Högtryck i vattenfrågorna

Det är högt tryck i vattenfrågorna just nu. Konsultbolagen har mer uppdrag än de hinner med och vattenförsörjningen syns alltmer i det offentliga samtalet.

Klimatförändringarna är starkt bidragande liksom förekomsten av alltmer föroreningar och kemikalier.

Borrsvängen har tagit tempen på vattnet genom att prata med några av de stora konsultbolagen.

Saskia Eriksson.

Ett förändrat klimat med längre perioder av torka och intensiva skyfall gör att många kommuner nu ser över sina vattenresurser. De som är beroende av mindre grundvattentäkter försöker hitta nya, större eller binda ihop flera till ett större sammanhängande system, berättar Saskia Eriksson, hydrogeolog på WSP i Växjö.

– Vi har fått uppdrag att göra förstudier kring möjligheten att slå ihop och hitta en gemensam, stor resurs för f lera kommuner.

Länsstyrelserna ger sedan årsskiftet bidrag för att inrätta vattenskyddsområden. Här finns ett stort, uppdämt behov ute i kommunerna, vilket märks hos konsulterna. Uppdragen kring vattenskyddsområden dominerar just nu och en del länsstyrelser hinner inte med att handlägga alla ansökningar, säger Saskia Eriksson.

– Det händer väldigt mycket kring vattenfrågorna, det finns mycket att göra. Det uppmärksammas även från politiskt håll.

Mer robust

Saskia Eriksson lyfter fram redundansen som en stor utmaning i framtiden för grundvatten som en dricksvattenresurs.

– Tillgången behöver bli mer robust. Det är därför kommuner försöker koppla ihop flera täkter för att säkra tillgången på dricksvatten. Man behöver även reservtäkter. Den som endast har grundvatten som resurs är sårbar. Många tittar därför på möjligheten att förstärka med en ytvattenresurs.

Det är inte bara tillgången på vatten som hotas av klimatförändringar och att en del kommuner expanderar med en växande befolkning. Även kvaliteten på grundvattnet är hotat.

– I Danmark hittar du någon form av bekämpningsmedel i nästan alla vattentäkter. Tyvärr kan det nog se likadant ut i lantbruksintensiva områden i Sverige. PFAS, som används i bland annat släckningsskum, är ett bra exempel. Hela Kallinges vattentäkt, i Ronneby kommun, slogs ut genom att ha förorenats av PFAS. Det kan finnas många andra hälso- och miljöfarliga ämnen vi inte känner till, vi hittar bara det vi letar efter. Mindre kommuner har inte resurser att mäta ofta och brett, men följer de krav och riktlinjer som Livsmedelsverket sätter kring olika ämnen, säger Saskia Eriksson.

Eva-Karin Jonsson.

Säkerhet allt viktigare

Eva-Karin Jonsson har jobbat som hydrogeolog och miljökonsult inom föroreningar i 30 år, de senaste tio åren på Afry (tidigare ÅF). Eva-Karin jobbar bland annat med byggnads- och infrastrukturprojekt och utredningar för industrin inför byggnationer eller försäljning av mark. Det blir med andra ord mycket grundvattenutredningar och analyser av föroreningar.

– I dag är det stort fokus på att skydda vatten som kan användas som dricksvatten. Det finns ett stort intresse runt föroreningsproblematik kopplat till grundvatten, säger Eva-Karin Jonsson.

Begränsad kunskap

Problemet med föroreningar är att kunskapen om vilka kemiska ämnen som kan finnas i vattnet fortfarande är begränsad. Ständigt upptäcks nya ämnen som kan vara farliga och som kan finnas på många platser. PFAS och mikroplaster är två sådana exempel. På flera platser har små mängder plaster uppmätts i kommunalt dricksvatten.

– Där man har plastprodukter utomhus som är utsatta för stort slitage, till exempel konstgräsplaner, tycker jag att man ska vara extra försiktiga och utreda risken för påverkan på grundvatten. Det gäller alla kemikalier överlag, menar Eva-Karin Jonsson.

Fokus på kemi

Hon tycker ändå att utvecklingen går åt rätt håll.

– Med den nya kemikalielagstiftningen i EU, Reach, är det större fokus på kemiska ämnens påverkan på miljö och människa. Det är viktigt att försöka hitta vilka kemiska ämnen som kan vara farliga. Dessutom har vi blandningar av kemiska ämnen i oändliga kombinationer som vi inte vet något om. Men vi lär oss mer och mer.

Eva-Karin Jonsson bekräftar att kommunerna är mycket aktiva när det gäller att inrätta och uppdatera vattenskyddsområden och att hitta nya vattenresurser som reservtäkter.

– Säkerhetsaspekten kommer in alltmer, både vad gäller back-up och att minimera risken för åverkan och attentat.

Linn Ödlund Eriksson.

Mer känsligt

Linn Ödlund Eriksson på Sweco pekar på klimatförändringarna som den faktor som påverkar vattenfrågorna mest just nu. Många uppdrag handlar om att hjälpa kommuner med vattenförsörjningen.

– Både torka, nederbörd och förändrade nederbördsmönster påverkar grundvattenbildningen och hur mycket grundvatten kommunerna kan ta ut. Tillgången på vatten kan bli känslig och kommunerna behöver tänka på att ha reservvatten och att sprida riskerna.

Hon efterlyser bättre samverkan mellan konsulter, byggbranschen och akademin när det gäller hur klimatförändringarna påverkar vattentillgången.

– Det finns mycket kunskap i branschen men också mycket osäkerhet kopplat till klimatet. Att det förändras vet vi, men exakt hur det kommer att påverka vattnet vet vi inte. Det är en stor branschutmaning. Det krävs forskning och att myndigheterna arbetar aktivt med vattenfrågorna.

Jag saknar en gemensam riktning eller instruktion för branschen.

Påverkar beräkningar

Linn Ödlund Eriksson arbetar främst med grundvattenfrågor i större bygg- och infrastrukturprojekt. Förändringarna i klimatet påverkar även de modelleringar och beräkningar som ligger till grund för konstruktionerna under mark.

– Det vi bygger i dag ska hålla i kanske hundra år, men nu vet vi inte hur grundvattennivåerna kommer att se ut i framtiden. Vilken grundvattennivå vi räknar med är viktigt för att konstruktionerna ska hålla över tid. Det kan vara extra intressant i områden nära ytvatten. Är det ytvatten eller grundvatten som riskerar att sjunka respektive stiga, eller både och?

– Det finns också projekt under mark där man utnyttjar vattnets bärkraft. Förändras grundvattnet kan hela konstruktionen påverkas.

Behöver uppdateras

Utöver osäkerheterna kring klimatet lyfter Linn Ödlund Eriksson lagstiftningen och avvägning av olika intressen som två utmaningar kring grundvattnet.

– Jag tror att lagstiftningen och kriterierna för infrastruktur- och byggprojekt behöver uppdateras för att möta de framtida utmaningarna på ett bättre sätt.

Linn Ödlund Eriksson bekräftar att efterfrågan på vattenkompetens är stor.

– Det finns väldigt mycket jobb. Ibland önskar jag att vi som jobbar med grundvatten kunde klona oss för att kunna hjälpa till överallt där vi behövs. Det är ett positivt tecken på att vattenfrågorna nu lyfts alltmer, men det blir samtidigt tydligt att vi inte är så många som jobbar med just grundvatten. Vi behöver bli fler – inom alla typer av vattenfrågor.

TEXT: LARS WIRTÉN FOTO: ISTOCKPHOTO

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.