Ny EU-lag stimulerar prospektering

• Öka självförsörjningen från gruvor. Målet är att tio procent av de strategiska råvarorna ska kunna brytas inom EU.
• Öka mängden råvaror som processas inom unionen till 40 procent.
• Öka återvinningen. 25 procent av konsumtionen ska täckas av återvunna råvaror.
• Öka diversifieringen i handel och import. I dag är EU väldigt beroende av främst Kina.

Enligt Erika Ingvald på SGU innebär förordningen en stor och viktig förändring

– EU är väldigt importberoende, framför allt när det gäller viktiga råvaror till energiomställningen men även övrig industri är sårbar. Den här förordningen är viktig för att EU:s industrier ska överleva, menar Erika Ingvald.

De råvaror som listas ingår i nyckelteknologier för grön omställning, digitalisering och för rymd och försvar. För att kunna producera exempelvis vindkraftverk, elbilar och solpaneler krävs olika typer av kritiska metaller och mineral. Som exempel på den kommande efterfrågan på dessa ämnen kan nämnas att det 2017 såldes cirka fyra miljoner elfordon. 2030 beräknas den siffran uppgå till 50 miljoner elfordon per år.

– Trots att det finns stora fyndigheter av flera av dessa råvaror i Sverige och andra länder i Europa är vi i dag helt beroende av Kinas produktion, säger Erika Ingvald.

Med CRMA uppmanar EU medlemsstaterna att kartlägga och forska mer kring möjligheterna att utvinna dessa råvaror inom unionen. Förordningen slår också fast att tillståndsprocessen för alla delar i värdekedjan ska vara snabb, säker och transparent, utan att göra avkall på hållbarhet.

– Verksamheter kommer kunna ansöka om att bli ett strategiskt projekt när förordningen träder i kraft i vår. Blir man godkänd är den medlemsstat det berör skyldig att sätta upp en tidsbegränsad tillståndsprocess. Ett strategiskt projekt ska ha hög prioritet och behandlas skyndsamt. Tillståndsprocessen för ett gruvprojekt får inte ta mer än 27 månader, förklarar Erika Ingvald.

Den ökade kartläggning som förordningen uppmanar till ska ge underlag för mer effektiv prospektering.

– Sverige har kända fyndigheter av cirka hälften av ämnena på listan. Men först måste företagen prospektera tills de har tillräckligt med underlag för ansökan om koncession och miljötillstånd.

Kan vi därmed förvänta oss en gruvboom i Sverige, med ett uppsving för projekteringsborrning som följd? Enligt Erika Ingvald påverkar förordningen i sig inte marknaden för prospekteringsborrning. Men indirekt kan den få stor betydelse.

– Den här lagen skickar signalen till omvärlden att det är intressant att prospektera inom EU, framför allt i Sverige och Finland, som jag vill hävda är EU:s utan tvekan bästa gruvländer. Här har vi ett gruvkluster med företag som Epiroc, Sandvik, Volvo, ABB med flera. Många aktörer i den svenska gruvnäringen är världsledande. I kombination med vår fantastiska geologi känns det som att vi kan bli stora vinnare. Om det blir lättare att få tillstånd att bryta, då blir det även mer intressant att prospektera, konstaterar Erika Ingvald.

Vilka metaller kan då vara intressanta att prospektera i Sverige? Det blir en ganska lång lista när Erika Ingvald nämner de viktigaste: grafit, kobolt, koppar, litium, nickel, sällsynta jordartsmetaller, platinagruppens metaller och vanadin.

Fyndigheterna kan finnas över hela landet, men Erika Ingvald lyfter fram tre stora områden som mest intressanta att undersöka: Malmfälten i Lappland, Bergslagen och Skelleftefälten.

– Där vet vi vilken typ av metaller vi oftast hittar. Nu letar vi nya metaller och då är områdena mellan dessa områden mest intressanta att kartlägga. Men vi behöver göra bättre kartor över hela landet. Det kan finnas fyndigheter även på andra platser.