Taggarkiv: Arbetsmiljö

Här är apparna som kan göra jobbet säkrare

/0 Kommentarer

Arbetsmiljöverkets olika AFS:ar, organisationen Prevents broschyr ”Borrningssäkerhet” och Sveriges Byggindustriers ”Tysta boken” är tre förhoppningsvis välbekanta trycksaker kring arbetsmiljö och säkerhet.

Men i takt med tiden och tekniken har verktygen också flyttat in i våra telefoner och plattor. David Börjesson på Altea tipsar om några gratis appar som – faktiskt – kan höja säkerheten på arbetsplatsen.

Arbetsmiljöverket har till exempel släppt en app som ska hjälpa till att skydda mot bullerskador.

– Den mäter bullret vid arbetsplatsen både momentant och som ett snittvärde under dagen. Baserat på resultaten ger appen sedan rekommendationer om vilken typ av hörselskydd man ska använda och om det rekommenderas att man går på en hörselundersökning. Appen innehåller också information om vilka lagkrav som gäller kring buller på arbetsplatsen, säger David Börjesson.

Från Arbetsmiljöverket finns också en app som mäter ljus, vilket kan vara intressant om man utför arbete i en verkstad med svag belysning.

Larm för ensamarbetare

Svevia, den stora väg- och infrastrukturentreprenören, erbjuder en säkerhetsapp med en funktion speciellt framtagen för ensamarbete.

– Den är användbar. Man lägger in uppgifter om kontaktpersoner, till exempel vänner och arbetskamrater, och anger hur länge man ska jobba. Om du till exempel angett att du ska arbeta ensam till klockan 17, så sänder telefonen ett larm vid det klockslaget som du då måste kvittera för att bekräfta att allt är okej. Kvitterar du inte så går larmet vidare till personerna på listan. Appen har också ett direktlarm som man själv kan aktivera om något händer. Personerna som tar emot larmet får också exakt besked om din position.

– Utöver de praktiska funktionerna är den här appen ett bra sätt för arbetsgivaren att uppfylla lagkraven kring ensamarbete, påpekar David Börjesson.

David Börjesson, Altea.

Hjälp med första hjälpen

Han har också hittat två användbara Första hjälpen-appar, som kan vara bra att ha med sig.

– Hjärt-Lungfonden och företaget Cederroth, som tillverkar sjukvårdsmaterial, har gett ut gratisappar som bland annat ger tips om hur man ger första hjälpen, hur man kontaktar hjälp och vad som ytterligare kan göras på plats, beroende på vad som har hänt.

Viktigt ha koll på förändringar

När det gäller Arbetsmiljöverkets handledning i Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1, så menar David Börjesson att den inte är riktigt så konkret som man skulle kunna önska. Dessutom pågår på Arbetsmiljöverket ett stort arbete, där man kommer att gå från dagens cirka 70 olika föreskrifter till ett betydligt färre antal.

– Det betyder att varje ny eller uppdaterad föreskrift som kommer ut ersätter flera gamla. Det är mycket att hålla reda på. Överlag sker det väldigt mycket juridiska förändringar kring arbetsmiljön nu, och det är man som arbetsgivare skyldig att hålla koll på. Vi på Altea och andra kollegor i branschen erbjuder hjälp med att hålla sig à jour med nyheterna, säger David Börjesson som tipsar om Altas gratis och månatligen publicerade elektroniska nyhetsbrev, som sammanställer aktuella förändringar i lagstiftningen.

Som exempel nämner David Börjesson att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, nyligen klubbat förändringar kring brandfarlig gas och sprayflaskor. De nya föreskrifterna träder i kraft 1 januari 2020 och i dem går MSB i detalj in på vad som gäller bland annat kring krav på ventiler, rörledningar, förvaring, slangbrottsventiler och armerade slangar.

Nytt regelverk kring medicinska kontroller

Direkt kopplat till hälsa och säkerhet på jobbet finns också ett nytt regelverk kring medicinska kontroller.

– Borrare ska gå på regelbundna medicinska kontroller av två skäl: De använder härdplaster, oftast i form av fogskum och de exponeras även för kvartsdamm. De nya föreskrifterna är tydligare och innehåller också strängare krav kring sanktionsavgifter, som nu ska kunna dömas ut enklare och snabbare, till exempel vid en inspektion.

Text: Jörgen Olsson

Så tar du fram en arbetsmiljöpolicy

/0 Kommentarer

Samverkan, ledningens engagemang, handlingsplaner och tydliga rutiner. Med dessa faktorer på plats kan en arbetsmiljöpolicy vara både kortfattad och övergripande.

Anna Sjösten är personalkonsult vid Lunds universitet och har ansvarat för att ta fram universitetets arbetsmiljöpolicy. Hon vet med andra ord vad som krävs för att få fram en bra policy. Lunds universitet är en stor organisation med 7 600 anställda, men grunderna för att ta fram en arbetsmiljöpolicy och aktivt arbeta med arbetsmiljöfrågor är samma i ett litet eller medelstort företag.
– I princip vilket företag som helst kan använda vår arbetsmiljöpolicy. Det viktigaste är vad du gör med den och hur du omsätter den i vardagen, säger Anna Sjösten.
Själva policyn består av endast två korta stycken. Dessa kompletteras med några mer konkreta delar som beskriver hur den ska genomföras, vilka förutsättningar som krävs, olika roller i organisationen samt hur den ska följas upp och hur mål ska fastställas.
– Vi har inte hittat på något exceptionellt, mycket är självklarheter som går att kopiera rakt av.

Anna Sjösten vid Lunds univervistet beskriver processen för att ta fram en miljöpolicy.

Viljeinriktning

Det är lätt att tänka att en arbetsmiljöpolicy inte betyder något om det i stort sett bara är att kopiera en annans text. Anna Sjösten menar att det ändå inte handlar om ett spel för galleriet.
– Förutom att det är lag på att en arbetsmiljöpolicy ska finnas i företag med fler än tio anställda, så behöver man ett dokument som uttalar en viljeinriktning. Och ledningen ska vara fanbärare. Ledningens engagemang är jätteviktigt, understryker Anna Sjösten.
Men det betyder inte att en arbetsmiljöpolicy kan tas fram av ledningen själv, även om man väljer att kopiera en policymall. Det är inte texten i sig som är poängen, utan arbetet att ta fram den och hur den efterlevs, säger Anna Sjösten.
– Nyckeln är att den tas fram i samverkan med exempelvis skyddsombud och medarbetare med olika funktioner i företaget. Skyddsombuden är viktiga att ha med från början, de kan verksamheten och vet vilka utmaningar och problem som finns.

Handlingsplaner och rutiner

När en övergripande policy är formulerad och beslutad är nästa steg att ta fram en eller flera handlingsplaner, beroende på hur stort företaget är. Det lilla företaget kan med fördel låta handlingsplanen vara en del av policyn. Men i större företag behöver lokala handlingsplaner tas fram för olika typer av verksamheter och platser. Underlaget för dessa kan vara en medarbetarundersökning och en skyddsrond där olika risker och brister identifieras. De som inte kan åtgärdas direkt ska med i handlingsplanen. Slutligen ska rutiner formuleras och dokumenteras. Ett förebyggande arbetsmiljöarbete består således av tre delar:

  1. Arbetsmiljöpolicy: Hit vill vi.
  2. Handlingsplan: Det här ska göras.
  3. Rutiner: Så här gör vi.

Sociala miljön

I borrningsbranschen dominerar såklart fysiska risker och arbetsförhållanden som är oerhört viktiga för att undvika olyckor och skador. Anna Sjösten flaggar samtidigt för att inte glömma den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, så kallade OSA-frågor.
– Det rör hur arbetet organiseras för att vi inte ska stressa sönder och hur vi uppträder mot varandra. Det är faktorer som är svårare att prata om och därmed upptäcka och formulera handlingsplaner kring. Men de är viktiga att lyfta fram och belysa i arbetsmiljöarbetet.

Ta hjälp

Lunds universitet är en stor organisation med resurser att bedriva ett aktivt arbetsmiljöarbete. Men hur gör det mindre företaget, var ska en entreprenör börja? Ta hjälp, säger Anna Sjösten och hänvisar i första hand till Arbetsmiljöverkets webbplats.
– De ger många bra tips. Börja där och läs deras föreskrift om ett systematiskt arbetsmiljöarbete.
Att ursäkta sig med att inte ha tid är inte okej, säger Anna Sjösten bestämt.
– Arbetsgivaren har huvudansvaret att detta blir gjort. Börja i samband med en kick-off eller annan typ av personalmöte. Det behöver inte vara svårt.
Det löpande arbetsmiljöarbetet beskriver Anna som en cirkulär process i fyra steg som sedan börjar om:

  1. Undersök arbetsmiljön.
  2. Bedöm risker.
  3. Åtgärda brister.
  4. Följ upp.

Regelbundna möten

Ryggraden i arbetsmiljöarbetet är att regelbundet ha möten med en skyddskommitté (krav vid 50 anställda eller fler), eller direkt med skyddsombudet i mindre företag. En gång i månaden bör man ha samtal om hur det ser ut på arbetsplatserna. Riskmedvetenhet är ett begrepp Anna Sjösten återkommer till flera gånger.
– Ledningen måste tjata in vikten av att rapportera tillbud och givetvis även alla skador.
Ett tillbud är något som kunde ha lett till en skada. Om tillbuden rapporteras kan den bakomliggande orsaken åtgärdas innan det sker en arbetsplatsolycka.
– Prata med varandra! Diskutera gärna på arbetsplatsen vad en god arbetsmiljö är. Det gäller även den sociala arbetsmiljön så att ni kan fånga upp tidiga signaler om någon mår dåligt.

Alla har ansvar

Förutom lagkravet på en arbetsmiljöpolicy finns ett lagkrav på att arbetsgivare tydligt har dokumenterat att man inte tolererar kränkande särbehandling.
– Lägg in det i arbetsmiljöpolicyn så slipper man ha två olika dokument, föreslår Anna Sjösten och tipsar vidare:
– Skriv in i policyn att det inte bara är arbetsgivarens ansvar. Alla har ett ansvar att bidra till en god arbetsmiljö, till exempel hur vi beter oss och bemöter varandra och att anmäla tillbud.

Exempel på frågor att diskutera med skyddsombud/skyddskommitté

  • Har vi haft några tillbud?
  • Hur och när åtgärdar vi dessa?
  • Har vi identifierat några brister och potentiella risker?
  • Hur och när åtgärdar vi dessa?
  • Hur ser sjukfrånvaron ut?
  • Finns tecken på att någon mår dåligt psykiskt?
  • Hur ser utbildningsbehovet ut?
  • Finns annat relevant att rapportera kring arbetsmiljön?

Det här säger lagen

En arbetsmiljöpolicy ska tas fram som visar arbetsgivarens övergripande målsättning, viljeinriktning och medel för det långsiktiga arbetet som man har med verksamhetens arbetsmiljö. Rutiner behöver finnas för alla olika aktiviteter i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Arbetsmiljöpolicyn ska dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten.

Text och foto: Lars Wirtén

 Utdrag ur arbetsmiljölagen

  • Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö.
  • Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall.
  • Arbetsgivaren ska beakta den särskilda risk för ohälsa och olycksfall som kan följa av att arbetstagaren utför arbete ensam.
  • Lokaler samt maskiner, redskap, skyddsutrustning och andra tekniska anordningar ska underhållas väl.
  • Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Han ska utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska tidsplaneras.
  • Arbetsgivaren ska i den utsträckning verksamheten kräver dokumentera arbetsmiljön och arbetet med denna. Handlingsplaner ska därvid upprättas.
  • På ett arbetsställe, där minst fem arbetstagare regelbundet sysselsätts, ska det bland arbetstagarna utses ett eller flera skyddsombud (arbetsmiljöombud).

Lunds universitets arbetsmiljöpolicy

Lunds universitets vision är att vara ett universitet i världsklass som förstår, förklarar och förbättrar vår värld och människors villkor. En förutsättning för en framgångsrik verksamhet är att den utmärks av en god arbets- och studiemiljö som är utvecklande, stimulerande, säker och trygg. Arbetsmiljöarbetet ska bedrivas förebyggande med arbetsmiljölagstiftningens krav som grund och med en strävan att ständigt förbättra arbets- och studiemiljön.
Alla som är verksamma vid Lunds universitet har ett ansvar att bidra till en god arbets- och studiemiljö. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska bedrivas i samverkan mellan chefer, medarbetare och studerande. Respekt och omtanke ska gälla i alla relationer liksom ett gemensamt ansvarstagande för universitetets värdegrund, uppgifter och mål. Inom universitetet ska nolltolerans mot kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier råda.

 

Arbetsmiljö för borrtekniker på webben

/0 Kommentarer

Geotec är i full färd med att ta fram en webbaserad arbetsmiljöutbildning anpassad specifikt för borrtekniker. Projektet är en del i en större utbildningssatsning i samarbete med FAB och gruvnäringens branschorganisation Svemin.

Den första utbildningen rör arbetsmiljöfrågor och kommer att lanseras vid halvårsskiftet.
– Den kommer att gå igenom alla aspekter på arbetsmiljö. Utöver rent fysiska aspekter tar den även upp roller och ansvarsområden på en arbetsplats, förklarar Joakim Hjulström som leder arbetet på Geotec.
Utbildningen belyser olika risker kring borriggen, specifikt kompressor och borraggregat. Skyddsutrustning, ordning och reda och brandrisker är andra delar som tas upp i utbildningen som kommer att vara kostnadsfri.
– Vi vill att så många som möjligt genomför den, därför kommer den att vara kostnadsfri.
Utbildningen riktar sig till alla i branschen men i första hand till borrtekniker som arbetar ute vid riggarna.

Joakim Hjulström, Geotec.

– Vi vill minska antalet arbetsskador, varje skada är en för mycket. Särskilt sådana som man kan undvika bara genom att jobba på rätt sätt. Det finns enkla sätt att undvika många skador, exempelvis klämskador som tillhör de vanligaste, säger Joakim Hjulström.

Fler utbildningar kommer

Den webbaserade plattform som nu är under utveckling ska bli hem inte bara för arbetsmiljöutbildningen. Här finns också möjligheter att lägga fler webbaserade utbildningar med inriktningar på olika borrtekniker i framtiden.
– Vår vision är att samtliga teoretiska delar i borrteknikerutbildningen ska finnas tillgänglig via webben. Dessa måste sedan alltid kompletteras med praktiska moment, säger Joakim Hjulström.

Text: Lars Wirtén

Säker Grundläggare i tre steg

/0 Kommentarer

Svensk Grundläggning har en omfattande utbildning där arbetsmiljöfrågor löper som en röd tråd.
– Vi har fyra olika kurser som hålls åtminstone en gång per termin, ibland fler beroende på efterfrågan, säger Sussie Bierbum, kursansvarig på Svensk Grundläggning.

Svensk Grundläggning satsar stort på utbildning.

Utbildningen är uppdelad i tre steg. Det första är en tvådagars introduktionskurs, som namnet till trots kräver minst 1 800 timmar inom eller i angränsande yrken. Det andra steget är uppdelat i två separata tvådagarskurser, där den första delen fokuserar på geoteknik och den andra på utförande på arbetsplats och hantering av maskin. Härutöver finns även en vidareutvecklande del i steg två för den som har ansvar för grundläggning i något skede av byggprocessen.

Gediget upplägg

Det avslutande tredje steget kallas kompetensutveckling och kräver totalt 5 400 timmar i yrket. Här fördjupar deltagarna sig i geoteknik, grundläggningsteknik, arbetsmiljö, juridik med mera.
Efter att ha deltagit i och genomfört godkända prov i samtliga steg får man kompetensbeviset Säker Grundläggare. Det ska förnyas var femte år genom att repetera steg tre.
Det gedigna och omfattande upplägget, som kräver många timmar i skolbänken, hindrar inte att utbildningen är mycket efterfrågad bland grundläggarna.
– Intresset för arbetsmiljöfrågor är stort hos våra medlemmar. Varje deltar cirka 200 personer i vår utbildning, säger Sussie Bierbum.

Text: Lars Wirtén

 

Säkerhetspark ska lyfta arbetsmiljöarbetet

/0 Kommentarer

Sveriges Byggindustrier fortsätter att satsa på utbildningar inom arbetsmiljö. Sedan ett par år tillbaka finns en webbaserad säkerhetsutbildning. Nu tar en fysisk säkerhetspark form vid Arlanda flygplats. Här ska alla inom byggbranschen få möjlighet att träna säkerhet i verkliga miljöer.

Byggbranschens Säkerhetspark initierades för ett år sedan av Sveriges Byggindustrier, med det framgångsrika finska konceptet Safety Training Parks som förebild. Med sig fick man intressenter från hela branschen, inte minst de stora byggbolagen. I slutet av mars togs så det första spadtaget vid Arlanda flygplats. Framåt september-oktober är planen att säkerhetsparken ska öppna.
– Vi kommer att bygga upp olika säkerhets- och hälsoområden rent fysiskt och skapa både goda och mindre goda exempel. Här kommer kursdeltagarna kunna se, höra, prova på och reflektera över olika situationer. Konceptet bygger på ett tillämpat lärande som komplement till teoretiska kurser, förklarar Hans Hedberg, projektledare för Byggbranschens Säkerhetspark på Sveriges Byggindustrier.

Första spadtaget för BI:s säkerhetspark.

Tanken är att företag, skolor och organisationer ska kunna genomgå exempelvis en halvdags utbildning i verkliga arbetsplatsmiljöer. Säkerhetsparken kommer att erbjuda handledare för de som inte har egna att tillgå.
– En viktig framgångsfaktor är att säkerhetsparken kommer att drivas som förening och att branschens aktörer blir medlemmar och därmed delaktiga i utvecklingen. Det här har blivit succé i Finland, parkerna används verkligen mycket, säger Hans Hedberg.

Olika stationer

Just nu planerar arbetsgrupper olika stationer för säkerhetsparken. Utöver följande som kommer att finnas när parken öppnar i höst, kommer fler att byggas upp över tid:

  • Arbete på höjder.
  • Arbete på och med ställningar.
  • Arbete vid väg och vid tunga fordon.
  • Gjutformar.
  • Handhållna maskiner (fokus på vibrationer och förlorad kontroll).
  • Rivning och sanering (fokus på asbest och kvartsdamm).
  • Ergonomi.
  • Säkra schakt.
  • Arbete i tidiga skeden (planering, roller, ansvar).

– För borrtekniker är exempelvis stationerna med handhållna maskiner, kvartsdamm och ergonomi relevanta, säger Hans Hedberg.

Webbutbildning först

Innan man ger sig in i parken bör man ha genomgått Sveriges Byggindustriers webbaserade säkerhetsutbildning. Den är tänkt att vara hela branschens introduktionsutbildning inom arbetsmiljö, säkerhet och hälsa och bör vara baskunskaper för att arbeta på eller besöka byggarbetsplatser i Sverige.
– Den vänder sig till alla från byggherrar, projektörer och entreprenörer, till byggarbetare, elever och lärare på olika byggtekniska utbildningar. Den har nu även översatts till flera språk eftersom vi har många språk i branschen och alla ska kunna gå den.

Tre moduler

Säkerhetsutbildningen består av tre moduler. En är faktabaserad, en tar upp beteenden och en kretsar kring attityder. Den är kostnadsfri, vem som helst kan skapa ett konto och genomföra utbildningen i egen takt. Den tar inte lång tid att gå igenom.
– Jag är inte utbildad inom bygg och anläggning och mig tog det cirka 40 minuter, berättar Hans Hedberg.
Sveriges Byggindustrier trycker nu lite extra på gasen i arbetsmiljöarbetet. De senaste 10-15 åren har trenden med arbetsplatsolyckor varit mycket positivt och visar en brant fallande kurva. Men de senaste två åren tycks trenden börja plana ut något.
– Därför måste vi fortsätta jobba med de här frågorna och hela tiden ta nya grepp.

Text: Lars Wirtén

Att delegera ansvar – en svår men viktig process

/0 Kommentarer

Specialist counsel Hugo Burgerhout, Setterwalls advokatbyrå.

Det som inte fick hända har hänt. En medarbetare har mist livet på sin arbetsplats. Med facit i hand, när man i efterhand kan se att det som inte fick hända faktiskt hände, slås man av hur onödigt det var. Så är det nästan alltid. I nästan alla av de 55 – 60 arbetsplatsolyckorna med dödlig utgång som sker i Sverige varje år framgår det, med facit i hand, av att de kunde undvikas.

Lagstiftaren har tagit fasta på detta. För att om man i efterhand kan konstatera hur olyckan hade kunnat undvikas, så borde man med erfarenhet, både sin egen och andras samt en en gnutta fantasi, kunna undvika olyckan redan innan den sker. På fikonspråk heter det systematiskt arbetsmiljöarbete. Och för att arbetsmiljöarbetet ska bli systematiskt, i motsats till slumpartat, ska erfarenhet och fantasi kombineras med ett strukturerat arbetssätt.

