Inlägg

Sveriges borrentreprenörer går samman: Nu är vi Borrföretagen!

På slaget 13.45 den 21 november 2019 bildades Borrföretagen. Borrsvängen var på plats på Gothia Towers i Göteborg, där de tidigare föreningarna Geotec och Avanti genom att gå samman i Borrföretagen påbörjade ett nytt kapitel i den svenska borrningsbranschens historia.

Beslutet att gemensamt bilda Borrföretagen klubbades igenom av mötesordförande Per Jonasson, till vardags vd för SKVP, som skickligt lotsade församlingen genom processen. Det skedde efter att interimsstyrelsens ordförande Göran Sjöholm pedagogiskt förklarat hur arbetet med samgåendet och Borrföretagens bildande gått till – ett arbete som han beskrev som en noggrann förankringsprocess.

Mötet beslutade även att skjuta på valet av ordförande för Borrföretagen. Tills vidare fungerar David Johansson på FBB Finspångs Brunnsborrning som ordförande.

Efter det formella beslutet minglade många glada och lättade borrentreprenörer med varandra under ny och gemensam flagga. Borrsvängen samlade spontana kommentarer, intryck och förväntningar.

 

David Johansson, FBB Finspångs Brunnsborrningar, har av interimsstyrelsen utsetts till tillförordnad ordförande:

– Jag är hedrad över att iklä mig den rollen och ska göra mitt yttersta för att motsvara både våra medlemmar och avtalsleverantörers förväntningar på Borrföretagen. Samtidigt måste jag vara ärlig mot min egen sysselsättningsgrad och verksamhet i FBB. Ordförandejobbet kräver i det här tidiga skedet i stort sett dagliga insatser med allt det praktiska som nu ska ordnas. Därför har styrelsen adjungerat Mats Rosman, vilket jag är tacksam för. Han kommer att ha rollen som tillförordnad förvaltningschef i en 25-procentig tjänst och ska framför allt arbeta med just den praktiska samordningen mellan våra tidigare vd:ar i uppstartsskedet och vara ansvarig för att styrelsens beslut blir genomförda. Ett urval av Mats arbetsuppgifter är att implementera den nya hemsidan, sammanfläta de tidigare organisationernas ekonomisystem, förhandla med våra avtalsleverantörer, ta fram verksamhetsbeskrivning och mål för Borrföretagen år 2020, med mera.

Mats Rosman har en bakgrund som divisionschef på Ahlsell och som vd i Svenska Rörgrossistföreningen.

– Han var bland annat delaktig i uppstartsskedet av den föreningen. Genom sin 25-åriga tid på Ahlsell har han även skaffat sig erfarenhet av inköp och avtalsskrivande som Borrföretagen förhoppningsvis kan ha nytta av. Han har gjort ett gott intryck på oss i styrelsen och vår förhoppning är att han är mycket lämplig för uppdraget för att få allting att fungera, säger David Johansson.

– Mats är alltså adjungerad i styrelsen och har därmed ingen rösträtt och på så vis respekterar vi den demokratiska processen i en medlemsstyrd organisation som stämman beslutat om. Vi kommer att ha ytterligare ett styrelsemöte före jul och på agendan står då, bland mycket annat, att besluta om prioriterade åtgärder för Borrföretagen samt tid och plats för nästa medlemsmöte, säger David Johansson.

– I övrigt vill jag gärna säga att jag är mycket glad att vi lyckats bilda Borrföretagen. Vi är nu en större och starkare branschorganisation som kommer att verka för gemenskap, ökad sysselsättning, medlemsnytta och bättre påverkan gentemot myndigheter och andra instanser. Vår starka målsättning i styrelsen är nu att Ett plus Ett ska bli TRE för både leverantörer och medlemsföretag.

 

Jonas Jansson, Rototec/före detta Stures Brunnsborrningar, ledamot i interimsstyrelsen:

– Det här känns jättebra och jag är glad att vi lyckats landa detta, efter långa förhandlingar. Det här kommer att bli så bra för alla medlemmar och för hela branschen.

– Förhoppningsvis innebär Borrföretagens bildande att det också blir enklare och mer attraktivt för de företag som hittills stått utanför båda föreningarna att ansluta sig. Det kommer att bli lätt att se att det inte finns några fördelar med att stå utanför.

 

Fredrik Ahlqvist, Ahlqvists Brunnsborrningar, ledamot i interimsstyrelsen:

– Äntligen! Nu ser jag fram emot att ta tag i allt det praktiska som vi i styrelsen har att göra nu. Det är en lång lista. Fusionen ska genomföras på alla plan; det juridiska ska komma på plats, personalfrågorna för de tidigare respektive kanslierna ska lösas och vi ska ta fram budget och verksamhetsplan för den nya organisationen.

– Två saker ser jag som extra viktiga under 2020. För det första att vi nu gemensamt genomför Brunnsborrardagen, som blev inställd i år.

– Det andra gäller medlemsmöten, bland annat sommarmötet. Båda föreningarna har drabbats av att möten måste ställas in. Nu gäller det för oss alla tillsammans att engagera oss och visa oss själva och omvärlden att Borrföretagen betyder något.

 

Emrik Eklund, Peekab, ledamot i interimsstyrelsen:

– Såhär direkt efter mötet och klubbslaget känns det lite euforiskt. Jag är så glad över att vi ha kommit i mål. Alla har velat samma sak, men det har ändå varit ett hårt arbete för att få allt att stämma.

– Nu ser jag fram emot hur Borrföretagen ska driva branschen framåt. Vi ska skapa fler jobb och fler borrmeter, det är det allting till slut handlar om. Och vi ska fortsätta att utveckla lobbyverksamheten kring geoenergi. Här har båda föreningarna varit väldigt duktiga och det finns gott om erfarenhet som kommer att kunna göra det arbetet mer effektivt, nu när vi gör det tillsammans och med en röst.

 

Per Norman, Vattenhuset, ledamot i interimsstyrelsen:

– Borrföretagen kommer att kunna lyfta branschen till nästa steg. En gemensam organisation innebär bara fördelar, som jag ser det. Vi får en bättre förhandlingsposition och vi kan ta fram gemensamma utbildningar, bland mycket annat.

– Att vara med i Borrföretagen ska vara lönsamt och attraktivt och jag hoppas att vi kan knyta till oss nya, engagerade företag som medlemmar i den gemensamma organisationen.

 

 

Jan Lundblad och Klas Lundblad, Grävfirma Jan Lundblad, Hjo:

– Jag tror att den nya organisationen kommer att vara jättebra för oss alla och ge oss en ny styrka gentemot bland annat myndigheter. Jag gick med i Geotec 2003 och har hela tiden tyckt och haft som målsättning att vi borde gå samman i en gemensam förening. Själv är jag på väg ut nu, men har två söner som kommer att driva företaget vidare.

Sonen Klas Lundblad ansvarar idag för firmans borrningsverksamhet och han gläder sig åt samgåendet:

– Det här är mycket bra för oss i branschen och helt rätt steg att ta. Personligen kan jag tycka att det har tagit ganska lång tid – men kanske var tiden inte mogen förrän nu. Hur som helst så ser jag ljust på framtiden.

 

Per Wessman, Wessman Drilling, Stockholm:

– Jag har varit med i Avanti nästan tio år och nästa hela tiden har jag också varit med i styrelsen. Jag har jobbat för en sammanslagning hela tiden och tycker såklart att det är väldigt positivt att den äntligen blivit verklighet.

– Mina förväntningar som företagare är att den gemensamma organisationen ska vara något som gynnar hela branschen. Vi får en större samlad styrka gentemot beslutsfattare, politiker och fjärrvärmebranschen bland annat. En enad styrka är det bästa för branschen.

 

David Börjesson, Altea, Linköping:

– Om man är enig är man stark och det blir lättare att lägga fokus på rätt saker. Det kommer att bli lättare och mer effektivt att lägga resurser på att till exempel bearbeta beslutsfattare. Genom att gå fram som en hel, enad bransch kan man få riksdagen att lyssna på vad man säger.

Text och foto: Jörgen Olsson

 

 

Ett samgående som branschen har längtat efter

Hur ser medlemmarna på samgåendet mellan de två föreningarna och bildandet av Borrföretagen? Vilka möjligheter, fördelar och eventuella farhågor har man?
Borrsvängen har samlat kommentarer från en rad entreprenörer i branschen.

Thomas Apelgårdh, TA Brunnsborrning, Uppsala

Vad säger du som företagare och Geotecmedlem om att Geotec och Avanti går ihop?
– Jag tror att det är ett steg som vi måste ta, för att bli bättre på att få samhället att förstå hur viktigt det är med brunnsborrning och geoenergi och hur vi hanterar grundvattnet. Det är en fördel att stå enade och kunna göra det arbetet tillsammans.
– Det här är ju också en ganska liten bransch, så man kan tycka att det räcker med en organisation.

