Medlemmarna: Bränslet gör den stora skillnaden

Martin Johansson, FBB Finspångs Brunnsborrning.
Foto: Privat

Hur går det egna arbetet med grön omställning när det gäller till exempel återvinning och bränsleförbrukning? Och hur viktiga är miljöaspekterna i upphandlingar och anbud? Borrsvängen har stämt av läget med några medlemsföretag.

Martin Johansson, FBB Finspångs Brunnsborrning:

– Drivmedlet är det stora området för oss. Vi förbrukar en större mängd diesel i verksamheten och i vår strävan att minska vår påverkan gentemot miljön har vi lyckats reducera mängden bland annat genom att investera i moderna och effektiva borriggar, lastbilar och kompressorer. Vi har också skaffat ett ordersystem som gör att vi kan planera jobben bättre så att våra transporter mellan de olika arbetsplatserna minskar. Bättre planering leder nu till att vi kan utföra våra arbeten mer områdesvis och undviker att köra så mycket kors och tvärs rent geografiskt.

FBB:s satsning på att få ner dieselförbrukningen har burit frukt. Under de senaste tre åren har bränsleförbrukningen minskat med nästan åtta procent.

Återvinningen är ett bekymmer

– Vi sorterar såklart och vi har ett företag som kommer och hämtar vårt verksamhetsavfall. Men när det gäller plastslangen har vi inte riktigt kunnat lösa det, trots att vi försökt hitta olika återvinningslösningar, säger Martin Johansson.

Han upplever inte att kraven på miljöarbete och grön profil har skärpts på senare tid:

– Nej, tyvärr är det så att miljökraven snarare är väldigt lamt formulerade. Det är som att krav kopplade till miljöarbete och certifieringar inte riktigt har slagit igenom på beställarsidan, inte ens när det gäller miljöklassade motorer. Kraven kan finnas från beställare i samband med förfrågningar, men det är tyvärr sällan som det följs upp om entreprenaden verkligen utförs med efterfrågade krav.

Martin skickar också en passning till leverantörerna:

– Vi får till exempel inte tanka vissa fabrikat av maskiner med HVO, för då gäller inte garantin. Jag tycker att leverantörerna har ett ansvar här. Bränslet är den faktor där vi kan påverka som mest och min förhoppning är att vi på sikt kan göra en lika stor omställning som flertalet åkeriföretag har gjort, tycker jag.

Fr v GE Maskintjänsts vd Janne Pellikka och delägare Ralf Eriksson.
FOTO: Kjell Törmä

Janne Pellikka, GE Maskintjänst, Gällivare:

– Borrning är ju en klart mindre del av vår verksamhet, som domineras av jobb med bland annat grävmaskiner och hjullastare. Men vi gör vad vi kan. Det är kompressorernas bränsleförbrukning som är den stora delen kopplad till borrning och när det blir nyinvesteringar ser vi alltid till att satsa på den senaste tekniken med snålare och mer effektiva maskiner.

– Själva har vi geoenergi i alla våra lokaler, bland annat stora maskinhallar och vår mekaniska verkstad. Vi har också två vindkraftverk ute i Kalix skärgård som med 3,8 miljoner KW om året får kompensera en del för det smutsiga vi gör. Vindkraften har vi haft i snart 13 år och vi var också mycket tidiga med geoenergi – företagets grundare såg tidigt fördelarna med det energisystemet.

Tror på el och vätgas i framtiden

– I upphandlingar stöter vi sällan på krav, men vi är noga med att i våra anbud alltid komplettera med förslag på lösningar med till exempel HVO 100 eller andra CO2-kompenserande åtgärder.

– Gruvindustrin är en av våra största beställare och de börjar mer och mer att efterfråga kreativa lösningar, till exempel just när det gäller bränslet. På gruvsidan har man kommit långt med autonoma maskiner och vi tittar även mer på hybridmaskiner med en kombination av förbrännings- och elmotorer. Jag tror att vi är på väg mot en större och större elektrifiering, men man ska inte glömma vätgasen. Den kan få en viktig roll i de stora investeringar som väntar i Malmfälten. Hur och om vätgas kan användas i vår bransch är en fråga för framtiden.

Christian Dunkhols, Lebam Brunnsborrning.
Foto: Privat.

Christian Dunkhols, Lebam Brunnsborrning, Vagnhärad:

– I verksamheten försöker vi göra så litet avtryck vi kan. Vi satsar på moderna maskiner med miljömotorer – det gäller speciellt kompressorer och riggar som går mycket. Vi anstränger oss också för att optimera borrningen, ju fortare det går desto mindre bränsle går det åt. Bränslemängden per dag ökar, men bränsle per borrad meter minskar. Med de kompressorer på 25 bars tryck som vi hade för tio-femton år sedan gick det 2,5 liter diesel per meter, men nu när vi kör med dagerns maskiner och 35 bar ligger vi på strax under 1,5 liter metern. Tyvärr tycker vi att HVO 100 är för dyrt, annars hade vi gärna tankat maskinerna med det miljöbränslet.

Får betala för plastavfallet

– Vi sorterar allt avfall från verksamheten. När det gäller plasten handlar det om så små mängder och vi har hittills varit hänvisade till att lämna det för förbränning. Nu har vi hittat ett ställe i Södertälje, Tveta Återvinning, som tar emot plasten och materialåtervinner den. Men då får vi köra dit den själv och dessutom betala för att lämna det.

– När det gäller upphandlingar kan jag tyvärr inte säga att miljökraven spelar någon stor roll. Det är priset som styr och det är väldigt tydligt när det gäller de stora jobben. Det är väldigt sällan någon kräver ISO-certifiering eller miljömotorer, men det kommer kanske.

TEXT: JÖRGEN OLSSON

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.