Mätning blir vanligare

Anders Olsson nämner även spränghål och injekteringshål i samband med tunnelbygge som områden där mätning ökat.

Generellt har mätningen i borrhål ökat ordentligt under de senaste åren.

– En av förklaringarna är att vi har fått teknik som gör det möjligt. Vi har idag små, smidiga instrument som ger bra data. Vi kan mäta inne i kollektorslangen – det kunde vi inte för 10–15 år sedan. Tack vare utvecklingen på instrument- och elektroniksidan har intresset för mätning ökat, säger Anders Olsson, som tror att mätning inom geoenergi kommer att öka ännu mer framöver:

Tror på fortsatt ökning

– Jag är övertygad om att det kommer att bli vanligare och vanligare, i takt med att det kommer fler bestämmelser och att kraven på dokumentation ökar. Kanske inte vid borrning av ett enda hål på en enskild villatomt, men i tättbebyggt område blir det absolut mer intressant med mätning.

Vad ska man då vänta sig av framtiden? Vilka utmaningar återstår när det gäller mätning?

– En nackdel, som framför allt hindrar en ökad mätning på geoenergisidan är att de gyron vi har idag är väldigt dyra. Kunde man få fram något litet, billigt och lättskött gyroinstrument så tror jag att det skulle bli succé

 

Anders Olsson förevisar instrument för borrhålsmätning.

Allt snabbare system

På önskelistan står även system som snabbt överför mätresultaten från borrplatsen till den person som ansvara för borrningen. Borrning är en dyr verksamhet och det kostar pengar att stå och vänta på besked huruvida man får fortsätta borrningen eller om man måste avbryta på grund av att borrhålet avvikit från den planerade borrhålsbanan och tagit helt fel riktning.

Inom prospektering finns sedan några år sådana system och dessa har bidragit till att effektiviserat borrprocessen.

Standardisering behövs

– När det gäller borrning i tätbebyggda områden, där det är viktigt att borrhålen håller sig inom toleranserna runt den planerade borrhålsplanen, så skulle ett liknande system vara till stor nytta, säger Anders Olsson, som också efterlyser standardiseringar eller riktlinjer:

– Någon form av anvisningar eller standard för mätning av borrhål i tätorter kan kanske också vara till nytta för borrföretagen. Vilket avstånd skall det vara mellan mätstationerna i borrhålet? Ju kortare avstånd desto noggrannare mätning, men även desto dyrare mätning. Om man använder magnetiska mätinstrument, vilken storlek på magnetiska störningar kan då accepteras?

Orienterade borrkärnor

På prospekteringssidan har möjligheten att få upp så kallade orienterade borrkärnor kommit under de senaste cirka 15 åren.

Tekniken för att orientera en kärna innebär att kärnan, som ju roterat inne i borrsträngen, kan låsas fast i sin originalposition.

– Genom att veta vad som är upp och vad som är ned på borrkärnans mantelyta kan geologerna dra många slutsatser. Idag är mer än hälften av alla prospekteringskärnor orienterade och utforskar man nya malmfyndigheter är orientering närmast en nödvändighet, säger Anders Olsson.

En av de geologer som drar nytta av kärnorientering är Pelle Carlsson, gruvgeolog vid Zinkgruvan utanför Örebro.

Ger information om geologin

– Vi använder tekniken framför allt när vi borrar i nya områden. Det ger oss information om strukturen inne i berget och genom att pussla ihop flera borrkärnor kan vi så att säga se åt vilka håll geologin går. Vi kan dra slutsatser om hur malmkroppen står – om den är horisontell, vertikal eller står i vinkel och vi använder också tekniken för att få veta mer om hur geologin runtom malmkroppen ser ut.

Pelle Carlsson påpekar också att även om kärnorientering är ett bra hjälpmedel, så är det också väldigt tidskrävande.

– Det är mycket jobb med att pussla ihop flera borrkärnor och det blir väldigt mycket data att ta hand om.

Dagens teknik med kärnorientering, som har ersatt tidigare metoder som hade mycket sämre precision, ger oss värdefull information och vid ren prospekteringsborrning är det viktigt att orientera kärnorna.

Många faktorer påverkar hålet

Vid Zinkgruvan används flera metoder för mätning.

– Till exempel så mäter vi alla hål som är över 100 meter långa. De planeras ju alltid som ett rakt streck, men kan utan vidare avvika 150 meter på 500 meters borrning om man inte håller koll. Vi vill ju veta att vi träffar det vi siktar på och det är många faktorer som påverkar – övergångar från hårt till mjukt berg, hur hårt borraren trycker, hur mycket vatten som används med mera, säger Pelle Carlsson.

Styrd borrning används också, framför allt när borrningen startar ovan jord.

– Det är dyrt, men det kan löna sig att borra ett ”moderhål” som är exakt så som man vill ha det, säger Pelle Carlsson.

Vad står på din önskelista när det gäller teknikutveckling?

– Jag skulle önska mig ett system där det var omöjligt att göra fel. Inte ens kärnorienteringen är hundraprocentig i alla lägen. Jag skulle också vilja kunna mäta ännu fortare än vi gör idag och skulle också gärna se bättre visualiseringsverktyg så att det går att dra ännu mer nytta av de stora mängder data som mätningarna ger oss.

Pelle Carlsson, gruvgeolog i Zinkgruvan.