Så ser världens geologi ut

I det här numret av Borrsvängen gör vi en internationell utblick. Hur är det att borra i andra länder? Hur ser marknaden ut på de brittiska öarna, i Polen, USA och på Färöarna? Vad är EU:s inställning till geoenergi? Vi börjar med en översikt av de geologiska förutsättningarna i världen.

De geologiska förutsättningarna för att borra för dricksvatten och geoenergi skiljer sig markant runt om i världen. Att ge en heltäckande bild av hur det ser ut är svårt, för att inte säga omöjligt, i en kort tidningsartikel. Vi ringde ändå upp Mikael Erlström, statsgeolog, för att få en översiktlig guidning kring världens geologi.

– Först och främst är det jordlagren som skiljer sig åt. I Norden, norra Ryssland och norra Nordamerika på träffas jordlager som har bildats under kvartära nedisningar. De består främst av morän och isälvssand. I stora delar av södra Europa, Afrika, Asien och Sydamerika påträffas däremot vittringsjordar som till exempel laterit med hög järn och lerhalt.

Urberg och sedimentär berggrund

När det gäller berggrunden finns urberggrund som den i Sverige på de centrala delarna av de flesta av kontinenterna. Mest liknande vår berggrund finns på den kanadensiska skölden i Nordamerika.

– Övriga urbergsområden i världen är ofta knutna till mäktiga lager med vittringsjord. I områden där kontinentplattor möts finns också vulkaniska lavabergarter och asklager med varierande hållfasthet. Inte minst är det större termiska gradienter* i berggrunden i dessa områden än vad vi har här i Sverige.

– Annars dominerar områden med sedimentär berggrund som skiffer, kalksten och sandsten runt om i världen. Berggrunden i Skåne och vissa andra delar av landet som på Öland och Gotland, består av just sedimentär berggrund av samma typ som dominerar stora delar av Europa. Sedimentär berggrund kan ha mycket varierande hållfasthet.

Inte minst kan det i ett borrhål skilja sig markant mellan olika djup, beroende på vilka lager och typer av sedimentära bergarter man påträffar. I ett borrhål kan man stöta på mer eller mindre lös sandsten som omges av hårda lager med lersten, skiffer, svällande leror och lösa kollager. Detta gör att man kan riskera ras och stora urspolningar eller att man fastnar i borrhålet.

Risk för gas

I vissa områden finns även risk för gas och olja som gör att speciella åtgärder krävs för att identifiera och planera borrningen, inte minst med hänsyn till arbetsmiljön.

– Om du stöter på metan uppstår risken för explosion med bara några procent inblandning i luften. Så det är lite annorlunda förhållanden för brunnsborrare i dessa områden, säger Mikael Erlström och fortsätter:

– I anslutning till Alperna i Mellaneuropa är berggrunden ofta kraftigt påverkad av förkastningar och förekomst av grova sedimentbergarter. Det leder till lokala stora skillnader i borrbarhet. I vissa områden i mellersta och södra Europa finns även lokalt varma källor och större termiska gradienter i berggrunden jämfört med i Norden.

Mikael Erlström, statsgeolog.

Grottsystem

I länderna kring Medelhavet, exempelvis i Spanien, är det också vanligt med karst i berggrund av kalksten. Det har skapat stora underjordiska grottsystem med akvifärer på flera hundra meters djup. Det kan jag tänka mig skapar särskilda förutsättningar för borrningen. När det gäller möjligheten att hitta och få ut grundvatten är de ofta bättre i sedimentär berggrund. Främst är det grundvattenförekomster i porös sandstensberggrund.

– Granit kanske bara innehåller två procent öppna sprickor, medan sandsten kan ha mer än 20 procent. Men i grund och botten avgörs det av hur grundvattenbildningen ser ut i området, förklarar Mikael Erlström. USA ligger, precis som Sverige, väl framme inom utvecklingen av geoenergi.

”Annars dominerar områden med sedimentär berggrund som skiffer, kalksten och sandsten runt om i världen.”

Lagstiftning styr

Även om de geologiska förhållandena varierar och påverkar förutsättningarna, är det lika mycket lagstiftning och tillståndsprocessen som styr, påpekar Mikael Erlström.

– Här i Sverige har vi krav på foderrör minst tvåmeter ner i fast underliggande berggrund. Andra länder kräver återfyllning av borrhål för geoenergi. Det finns även helt andra krav på dokumentation av genomborrade jord och berggrundlager än i Sverige. Ofta finns en strängare tillsyn och tillståndsprövning i länder i Europa, jämfört med i Sverige.

Kartan är i högsta grad en schematisk bild av förekomsten av urberg respektive sedimentära berggrunder. De blå områdena representerar olika former av urberg (prekambriskt berg). De gula områdena består av sedimentära berggrunder (fanerozoiskt berg).

* Den gradvisa variationen i temperatur med avstånd.

TEXT: LARS WIRTÉN FOTO: KENNET ROUNA

Så ser världens geologi ut

Urberg och sedimentär berggrund

Risk för gas

Grottsystem

Lagstiftning styr

Lämna en kommentar

Lämna ett svar Avbryt svar

UTGIVNING

KONTAKT

ARTIKLAR

ANNONSERING

UPPLAGA