Du var ju själv länge Avantimedlem och kom över till Geotec för några år sedan. Hur ser du på samgåendet ur det perspektivet?
– Ja, jag har provat båda organisationerna. Det är bland annat just därför jag tycker att det räcker med ett lag. Vi diskuterar ju samma saker och har samma utmaningar.

Vilka förväntningar har du på den nya organisationen?
– Det är en bra fråga. Men det är nog ungefär samma förväntningar som jag hade när jag gick med i Geotec: Att organisationen ska sprida kunskap om det vi gör och på det sättet öka intresset och marknaden för till exempel geoenergi, så att fler vill köpa våra tjänster. Allt handlar ju om att affärerna ska snurra.
– Det är också bra att alla har samma ”psalmbok” och att det inte råder någon tvekan om att en certifierad brunnsborrning går till på ett och samma sätt oberoende av vem man vänder sig till. Jag har hållit på i 20 år och har känt att det ibland kan finnas en osäkerhet på beställarsidan när det gäller den saken.

Ser du några risker eller nackdelar med samgåendet?
– Egentligen inte, men det är viktigt att ta vara på kamratskapet – det är det viktigaste vi har. Båda organisationerna har förbaskat bra gemenskap och många medlemmar har varit med i sina respektive föreningar väldigt länge. Nu blir det något nytt, vi blir en större familj och behöver lyfta blicken. Det nya kommer att sätta sig, men det kan hända att det tar lite tid.

Tomas Söderqvist, Sweborr, Karlskoga

Vad säger du som företagare och Avantimedlem om att Avanti och Geotec går ihop?
– Det känns faktiskt jättebra på alla sätt. Det här är bra för hela branschen, vi kommer att bli starkare gentemot myndigheter och andra beslutsfattare. Jag har pratat med personer i andra branscher som gjort på liknande sätt och det har blivit bra, det är en fördel att visa enighet.

Vilka förväntningar har du som företagare på den nya organisationen?
– Om vi tar geoenergin, som ju är den stora biten, så förväntar jag mig att vi kan gå ut bredare mot fastighetsägare och andra stora aktörer som fjärrvärmebolag och lyfta fram möjligheterna med geoenergi. Hittills har det ju faktiskt inte hänt så mycket, trots att vi har hållit på i så många år. Det är först nu, när stora aktörer som Eon ger sig in i leken och börjar tala för varan som det rör på sig – de har en helt annan styrka.
– Det finns ett antal jättebra företag i båda föreningarna, som är välskötta och gör väldigt bra jobb, men ibland krävs det andra och större kunskaper för att nå och påverka de aktörer vi vill. De är ju inte särskilt intresserade av hur man utför själva borrhålen, utan det är argument om ekonomisk avkastning och miljöfördelar som behövs. Här tror jag att en stor, gemensam organisation kan göra skillnad.

Ser du några risker eller nackdelar alls med samgåendet?
– Nej, det gör jag inte. Det kommer så många bra unga företagare nu och de är inte prestigebundna. Jag är själv 59 och börjar väl tillhöra det äldre gardet. Jag upplever det som att de unga i branschen nu på något sätt är mer av riktiga företagare än vad många av oss äldre var när vi var i deras ålder, så det här kommer att bli jättebra. Den enda risken är att en viss form av gemyt kan försvinna när två gamla föreningar upphör, men det gemytet kan man hitta även i en större organisation.

Dan Inge Fäldt, DI Tech, Vårgårda

Vad säger du som företagare och Avantimedlem om att Avanti och Geotec går ihop?
– Jag tycker att det är jättebra. Allting kommer att bli mycket enklare när vi kan arbeta på bred front med våra frågor. Jag har suttit i Avantis styrelse de senaste åren och detta är något hela föreningen velat se och har arbetat för.

 

Vilka förväntningar har du som företagare på den nya organisationen?
– Att den ska jobba för att marknadsföra geoenergin och även kunna påverka leverantörsföretag så att vi får säkrare maskiner och arbetsplatser. Viktigt är också att ta hand om medlemmarna. Vi behöver fortsätta utveckla yrket och höja kvaliteten och statusen, så att vi kan locka fler unga till yrket. Inte minst behöver det komma in fler tjejer.

