Inga genvägar vid generationsväxling

Det pågår en generationsväxling i borrbranschen. Succesivt lämnar de äldre över taktpinnen till de yngre. Söner och döttrar tar över familjeföretag där de är mer eller mindre uppväxta. Men blodsband är ingen garanti för en lyckad överlåtelse – det krävs både god framförhållning och gedigen överlämning, menar Rolf Borrås som i sin konsultroll väglett många företagare.

Att som föräldrar sälja eller ge sitt företag till barnen kan synas enkelt, inte sällan har barnen vuxit upp med famil­jeföretaget. Men det krävs mer än så, det vet Rolf Borrås utifrån sin erfarenhet av att såväl driva eget företag som att vägleda andra i deras affärsutveckling.

– Generellt är en generationsväxling mer utmanande idag än när föräldrar överlät företag till sina barn för några tiotal år sedan. Borrbranschen är inget undantag, säger han.

Borrföretagen har vuxit på olika sätt. De är mer komplexa och har fler anställ­ da, menar Rolf Borrås och konstaterar att ett flertal både mindre och större företag har gjort generationsväxlingar.

– Dock reflekterar många mindre familjeföretag inte så mycket kring en generationsväxling. De saknar en plan för hur de ska överlåta sitt företag och hur de ska förbereda dem som ska ta över verksamheten.

– Planering och förberedelser måste börja tidigt, jag talar om ett decenniums framförhållning. Och man ska veta att sjukdom och olycka kan kräva en generationsväxling tidigare än man tror, vilket gör det viktigt att tidigt skriva framtidsfullmakter.

Rolf Borrås, för den som inte känner honom, har lång och bred erfarenhet i borrbranschen. Tidigt i karriären var han med och grundade Styrud AB – som kom att köpa upp företag som bland annat TGB och Järvsö Borr, och bli till en 250 man stor koncern.

På meritlistan står också sex år av ordförandeskap i tidigare branschorga­nisationen Geotec samt styrelseuppdrag, mentorskap och konsultarbete inom affärsutveckling genom det egna bolaget Pilfalken AB. Bland uppdragen märks insatser som rådgivare och bollplank i företag som generationsväxlar. Ofta i borrbranschen, men även inom tillverk­ningsindustri, åkeri och försäljning. Rolf Borrås har sett mer och mindre lyckade generationsväxlingar. Det kan bjuda onödiga utmaningar vid en överlåtelse, menar han, när familjefö­retag exempelvis underlåtit att göra en oberoende värdering av företaget, inte reglerat överlåtelsen syskon emellan, saknar styrelse, inte avsatt tid för överlå­telsen och inte erbjuder introduktion och mentorskap.

– Det är viktigt att läsa på och lära sig vad som påverkar en överlåtelse. Att nätverka och lyssna på andras upplevel­ser kan vara till god hjälp, liksom att ta hjälp av ekonomer och jurister och att ha en professionell styrelse. Alla behöver någon att prata med, det är min övertygelse.

– Med många, ibland akuta, borruppdrag i orderboken kan det vara svårt att fokusera på en generationsväxling. Då är det bra att ta hjälp av någon som driver processen. Större företag har lite andra förutsättningar, där ska ju inte ledningen samtidigt sitta vid spakarna.

Att föräldrar stöttar och delar med sig av sin kunskap till sina barn är viktigt och värdefullt vid en överlåtelse. Men att hänga kvar och styra och ställa som om överlåtelsen aldrig ägt rum är inte att stötta, varnar Rolf Borrås. Det gäller att släppa fram och ha förtroende för nästa generation, att respektera de yngre och deras åsikter.

– Det finns söner och döttrar som aldrig fått en chans att påverka något i familjeföretaget, trots att man i högsta grad bidragit till att arbeta upp det. Jag har hört barn, som tagit över företag efter sina föräldrar, säga att ”hade jag vetat för tio år sedan hur komplicerat det skulle vara hade jag gjort en annan karriär”.

För den som tar över ägandet och ledningen i ett familjeföretag kan det vara en fördel att ha prövat sina vingar utanför verksamheten, tycker Rolf Bor­rås. Att ha varit ute och ”luftat” sig och byggt upp en kompetens på annat håll. Rolf Borrås ser ljust på den generationsväxling som präglar borrbranschen.

– Generationsväxlingen kan öppna för en mer digital och grön omställning. Den unga generationen har ett annat förhållningssätt till kunskap. De är mindre rädda för att blotta eventuell okunskap och mer angelägna att skaffa sig kunskap.

TEXT: MIA ISING FOTO: LARS WIRTÉN