Så är arbetsmiljölagen uppbyggd och den som bryter mot arbetsmiljölagen kan komma att dömas till fängelse. I motsats till vad som gäller för de flesta andra brott, kan man för arbetsmiljöbrott dömas till fängelse utan att ha haft uppsåt att begå brott. Det räcker med att man har varit oaktsam. Därför gäller det för arbetsgivaren att vara uppmärksam.

Vikten av delegation

Vem är det då som riskerar att drabbas av en fängelsedom? Av arbetsmiljölagen kan man utläsa att de lagstadgade skyldigheterna ligger på arbetsgivaren. Men arbetsgivaren är ju i allmänhet ett organisationsnummer och till fängelse kan ju bara någon dömas som är av kött och blod. Därför landar ansvaret på den som representerar arbetsgivaren.

Utgångspunkten är att arbetsgivaren representeras av bolagets styrelse, närmast dess ordförande. Åtskilliga är de styrelseordförande som har blivit dömda för arbetsmiljöbrott utan att de någonsin har insett att de löper en sådan risk. Om bolaget tillsätter en VD, övergår normalt ansvaret utan att det klargörs i något särskilt dokument. Sådant ansvar anses helt enkelt följa med tjänsten. Därför är det också åtskilliga VD:ar som har blivit dömda för arbetsmiljöbrott, utan att ha varit medvetna om sitt ansvar.

Tydlig arbetsbeskrivning

För att en VD (eller styrelseordförande om det inte finns någon VD) med framgång ska kunna peka ut någon lägre ner i organisationen som ansvarig, och därmed själv slippa ansvar, krävs bl.a. att det kan visas att den utpekade personen har förstått att han eller hon har ett sådant ansvar. Det sker lämpligast genom en så kallad delegationshandling. Om delegationshandlingen inte är tillräckligt tydlig kommer dessvärre ansvaret fortfarande att ligga kvar på VD.

Jag vill här göra en utvikning. Syftet med en delegationshandling är inte att en VD ska undvika att dömas till fängelse om det sker en olycka. Syftet är att klargöra för den utpekade personen vilka arbetsuppgifter som han eller hon förväntas att sköta, vilka befogenheter och resurser han eller hon har för att kunna fullgöra de beskrivna arbetsuppgifterna och vilket ansvar som följer med att ha fått ansvar för dessa arbetsuppgifter. Att VD genom att upprätta en sådan handling minimerar risken för att hamna i fängelse är en bieffekt.

Ur verkligheten

I höstas försvarade jag en platschef som stod åtalad för vållande till annans död. Företaget var ISO-certifierat och hade upprättat allehanda handlingar, inklusive delegationshandlingar till de förmän som arbetade vid olycksmaskinen. Det rådde nog ingen tvekan om att det var där ansvaret rätteligen borde ligga. Av handlingarna framgick vilka arbetsuppgifter som skulle skötas, att förmännen hade kompetens att sköta arbetsuppgifterna och att de hade mandat att stänga produktionen vid fara. Likväl dömdes platschefen.

Dokumenten klargjorde nämligen inte tillräckligt tydligt att det delegerade ansvaret kunde få straffrättsliga följder. Inte heller framgick det att förmännen hade rätt att returnera ansvaret om de ansåg sig sakna kompetens eller resurser. I rätten sa sig förmännen inte ha förstått att de dokument som de hade skrivit på var delegationshandlingar. Det kan tyckas klantigt att handlingarna inte var tydligare än så men är samtidigt förståeligt. Dels är det en svår diskussion att ha med sina anställda, dels är det ingen som tänker sig att frågan kommer att bli aktuell. Det är fel. I vart fall 55 – 60 gånger per år.

Text: Hugo Burgerhout, specialist counsel, associate, Setterwalls advokatbyrå

Branschorganisationerna viktiga för gemensamt systemtänk

/0 Kommentarer

En utmaning, där särskilt branschorganisationerna har ett ansvar. Så beskriver flera tillverkare och leverantörer Borrsvängen talat med sin syn på möjligheten att skapa ett gemensamt systemtänkande för att öka säkerheten kring borriggarna.

 

I spåren av arbetsplatsolyckan med dödlig utgång i Norrland i början av året diskuterar branschen hur tillverkare, leverantörer och entreprenörer kan öka säkerheten kring det system borriggen ingår i. Ett systemperspektiv från kompressor till borrigg är önskvärt, är man överens om.
Vid ett möte Geotec tog initiativ till i mars, diskuterades tryckluft. En hel del har hänt sedan 1990-talets kompressorer gav 20 bar och utvecklingen har fått konsekvenser. Deltagarna var eniga om att tillverkare och leverantörer bör tänka ett steg utanför sin egen leverans, till exempel att slangar och kopplingar tål det tryck en kompressor ger.

