Lagförslag om löneutbetalning hotar småföretag

Sju dagar efter att en arbetstagare har påtalat utebliven lön ska du som uppdragsgivare betala ut lönen. Oavsett om skälet är ekonomiska svårigheter beroende på brister hos beställare eller oseriositet. Det kan bli följden av det nya lagförslag som den socialdemokratiska regeringen nu presenterat. Går regeringens förslag igenom innebär det ännu en börda för svenska småföretag. Seriösa byggföretag riskerar att slås ut samtidigt som byggkostnaderna ökar. Fiffelföretagen kommer att fortsätta hitta kryphål.

Bakgrunden till regeringens förslag är ett EU-direktiv från 2014 om utstationering som ska skydda utstationerade arbetstagare. Syftet är i grunden gott. Sveriges Byggindustrier har därför varit aktiva med att föreslå konkreta åtgärder. Vårt förslag är en försäkringslösning som omfattar alla arbetstagare i svensk byggbransch och som är en del av det statliga lönegarantisystemet. Grundkrav för försäkringsskydd bör ställas på den utstationerade arbetstagaren, anmälan till Arbetsmiljöverket eller Skatteverket, registrering till personalliggare och uppvisande av anställningsavtal enligt EU-regler. Då ser man till att alla får den lön de ska ha och värnar småföretagen.

Dessvärre vill den socialdemokratiska regeringen inte lyssna på det örat. Istället valde man att lägga ett förslag som innebär en kraftig överimplementering av EU-direktivet och som dessutom direkt undergräver den svenska modellen där fack och arbetsgivare kommer överens om arbetsmarknadens villkor. Att regeringen kallar sin nya lag entreprenörsansvar ändrar inte det faktum att det är ett hot mot många av de svenska småföretag som är våra medlemmar.

Regeringens lagförslag innebär att en anställd som inte fått ut sin lön kan vända sig till sin arbetsgivares uppdragsgivare för att få ut lönen. Det betyder att varje ny affärsrelation innebär en ökad risk. Därmed kommer gamla beprövade aktörer att gynnas på bekostnad av nystartade eller växande småföretag som inte har hunnit etablera sitt namn på den svenska byggmarknaden. Dessa riskerar att få svårare att användas som underentreprenörer hos de stora aktörerna, som oftast vinner upphandlingen av större projekt.

Det innebär också att alla uppdragsgivare måste ta höjd för den risk det innebär att anlita en underentreprenör och få oförutsedda lönefordringar. I slutändan hamnar den kostnaden hos allmänheten i form av dyrare bostäder. Ökade byggkostnader kommer också att uppstå som följd av ny administration, ökad regelbörda och fördröjda betalningstidpunkter.

Regeringen använder gärna ord som ”ordning och reda”, ”sund byggbransch” och ”stoppa de oseriösa företagen” när de pratar om entreprenörsansvarslagen. De målsättningarna delar vi självklart. Sund byggbransch är ett av våra prioriterade mål. Svartarbete och regelfusk får aldrig löna sig. Därför har vi också varit med om att driva igenom reglerna om personalliggare, lagregler om arbetsgivardeklaration på individnivå och anmälningsplikt när man ska utföra arbete i Sverige.

Foto: Rosie Alm

Regeringens nya lagförslag kommer emellertid knappast ha någon större betydelse i kampen för en sund byggbransch. Men det är desto mer effektivt för den som vill få mindre konkurrens, ökade byggkostnader och urholka den svenska modellen är det desto mer effektivt. Det här är skälen till att en enig förbundsstyrelse i Sveriges Byggindustrier sagt nej regeringens förslag.

Mats Åkerlind, förhandlingschef Sveriges Byggindustrier

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *