Hur kan kax bli en användbar resurs?

Magnus Johansson, statsgeolog på SGU.
FOTO: PRIVAT

I vilka sammanhang skulle kax kunna vara en resurs som gick att använda? Svaret blir i mångt och mycket att ”det beror på”. Bland annat beror det på materialets sammansättning, i vilken typ av berggrund man borrat och hur siktkurvan ser ut.

Magnus Johansson är statsgeolog på SGU. Han har erfarenhet som industrimineralgeolog inom kalkindustrin, men jobbar sedan tre år tillbaka på SGU med materialförsörjningsplanering.

– En fördel med kax är att det är färdigkrossat och finmalt. Men kanske är det lite för finmalt. I de flesta bergtäkter går borrkaxet såklart med i produktionen, men vid bergborrningar inom till exempel geoenergi kan det bli relevanta volymer. Erfarenheterna från stenbrott visar dock att efterfrågan på de finaste fraktionerna är ganska låg. Stenbrotten försöker såklart sälja dem också, men ofta blir de tyvärr liggande om de inte kan användas som vägmaterial på det egna området eller till stenmjölsblandning för parkvägar där man gärna vill ha ett fint material för att skapa en hård yta, säger han.

Att använda det stenmjöl som kax utgör till ledningsgrus i så kallade ledningsgravar till kablar förlagda under marken är en idé.

– Det är mycket tänkbart, förutsatt att materialet inte är vasst och flisigt. När man ska bädda in kablar i grus vill man att gruset ska vara så rundkornigt som möjligt. Här blir det viktigt vilken sorts bergrund kaxet kommer ifrån. Gnejs, som vi har en hel del av i Västra Götaland, kan ofta ge ett kantigt och vasst material, till skillnad från granit där mineralkornen generellt får mer rundade former, förklarar Magnus Johansson.

Han tycker att branschen borde kunna finna fler användningsområden för kax och nollfraktion.

– Det borde gå att hitta någon avsättning, även om man kanske inte får något betalt – det kostar ju att deponera det.

Magnus Johansson konstaterar att storleken på materialet i kaxet tyvärr ligger inom ett spann där efterfrågan är liten.

– Men siktkurvan, alltså den exakta fördelningen mellan fint, mellanstort och grovt material kan vara nyckeln till att hitta en nisch där materialet visar sig vara optimalt. Man skulle kunna tänka sig att låta någon göra ett examensjobb på kax; vara med ute på olika borrplatser, ta prover, analysera siktkurvor och kombinera det med en marknadsanalys. Tillämpade exjobb är ofta en bra väg framåt, säger Magnus Johansson.

TEXT: JÖRGEN OLSSON