Storsatsning på djupgeotermi i Malmö

Eon förbereder stora investeringar i djupgeotermi för fjärrvärmenätet i Malmö. Förhoppningen är att uppföra fem anläggningar med upp till sju kilometer djupa borrhål. Nu borras testhål för att kartlägga de geologiska förhållandena.

I början av 2000-talet borrade Eon ett par 2,1 kilometer djupa borrhål för att utvinna geotermisk värme i Malmö hamn. Men projektet avbröts av olika skäl. Nu kommer dessa borrhål till heders igen när Eon testborrar inför en kommande satsning på djupgeotermi eller EGS som det också kallas, enhanced geothermal system.

I den ena brunnen har Eon sänkt ned en 1 500 meter lång kabel, en så kallad array, på vilken det sitter 25 stycken geofoner med 60 meters mellanrum. Geofonerna registrerar de ljud som uppstår när man nu borrar vidare i den andra brunnen som ligger ett tiotal meter bredvid. Med hjälp av hammarborrning ska riggen ta sig ned till cirka fyra kilometers djup.

– Borrningen alstrar ljud som skickas ut i berggrunden. Ljudet studsar på sprickor och eventuella förkastningar. Ljudet reflekteras och når de olika geofonerna vid olika tidpunkter. Med denna information kan vi bygga upp en tredimensionell bild av hur det ser ut i berget, förklarar Mats Egard, projektledare på Eon Värme.

Spränghål

Mats Egard, projektledare på Eon Värme.

Geofonerna kan dock inte avgöra från vilket håll ljuden kommer. Därför har Eon även borrat två cirka 800 meter djupa brunnar med varsin geofon, som tillsammans med arrayen bildar ett seismiskt nätverk.

För att kunna kalibrera nätverket med så stor precision som möjligt har Eon även borrat så kallade spränghål, fyra hål som endast går ned till 50 meter. I dessa borrhål låter man sprängladdningar skapa ljudpulser för kalibreringen.

– På det här sättet kan vi rita en tredimensionell bild av berget. En EGS-anläggning innebär en investering på cirka en halv miljard kronor. Då vill vi vara så säkra vi kan på att det inte finns några förkastningar i berget. Vi vill ha ett helt urberg med horisontella sprickor, säger Mats Egard.

Tekniken i en EGS-anläggning bygger på att man pumpar ner vatten med mycket högt tryck i ett borrhål. Berggrunden kan då spricka upp, precis som när man vid vanlig vattenborrning utför hydraulisk spräckning. Berggrunden på de aktuella djupen är normalt sprickfattig, men med EGS ökar alltså antalet sprickor och möjligheten för vatten att transporteras. Samtidigt skapas med hjälp av det seismiska nätverket en tredimensionell bild av de sprickor som bildas, så att man vet var den andra brunnen ska borras.

På så sätt kan Eon injektera kallt vatten i den ena brunnen som tar sig in i bergets sprickor, värms upp och pumpas upp i den andra brunnen. Det värmeväxlas mot fjärrvärmenätet och återförs till berget.

– Vertikala sprickor eller förkastningar kan ge upphov till rörelser i berget och därmed små men ändå alltför kraftiga jordskalv. Det vill vi inte ha,
det kan innebära att det inte går att bygga anläggningen.

Klart under hösten

I juni började hammarborrningen i testhålet som skickar ljud till geofonerna. Därefter ska resultaten utvärderas, något som beräknas vara klart under hösten. Då ska även förebilden till Eon:s satsning, finska St1:s projekt i Esbo utanför Helsingfors, testas. St1 är involverad i projektet som samarbetspartner och erfarenheterna från Esbo-projektet kommer att utvärderas.

– Om allt ser ut som vi hoppas i berget och anläggningen i Esbo fungerar som planerat kommer vi besluta att investera i en fullskaleanläggning i slutet av året. Då blir det borrstart under 2021 och drift 2022 eller 2023, berättar Mats Egard.

Frigör biobränsle

Men Eon nöjer sig inte med en anläggning i Malmö. Planen är att borra fem anläggningar med en effekt på 40-50 mega-watt styck som ska leverera förnybar värme till stadens fjärrvärmenät.

– Vi kommer att behålla avfallsförbränning och spillvärme som står för cirka 60 procent av Malmös värmebehov.

Resten ska den geotermiska värmen täcka, vilket frigör biobränslen till transportsektorn. Anläggningarna kan placeras nära fjärrvärmekunderna, så att överföringsförlusterna minimeras.

– När anläggningen väl är byggd tar den väldigt lite plats och stör inte omgivningen. De kan i princip placeras mitt i bebyggelsen där fjärrvärmenätet är starkt och värmebehovet finns.

Stor potential

Eon räknar med att få upp vatten med så hög temperatur som 150-160 grader. Den växlas mot vattnet som kommer tillbaka från kunden och skickas direkt vidare ut på nätet. Den höga temperaturen gör att även elproduktion kan bli möjligt.

– Vi skulle nog kunna producera den el som går åt till att pumpa runt vattnet. Det skulle vara snyggt att vara självförsörjande. Den här tekniken har otrolig potential, konstaterar Mats Egard.

Djupgeotermiprojektet i Malmö är ett samarbete mellan Eon, Energi-myndigheten, Malmö stad, SGU, St1, Länsstyrelsen Skåne och Uppsala universitet. Budgeten är 57 miljoner kronor, där Energimyndigheten bidrar med 12,8 miljoner kronor. 

Text: Lars Wirtén, Illustration: Myra Starklint Söderström


Borrsvängen har tidigare skrivit om tekniken och St1:s pilotprojekt i Esbo i nr 4/2018.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *