Inlägg

Både upp och ned i byggkonjunkturen

Byggmarknaden är kluven just nu. Byggandet av lokaler och anläggningar fortsätter att öka, men trots goda förutsättningar är den sammantagna utvecklingen medioker. En tredjedel av nyproduktionen av bostäder försvinner på två år, enligt Sveriges Byggindustriers konjunkturprognos.

2016 rådde ”all time high” i byggbranschen när 60 000 nya lägenheter och småhus påbörjades, och 2017 var det dags för en ny toppnotering – 64 000 bostäder. Men den tiden är förbi, konstaterar Sveriges Byggindustrier, BI, i sin senaste prognos.
Den totala bygginvesteringen sjunker, trots att investeringarna i offentliga lokaler och anläggningar ökar. Behovet av lokaler är stort i kommuner och landsting, men varken det eller byggandet av infrastruktur och andra anläggningar uppväger nedgången i bostäder. Bostadsinvesteringarna beräknas minska två procent 2018 och nio procent 2019.
– I år räknar vi med att det påbörjas drygt 42 000 bostäder, ett tapp på över 21 000 sedan 2017. Nedgången i nyproduktionen gör att över 30 miljarder kronor försvinner från en årlig total bygginvestering på drygt 500 miljarder, säger Johan Deremar, nationalekonom på BI.
I investeringar mätt beräknas byggandet av bostäder gå ned till 232 miljarder kronor i år, från 260 miljarder rekordåret 2017.

Tufft i banken

Enligt BI beror det på skärpta villkor och hårdare amorteringskrav för den som ska låna till sin bostad. Det har blivit tuffare att gå till banken.
– Bostadsbyggandet skulle behöva fortsätta på 2017 års nivå, det behövs många fler bostäder. Men det skulle kräva förändrade lånevillkor och förändringar inom en del andra regelsystem, bland annat hyressättningssystemet, menar Johan Deremar.
En mittblockspolitik har sett dagens ljus och på sikt kan saker hända i fråga om såväl amorteringskrav och flyttskatter som hyressättning. Låneinstitutens krav kommer dock att ligga fast ett bra tag till, räknar han med.
– De nyligen införda reglerna rivs inte upp i första taget. Bostäder är ett känsligt och komplicerat ämne.

Lokaler och anläggningar

Prognosen pekar på att det 2018 byggdes lokaler och anläggningar för 265 miljarder kronor, en ökning med fem respektive sex procent från året innan. Uppgången förklaras av kraftigt ökade investeringar i exempelvis skolor, sjukhus, vägar och spåranläggningar.
Och lokalinvesteringarna fortsätteratt att öka, även om en svagare utveckling för det privata dämpar tillväxttakten något. Även för privata anläggningar dämpas den något, men det offentliga fortsätter att vara en stark motor.
– Här kan vi verkligen tala om högkonjunktur, till skillnad mot bostadssidan. Det råder liksom två olika konjunkturer samtidigt inom byggindustrin, reflekterar Johan Deremar.

Arbetsmarknad

Tillgången på kvalificerad arbetskraft är fortfarande ansträngd, från platschefer och arbetsledare till golvläggare och plattsättare, men problemet är på väg att plana ut. Borrarna kan komma i ett nytt läge.
– Den som borrar för bostäder lär få det tuffare, men det kan vägas upp av geologiska undersökningar och anläggningsprojekt. Stockholmsregionen, som haft en tydlig nedgång i bostäder, står inför stora byggen av tunnelbana och annan järnväg, säger Johan Deremar.
Enligt BI pekar mycket på att vi är på väg in i en lågkonjunktur, 2020-2021 kan vi vara mitt i den, och generellt kan investeringarna inte fortsätta i dagens takt. Men nyckelkompetens, som att kunna en viss borrningsmetod, är alltid eftertraktad.
– Så tror jag att det förblir, det är aldrig fel att vara specialiserad inom ett område, säger Johan Deremar.

Text: Mia Ising 

Diagram/Byggandets utveckling

Investeringsvolym samt årlig procentuell volymförändring:

Fakta/ ByggKonjunkturen

  • I sin rapport beskriver Sveriges Byggindustrier, BI, utvecklingen av bostäder, lokaler, anläggningar och byggarbetsmarknad samt ekonomiska händelsers påverkan på svensk byggindustri. Den utkommer två gånger per år.
  • Prognoserna utgår från såväl statistik över bygglov, investeringar och sysselsättning som orderläge i byggbranschen och Konjunkturinstitutets undersökningar.

Mincon i framkant av teknikutvecklingen inom borrning

Mincons nya 24-tumshammare. Foto: Mincon.

Det irländska företaget Mincon är en välkänd aktör i Sverige. De traditionellt gula och ljusblå produkterna på den nordiska borrmarknaden har de senast 15 åren fått se sig ersättas av andra färger. De mörkblåa har varit framgångsrika. Inte utan anledning.

Mincon har lagt ner kolossalt mycket kraft på forskning och utveckling på produkter till den nordiska borrindustrin. Det är en stark borrmarknad här och från irländskt håll har man tidigt insett potentialen, säger John Gøytil, från Mincon.

Mincon bedriver en löpande utveckling. Man vill verkligen ligga först. Den hammare man nu har är populär och har fungerat väl. Men bolaget kommer inom de närmsta månaderna att släppa en ny hammarserie. Fokus är på att med samma luftflöde genom hammaren, åstadkomma en högre penetrationshastighet.

Inom utvecklingen på kronsidan har Mincon lagt ner stora resurser på att hitta en krona som passar den nordiska borrtekniken.

– För några år sedan var vi långt ifrån den produkt som vi i dag säljer. Vi känner att vi har hittat rätt och den går mycket bra, men är också ett resultat av en hård satsning där design, stiftens fastsättning och geometrin är noggrant beaktade.

Utvecklar hela systemet

John Gøytil pratar engagerat om utveckling, eller kanske snarare brist på utveckling inom borrbranschen.

– Man måste se det som ett system. Kombinationen mellan operatör, borrör, hammare och krona måste fungera hela vägen. Om den ena delen brister, får det långtgående konsekvenser för systemets verkningsgrad.

Hittills är det få som har arbetat med utveckling genom hela systemet. Det är en av anledningarna till att Mincon för några år sedan satsade på att införliva borrörstillverkning i produktfloran. Tillverkningen ligger i värmländska Sunne (Driconeq Production AB), och Johan Åhs som är Global Product Manager, verifierar Johns systemtankar.

– Genom att förbättra rören och se till att de håller mindre luft, har borrsystemet förbättrats i prestanda. Företagaren får lägre dieselförbrukning, snabbare igångsättning av hammaren vid stångbyte och lägre ljudnivåer när de använder borrör som eX-Flow, som är vårt registrerade varumärke, säger Johan Åhs.

Vill utbilda borrarkåren

Johan Åhs pekar på att de framtida borrören kommer att förbättra arbetsmiljön genom att väga mindre och de kommer också att vara än effektivare. Det senare kommer av avancerade flödesanalyser som bolaget nu arbetar med. John Gøytil spanar om att inom några år finns det kronor som i den nordiska geologin bibehåller dimensionen ner till cirka 350 meter, något som ur många perspektiv är värdefullt.

– Sen vill vi gärna fortsätta med att utbilda borrarkåren. Det är också en viktig ingrediens, säger John Gøytil, som gärna hade sett fler animationer som bra förklarar funktionerna i processen.

Både John Gøytil och Johan Åhs pekar på vikten av att ha platser med känd geologi när man utför sina tester. Det är något man normalt inte har tillgång till.

– Det hade varit värdefullt att kunna ha tillgång till, avslutar John Gøytil.

Text: Johan Barth
Foto: Mincon

Affärssystem ger fler borrmeter till rätt pris

– Den som har ambitionen att göra det enklare för sig och samtidigt få loss mer debiterbar tid bör absolut skaffa någon form av affärssystem.
Det säger Sören Alexandersson, vd på SDF, Svensk Dataförvaltning, som utvecklar affärssystem anpassade till service- och installationsföretag.

Ett affärssystem gör arbetet mer effektivt och enklare, säger Sören Alexandersson, vd på SDF i Göteborg. Foto: Emmy Jonsson.

Affärssystem är ett samlingsbegrepp för olika typer av IT-system som hanterar och integrerar företagets information inom olika områden. På så sätt kopplas till exempel kunddata samman med projektdata som arbetade timmar och använt material hela vägen fram till en faktura. En del affärssystem inbegriper även företagets hela bokföring.
Affärssystem är i allmänhet uppdelade i olika moduler som kan kopplas på utifrån behov och verksamhet. SDF har en modul som är specifik för borrföretag. Den har stöd för borrprotokoll som kan skrivas ute i fält direkt i mobilen.
– Framöver kommer man även att kunna skicka protokollet direkt från mobilen till SGU:s brunnsarkiv, förklarar Sören Alexandersson.

Ökar säkerheten

Det är ett exempel på den stora fördel och vinst ett affärssystem ger. Genom att samla all viktig information kring projekt och uppdrag i ett system, kan mycket manuellt arbete undvikas. Affärssystem ökar också kontrollen och överblicken för företaget och ökar säkerheten i all dokumentation.
– Det blir ett effektivare och enklare sätt att arbeta. Du har med dig all information du behöver ut på fältet i telefonen, och kan mata in allt du behöver direkt på plats.
Ett mobilt affärssystem ger större noggrannhet i rapporteringen, menar Sören Alexandersson.
– Du matar in tid och material direkt på plats. Annars är det vanligt att man kanske viker en dag för administration. Då ska timmar kommas ihåg flera dagar efteråt. Papper med noteringar kanske har försvunnit. Med ett bra affärssystem kan entreprenören vara ute mer och därmed få mer debiterbar tid.

Ligger i molnet

Affärssystem är inte längre begränsat till större företag. Idag blir det allt vanligare att systemleverantören står för hårdvara och serverutrymme och att kunderna jobbar via molnet och betalar en månadsavgift. Det gör det enkelt och ekonomiskt även för mindre företag.
– Lejonparten av våra kunder är småföretag med upp till tio anställda.
Enligt Sören Alexandersson växer digitaliseringstjänster så det knakar. Det visar att det finns många entreprenörer som ännu inte har infört ett affärssystem i verksamheten.
– Man kanske tror att det är jobbigt att lära sig, eller också har man inte insett fördelarna. Jag träffar på många som fortfarande använder sig av komplexa Excelsystem.

Artiklar stommen

SDF:s system är uppbyggt på ”artiklar” som användaren själv ger namn och sätter pris på. Det kan vara timmar, material, borrmeter, service med mera. Artikelnummer från olika leverantörer kan också läsas in i systemet så att användaren enkelt kan ange olika typer av material och produkter som har använts i projektet. De produkter som används mest kan läggas i snabblistor för snabbare åtkomst. Även interna arbeten som service på riggen kan loggas på detaljnivå för att hålla full koll på hur mycket tid och material som går åt. Checklistor av olika slag kan läggas upp, såväl generella som specifika för varje jobb.
Systemet kan även användas för att logga avvikelser med hjälp av en särskild modul som stöder olika kvalitetssäkringssystem. Här kan avvikelser som avser exempelvis arbetsmiljö läggas in direkt i fält.

Justera systemet

En vd som vill ha koll kan plocka ut många olika typer av statistik och rapporter ur systemet. För att inte gå vilse i mängden data som genereras rekommenderar Sören Alexandersson att ha en dialog med leverantörerna redan när ett system handlas upp.
– Stäm av hur ditt sätt att arbeta stämmer med leverantörens system. Det kanske är systemet som behöver justeras, snarare än hur just du och ditt företag arbetar. Samtidigt kan systemleverantören ge dig goda tips och råd hur du kan ändra arbetssätt för att bli mer effektiv.

Sören Alexandersson sammanfattar fördelarna med ett affärssystem i fyra punkter:

  • Det väsentliga är att du får kortare väg från kundförfrågan till skickad faktura.
  • Du blir mer effektiv i administrationen, vilket leder till fler debiterbara borrmeter.
  • Risken att bortglömda timmar inte kommer med som underlag för meterpriset minimeras.
  • Du får betydligt bättre översikt när all affärsviktiga data är samlade i ett system med ett gemensamt gränssnitt.

Text: Lars Wirtén

Malmberg har full koll på projekten

I större företag skulle det vara svårt att driva verksamhet utan affärssystem. Malmberg-koncernen i Yngsjö utanför Kristianstad har ett stort och komplext system, skräddarsytt för deras behov.

Sara Malmberg, koncernchef på Malmberg, använder affärssystemet för att göra projektprognoser och uppföljningar. Foto: Lars Owesson

Koncernchefen Sara Malmberg har full koll på projekten: hur mycket diesel som går åt, hur många timmar som läggs ned, vilket material som används med mera.
– Vårt system är anpassat till att vi är en koncern och framförallt till våra projektledare, affärsområdeschefer, ekonomifunktionen och mig som koncernchef som styr företaget. De som är ute på fältet och borrar kan egentligen bara tidrapportera mobilt i systemet via en app, säger Sara Malmberg.
Malmberg handlade upp affärssystemet för cirka tio år sedan och har löpande utvecklat det sedan dess. Det är helt anpassat till just deras verksamhet och förhållanden. Hade Sara Malmberg handlat upp ett affärssystem idag hade hon valt ett standardupplägg.
– Vårt affärssystem är fantastiskt bra och har många möjligheter. Men det är stort och tungt och med ett egenutvecklat system blir vi väldigt beroende av konsulter. Det blir dyrt när man bygger in sig i stora system. Idag har utvecklingen inom digitaliseringen gjort att det finns bra standardsystem som är lättare att hantera.

Löpande prognoser

Malmberg har byggt in i princip alla företagets digitala funktioner i affärssystemet. Det hanterar tidrapporter, lagersaldo, leverantörsartiklar, inköp, fakturering och bokföring. Men lagerhanteringen är fortfarande en utmaning, menar Sara Malmberg.
– Den delen är inte optimal, vi måste fortfarande hantera lageruttag manuellt. Men vi kör många stora projekt och där lägger vi in artiklarna som projektinköp, det vill säga order direkt till leverantörerna. Generellt vill vi minimera lagerhanteringen.
Malmberg använder affärssystemet framför allt till att löpande göra projektprognoser och successiva vinstavräkningar.
– Systemet ger oss bra koll på hur mycket som köps in och hur mycket tid som läggs ned i projekten i förhållande till offert. Om prognoserna visar att projektet inte verkar hålla vad som är offererat går vi in och tittar på orsaken.
Sara Malmberg menar att affärssystemet helt klart gör koncernen mer effektiv och lönsam.
– Tack vare det kan vi snabbt agera om något ser ut att gå fel.

Text: Lars Wirtén

Bättre ordning och reda ger nöjda kunder

– Vi använder ordersystemet i alla jobb, all försäljning går via det. Det är lite skillnad mot att använda papper och penna.

Magnus Jonsson har infört affärssystem och
slipper jaga papperslappar.

Det säger Magnus Jonsson på Bengt Jonssons Brunnsborrning AB på Tjörn i Bohuslän. Företaget har tio medarbetare och började använda SDF:s affärssystem för fyra år sedan. Dessförinnan var det papper och mappar som gällde.
– Alla jobb dokumenterades och loggades på papperslappar som eventuellt lades i en mapp. Sedan hanterades dessa på bästa sätt. Det var ett konstant sittande med detta på kontoret. Man fick jaga lappar som inte kom in och det skulle inte förvåna mig om det förekom att lappar försvann. Det är en väldig skillnad att ha allt samlat direkt i telefonen när man är ute på jobb, konstaterar Magnus Jonsson.
På kontoret ansvarar två personer för att ta hand om ordrarna och att flytta över dem till bokföringssystemet där fakturorna skapas.
– Då är allt material inlagt, allt är prissatt och klart. Det är bara en knapptryckning, programmen pratar med varandra.

