Nya byggregler: SKVP klagar hos EU-kommissionen

Kraven på energiprestanda i byggnader har lättats betydligt om fjärrvärme eller biobränsle väljs som uppvärmningskälla. Samtidigt skärptes kraven ytterligare på värmepumpslösningar i Boverkets nya byggregler som började gälla 2020. Det har fått Svenska Kyl- och Värmepumpföreningen, SKVP, att gå vidare till EU-kommissionen.

Den viktigaste förändringen jämfört med tidigare byggregler är övergången från primärenergifaktorer till så kallade viktningsfaktorer. Dessa faktorer används för att fastställa kraven på mesta tillåtna mängd köpt energi, beroende på energibärare, utifrån fastställda primärenergital för olika typer av byggnader.

Enligt EU-kommissionen ska begreppen viktningsfaktor och primärenergifaktor vara synonyma. Men regeringen har tolkat direktiven som att det finns utrymme för att definiera och därmed hantera viktningsfaktorer på ett helt annat sätt:

• Primärenergifaktorer ska räknas fram utifrån vetenskapliga underlag och belägg och därmed återspegla en energibärares faktiska effektivitet i förhållande till energikällan.

• Viktningsfaktorer ska istället återspegla och vara ett verktyg för vad regeringen vill åstadkomma. De sätts med andra ord utifrån vilket resultat man vill se.

Anne-Lee Bertenstam

Klagomål inskickat

Det här har fått SKVP att reagera. Strax före jul skickade man in ett klagomål till EU-kommissionen. Budskapet är att viktningsfaktorer inte ska kunna användas som en rent politisk faktor. Den ska vara synonym med primärenergifaktor och stå på vetenskaplig grund.

– Vi hoppas att EU-kommissionen ska förklara för regeringen att det här strider mot EU-lagstiftningen och att regeringen tvingas se över byggreglerna igen, säger Anne-Lee Bertenstam, teknisk expert på SKVP.

Neutralitet motverkar utveckling

Grundproblemet är enligt SKVP att införandet av viktningsfaktorer syftar till vad som kallas teknikneutralitet; byggreglerna ska vara kostnadsneutrala för användaren i valet av uppvärmningssystem. Fjärrvärme och värmepumpsbaserade lösningar ska med andra ord hamna på ungefär samma kostnad vid samma energiprestanda.

– Det vi vänder oss emot är att om värmepumparna blir mer effektiva kan viktningsfaktorerna ändras för att upprätthålla denna neutralitet. Då förlorar tillverkarna av värmepumpar alla incitament att satsa på innovation och att fortsätta utveckla tekniken. Istället finns en risk att fokus hamnar endast på priset, vilket kan leda till att vi får sämre värmepumpar. Det kan väl knappast vara syftet, säger Anne-Lee Bertenstam.

Ökad nackdel

I de nya byggreglerna har kravet för eldrivna lösningar, dit värmepumpar hör, skärpts samtidigt som kraven för fjärrvärme och biobränsle har lättats. Viktningsfaktorn för fjärrvärme har sänkts från 1,0 till 0,7, biobränsle har 0,6 medan el har höjts från 1,6 till 1,8 och är nu samma som olja och gas. Faktorerna har räknats fram för att fjärrvärme och biobränsle ska gynnas och hamna på samma kostnads nivå som exempelvis geoenergi. Värmepumpars nackdel i förhållande till fjärrvärme har ökat från 1,6 till 2,6 gånger högre krav.

– Problemet är att byggherrar inte tittar på hela livscykelkostnaden utan bara den initiala kostnaden. Med de här viktningsfaktorerena blir det billigare att bygga ett hus med fjärrvärme, eftersom geoenergi innebär en stor investering, förklarar Anne-Lee Bertenstam.

Orimliga faktorer

SKVP är kritisk till rimligheten i de viktningsfaktorer som används i de nya byggreglerna.

– Du ska ha en väldigt dålig panna för att hamna på 1,8 om du använder fossila bränslen. När det gäller biobränslen har man lagt viktningsfaktorn på 0,6. Vi skulle alltså få ut mer energi än det finns i biomassan. Hur skulle det gå till? Fjärrvärmens 0,7 kan däremot förklaras med förekomsten av spillvärme och till viss del förbränning av avfall.

– Men avfall innehåller mycket fossilt bränsle i form av plaster. Inte minst när så mycket avfall importeras ställer vi oss frågande till dessa värden. Vill man få bort fossila bränslen ska man nog inte använda sig av de här viktningsfaktorerna, säger Anne-Lee Bertenstam.

TEXT: LARS WIRTÉN FOTO: SKVP

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *