Nya föreskrifter för arbetsmiljön – största förändringen på 40 år
Många lagar och förordningar som berör borrföretag ändras det närmaste året. Den riktigt stora händelsen är att Arbetsmiljöverket river upp alla sina 67 föreskrifter och ersätter dem med 15 nya. Bland annat införs helt nya säkerhetsregler i bygg och anläggningsprojekt.
Arbetsmiljöverket har under sju år sett över sin författningssamling. Det arbetet är nu klart och har resulterat i att de nuvarande 67 föreskrifterna ersätts med 15 nya som träder i kraft den 1 januari 2025. Det är första gången på 40 år som dessa föreskrifter ses över och förändras. Översynen har i huvudsak lett till en förändring av strukturen i regelverket. Målet har varit att göra det lättare att hitta i och förstå regelverket.
– Tidigare har regelstrukturen varit uppbyggd i detaljerade föreskrifter för exempelvis buller, vibrationer, kvartsdamm med mera. Nu klumpar man ihop dessa i större regelpaket. Men antalet regler har inte blivit färre, säger David Börjesson på certifieringsföretaget Altea.
Skyddet för arbetstagarna är däremot oförändrat. Det kan tolkas som att arbetsgivare inte behöver bekymra sig så mycket över förändringen. Samma innehåll, ny paketering?
– Nej, utöver en helt ny regelstruktur att sätta sig in i sker betydande förändringar som gäller byggarbetsplatser.
Oavsett om man har ett litet eller stort företag, så har alla samma ansvar att vara insatt i regelverket, säger David Börjesson och lyfter fram att reglerna som rör säkerheten i bygg- och anläggningsprojekt har förändrats mycket. I de nya reglerna är roller och ansvar tydligare för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare (Bas). Reglerna gäller när byggprojekt planeras och projekteras (Bas-P) samt när de utförs (Bas-U). Det är den sistnämnda kategorin som främst påverkar borrföretagen.
De stora förändringarna i reglerna för byggarbetsplatser rör hur man ska hantera risker och vad arbetsmiljöplanen ska innehålla, med tydligare ansvar och krav på rutiner för arbetsmiljöarbetet. De nya reglerna innebär bland annat att alla aktörer ska arbeta i en bestämd ordning genom att identifiera, undvika och bedöma riskerna för att sedan åtgärda dem.
– Vid arbeten för en privatperson är det oftast borrföretaget som har det ansvaret. Vid större byggprojekt ligger det oftast på huvudentreprenören, förklarar David Börjesson.
En nyhet är att arbetsmiljöarbetet och arbetsmiljöplanen ska överlämnas på ett strukturerat sätt. Helst ska man ha ett överlämningsmöte där byggherren och byggarbetsmiljösamordnarna för en dialog. Denna ska ta upp arbetsmiljöarbetet i både byggskedet och det framtida brukandet.
– Alla borrföretag ska ha någon som är utbildad byggarbetsmiljösamordnare. Nu när ansvaret utökas och förändras bör man förnya sin utbildning, säger David Börjesson.
På Arbetsmiljöverket betonar man att de nya reglerna har tagits fram för att minska olyckor och ohälsa.
– Det är tyvärr alltför vanligt med allvarliga olyckor, till och med dödsolyckor, i både byggnads- och anläggningsarbete. Därför är det viktigt att försöka förebygga arbetsmiljörisker så tidigt som möjligt, gärna redan under projekteringen. Vi behöver komma bort från ”löses-på-plats”, eftersom det kan leda till arbetsmiljörisker för dem som ska utföra arbetet, säger Agneta Axelsson, sakhandläggare för föreskriften på Arbetsmiljöverket.
En konkret förändring i arbetsmiljöreglerna är att arbetsgivare måste prova ut andningsskydd åt de anställda. Om man väljer tätsittande andningsskydd, ska tätheten provas genom en så kallad tillpassningsprovning. Anledningen är att ett och samma andningsskydd inte passar alla ansikten. För att det ska skydda som förväntat, behöver användaren ha en storlek och en modell som passar individuellt.
– Det här kan skapa problem för personer med skägg som i dag använder mask med filter över mun och näsa. Det kan bli svårt att få dessa att hålla tätt, konstaterar David Börjesson.
En annan förändring i arbetsmiljölagstiftningen som började gälla redan i augusti förra året, är nya krav på utbildning av personer som hanterar så kallade diisocyanater. Det är ämnen som förekommer i fogskum som används för att täta hål vid exempelvis anslutningar till byggnader. Diisocyanater kan framkalla allergi och orsaka svår astma hos de som utsätts för dessa i sitt arbete.
Dessa ämnen omfattas numera av EU:s kemikalielagstiftning, den så kallade Reach-förordningen. Många arbetstagare behöver därför komplettera sin utbildning eller gå om den för att få fortsätta hantera diisocyanater.
– Det ligger en sanktionsavgift på 10 000 kronor per person som inte har rätt utbildning. Att ha gått den tidigare svenska utbildningen räcker inte längre, förklarar David Börjesson.
Överlag rekommenderar David Börjesson alla som inte redan har gjort det att läsa på om de nya arbetsmiljöreglerna.
– De som är ISO-certifierade är skyldiga att ha en rutin för att identifiera och följa den lagstiftning som man berörs av. Följer man inte lagstiftningen finns tydliga sanktionsavgifter. Har du exempelvis tio brunnsborrare som hanterar fogskum utan att vara utbildade kostar det 100 000 kronor, vilket såklart är kännbart.
Sanktionsavgifterna bygger på vad som finns dokumenterat i företaget, inte på faktiska förhållanden.
Nya regler för byggherrar, projektörer och byggarbets miljösamordnare
• Antalet föreskrifter minskar från 67 till 15.
• Föreskrifterna är sorterade i en ny struktur, med nya namn och nummer.
• Dagens cirka 2 300 regelparagrafer har sorterats in i 15 regelhäften.
• Språket i texterna är uppdaterat för att öka enhetligheten och begripligheten.
• Det är samma skyddsnivåer för arbetstagare och samma krav för arbetsgivare och tillverkare som i nuvarande regler.
• För byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare tillkommer det nya regler.
• Föreskrifterna digitaliseras.
Mer information om de nya arbetsmiljöreglerna finns på Arbetsmiljöverkets webbplats
TEXT: LARS WIRTÉN
Lämna en kommentar
Want to join the discussion?Dela med dig av dina synpunkter!