Sparar pengar

Magnus Jonsson är övertygad om att företaget sparar pengar på att använda ett affärssystem.
– Den största vinsten ligger i att ha ordning och reda på allt. Hanteringen är mycket lättare och inga jobb försvinner. Medarbetarna behöver inte inom kontoret för administrationens skull.
– Får vi ett akutjobb kan vi skicka en person direkt från ett jobb till ett annat. Då går det en order med vägbeskrivning och arbetsuppgifter direkt till mobiltelefonen.
Magnus Jonsson tror dock inte att det blir mer debiterat på grund av affärssystemet.
– Däremot finns inte längre någon risk att vi glömmer någon kund eller att vi åker fel och blir försenade. Med bättre ordning och reda får vi mer nöjda kunder och det är alltid den bästa marknadsföringen.

Text: Lars Wirtén

Borrbranschen i siffror

Geotec har från UC köpt in statistik över borrbranschens utveckling de senaste åren, med tonvikt på intäkter, omsättning och antal anställda.

– Det här gör vi på regelbunden basis och vi använder statistiken för att kunna bedöma branschens utveckling och se vilka parametrar som påverkar företagen, säger Geotecs vd Johan Barth.

Statistiken omfattar åren 2013 till och med 2017. Den baserar sig på uppgifter från cirka 240 företag.

– Det är alla företag som är registrerade för borrningsverksamhet. Geotec- och Avantimedlemmar samt icke anslutna företag. Företaget Züblin är exkluderat i sammanställningen eftersom det är så enormt mycket större än alla andra och därmed avviker för mycket i statistiken, kommenterar Johan Barth.

Efterfrågan på branschens tjänster ökar

Geotec använder statistiken dels för att göra egna bedömningar av branschens utveckling, dels i kommunikationen med myndigheter och politiker.

– Det är viktigt att ha svart på vitt och kunna visa siffror på hur omfattande och betydelsefull vår bransch är och dessutom att efterfrågan på våra tjänster ökar. Det senare visar statistiken tydligt både vad gäller omsättning och antal anställda, säger Johan Barth.

En svårighet med statistiken är att en del företag som är registrerade för borrning också är aktiva inom många andra verksamheter.

– Det är svårt att analysera hur stor del av omsättningen som verkligen kommer från borrning. Så man kan säga att statistiken inte är 100 procent rättvisande, men att den ger en bra, intressant och användbar bild av hur branschen mår, säger Johan Barth.

Statistiken innehåller också uppgifter om vilka myndigheter som är branschens största kunder; alltså vilka kommuner som köper borrtjänster för mest pengar.

Text: Jörgen Olsson

Fotnot: UC är Sveriges ledande affärs- och kreditupplysningsföretag och ägs av de svenska bankerna.

Almi har workshops och mentorer på menyn

Färdiga utvecklingspaket eller skräddarsydda program – Almi har en hel del att välja på för den företagare som vill vidare.

Almi Företagspartner AB är en statligt ägd koncern med 16 regionala dotterbolag. Man erbjuder företagsutveckling och även lån till såväl befintliga företag som startups. Genom underkoncernen Almi Invest kan man gå in med riskkapital i tidigt skede.
Men det är rollen som rådgivare och bollplank vi ska fokusera på. Thomas Orrung är affärschef på Almi i distrikt Sörmland:
– Det ”typiska företag” som vi arbetar med är ägarlett och har mellan en och tio anställda, ofta ett entreprenörsföretag. Det finns olika skäl till att man vänder sig till oss i utvecklingsfrågor. Det kan handla om att man står inför ett generationsskifte, vill förbättra lönsamheten, eller att man vuxit så pass mycket att de ”de mjuka” ledarskapsfrågorna kommit in och man vill ha hjälp med dem.

Thomas Orrung, affärschef på Almi Sörmland. Foto: Almi

Inledningsvis gör Almi alltid en behovsanalys. Resultatet av den visar på vägen framåt.
– Det kan handla om finansieringsfrågor eller om olika sätt att utveckla personal och ledning. Man kan se oss som en mäklare – vi kan sätta ihop vd-grupper eller bygga utvecklingsprogram, allt baserat på det unika företaget, säger Thomas Orrung.

Fyra program

Almi har fyra olika erbjudanden för företagsutveckling:

  • ”Tillväxtbarometern” är en process som bygger på intervjuer med alla i företaget, såväl anställda som ägare.
    – Intervjuerna visar på företaget styrkor och svagheter och resulterar i ett program för att gå vidare och arbeta med de svaga sidorna, för att öka lönsamheten, säger Orrung.
  • ”Business canvas” är en modell för att arbeta med sin affärsplan.
    – Det är ett modernt sätt, där man tar sig an affärsplanen i workshopform. Utgångspunkten är hur bilden av den perfekta kunden och den bästa affären ser ut. Genom att vrida och vända på de frågorna brukar det kunna uppstå nya insikter om var man egentligen tjänar sina pengar och vilka kunder som har den största utvecklingspotentialen, bland annat. Utefter det kan man modifiera sin affärsplan och komma framåt.
  • ”Mentorsprogrammet” ger företaget tillgång till mångårig affärserfarenhet.
    – Här är vi mäklare, med tillgång till erfarna personer som vill överföra sin kunskap. Företaget och mentorn, som ställer upp helt ideellt, jobbar ihop i ett år. Mentorn finns med som ett proaktivt bollplank, men går inte in och leder verksamheten, säger Thomas Orrung.
  • ”Vd-gruppen” är precis vad det låter som:
    – Här utnyttjar vi också vårt stora regionala kontaktnät och matchar ihop grupper med sex till åtta vd:ar från olika, icke konkurrerande företag och verksamheter men med ett ömsesidigt intresse för att lära sig mer. I vd-grupperna träffas man regelbundet och varje gång har en vd huvudrollen, får lyfta sina frågor och lyssna på input från de andra.

