Jan-Erik Rosberg riggar Riksriggen

Jan-Erik Rosberg är universitetslektor vid avdelningen för teknisk geologi på Lunds Tekniska Högskola. Foto: Sanna Dolck Wall.

Riksriggen är en borrigg som forskningen har fri tillgång till – förutsatt att Jan-Erik Rosberg ger tummen upp. Som föreståndare bedömer han om borrningsprojekten går att genomföra rent tekniskt. Och Riksriggen har i dubbel bemärkelse fördjupat hans egen forskning.

Jan-Erik Rosberg tar emot i det så kallade V-huset på Lunds Tekniska Högskola, LTH, där framför allt väg- och vattenrelaterad utbildning och forskning huserar. Kopplingen till vatten och ingenjörskompetensen kring borrningsteknik och mätningar har gjort att Avdelningen för teknisk geologi, där han är universitetslektor, har hamnat här istället för på Geologiska institutionen. Vi träffas i sista stund innan Borrsvängen går till tryck. Jan-Erik har haft hektiska veckor med mycket undervisning och handledning av studenter. En roll och uppgift han trivs mycket bra med.

– Jag har alltid gillat utbildningen. Ett av de bästa sätten att lära sig sitt eget ämne bättre är att tvingas förklara det för andra.

Här utgör Jan-Erik Rosberg något av ett undantag inom forskarkåren, där många skyr den påtvingade utbildningsplikten och mest ser det som ett hinder i sin egen forskning.

– Jag tycker utbildningen ger en hel del för forskningen. Det är en viktig möjlighet att introducera ämnet och få duktiga nya studenter att göra bra examensjobb.

Jan-Erik menar att det är viktigt för framtiden att få fler att intressera sig för grundvattenfrågor.

– Endast 0,6 procent av jordens vatten är grundvatten. Det ska räcka till dricksvatten och all annan vattenförsörjning. Globalt ser vi hur man plockar ut alldeles för mycket grundvatten utan att tänka sig för.

Förestår Riksriggen

Jan-Erik Rosberg har forskat en hel del kring vattenfrågor, bland annat i Sydamerika. Men just nu är det borrning som dominerar. Han är involverad i hydrauliska tester och mätningar i borrhål. Inte minst är han föreståndare för Riksriggen, den borrigg som forskare i Sverige har fri tillgång till. I november 2009 tilldelades Teknisk geologi ett anslag från Vetenskapsrådet på 25,8 miljoner kronor för att köpa in och bygga upp en nationell forskningsinfrastruktur för djup kärnborrning.

– Elddopet för riggen var de borrningar vi utförde i Åre 2014, då vi borrade oss ned till 2 496 meters djup, berättar Jan-Erik.

Borrningen var ett led i ett internationellt forskningsprojekt med cirka 100 forskare involverade. Syftet var bland annat att försöka ta reda på hur bergskedjor, som den svenska fjällkedjan, har bildats. Och man är på god väg att lyckas. Det som återstår är att nå ner till den zon där kontinentalplattorna en gång har kolliderat. Nu har forskargruppen som Jan-Erik ingår i beviljats medel för att borra ett nytt djupt borrhål i Jämtland, den här gången närmare Östersund.

– Åre-borrningen gav forskningen mycket. Vi ville borra djupare men vi hade inte teknisk kapacitet. Det nya borrhålet kommer att ge information om berggrunden ända ner till kollisionszonen, eftersom denna ligger på ett grundare djup om man går österut. Jag hoppas vi kommer igång nästa år.

– Borrprojektet är en vetenskaplig och teknisk framgång. Kärnåtervinningen var nära 100 procent och det är den djupaste kärnborrningen i Sverige med de använda borrdimensionerna.

Hittade liv på djupet

Jan-Erik var tekniskt ansvarig i projektet och hade som uppgift att utforma brunnen så att alla olika tester skulle kunna genomföras. Förutom fjällkedjans bildande syftade projektet bland annat till att studera liv djupt ned i berggrunden, hur temperaturen ökar med djupet och mäta grundvattenströmning på stora djup.

– Jag kunde inte tänka mig att de skulle kunna hitta småkryp på de djupen. Men det kan finnas liv där i form av mikrobiell aktivitet.

Vardagen är dock betydligt mer jordnära för Riksriggen. Den senaste borrningen genomfördes i Skummeslöv i södra Halland för att undersöka ett potentiellt grundvattenmagasin.

– Innan dess borrade vi för att spåra föroreningar efter en nedlagd kemtvätt. Där ville vi ha koll på hur föroreningarna skulle kunna sprida sig.

I år kommer Jan-Erik att vara med och etablera en forskarskola och ett testcentrum inom ramen för samma europeiska nätverksprojekt som Riksriggen är en del av. Riksriggen betyder mycket för forskningen, förklarar Jan-Erik, i och med att den kan användas av forskarna utan att betala hyra.

– Det ger tid att i lugn och ro slutföra borrningen och utföra de tester man behöver.

Riksriggen betyder mycket
för forskningen, förklarar Jan-Erik Rosberg. Foto: Sanna Dolck Wall

Började med geotermi

Det blir då en cirkel som sluts för Jan-Erik. Direkt efter civilingenjörsexamen blev han anställd i ett djupgeotermiprojekt i Lund, där man borrade en brunn till 3 700 meters djup och en annan till 1 900 meter. Projektet strandade dock beroende på att vattenflödena inte var tillräckliga. Ur kommersiell synpunkt var projektet därmed misslyckat.

– Men ur vetenskapligt perspektiv fick vi fram mycket ny kunskap i det projektet.

Kunskaper som Jan-Erik Rosberg nu tror kommer att få nytt liv i takt med att intresset för djupgeotermi ökar. I Finland borrar exempelvis energibolaget St1 världens djupaste borrhål för geotermisk värme (se Borrsvängen nr 4/2018).

– Kan vi få fram en billigare borrteknik och metoder att öppna upp de sprickor som finns i berget så att de börjar kommunicera med varandra, då kommer djupgeotermisk borrning bli intressant i Sverige. Det är utvecklingen av luft- och vattenhammarborrning som öppnar upp för detta.

Att vara föreståndare för Riksriggen passar Jan-Erik Rosberg väldigt bra. Precis som han trivs med och värdesätter kontakten med studenterna, vill han vara nära verksamheter utanför universitetets väggar.

– Min ingenjörsbakgrund gör att jag gärna vill att man ska kunna tillämpa min forskning. Jag tycker om att jobba i samverkan med industrin i olika projekt och medverka till att ta fram billigare och bättre metoder. Det driver mig.

Text: Lars Wirtén Foto: Sanna Dolck Wall

Jan-Erik Rosberg

Bor: Med fru och två barn i en villa i Eslöv.

Fritid: Följer barnens aktiviteter, fotboll och handboll. Tränar själv ena sonens fotbollslag. ”En pedagogiskt större utmaning med 10–11-åringar än studenter på LTH. När man har förklarat uppgiften gör de ändå på sitt eget vis.”

Favoritvatten: Kranvatten