Ser du några risker eller nackdelar alls med samgåendet?
– Det blir en väldigt stor organisation med många medlemmar. Det finns en risk att det blir opersonligt och att vi tappar en del av den närhet vi har haft. Men jag tänker att det där är något man kan påverka själv. Det duger inte att stå vid sidan om och tycka att något är dåligt, utan det gäller att engagera sig, komma på alla möten, ha åsikter och göra sin röst hörd.

Torgny Svensson, TSB Entreprenad, Sollefteå

Vad säger du som företagare och Geotecmedlem om att Avanti och Geotec går ihop?
– Det som är bra är att vi kan föra samma talan mot myndigheter kring regelverk och annat. Att stå enade och kunna visa att alla entreprenörer i den här branschen har samma åsikt. Det blir bättre tryck i opinionsbildning och påverkansarbete på det sättet.

Vilka förväntningar har du som företagare på den nya organisationen?
– Just att den ska vara vårt organ, dit vi kan vända oss om vi har problem, plus att organisationen ska föra vår talan mot de myndigheter som reglerar det vi håller på med.

Ser du några risker eller nackdelar alls med samgåendet?
– Ja, jag har ganska blandade känslor. Tidigare har föreningarna konkurrerat lite med varandra och jag tror att det på vissa sätt har varit positivt. Nu blir det en koloss, som inte behöver konkurrera med någon annan och en farhåga jag kan ha är att utvecklingen stannar av. Men det behöver inte bli så – den nya organisationen blir vad vi tillsammans gör den till.

Text och foto: Jörgen Olsson 

Leverantörer lovordar samgåendet

Borrbranschens leverantörer tycks eniga: Sammanslagningen av Geotec och Avanti till en organisation gör livet mycket enklare. Nu slipper man mycket dubbelarbete och får lägre kostnader.

 

Borrsvängen var nyfiken på leverantörernas tankar om den nya branschorganisationen Borrföretagen och gjorde därför en liten rundringning. ”Det här borde ha gjorts mycket tidigare”, som Freddie Ekman på EMS Teknik uttrycker det sammanfattar väl budskapet från de leverantörer vi har pratat med.

Christer Wretman, vd Eurodrilling

Vad säger ni som leverantör om att Avanti och Geotec går ihop?
– Det här har vi velat i 20 år. Vi får en enda organisation att vända oss mot med samma kundgrupp. I lilla Sverige har det varit onödigt med dubbla mässor och andra evenemang. Det blir ganska svårt att göra något riktigt bra om man ska göra det dubbelt hela tiden.

Vad har du för förväntningar på den nya organisationen?
– Att den fortsätter att stötta sina medlemmar. I branschen finns många småföretagare som kan behöva hjälp med regelverk med mera. Där vill vi vara med som stödjande partner.

Hur påverkar det här er som leverantör?
– Det blir enklare med en part istället för två. Som leverantör har vi också haft dubbla avgifter för att vara med i båda, det blir ganska mycket pengar. Det är bra att vi nu får en fokuserad målgrupp som drar åt samma håll. Vi har upplevt att det har varit lite konkurrens mellan organisationerna som inte gynnar någon.

Ser ni någon risk eller nackdel med att det nu blir en enda branschorganisation?
– Nej, ingenting. Risken är väl att de kanske tappar medlemmar som tycker att de inte passar in. Men jag tror inte det och den risken får man nog ta i så fall. Det här blir bra, det måste det bli. Vi hänger i alla fall på tåget.

Niclas Höjer, vd Filtrena

Vad säger ni som leverantör om att Avanti och Geotec går ihop?
– Jag tycker det är bra med bara en organisation. Det blir smidigare på alla sätt att kunna jobba utifrån en enhetlig linje. Men vi är ingen stor leverantör till branschen. Det blir större skillnad för de som säljer borrkronor till exempel.

Vad har du för förväntningar på den nya organisationen?
– Nu gäller det såklart att de får ihop det och att det blir bra. Det gäller att kunna samsas, men så är det med allt där det finns mer än en vilja inblandad. Men tanken är ju att de två viljorna ska bli en och då blir det mycket lättare. Vi slipper också att den interna konkurrensen.

Hur har ni märkt av den?
– Egentligen inte så mycket. Vi har haft ett långsiktigt och nära samarbete med några brunnsborrare och har inte påverkats så mycket av branschorganisationerna i sig, då vi är så små leverantörer för borrningsbranschen. Det har nog varit tydligare för de som enbart har brunnsborrare som kunder.