Ny display ska varna

Bo Sjöberg, vd för Hardab AB i Forshaga och leverantör av borriggar, konstaterar att olyckan skakar om branschen.
– När jag pratar med kunder märker jag att de prioriterar säkerhet kring maskiner och utrustning. Vi diskuterar ofta arbetsmiljö, som vilka förslitningsskador som kan uppstå vid rörhantering.
– En sak som borde diskuteras är att äldre borriggar troligtvis inte var byggda för att klara de höga lufttryck vi har idag. Vår nya informationsdisplay kommer att varna om lufttrycket blir för högt.
En enkel insats är, tycker han, är produktblad som anger vilket tryck respektive komponent – borrigg, slang och kompressor – är avsedd för. Beskrivningar som visar hur man handskas med utrustningen är också viktiga.

Kjell Arild Grönås, Qmatec.

Kjell Arild Grønås, vd för riggtillverkaren Qmatec i Norge, håller med sin svenske kollega. Olyckan har fört med sig en ökad medvetenhet om utmaningar när det gäller tryckluft.
– Säkerheten går före allt och ett steg på vägen är att hålla debatten vid liv, säger han.

Klickbara påhäng

Mötet hade uppfattningen att slangarna på marknaden har den hållfasthet som krävs, men att det kan variera bland kopplingarna. Handhavandet var också uppe för diskussion, och deltagarna var redo att undersöka möjligheterna att gå över till sexkantsmuttrar för att undvika att brukaren tar till olika verktyg för att spänna och lossa muttern. En vanlig fast nyckel kan användas för att spänna och släppa sexkantsmuttern utan att man behöver använda slag.
Kjell Hoven, försäljningschef på norska Mandals AS som gör tryckluftsslangar, berättar att företaget fokuserar mycket på både slang och koppling och anslutning slang/koppling.
–Vi menar att vår slang, Mantex HP, bör vara den svagaste länken i kedjan. Slangen är konstruerad så att den spricker eller sprängs i längdriktningen och därmed fungerar som ”säkerhetsventil”.

Kjell Hoven, Mandals.

Fokus på kopplingar

– Därför ligger fokus på att kopplingarna som används och anslutningen av slang och koppling ska hålla mer än slangens sprängtryck på 175 bar, vilket i dagsläget är en femfaldig säkerhet.
Bo Sjöberg i sin tur vill ta saken ytterligare ett steg och ser gärna en standard för fästanordningar, ”även om det inte är hela lösningen”.

Slangbrottsventiler och larm

Vid branschmötet bestämde borrarkåren att kräva slangbrottsventiler, man vill att kompressortillverkarna utvecklar slangbrottsventiler. Gruppen hade uppslag på intelligenta ventiler som skulle kunna kommunicera med andra nödfunktioner i systemet, till exempel nödstopp på borriggen.
Fredrik Ålund, marknadschef på Atlas Copco som tillverkar kompressorer, berättar om en form av varning som företaget diskuterar, en funktion i kompressorerna så att styrpanelen påminner operatören om att göra en säkerhetskontroll av kopplingar och komponenter i systemet.
– Vi tänker oss att lägga in en funktion i mjukvaran så att panelen automatiskt larmar på något sätt, förklarar han. Maskinerna är inte farliga i sig om du har utbildning på dem och gör säkerhetskontroll.

Fångststrumpa

Både Bo Sjöberg på Hardab AB och Kjell Hoven hos Mandals AS pekar på att fångststrumpan är viktig. Bo Sjöberg menar att det är en enkel sak att tydligt märka var det finns fästpunkter för fångststrumpa, och branschmötets tillverkare av borriggar var överens om att framöver leverera maskiner med en dedikerad fästpunkt för fångststrumpa.
– En organisation som Geotec har ett viktigt uppdrag i att försäkra sig om att ett sådan hjälpmedel används i branschen. Att entreprenörer utbildas att använda det rätt och att det på något sätt blir tvingande att använda fångststrumpa, säger han.

Efterlyses: Riktlinjer

Fredrik Ålund, Atlas Copco.

Fredrik Ålund på Atlas Copco är säker på att branschorganisationerna är de som bäst kan få tillverkare och leverantörer att enas kring ett gemensamt systemtänkande.
– Branschorganisationerna behöver göra riskanalyser och ge oss tydligare riktlinjer för hur vi ska tänka övergripande, säger han.
Specifika tester och godkännanden av respektive del i systemet är fortsatt viktiga, som den EU-anpassade CE-märkningen, reflekterar Kjell Arild Grønås, men systemansvaret ligger hos användaren, eftersom det alltid kommer att finnas sammansatta system med komponenter från flera tillverkare.

Tydligare markeringar

– Efter olyckan har Qmatec infört tydliga markeringar på riggarna om farorna med tryckluft, berättar han. Vissa enskilda krav på prestanda ska alltid uppfyllas, men när jag levererar till kund vet jag inget om vilken utrustning som ansluts till min maskin. Det är positivt om det kommer klara riktlinjer för kopplingar mellan maskinerna.
Bo Sjöberg delar med sig av sin erfarenhet.
– Vårt företag har en filosofi om hur borrigg och kompressor ska fungera ihop, men det har varit svårt att ena oss tillverkare i ett gemensamt tänk. Och tänker vi inte tillsammans är det svårt att synka produkterna. Det vore bra med krav från branschorganisationerna som säger att det här ska finnas på den maskin som säljs, eller att riktlinjer bakas in i CE-kravet.