Kretsar kring lönsamhet

Utöver detta kan Almi ta fram unika program för företaget.
– Väldigt ofta har det med lönsamhetsfrågor att göra. Vi har lång erfarenhet av att jobba med lönsamhetsstyrning och att hjälpa företag att analysera hur de egentligen tjänar pengar, var de stora kostnaderna finns och hur de kan bli bättre.

Konkurrerar inte

Just nu arbetar Almi med att strukturera om sin egen verksamhet, bland annat för att se till att samtliga tjänster ovan finns på plats i alla 16 regioner.
Att få hjälp av Almi kostar mellan 2 000 och 10 000 kronor per insats. Thomas Orrung är noga med att påpeka att man är icke-konkurrerande:
– Vi är statligt och regionalt ägda och är inte här för att konkurrera på en marknad. Finns det privata verksamheter som erbjuder det vi har, så backar vi.

Text: Jörgen Olsson

Så blir du bättre på att ta betalt

Använd begreppet taxa istället för pris. Ha olika taxor för olika typer av uppdrag. Undvik rabatter. Och om det uppstår extra arbeten och borrmeter i ett projekt meddelar du kunden direkt – då kan du också ta betalt.

Råden kommer från Ulla-Lisa Thordén. Hon har jobbat i 35 år med försäljning och affärscoaching och sedan 2001 driver hon eget som föreläsare, författare och ledare av workshops inom försäljning. Ett område hon har fördjupat sig extra i är förmågan att ta betalt. Hon har bland annat skrivit bästsäljaren ”Sälj dig själv och ta betalt” som blev utsedd till Årets säljbok 2005.
Många tycker att det är jobbigt och genant att ta betalt för sitt arbete – oavsett bransch. Om det dessutom uppstår extra arbete i ett projekt, då blir det ännu jobbigare. Är priset för lågt redan från början och man dessutom bjuder på utfört arbete, då hamnar företagare snabbt i ett sluttande plan av bristande lönsamhet. Andra sidan av det myntet är att företagaren jobbar alldeles för mycket i relation till intäkten.

Det är vanligt att småföretagare bjuder på för mycket, säger Ulla-Lisa Thordén, författare till bästsäljaren ”Sälj dig själv och ta betalt”. Foto: Sauman Ng Agerberg.

Alla timmar ska täckas

Ulla-Lisa Thordén menar att alltför många endast räknar in tiden man är ute i produktion och levererar till kunden, i borrningsbranschens fall den tid som ligger i kalkylen per borrmeter. Men tiden som läggs utöver ordinarie arbetstid på administration, säljarbete, marknadsföring med mera, den räknas inte med.
– Den är inte gratis utan måste också prissättas. Börja därför med att räkna fram det totala antalet årstimmar du lägger på ditt företag. Alla dessa timmar ska täckas upp av ditt pris och ge dig lönsamhet och utrymme för pensionsavsättning.
Det totala antalet årstimmar ska fördelas på företagets samtliga fasta och rörliga kostnader, som maskin- och personalkostnader, inklusive den egna önskade lönen. På detta ska en post för oförutsedda kostnader läggas.
– Sist lägger du på den vinst du önskar få. Nu har du en grund för ditt pris per borrmeter att stå på som skapar förutsättningar att bli lönsam.

Vem är kunden?

Men sedan finns en verklighet att ta hänsyn till också. Hur ser priserna ut i branschen? Vad accepterar marknaden? Här kommer Ulla-Lisa Thordén in på vikten av att veta vem som är kunden. Vem vill du ha som kund? Vilken plånbok har den kunden? Hur ser ditt företags förutsättningar ut, idag och imorgon?
– Stora företag som Skanska förväntar sig en viss organisation och styrka och är beredd att betala för det – medan en konsument har helt andra förutsättningar.
– Ibland måste du förmodligen gå ner i pris för att täcka kostnader och hålla maskiner igång. Det är när den situationen blir mer regel än undantag det gäller att tänka om.

Stäm av direkt

Att småföretagare bjuder på för mycket är ett vanligt fenomen, säger Ulla-Lisa Thordén, framför allt när det kommer till extra arbeten som uppstått i ett projekt.
– Skulle du tillåta att en kund tog med sig din kontorsstol efter ett besök bara för att den är fin? Det är såklart en absurd tanke. Men det är samma sak med borrmeter och oförutsedda komplikationer som innebär extra tid. Varför ska kunden få fler borrmeter eller ta av din tid utan att betala?
Ulla-Lisa Thordén ger rådet att om du ser att det krävs extra arbete på ett jobb utöver de borrmeter som är avtalade, stoppa arbetet och stäm av direkt med kunden att det är okej innan du utför det. Då har du också fått ett okej att ta betalt.

