet

Magnus Berg från advokatfirman Nordic Law är mångårig samarbetspartner till Geotec i juridiska frågor. Han pratade om vad som är anmälans- respektive tillståndspliktigt när det gäller vattenanläggningar, till exempel akviferanläggningar. Och han var angelägen om att slå hål på en myt:
– Jag får då och då höra att det under vissa omständigheter inte behövs vare sig anmälan eller tillstånd. Visst – det finns ett undantag som gäller ”där det är uppenbart att man varken skadar allmänna eller enskilda intressen”. Men man ska vara väldigt försiktigt med att hävda undantag. Utgå ifrån att det krävs tillstånd, för det är huvudregeln. Om du hävdar undantag betyder det att du saknar så kallad rättskraft om det senare kommer någon och hävdar en skada.
En stor fördel med att ha en dom i form av ett tillstånd för vattenverksamhet eller miljöfarlig verksamhet är domen står sig mot grannar, kommun eller andra som kan tänkas ha invändningar i efterhand.
– Sedan kan ett tillstånd alltid omprövas och man kan till exempel få gå ner i storlek på sin anläggning, men då kan man förvänta sig ersättning, säger Magnus Berg.

Mud i teori och praktik

Anders Olsson är en av den svenska borrbranschens riktiga veteraner. Han höll en både teoretisk och praktisk föreläsning om borrvätskor – eller mudborrning.

Anders Olsson demonstrerar hur mud fungerar i ett borrhål.

– Mudborrning, alltså borrning med en blandning av vatten och lera eller vatten och polymerer, är allra vanligast inom gas- och oljeborrning men används även vid schaktfri rördragning, berättade Anders Olsson.
Poängen med muden är att den med rätt densitet balanserar trycket i formationen så att borrhålet inte kollapsar. Och med rätt viskositet undviker man sedimentering i borrhålet.

– Leran är bentonit och polymererna kan vara antingen konstgjorda eller naturliga, i det sistnämnda fallet är de av stärkelse. Det rör sig om otroligt små lerpartiklar, från 0,5 och ändra ner till 0,0001 micron. De är så små att de påverkas mer av elektriciteten sinsemellan än av tyngdlagen och därför håller de sig svävande i blandningen.

Anders Olsson genomförde även ett par praktiska experiment. Ett av dem visade hur hans hemmablandade mud bildade ett ”lock” när den hälldes ner i ett mått med grus.

”Vi blir aldrig av med våra fördomar och det är inte heller meningen att vi ska. Men vi ska vara medvetna om dem.”

– Det illustrerar hur muden fungerar längs borrhålsväggarna i till exempel en ganska lös grusformation. Den stänger till väggarna och hindrar hålet från att kollapsa.

Tips om sociala medier

Ska man som företag satsa på att vara aktiv på sociala medier som Facebook och i så fall varför? Och hur gör man? Om dessa ting tipsade Johan Åberg som driver konsultföretaget Nivide.

– Det allra första man ska göra är att själv bestämma sig vad man vill få ut av en satsning på sociala medier. Vill man rent allmänt öka kännedomen om att företaget finns? Vill man få fler förfrågningar från potentiella kunder? Vill man öka sin attraktionskraft som arbetsgivare? Eller vill man uppnå något annat?

Det gäller alltså att sätta ett mål och att vara noga med att mäta – räckvidd, delningar, hur många som gillar och andra parametrar.

Vad ska inläggen handla om då? Det finns beräkningar som visar att vi i dagens digitala värld nås av så många som 5 000 budskap varje dag.

– I det läget kan vi konstatera att den gamla sortens kommunikation eller annonsering med ”bombmattor” inte fungerar längre. I sociala medier behövs något som berör och som tillför värde, annars läser eller klickar man inte.

– Ett annat sätt är att annonsera på Facebook eller Google. Då går det att rikta den annonseringen enligt ett stort antal parametrar, för att öka chansen att nå dem man verkligen vill synas hos, säger Johan Åberg.

Bra inlägg i sociala medier ska:

• Fokusera på nytta eller värde för läsaren.

• Utbilda och hjälpa.

– Var generösa och bjud på er kunskap, uppmanar Johan Åberg.

Normbrunn och geoenergi

Under mötesdagarna medverkade också Göran Risberg från SGU och berättade bland annat om nyheter i revideringen av Normbrunn-dokumentet. Läs mer på sidan 15.

Signhild Gehlin sammanfattade Svenskt Geoenergicentrums aktiviteter och blickade framåt. Läs mer om det på sidan 17.

Även tekniska kommittén redogjorde för sina pågående projekt. En artikel om dessa finns på sidan 27.

Inspirerande om normer

Förmiddagen den andra konferensdagen dominerades av Claes Schmidt/Sara Lund. Claes är veteran som entreprenör i det skånska nöjeslivet, har drivit nattklubbar och satt upp shower – och 2003 kom han ut som transvestit.

Nu gör Claes Schmidt bejublade, interaktiva föreläsningar om kön, transvestism, normer och värderingar. Han gör det på ett oefterhärmligt sätt, med sprudlande energi, skarpa argument, underfundiga tankevändningar och inte minst massor av humor.

Det blev två mycket innehållsrika, minnesvärda – och korta! – timmar när Claes, som gästade Geotec i sitt kvinnliga alter ego Sara Lunds gestalt spelade ut sitt register som inspiratör och tankeväckare.

Kanske kan det viktigaste av hans många medskick formuleras såhär: ”Vi blir aldrig av med våra fördomar och det är inte heller meningen att vi ska. Men vi ska vara medvetna om dem.”