Testförfaranden

Borde alla produkter testas innan de säljs? Ja, säger många i branschen. Diskussioner förs om att ta fram ett testförfarande som alla kan hänvisa till. Det är viktigt att tillverkaren vet vilka arbetstryck som tillämpas på marknaden, märker sina produkter och verifierar att utrustningen håller för de tryck som avses.
– Med ett enhetligt testförfarande har vi samma förväntningar att förhålla oss till, säger Bo Sjöberg på Hardab AB.
Kjell Arild Grønåspå Qmatec berättar att han i avsaknad av garantier från leverantören av kopplingar själv testar dem. Han motsätter sig inte gemensamma tester, men tror att de är svåra att införa.
– Det finns så många leverantörer runt om i världen, det är nog något lättare att införa praxis för tillverkningen än att testa all produktion.
Frågorna är många, svaren inte helt enkla och ibland går de isär. Men en sak är branschen överens om: Det behövs ett gemensamt systemtänkande. Först då är det möjligt att uppfylla någon form av nollvision när det gäller arbetsplatsolyckor.

Text: Mia Ising

Dödsolycka vid borrning i Gällivare

/0 Kommentarer

– Det har varit många sömnlösa nätter.

Så säger Janne Pellikka, vd på GE Maskintjänst i Gällivare, där en medarbetare omkom efter en arbetsplatsolycka i januari.

Omständigheterna är oklara – men klart är att företaget har belagts med borrstopp och att Janne själv utreds för vållande till annans död.

Det var den 29 januari, under pågående borrningsarbete, som tryckluftsslangen släppte från riggen. Slangen träffade den 24-årige medarbetaren, som skadades svårt på överkroppen och några dagar senare avled på sjukhus.

Såväl arbetsmiljöverket som Riksenheten för miljö- & arbetsmiljömål och företaget själva utreder just nu händelsen.

– Det innebär att jag inte kan säga så mycket och framför allt att jag varken kan eller vill spekulera. Det vi vet är att kopplingen på tryckluftsslangen alltså har släppt vid riggen och att fångststrumporna är hela, vilket tyvärr antyder att de inte varit fastsatta, säger Janne Pellikka.

Slangen och kopplingarna är köpta i ett paket. Och till synes avsedda för driftstryck på 35 bar.

– Ett stort dilemma för oss är att vi inte kan få tag i ett datablad för produkten som verifierar att paketet med ingående komponenter är avsett för det trycket, säger Janne Pellikka.

– Man utgår ju ifrån att man får utrustning som håller för den användning man köper den för.

Belagda med borrstopp

Arbetsmiljöverket har belagt GE Maskintjänst med ett muntligt borrstopp och dessutom ställt upp en lång rad punkter där företaget måste göra och redovisa förbättringar.

– Mycket på den listan är redan gjort. Men dilemmat är fortfarande slangpaketet.

Olyckan och dödsfallet skapade givetvis stor chock och förstämning på företaget.

– Det är en mycket tung tid för alla på firman. Själv har jag grubblat mycket över vad jag borde ha vetat och vad jag kunde ha gjort bättre.

Vållande till annans död

Som vd för företaget utreds Janne Pellikka nu som misstänkt för vållande till annans död.

– Jag vet inte vad som händer eller hur det ska sluta, men det har varit många sömnlösa nätter. Jag vet inte heller om jag vill eller kan fortsätta som vd eller ha något personalansvar över huvud taget framöver.

I ett försök att blicka framåt vill Janne Pellikka se ett antal konkreta åtgärder kring utrustningen borrföretagen använder:

– Jag hoppas att alla produkterna på marknaden är testade för det de säljs för. Dessutom att tillverkarna sätter öglor eller andra fästpunkter för fångststrumpor eller fångstvajrar på sina maskiner, samt att man verifierar att den säkerhetsutrustningen också verkligen håller för de tryck som avses.

Text: Jörgen Olsson

Fotnot: Bilden som används på förstasidan är från Gällivare kommun. Den har inget med olyckan att göra. Foto: Daniel Olausson/Media Tales

Tydliga rutiner vid tillbud och olyckor

/0 Kommentarer

– Anmäl alltid alla olyckor till oss, även små incidenter. Det är en viktig del av det systematiska arbetsmiljöarbetet och hjälper alla att bli bättre på att undvika allvarliga olyckor.

Så säger Fredrik Hedlund, regionchef för region Nord på Arbetsmiljöverket, som hanterar dödsolyckan hos GE Maskintjänst.

Fredrik Hedlund, Arbetsmiljöverket, uppmanar att alltid rapportera in alla olyckor.

Myndigheten varken kan eller vill kommentera det pågående ärendet, men Fredrik Hedlund förklarar hur man generellt agerar vid olika typer av händelser.

– Allting bygger på att arbetsgivaren använder systemet E-skada för att anmäla tillbud och olyckor. När vi får in en sådan anmälan kan vi agera på tre olika sätt.

– Är det en liten incident är det vanligaste att vi avslutar ärendet utan åtgärd. Vid lite allvarligare tillbud begär vi in en utredning från arbetsgivaren.

Gör separat utredning

Men vid de flesta allvarliga olyckor och alltid vid dödsfall, gör Arbetsmiljöverket en inspektion på plats och gör dessutom en egen separat utredning, utöver den som arbetsgivaren själv måste göra.

