Stopp för energibrunnar i Stockholm

Sedan i somras är det stopp för borrning i Stockholms innerstad. Illustration: Myra S Söderström

Nu säger exploateringskontoret i Stockholms stad nej till borrning av energibrunnar i hela innerstaden. Exploateringskontoret förklarar att borrningen ”krockar” med byggandet under mark; kommunen vill säkra att den har svängrum i undermarken, utan att komma i konflikt med nya bergvärmeanläggningar. För borrare och byggare står miljoner på spel.

Det nya förhållningssättet har fått branschen att se rött. ”Vi förlorar uppdrag och pengar” säger vittnesmålen. Telefonerna går varma på exploateringskontoret. Men vi tar det från början:
– Det började i våras med att exploateringskontoret, i egenskap av markägare, vände sig till andra berörda förvaltningar med frågan hur staden i framtiden ska se på nya geoenergianläggningar. Detta mot bakgrund av de omfattande undermarksbyggen som kommer att ske, exempelvis tunnelbana och stora avloppsrör, berättar Fabian Kjessler, enhetschef för markförvaltningen på Stockholms stads exploateringskontor, som har det samlade ansvaret för förvaltning och exploatering av stadens mark.
– Det resulterade i att vi nu är remissinstans. Dels i egenskap av markägare, dels i och med att vi arbetar med exploateringsprojekt som kan komma att både påverka och påverkas av nya borrhål. Tidigare stannade det vid att ansökningar om borrtillstånd behandlades av trafikkontoret och miljöförvaltningen.
Även om exploateringskontoret i vissa fall avstyrker en remiss från miljöförvaltningen har den senare förvaltningen avgörandet, men Fabian Kjessler bekräftar att trycket på exploateringskontoret är stort. Remisstiden har förskjutits under hösten, när exploateringskontoret velat sätta sig in i hur de andra berörda förvaltningarna ställt sig i frågan. När avslagen därtill är många genererar det upprörda samtal till kontoret.

”Nya borrhål alltid olämpligt”

– Vi tycker alltid att det är olämpligt med nya borrhål i innerstaden med tanke på hur mycket anläggningar som finns och planeras under mark. Som markägare i innerstaden är vi därför restriktiva och avstyrker om borrhålen berör vår mark, det vill säga anläggs på eller vinklas ut under vår mark.
I regionen görs dagligen runt 280 000 resor med pendeltåg och många berör innerstaden, en yta på cirka 50 kvadratkilometer i den norra samt centrala delen av kommunen.
– Staden vill inte riskera att inte kunna bygga som man önskar i framtiden. Det är väldigt trångt under mark i innerstaden, och den allmänna marken är inte i första hand till för enskilt ändamål.
Stockholm ger enligt Fabian Kjessler fortfarande borrtillstånd i ytterstaden, men då får borrhålen inte vinklas utanför den egna tomtgränsen.

Slår hårt

Ett företag som haft med exploateringskontoret att göra är Rototec AB. Företaget är en av Europas större leverantörer av geoenergilösningar, med kontor i bland annat Upplands Väsby. Jonas Grundström, projektansvarig:
– Exploateringskontoret har i sina yttranden gett avslag även till oss, men som stor aktör har vi med juridisk hjälp och konsultation haft möjlighet att få igenom merparten av våra tillstånd. Rototec är rikstäckande samt opererar i flera länder så detta har inte drabbat oss så hårt, men vi kan se att det kan få förödande konsekvenser för den enskilda mindre aktör som har sitt huvudsakliga upptagningsområde i Stockholm.
– Dessutom ställer vi oss skeptiska till de grunder kommunen baserar sina avslag på. Det kan vara allt från felaktigt tolkade tomträttsavtal, från exploateringskontorets sida, till att man vill säkra plats för infrastruktur som inte ens befinner sig i planeringsstadiet.

Riskerar miljoner

Ett annat företag som drabbas är Energipartner, installatörer av värmepumpar, med hemvist i Bromma. De nya riktlinjerna kom som en blixt från klar himmel, säger vd Calle Rosén irriterat.
– Plötsligt fick vi nej från miljöförvaltningen och på den vägen är det. Det är många miljoner som hänger i luften för oss, det blir svårare att leverera borrningen dels för att vi skulle behöva gå in på stadens mark och dels på grund av att vi har att göra med tomträtter som är omoderna och reglerar anslutning till oljeanläggningar. Hur nu det kan vara ett problem när vi installerar värmepumpar.
– Vår uppfattning är att det är nej som gäller även i förorten. I den mån vi fått ett ja har det inte varit giltigt omgående utan haft en karenstid. Vi har inte mött dessa problem tidigare. Det har varit möjligt att få borra ner i undermarken och det tycker jag är rimligt, att kommunens invånare får nyttja det utrymmet.

Önskar avtal

Calle Rosén har sitt recept på hur kommunen kan säkra en framtida tillgång till mark, om det inte går att lösa på annat sätt.
– Skriv avtal! Det borde exempelvis en bostadsrättsförening acceptera, även om det skulle begränsa energilagringen till ett visst antal år.
Jonas Grundström är av samma åsikt, det finns åtminstone tillfälliga lösningar, och även han menar avtal – vilket tillämpats tidigare. Då kunde den få ja som skrev under på att ge kommunen rätt att ”lösa in” en energianläggning.
– Kommunen kan skriva tilläggsavtal med den som söker borrtillstånd, för att tidsbegränsa eller på annat sätt reglera tillgången till marken. Tillstånd för energibrunnar måste inte gälla för evigt. På så sätt är de juridiska möjligheterna stora, och allt är bättre än det förhållande som råder nu.

Tveksam till avtal

Fabian Kjessler på exploateringskontoret är tveksam till en lösning där staden tillåter borrhål men tecknar avtal om att den sökande måste avveckla borrhålet om det i framtiden kommer i konflikt med en annan anläggning. Det kan bli en dyr historia för den som investerar i en energianläggning, om kommunen kommer några år senare och kräver att den ska bort och man inte kan få ekonomisk ersättning.
– Jag kan förstå om en bostadsrättsförening, skola eller industrilokal vill satsa på geoenergi, men sådana avtal kan bli problematiska den dag kommunen behöver komma åt marken. Föreningen måste då avveckla sin anläggning och investera i en ny lösning, utan att få någon ersättning för vare sig bergvärmeanläggning eller ny anläggning.
– Jag förstår att det skapar problem och upprörda känslor när folk får avslag. Det här är vårt förhållningssätt just nu, men vi arbetar vidare med frågan.

Calle Rosén får sista ordet:
– Jag tycker det är sorgligt att kommunen hindrar medborgare från miljöanpassad geoenergi för att exploateringskontoret tycker att det blir bökigt. Inget i detta beslut har gått på remiss till byggbranschen, inte en fråga har ställts till oss som borrar, bygger och installerar. Det här slår oerhört hårt i alla led.

Text: Mia Ising

Fakta/Att söka borrtillstånd

• Väntetiden för besked om borrtillstånd i Stockholms stad har varit cirka fem månader hösten 2017.
• På sex månader har cirka 75 ärenden ställts på kö för att hanteras av exploateringskontoret.
• Exploateringskontoret ger dels synpunkter på att utnyttja stadens undermark, dels svar på om något i en tomträtt förhindrar borrning.
• Läs mer på Stockholms stads hemsida: stockholm.se/byggbo/dinbostad/.