Hur påverkar det här er som leverantör?
– Den stora fördelen är att vi kan förhålla oss till en organisation. Även om både Geotec och Avanti har haft i stort sett samma riktlinjer, så är det en stor vinst för oss att ha en gemensam part. Det är alltid lättare att jobba med en än två, det underlättar till exempel när det är mässor. Vi pratar också mycket med privatkunder och det kan vara förbryllande för dem när de till exempel frågar efter brunnsborrare. Jag ser det här som positivt för alla.

Ser du någon risk eller nackdel med att det nu blir en enda branschorganisation?
– Nej, jag ser bara fördelar. Det är alltid jobbigt när det finns fler än en att välja på. Just när det gäller branschorganisation ska det nog inte finnas fler än en. Det är den som ska skapa riktlinjerna. Finns det två vet man inte riktigt vilket ben man ska stå på.

Oscar Heydorn, vd Debe Flow Group

Vad säger ni som leverantör om att Avanti och Geotec går ihop?
– Jag tycker att det är bara positivt. Det blir en stor fördel för oss att ha en istället för två föreningar att förhålla oss till. Det blir också mer professionellt med en förening gentemot marknaden. Utomstående har nog haft svårt att förstå varför det har funnits två. Så brukar det inte vara med branschorganisationer.

Vad har du för förväntningar på den nya organisationen?
– Jag åkte i dag förbi en skylt där det stod att kommunen installerar fjärrvärme för miljöns skull. I det sammanhanget borde även geoenergi vara med. Det är viktigt att föreningen för branschens talan i de forum där den diskussionen förs och att man lyfter nivån på hela dialogen, även gentemot kunderna.

Hur påverkar det här er som leverantör?
– Jag tror att vi kan bli mer aktiva som leverantör mot en förening. Vi kan bidra mer med den kunskap vi har och vara mer lyhörda mot branschen. Det har varit svårt att hinna med två föreningar. Nu får vi ett spår att följa istället.

Freddie Ekman, vd EMS Teknik

Vad säger ni som leverantör om att Avanti och Geotec går ihop?
– Det är jättebra. Det blir mindre jobb för oss eftersom vi är medlemmar i båda. Samtidigt blir det en starkare gemenskap mellan brunnsborrare.

Vad har du för förväntningar på den nya organisationen?
– Att den blir starkare och får gehör för branschens synpunkter, framför allt inom geoenergi.

Hur påverkar det här er som leverantör?
– Vi får det lättare att som leverantör framföra våra önskemål.

Ser du någon risk eller nackdel med att det nu blir en enda branschorganisation?
– Nej, det gör jag inte. Jag tycker att det här borde ha skett mycket tidigare, det borde varit en gemensam branschorganisation från början.

Text: Lars Wirtén Foto: Jörgen Olsson

Nyheter från branschgrannarna

Mattias Höglund, ordförande för
Branschorganisationen Schaktfritt, BOS.

Svensk Grundläggning och Branschorganisationen Schaktfritt, BOS, är två av borrbranschens närmaste grannar. Borrsvängen kontaktade företrädare för de båda organisationerna med frågan om vad som står högst på agendan just nu.

– Inom BOS har vi nyligen tagit två viktiga och efterlängtade steg framåt, berättar ordförande Mattias Höglund.
– Genom Sveriges Byggindustrier har vi fått en resurs i form av Bo Lorentzon. Han är anställd där som funktionsansvarig för branschföreningar och vi har tillgång till honom på 20 procent för att ta tag i viktiga projekt.
En av de saker Bo Lorentzon ska göra är att reda ut problematiken kring det som heter ”ledningsrätt”.
– Ledningsrätt kan jämföras med bygglov. Våra medlemsföretag behöver ansöka om ledningsrätt för varje jobb på en ledning som berör Trafikverkets vägar. Under de senaste åren har handläggningstiderna för ansökan ökat våldsamt och det kan nu ta fyra månader att få ledningsrätt för ett jobb som kanske bara tar en dag att utföra. Det är en orimlig situation – allting blir onödigt svårplanerat, det blir långa förseningar och brådskande arbeten kan inte utföras. Bo Lorentzon ska samarbeta med Trafikverket för att lösa detta och även titta på det juridiska. I många fall tycks det som att vi egentligen inte skulle behöva någon ledningsrätt, säger Mattias Höglund.

