Geoguiden – En källa till kunskap hos alla landets kommuner

Joakim Hjulström, geoenergiexpert på Sweco, har jobbat med Geoguiden för Borrföretagens räkning. FOTO: PRIVAT

– Vi vet att kunskapen bland de kommunala miljöhandläggarna som utfärdar borrtillstånd är varierande. Nu hoppas vi att guiden ska bli ett praktiskt och användbart dokument, som kan besvara de frågor som dyker upp. Så säger Joakim Hjulström, som har arbetat med ”Geoguiden” som Borrföretagen tagit fram tillsammans med SGU, Svenskt Geoenergicentrum och SKVP.

Joakim Hjulström är geoenergispecialist på konsultföretaget Sweco samt ordförande i Borrföretagens tekniska kommitté. Han har sedan ungefär ett år arbetat med att ta fram guiden.

– Jag har skrivit delar av innehållet och haft ansvar för att sammanfoga de olika delarna, säger han.

Beskriv guiden – vilken typ av dokument eller publikation är det och vad är syftet med den?
– Guiden är ett dokument man kan plocka fram och söka svar i. En sak som Borrföretagen, SKVP, SGU och Svenskt Geoenergicentrum har gemensamt är att vi får in ganska många frågor, bland annat från kommunala handläggare. De frågorna har legat till grund för innehållet i guiden. Förutom att besvara frågor vill vi berätta om geoenergibranschen och om tekniken samt öka kunskapen och förståelsen för branschen och dess utmaningar.

Dessutom vill vi ge en nyanserad bild av borrningens miljöpåverkan.

Varför behövs det sistnämnda?
– För att de försiktighetsåtgärder som föreskrivs ska bli anpassade efter den risk som finns, att man varken tar i för mycket eller för lite.

Finns det en överdriven oro för vad borrningen innebär?
– Inte överallt, men det finns en stor variation från kommunernas sida i hur man ser på det. Och som på alla andra arbetsplatser kommer det in nya medarbetare som inte har så mycket kunskap och erfarenhet och där hoppas vi att guiden ska vara ett stöd.

Hur omfattande är guiden och vad består den av?
– I talande stund är dokumentet 42 sidor långt. Det börjar med en kort beskrivning av den lagstiftning som finns och även vilka normer och riktlinjer branschen har. Sedan kommer tekniken, med ett avsnitt om värmepumpen och köldmedier, går vidare ner i borrhålet med ett stycke om systemdimensionering, lämpliga temperaturer, avstånd mellan borrhål och avstånd från tomtgräns. Därefter kommer ett kapitel om själva borrningen och där pratar vi bland annat om borrkax och borrvatten, vilka risker som finns där och hur de brukar hanteras. Sedan har vi ett stycke om geologiska förutsättningar, vilken information som finns, hur man hittar den och vilka olika geologiska aspekter som är viktiga att ta hänsyn till vid borrning.’

Guiden har varit på remiss hos ett antal kommuner, hur har den tagits emot där?
– Den var på remiss hos ett litet urval kommuner och handläggarna där. Bemötandet därifrån har varit väldigt positivt och visar att det verkligen finns ett behov av den här typen av guide. Precis som vi hoppades fick vi även inspel på en del ytterligare saker som de skulle vilja se i texterna och som vi har arbetat in.

Man skulle kunna tro att guiden från myndigheternas sida kan uppfattas som en partsinlaga från en bransch som har en agenda, men så har det alltså inte varit?
– Vi fick den frågan rakt ut från någon; om guiden skulle ses som en rekommendation från myndigheten SGU eller som en partsinlaga. Men tanken är ju att detta ska vara korrekt information, där vi lyfter och diskuterar de risker som finns. Syftet är inte att tona ner några risker utan att öka kunskapen om hur arbetet går till så att de försiktighetsåtgärder som vidtas kan anpassas efter den risk som finns. Jag tycker att vi är öppna och tydliga i guiden.

Ni fick inspel från kommunerna på mer att ta upp, kan de ge exempel på det?
– Man efterfrågade bland annat förklaringar på tekniska termer som vi använder i branschen. Det är tydligt att handläggarna är intresserade av förstå vilka risker som finns med borrning och de önskade att vi skulle utöka styckena om risker och förklara mer ingående. Det gällde framför allt borrkax och borrvatten men även själva borrningsarbetet.

SGU om Geoguiden
Sammanfattningsvis har SGU tillfört kunskap avseende de geologiska detaljerna, det vill säga vilka geologiska faktorer som påverkar möjligheterna till borrning och geoenergi samt vad både borrare och handläggare behöver tänka på när de ska bedöma de geologiska förutsättningarna.
– Vi på SGU tror att Geoguiden till handläggare kommer bli ett bra stöd i handläggning av ärenden, både som ett snabbt stöd i enkla frågor, men också som en kunskapsbank med hjälp för att kunna komma vidare i mer svåra ärenden. Den ska även kunna fungera både för nya som mer erfarna handläggare ute på kommunerna. Jag tror att Geoguiden kan bli ett bra stöd och kunskapsunderlag för tillsyn och tillståndsgivning ute på kommunerna, säger Mattias Gustafsson, statsgeolog på SGU.

SKVP om Geoguiden
SKVP har bidragit till Geoguiden med information om värmepumpar och dess komponenter. Även här upplever man att kunskapsläget bland landets handläggare varierar en hel del.
– Kunskapsbehovet är omättligt och det finns ett stort regelverk som inte rör markdelen utan som handlar om pumpen och köldmediet i den. Vi har bidragit med upplysningar kring detta och budskapet är att marknaden för värmpumpar och köldmedier är reglerad och säker och att mer reglering på EU-nivå kring bland annat nya köldmedier som propan och ammoniak är på väg, säger Viktor Ölén, teknisk expert på SKVP.

Svenskt Geoenergicentrum om Geoguiden
Svenskt Geoenergicentrum har bidragit med information relaterad till marken som energikälla, såsom texter om geoenergins olika tekniker, om uttag och lagring av värme och kyla i marken, termisk påverkan mellan borrhål, och om lagar och regler.
– Geoguiden svarar på många av de frågor som vi tar emot från kommuner, privatpersoner och branschfolk, till exempel under våra geoenergikurser. Förhoppningen är att Geoguiden hjälper till att jämna ut och lyfta kunskapsläget om geoenergi och borrning bland kommunala handläggare, och underlättar för både nya och erfarna tjänstemän att göra väl underbyggda och likvärdiga bedömningar i sina tillsyns- och tillståndsärenden, säger Signhild Gehlin, vd för Svenskt Geoenergicentrum.

TEXT: JÖRGEN OLSSON