– Vår utredning ligger sedan till grund både för våra åtgärdsbeslut, alltså vilka åtgärder arbetsgivaren måste vidta och för om vi anser att ärendet ska gå vidare till åtalsprövning. Beslutar vi om åtalsprövning skickar vi vår utredning till åklagarmyndigheten, där en åklagare tar över och fattar beslut om hur ärendet sedan ska gå vidare, säger Fredrik Hedlund.

Anmäl på webben

Han betonar hur viktigt det är att alla händelser anmäls.

– Men kan anmäla på olika sätt men vi rekommenderar det webbaserade systemet som vi har tillsammans med försäkringskassan.

Text: Jörgen Olsson

Prestige hotar säkerheten

/0 Kommentarer

Kultur slår struktur. Den devisen kommer från Michael Malm, senior samordnare på Försvarshögskolan med inriktning på säkerhetspolitik och krishantering.
– Har du en stark säkerhetskultur är det inte säkert att du behöver så mycket reglementen och regler.

Att borra kräver en hög nivå av säkerhet. De starka krafter som används är i rörelse och de tunga lyften är många. Klämskador är den kanske mest uppenbara risken vid själva borrningen, men det finns även andra frågor att ta hänsyn till.
Michael Malm har genom åren föreläst mycket om ledarskap i svåra förhållanden kopplat till säkerhet. Svenskans ord för säkerhet är dock ett väldigt vitt begrepp. I engelskan skiljer man på safety och security.

Michael Malm föreläste för Geotec, bland annat om den viktiga skillnaden mellan safety och security. Foto: Jörgen Olsson

Skilda begrepp

Safety handlar om att förebygga olyckor där det inte finns något ont uppsåt, till exempel om något går fel eller någon gör ett misstag. Security däremot är kopplat till ett ont uppsåt, till exempel terrorism eller andra former av brottslighet. Michael Malm fokuserar på den del av säkerhet som motsvarar engelskans safety.
– När man jobbar med de här frågorna ute i företag handlar det om att få människor att tänka, känna och handla utifrån ett säkerhetsperspektiv. Kärnan i det arbetet är att kultur slår struktur. Du kan ha hur mycket regler och reglementen som helst, men har du inte en säkerhetskultur är det inte säkert att de fungerar.

Lärande flygvapen

Det är här ledarskapet kommer in, säger Michael Malm. Han har inte något enkelt svar på frågan hur en sådan kultur byggs upp. Men han tycker det är tydligt i vilken ände man ska börja: Bygg en lärande organisation. Det här har till exempel flygvapnet jobbat med under lång tid. Där rapporteras alla avvikelser och följs upp för att kunna justera för framtida händelser. Grunden är en stark kultur där normen är att anmäla sig själv när fel begås.
– Alla vet att man inte får fan för det. Och alla vet att om du inteanmäler egna fel, dåfår du fan.
Det här syftar till att medarbetarna och organisationen alltid ska lära sig nya saker för att ständigt öka flygsäkerheten.
– Ett lärande förhållningssätt finns inbyggt i systemet. Det skulle jag vilja säga är grunden för att bygga en säkerhetskultur. Man måste jobba bort prestige och rädsla för att erkänna fel.

Sätt er och prata

Flygvapnet har alltid debriefings efter varje flygning. Michael Malm menar att det är direkt överförbart på borrningsbranschen.
– Sätt er ner och prata efter borrningsuppdragen. Hur gick det, vad gjorde vi bra, kan vi göra något annorlunda nästa gång? Då uppnår du ett brett förändringsarbete som genomförs av alla i organisationen. Den som säger att det inte finns tid för det, säger samtidigt att det inte finns tid för säkerhetsfrågor.

Rätt fokus

När olyckor eller andra dramatiska händelser uppstår krävs en hög nivå av situationsmedvetenhet. Denna kan delas in i tre nivåer:

  • Fokus på det som har hänt.
  • Fokus på det som händer nu.
  • Fokus på vad som kommer att hända.

För att hantera en farlig situation krävs att fokus ligger på den tredje nivån, vad som kommer att hända, det vill säga konsekvenserna av det som har skett och sker.
– Det enda vi vet om livet är att vi ska dö. Allt annat är spekulation och det är svårt. Men du måste tvinga dig att göra en bedömning av framtiden i en pressad situation.

Öva på värsta scenario

Om olyckan väl är framme händer allt väldigt fort. Skadade eller i värsta fall döda måste tas om hand, samtidigt som anhöriga ska underrättas och eventuellt måste även media bemötas. Alla företag som hanterar risker bör öva på ett värsta scenario, tycker Michael Malm.
– Man bör åtminstone ha tänkt igenom hur man ska agera om något händer. Det måste inte vara kopplat till borrningen, det kan vara en trafikolycka där en medarbetare är inblandad. Det är bra att ha en dokumenterad krisplan att ta till i sådana situationer.

Elaka problem

Michael Malm beskriver hela problematiken kring säkerhetsfrågor som ”wicked problems”, elaka problem. Det är situationer där du inte vet vad som följer av ett visst agerande. Det finns ingen tydlig koppling mellan orsak och verkan.
– Du vet inte om du kommer att lyckas förrän du har prövat det i verkligheten. Det är först när något händer som du testar kulturen.
Det kan vara annat än olyckshändelser, som nedläggningar, omstruktureringar eller andra genomgripande förändringar.
– Det är då du som ledare visar och bygger den kultur som råder och kommer att finnas kvar i företaget framöver.

Text: Lars Wirtén