Dialog kring upphandlingar

Ett annat viktigt arbete är att skapa en dialog med upphandlingscentralen Sinfra, Svensk upphandlingscentral för infrastruktur.
– Sinfra har tecknat ramavtal för att ta fram upphandlingar inom VA-området hos kommuner. Upphandlingar är en flaskhals, eftersom både de kommunala VA-avdelningarna och upphandlingsenheterna är överbelastade. I stället kan kommunerna ansluta sig till Sinfra, som tar fram förfrågningsunderlagen.
– Idag är närmare 100 kommuner anslutna och för oss är det viktigt att får en dialog med Sinfra, så att det blir schyssta spelregler. Vi vill bland annat diskutera definitioner och avgränsningar i avtalen samt hur avropen ska gå till för att det ska bli rättvist mellan de olika BOS-medlemmarna, som ju ofta är konkurrenter om uppdragen, säger Mattias Höglund.

Nytt avtal om utbildning

Hos Svensk Grundläggning ligger mycket fokus på utbildning och kansliansvariga Leena Haabma Hintze presenterar en färsk och positiv nyhet:
– Vi har precis fått klart med ett nytt avtal kring utbildningen för alla som kör någon typ av grundläggningsmaskin. Det är nu en del av kollektivavtalet att alla ska ha yrkesbevis, alltså ett ”körkort” på den maskin de kör. Det är väldigt positivt att detta nu blir tydligt, för det har rått lite oklarheter kring vilka maskiner som kräver körkort. Nu gäller det alla maskiner.

Harmoniseras med EU

Svensk Grundläggning har sedan tidigare ansvaret både för att ta fram utbildningen och att vara utbildningsgivare.
– Nu ser vi över alla utbildningsplaner och innehållet i dem. Vi ska dessutom definiera utbildningen enligt EU:s kvalifikationsskala (European Qualification Framework, EQF). Det är en åttagradig skala och i Sverige har vi bestämt att byggarbetsyrkenas utbildningar ska motsvara en fyra på skalan, säger Leena Haabma Hintze.
Det nya avtalet kring utbildningen av förare av grundläggningsmaskiner träder formellt i kraft vid halvårsskiftet nästa år.

Text: Jörgen Olsson

Juha Ojala har gått bort

Den 23 oktober gick Juha bort. Åt helsike för tidigt! Juha och hans familj kom in i borrningsbranschen från ingenstans i början av 2000-talet och med finskt sisu åstadkom de något unikt. Med gnista, glöd och ett jäklar anamma, växte verksamheten för att efter bara några år vara marknadsledande i Norden. En makalös utveckling!

Det låter sig inte göras utan att bära på speciella egenskaper och jag känner att det Juha och hans bröder lyckades förmedla till hela teamet i Muovitech är anledningen till framgången.

Juha Ojala, 1966-2019. Foto: Muovitech

Juha fanns alltid nära

För mig personligen har Juhas närvaro i branschen varit betydelsefull. Han insåg snabbt betydelsen för vår verksamhet inom Geotec och Svenskt Geoenergicentrum och fanns alltid i närheten med bra dialoger inför avgörande beslut. Den stöttningen som Juha har bidragit med har i mina ögon varit avgörande för hela geoenergibranschens utveckling.
Den 28 november fick jag förmånen att delta på begravningsgudstjänsten och minnesstunden. Ett vackert, ljust och välbesökt arrangemang och där många med värme uttryckte fina minnen och beskrev den tomhet som Juha nu lämnar efter sig. Jag kommer att minnas Juha med värme och med glädje över allt trevligt vi har lyckats åstadkomma och sänder en tanke till hans familj och till teamet på Muovitech.

Text: Johan Barth

“Vi ser oss som nya, men med mycket erfarenhet”

Det pratas om kronprinsarna i branschen. Om generationsskiften då söner tar över brunnsborrarföretagen efter sina pappor. En del väljer att gå samman med större bolag, men det finns också kronprinsar som väljer en annan riktning. Kristian Lindkvist, vd på Mälaröarnas brunnsborrning är en av dem.

Drygt tio minuters resväg från Drottningholms slott, där som bekant Sveriges kung och drottning bor, ligger Mälaröarnas brunnsborrnings kontor och verkstad. Kristian Lindkvist, 42 år, tog över bolaget från föräldrarna Leif och Torborg Lindkvist förra året.
Ute på gården i Skå, bland fordon, maskiner och slangar, susar toypudeln Greta fram som en liten virvelvind för att hälsa välkommen. Kort därefter kommer Lina Lindkvist, 40, som är gift med Kristian.
Några minuter senare dyker Kristian upp tillsammans med praktikanten Abbe. I dag var trafiken tillbaka till Ekerö trögare än förväntat, men efter en sen och snabb lunch på golfrestaurangen tvärs över vägen är energidepåerna påfyllda.

