Geoenergidagen firade tioårsjubileum i gruvan

När Svenskt Geoenergicentrum och Geoenergidagen firade tio år tillsammans var platsen symboliskt vald. För var kan geoenergin belysas bättre än i en sal utsprängd i det mäktiga urberget? I oktober hölls den tionde upplagan av Geoenergidagen 20 meter ner i urberget, i Atlas Copcos provgruva mitt i Stockholm.

Det blev födelsedagsfirande i dagarna två, när Svenskt Geoenergicentrum arrangerade Geoenergidagen med tillhörande workshopdag och middag. För branschen har anledning att fira, visade Svenskt Geoenergicentrums vd Signhild Gehlin, när hon tillsammans med moderatorn Johan Barth från Debe Flow Group avslutade dagarna med att summera de tio åren som har gått.

– Branschen har ökat leveransen av förnybar geoenergi till det svenska energisystemet med 50 procent. Fler än 150 000 installationer har tillkommit och borrhålsdjupet har i genomsnitt ökat med 30 meter, eller 20 procent. Det har registrerats fler än 175 000 nya borrhål och borrats mer än 33 miljoner meter borrhål, sa Signhild Gehlin.

– Sveriges geoenergianläggningar har under våra tio år bidragit med mer än 160 terrawattimmar förnybar värme och kyla. Det motsvarar mer än 335 miljoner fat olja, eller 140 miljoner ton koldioxid som vår bransch har ”osläppt” ut. Vi gör skillnad, konstaterade Signhild Gehlin.

Det var också statistik som gällde när Signhild Gehlin inledde Geoenergidagen med att belysa geoenergins ställning i Sverige och övriga världen.

– Utvecklingen av borrhål ser stabil ut, det byggs många större borrhålslager. Enligt IGA, International Geothermal Association, fortsätter den utvecklingen i ännu högre takt. Deras prognos säger att användningen av geoenergi, inklusive djupgeotermi, kommer att åttafaldigas fram till 2050.

– Även om de bara har lite rätt, så kommer väldigt mycket att hända framöver.

Martin Forsén, chef för internationella affärer på Nibe, spanade in framtidens värmepumpar och köldmedier. Han beskrev elektrifieringen som en megatrend, inte bara i transportsektorn utan även i värmesektorn.

När det gäller köldmedel kommer alla f-gaser, fluorerade gaser, att fasas ut till 2050. Under utfasningen kommer f-gaserna att tilldelas i kvoter som kommer att minska kraftigt från och med 2027.

– Vi ser nu att kolväten och andra naturliga köldmedel är på stark framväxt. Men det är en tuff utmaning för branschen.

Konkurrensen om mark och vatten som resurs ökar alltmer. Det kan leda till högre krav på skyddsåtgärder eller att man nekas tillstånd att borra. Mattias Gustafsson, nytillträdd vd för Borrföretagen, talade på temat och såg en trend att konkurrensen sprider sig till fler städer.

– Det blir allt vanligare i stadsplaneringen att placera väg och järnväg under jord. Det är då bra om man från kommunernas sida inte sätter stopp för borrning i hela planeringsområden.

Anders Schön var tills nyligen platschef på Häfla Bruk i Östergötland, som tillverkar galvaniserade produkter som räcken, trappor och gallerdurk. Han berättade om den geoenergianläggning som har byggts i två steg, nu senast med borrningar under hösten.

– Det har varit verkligt utmanande borrning. Berget är poröst med gigantiska mängder vatten. Ibland har vattnet stått som gejsrar ur hålen.

Klas Berglöf på Climacheck stack ut hakan och menade att alla geoenergianläggningar går sämre än de har potential för. De kan under alla förhållanden prestera bättre, hävdade han i sin föredragning om instrumentering och mätning.

– En fjärdedel av energianvändningen i driften kunde tas bort om man bara såg till att de fungerar rätt.

Svårigheterna att som fastighetsägare själv mäta och optimera gör att drift av geoenergianläggningar som en tjänst efterfrågas allt mer. Alexander Gerdin och Roger Nordman från CIT Renergy berättade om den pilotupphandling av just detta man är i färd att genomföra på uppdrag av Belok, ett beställarnätverk inom fastighetsbranschen.

– Projektet ska leda till att fler geoenergianläggningar byggs och drivs bättre med optimerad systemprestanda, summerade Alexander Gerdin.

TEXT: LARS WIRTÉN FOTO: ANETTE PERSSON