Våga ringa

– Du måste våga ringa. Då visar du samtidigt att du är seriös. Man kan tycka att en borrmeter här och där inte är så noga, men hur mycket blir det på ett år? Det slår direkt på sista raden i resultaträkningen.
– Det här handlar i grund och botten om rädsla för konflikter och att inte få fler jobb. Allt börjar i ditt eget psyke. Vågar du sätta värde och därmed rätt pris på dig själv och vågar du även ta ut det?

Text: Lars Wirtén

Tolv tips för bättre lönsamhet

Ulla-Lisa Thordén har många idéer och synpunkter på hur du kan bli bättre på att ta betalt. Här är tolv tips som kommer att få ditt företag mer lönsamt.

  • Om du är skicklig på det du gör – ta betalt för det. Men du måste framhålla och kunna visa på din skicklighet, exempelvis med bilder, referenser och att du vågar tala om det.
  • Om jobbet är akut – ta extra betalt för det. Detta är i princip alla kunder beredda att betala extra för.
  • Använd begreppet taxa – undvik termen pris. Vi är benägna att acceptera en taxa, medan vi gärna ifrågasätter ett pris.
  • Ha olika taxor för olika typer av uppdrag och kompetenser.
  • Bara trädgårdsmästare jobbar med rabatter. Om du måste ge rabatt, begär en motprestation, exempelvis att kunden ger en rekommendation som du kan använda på din webbplats. Eller plocka bort något från din leverans som ingick från början.
  • Sätt en högre taxa än den du har räknat fram – det ger dig förhandlingsutrymme.
  • Lämna garantier – det gör kunden mer benägen att acceptera en högre taxa.
  • Se över taxan varje år. Får du högre kostnader utan att höja taxan stjäl du av vinsten.
  • Var trevlig, håll rent runtomkring, städa efter dig, bjud kunden på fika, ge goda råd – ett gott helhetsintryck ökar betalningsviljan och minskar samtidigt viljan till invändningar.
  • ”Det är dyrt” är en åsikt – inte ett faktum. Säg ”Tack! Jag har valt att inte vara billig för jag vill finnas kvar imorgon också om du behöver mig”. Bemöt genom att belysa vad kunden får för pengarna.
  • Ta betalt när kunden är som nöjdast, det vill säga direkt när jobbet är klart. Det är också viktigt för ditt kassaflöde.
  • Sist men inte minst: Du ansvarar inte för kundens plånbok – bara för din egen.

Tillsammans för sund konkurrens

Sverige växer. Snart blir vi 11 miljoner invånare. Det innebär hundratusentals nya bostäder, mer infrastruktur och fler offentliga lokaler. Men det finns en baksida: en del lycksökare som inte har i byggbranschen att göra. Sveriges Byggindustrier har nolltolerans mot alla former av fusk och svartarbete. Det ska vara lätt att göra rätt, så att den sunda konkurrensen kan stärkas och fungera, skriver Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Sverige Byggindustrier.

Catharina Elmsäter-Svärd. Foto Rosie Alm.

Sund konkurrens är ett prioriterat fokusområde för Sveriges Byggindustrier. Vi har arbetat med frågan under lång tid.Vi har verkat för lagstiftning om personalliggare; lagregler om arbetsgivardeklaration på individnivå; anmälningsplikt när man ska utföra arbete i Sverige; och att implementera byggbranschens eget system för kontroll av vilka personer som befinner sig på våra arbetsplatser – ID06.

I våras påbörjade vi ett arbete med syfte att säkerställa att organisationens egna medlemsföretag lever upp till kriterierna för medlemskap. Kriterierna innebär bland annat att medlemmarna och dess medarbetare ska följa lagar och regler; att de ska verka för sund konkurrens såväl inom företaget som i förhållande till kunder och leverantörer; och att föra korrekt redovisning av ekonomiska transaktioner samt motverka svartarbete.

Om ett medlemsföretag inte följer medlemskriterierna är den yttersta konsekvensen att man utesluts. Beslut om uteslutning tas av Sveriges Byggindustriers förbundsstyrelse.

Utöver arbetet med att säkerställa att våra medlemmar följer Sveriges Byggindustriers kriterier för medlemskap, har vi under hösten sjösatt ett nytt projekt för att stävja den osunda konkurrensen. Tillsammans med fackförbundet Byggnads har vi sökt och beviljats 1.3 miljoner kronor i statsbidrag av Arbetsmiljöverket. Bidraget gör det möjligt för oss att arbeta med frågan på nya sätt. Med detta projekt ges vi förutsättningar att tillsammans med många aktörer arbeta mer intensivt med att lyfta branschen till nästa nivå – en nivå där alla aktörer kan arbeta ansvarsfullt och långsiktigt hållbart.

Under 2019 kommer vi tillsammans med Byggnads att initiera ett brett samtal om var byggbranschen står idag och hur vi vill att den ska vara när vi verkligen har lyckats uppnå en sund konkurrens. Projektet kommer att involvera ett stort antal människor: från styrelsenivå till lokala arbetsgrupper hos våra medlemsföretag, fackliga organisationer, beställare och byggherrar, men även leverantörer, myndigheter, banker, försäkringsbolag och många fler. Den insamlade informationen blir en viktig del för att skapa en gemensam och meningsfull målbild utifrån många olika perspektiv.