Mälaröarnas Brunnsborrning AB är ett familjeägt företag som drivs av andragenerationens brunnsborrare Kristian Lindkvist och hans fru Lina.

Strategier för framtiden

I köket står termosen laddad med nybryggt kaffe. Med koppen i handen berättar Kristian om generationsskiftet som skedde för bara år sedan. För hans del har den nya rollen inte inneburit några större förändringar.
– Nja, de senaste fem åren har jag mer eller mindre skött och drivit företaget. Det har kanske blivit fler arbetstimmar per dag sedan dess, men omställningen är inte jättestor. Den stora skillnaden var att vi kunde ta investeringsbeslut, säger han.
Lina sitter med vid köksbordet, nickar och intygar:
– Ja, vi har köpt en ny borrigg och det är den stora investeringen. Sedan har vi en plan på hur vi ska investera framöver och vilket team vi vill bygga. Det kommer avgöra hur vi investerar i maskinerna runtomkring, säger hon.

Borrkaxet i lungorna

Paret Lindkvist drar upp strategierna för framtiden tillsammans. De jobbar och planerar tätt ihop, precis som Kristians föräldrar gjorde. Lina är auktoriserad redovisningskonsult i eget bolag, men hon har också skött redovisningen i företaget i många år.
Kristian, som “har borrkaxet i lungorna sedan födseln” var anställd i familjeföretaget i 15 år. När pappa Leif började prata om att göra ett generationsskifte, hade han helst sett att alla tre syskon varit med i bolaget på något sätt.
– Han tycker att brunnsborrning är det bästa som finns och det var ett starkt skäl till att han önskade att vi alla skulle vara involverade, säger Kristian.
Så småningom utkristalliserade det sig att storebror Kristian hade störst intresse av att axla rollen. Redan 2006 blev det uttalat att han skulle ta över. På brunnsborrarmötena presenterade pappa Leif honom med orden “det är den här grabben som ska ta över”.
2018 skedde det. När de väl bestämde sig gick det fort. Tre veckor senare var Kristian självständig ägare till bolaget. Leif och Torborg firades av med varsin elcykel.

Varumärket putsas

Mälaröarnas brunnsborrning etablerades 1977, samma år som Kristian föddes. Namnet är välkänt, företaget har gott rykte och trogna kunder. De får ofta nya uppdrag via rekommendationer. Namnet behåller Kristian mer än gärna.
Det finns andra saker att sätta sin prägel på.
I den här nya fasen är det främst första intrycket och varumärket som Kristian och Lina putsar och bygger upp. Sedan övertagandet har de hunnit bygga en ny logotyp och en ny hemsida. En del av det arbetet sköter de själva, bland annat lägger de ut fotografering och arbetet med webbplatsen. Där ses en stolt Kristian i full jobbmundering.
Redan nu kan de se att satsningen ger effekt.
– Vår praktikant Abbe berättade han kollade upp vilka bolag han vill jobba på. Han tyckte att vår hemsida var snygg och professionell och sökte sig hit. Det är roligt. Vi vill ju attrahera nya kunder och vara attraktiva för våra medarbetare och personer som söker brunnsborrarjobb. Hela det här arbetet tror jag är viktigt för vår egen identitet och vilka vi är. Vi ser om oss som nya, men med väldigt mycket erfarenhet, säger Lina.

Egen identitet. Kristian Lindkvist bygger vidare på det som fungerar och putsar på det som behövs.

Svårt hitta erfarna medarbetare

Precis som många andra i branschen brottas Mälaröarnas brunnsborrning med personalbristen. Det är svårt att få tag i erfarna brunnsborrare och det är en av de stora utmaningarna för företaget och dess utveckling.
– Det är lättare att hitta en guldklimp i skogen. Visst, många jobbar på f-skattesedel, men vi har gamla hederliga anställningar, och så vill vi ha det, säger Kristian.
Det är tydligt att paret vill behålla det som fungerar, och inte köra på för hårt i det här läget. Kristian berättar att bolaget under årens lopp har varit stort med många anställda, periodvis har Mälaröarnas brunnsborrning också varit litet. Nu hör de till den mindre skalan med sina fem anställda. Och det känns rätt just nu.