Det finns inte någon enskild quick fix när det gäller utmaningen att åstadkomma en sund konkurrens. Arbetet med detta har pågått i flera årtionden, men nu upplever vi att det finns genuin vilja till ett brett samtal. Vi som vill agera på en marknad med schyssta spelregler är fler än de som tycker vinsterna med fusk är större än viljan att göra rätt. Tillsammans med Byggnads kan vi göra skillnad.

Idag finns det 100 000 bygg- och anläggningsföretag verksamma i Sverige, varav hälften har F-skatt. Drygt 3 600 av dessa företag är medlemmar i Sveriges Byggindustrier. Ju fler små och medelstora företag som ansluter sig till oss, desto större möjlighet ges vi att verka för en sund bransch.

Bygg- och anläggningssektorn behöver 50 000 nya medarbetare på fem års sikt, enbart till följd av åldersavgångar. Ska vi klara av att rusta Sverige måste byggbranschen vara lockande för nyrekryteringar – både för yrkesarbetare och tjänstemän.

Aktiv styrelse gjorde Rolf till vinnare

Han har gjort en resa från maskinen i det lilla företaget, via styrelserummet till en lyckad försäljning av det sedermera 250 man stora företaget. Styrelsearbetet var en utmaning – och en framgångsfaktor, summerar han. Möt Rolf Borrås.

 

Idag driver Rolf Borrås en verksamhet i ungefär samma storlek som där karriären en gång började. Då handlade det om dagligt entreprenörsarbete och nu om styrelseuppdrag och mentorskap på konsultbasis. Rolf Borrås och kompanjonen Sven Styrud startade borrföretaget som sedan blev Styrud-koncernen. Under 34 år hann Rolf Borrås med att prova ledarskapets alla roller och att arbeta aktivt i styrelsen.
– När jag lämnade uppdragen och sålde min del i företaget hade vi kontor på tio platser i Sverige och dotterbolag i Finland. Jag kunde inte vara mer nöjd med affären och hur företaget utvecklats.
Det var en direkt följd av att han och kompanjonen gjorde sin läxa när det gällde att driva ett aktivt styrelsearbete och att ta in kompetenta ledamöter, menar Rolf Borrås.

Rolf Borrås vet hur viktigt det kan vara att ha en kunnig styrelse att bolla med. Foto: Privat

Styrelsen visade vägen

– Det är viktigt som ägare och ledare att ha en styrelse att luta sig mot, någon som stöttar och driver utvecklingen av företaget. Jag tycker det var värdefullt att ha en styrelse att stämma av mina beslut med.
Men det tog några år innan det lilla företaget drog igång ett aktivt styrelsearbete. Efter starten rullade det på ett tiotal år i mindre skala.
– Min kompanjon var VD och jag var arbetsledare. Vi jobbade ute i fält på dagarna och i styrelserummet på kvällarna, vi satt på alla stolar.
Länge var de bara några få anställda, men så togs beslutet att växla upp.
– Man måste verkligen bestämma att nu ska vi växa och bli fler, och vi hade förmånen att ha ett bolag i en bransch där det fanns uppdrag. Men det räcker inte, det var avgörande att vi omgav oss med bra rådgivare.

Utbildning första steget

Resan mot en proffsig styrelse började med att de båda kompanjonerna gick utbildningar i styrelsearbete. Sedan startade jakten på rätt personer för att utöka personal, ledning och styrelse.
– Visst var det jobbigt, men när vi började anställa folk och vågade släppa kontrollen av det dagliga arbetet blev det lite lättare att fokusera på styrelsearbetet. Vi tog in externa personer i styrelsen, personer som inte var med på släktmiddagarna!
Det var inte helt lätt att rekrytera, tycker Rolf Borrås, men de fick en bra start.
– Vi började med att ta in en person i styrelsen som hade gjort samma resa som vi sedan gjorde, vilket visade sig vara rätt väg att gå. Den erfarenheten var värdefull.

Attraktivt vid försäljning

Rolf Borrås tvekar inte om vikten av en kompetent styrelse även i mindre företag. Det företag han byggde upp hade nytta av sin handplockade styrelse redan i det lite mindre formatet. Styrelsen skapade ett driv och fick saker att hända.
– Det kan fungera att ha en familjär styrelse och mötas vid köksbordet, men då krävs fler egna beslut av dem som äger och leder företaget. En bra styrelse blir som en mentor som både stöttar och ställer krav vid exempelvis investeringar. Den tittar mindre på tekniken och mer på kalkylen.
Han tror på en mix av branschkompetens och någon form av dörröppnare i styrelsen, kanske ett ”affischnamn”. Styrelsen ska vara ifrågasättande och det finns risk att den inte är det om ledamöterna har plockats i familjen. För den som någon gång funderar på att sälja sitt företag är det viktigt att kunna visa upp en professionell styrelse.
– Det var säkert viktigt för köparen av mitt företag att jag hade ordning på styrelsearbetet, man tittade säkerligen på huruvida jag hade en extern styrelseordförande och VD.

Våga satsa!

Många utmaningar, hårt arbete och tuffa år till trots, ångrar Rolf Borrås inte den resa han tog sitt lilla företag på.
– Det var jättenervöst att expandera och ge sig in i ett aktivt och professionellt styrelsearbete. Men jag tvekade aldrig, det var så givande.
Till och med så givande att han fick blodad tand och vågade ge sig på externa styrelseuppdrag. Som att vara ordförande för Geotec i sex år. Han uppmanar gärna småföretagare att våga pröva sina vingar.
– Jag skulle gärna göra om det, det var det helt klart värt. Men man ska ha rätt ålder och se styrelsearbetet som en långsiktig satsning. Under de förutsättningarna kan jag rekommendera andra att våga ta lite större styrelsekliv.

Text: Mia Ising

BOS deltar i forskning på ledningar under järnvägsspår

Mattias Höglund, ordförande för
Branschorganisationen Schaktfritt, BOS.

Branschorganisationen Schaktfritt, BOS, är involverad i ett forskningsprojekt tillsammans med bland andra Luleå tekniska universitet.

– Det handlar om att göra en statusbedömning på alla ledningskorsningar under järnvägsspår, säger BOS ordförande Mattias Höglund.

Studien gäller alla de platser där rör eller ledningar av något slag går under järnvägen.

– Det är ofta dag- eller dricksvattenledningar men kan egentligen vara vilken typ av ledningar som helst. De utgör risker, bland annat eftersom de utsätts för så stora krafter ovanifrån. Om de brister kan konsekvenserna bli stora, både ur säkerhets- och ekonomiskt perspektiv, säger Mattias Höglund.

Forskningsprojektet heter PipeXRail och dess syfte är bland annat att bedöma problemets omfattning och att ta fram metoder för övervakning av ledningarna, samt teknik för att bättre kunna förutspå deras livslängd.

Vill förbättra upphandling

I övrigt på agendan för BOS står ett antal löpande projekt och arbeten, som styrelsen nyligen fattat beslut om. Man vill underlätta upphandlingar genom att utforma ett komplett och av branschens parter överenskommet förfrågningsunderlag för schaktfria rörentreprenader.

– Det ska ge snabbare och enklare upphandlingsprocesser och dessutom öka transparensen, säger Mattias Höglund.

Man har också beslutat att ställa sig till förfogande som remissinstans när det gäller utbildningar i schaktfritt ledningsbyggande.

– Vi vill att de utbildningar som ges ska vara uppdaterade i de tekniker som omfattas av BOS medlemmar.

Rekryterar medlemmar

BOS har också startat en kurs i entreprenadjuridik, särskilt anpassad för schaktfria metoder. Utöver detta pågår arbete med att rekrytera fler medlemmar. På marknads- och kommunikationssidan jobbar man aktivt dels med att göra BOS mer välkänt för branschens intressenter och aktörer, dels med att driva frågan om ökad förnyelsetakt och ökad andel nyttjande av schaktfri teknik.

– Vi vill gärna påverka både politiker och instanser som Trafikverket och länsstyrelserna, säger Mattias Höglund.

Text: Jörgen Olsson

Grundläggarna utbildar och validerar

Vad händer i för borrningen närliggande branscher? Geotecs branschgranne Svensk Grundläggning har under året fokuserat på utbildningar och att kvalitetssäkra kompetens och validera maskinförare.

– Dels har vi genomfört ovanligt många utbildningar för våra medlemmar, men vi har även gjort en stor genomlysning av hela utbildningsdelen. Vi ser över programmet, koordinerar nya föreläsare med de befintliga, uppdaterar materialet och proven, säger Leena Haabma Hintze på Svensk Grundläggning.

Varje genomförd kurs utvärderas och genomgående får vi höga betyg. Enligt kursledare och föreläsare har vi duktiga yrkesmän, emellanåt blir de mycket imponerade över deltagarnas engagemang och kunskapsnivå.

Validera kompetens

Besläktat med utbildningsverksamheten är arbetet med att klargöra hur branschen ska kvalitetssäkra kompetensen och validera maskinförare, framför allt de som saknar svenskt yrkesbevis.

– Här arbetar vi nära Byggindustrins Yrkesnämnd, BYN, där arbetet med validering kommit igång för mobilkranar. För grundläggningsmaskiner finns det annan problematik när det gäller operatörerna. Problemet har flera dimensioner – det finns team av ”grundläggningsrallare” som reser runt i världen. De har lång erfarenhet och är specialiserade på en viss metod, en metod som vi själva kanske har mindre erfarenhet av. I andra änden har vi oseriösa företag med en operatörsbemanning som saknar tillräcklig yrkeskunskap i grundläggning och inte heller har den säkerhetskultur som krävs på en svensk arbetsplats.

– Kravet på tillräcklig kompetens bör omfatta samtliga aktörer, men yrkesvalideringen måste samtidigt anpassas för att vara relevant, säger Leena Haabma Hintze.

Ny hemsida

Ambitionen är ett konkurrensneutralt och effektivt system som omfattar både nya svenska operatörer som ska få sitt yrkesbevis, och utländska medarbetare som söker så kallat erkännandeintyg för svenska byggarbetsplatser.

– Men det är en svår balansgång, eftersom vi ska ha samma krav oavsett operatörens bakgrund, konstaterar Leena Haabma Hintze, som också berättar att Svensk Grundläggning ska lansera en ny hemsida efter årsskiftet.

– Vi vill att hemsidan ska fungera bättre för att presentera korta, snabba nyheter och att sidan ska vara vår primära informationskanal. Målet är att våra medlemmar och intressenter själva söker information på hemsidan, eller går in och anmäler sig för utskick av information och nyheter de faktiskt är intresserade av.

Text: Jörgen Olsson