Samarbetar med branschkollegor

De satsar på energi- och vattenborrning, varav 99 procent av uppdragen är energiborrning. De vanligaste kunderna består av privatpersoner, vvs-installatörer och värmepumpsinstallatörer. De får också uppdrag från bostadsrättsföreningar som inte längre tvekar att konvertera till bergvärme.
– Ena veckan kan det handla om att borra 15 hål. Nästa en singel- eller vattenborrning. De stora jobben för vår del kan handla om 30 hål. Får vi in uppdrag på 60 hål samarbetar vi alltid med branschkollegor, säger Kristian.
– Vi tycker om den variationen, och killarna verkar också uppskatta det, flikar Lina in.

Fokus på smidigt maskineri

Kristian Lindkvist rattar företaget sedan 2018. Stadig kurs är devisen.

Många företag i branschen växer via uppköp. Hur ser det ut för er egen del?
– Jag har märkt att de större aktörerna köper upp företag och blir större. Men vi är inte i närheten av att vare sig sälja eller bli uppköpta. Ambitionen är att bygga upp ett smidigt maskineri. Vi jobbar för våra kunder och det räcker så, säger Kristian.
Han och Lina har funderat på balansgången. Den som handlar om att bygga för framtiden, eller att gasa på, anställa och köpa in maskiner.
– Då måste vi satsa på de riktigt stora projekten. Men risken är att vi en dag står med gubbar på gården och väldigt stora investeringar. Ett enda ekipage kostar runt 10 miljoner kronor. Det är mycket för ett mindre företag som vårt, säger Lina.
Istället fokuserar de på att hitta rätt medarbetare – och att söka lösningar med kollegor i branschen.
– Det finns fortfarande många företag i vår storlek och vi samarbetar när det behövs. Just nu får vi många jobb som andra inte hinner med utan skickar vidare till oss. Och om vi inte har möjligt, rekommenderar vi alltid vidare till Geotec-anslutna kolleger, säger Kristian.

Text: Elisabet Tapio Neuwirth Foto: Anette Persson

Mälaröarnas Brunnsborrnings AB

  • Startade 1977 av Leif Lindkvist, i samarbete med hustrun Torborg Lindkvist.
  • Generationsskifte år 2018.
  • Företagsledare: Kristian Lindkvist, född 1977. Företagets redovisning sköts av hustrun Lina Lindkvist, född 1979, auktoriserad redovisningskonsult.
  • Anställda: Fem medarbetare.

”Frågan har ställts, men vi säljer inte”

– Vi har fått frågan, men för oss är det inte alls aktuellt att sälja. Pengar är inte det viktigaste.
Så säger Charlie Isaksson som sedan 25 år driver Charlies Brunnsborrningar i Vilhelmina.

Det är något eller eller ett par år sedan som Charlie fick frågan om att sälja företaget. Han vill inte berätta från vem frågan kom, men är tydlig med att han förkastade den direkt.
– Vi startade den här verksamheten för 25 år sedan med fem kronor på fickan. Nu har vi byggt upp något som vi är stolta över och trivs väldigt bra med. Vi har skapat oss ett bra förtroende hos både företag och privatpersoner här uppe. Skulle det någon gång bli aktuellt att sälja så måste det vara till någon där vi känner att det klickar direkt; att det är någon som kommer att driva detta vidare i samma anda, säger Charlie Isaksson.

Charlie och Hélen Isaksson.

Allt måste stämma

– Jag är 55 år nu, så i någon mån måste jag ju börja tänka på framtiden, men samtidigt är känslan att det här företaget ska följa med oss så länge vi bara orkar. Barnen är inte intresserade, de har blivit avskräckta av hur mycket vi jobbar – men vi trivs ju med det. Det kan bli aktuellt med en försäljning någon gång i framtiden, men då måste som sagt allting stämma och just nu har varken jag eller Hélen de tankarna alls. Det är en principsak, säger Charlie.

Text och foto: Jörgen Olsson

11 råd om du vill sälja ditt företag

Vad är viktigt att tänka på om du funderar på att sälja ditt företag? Eller om du inte vill sälja? Borrsvängen ställde frågan till David Hallbäck på Svensk Företagsförmedling som har hjälpt till vid flera företagsaffärer i borrningsbranschen.

David Hallbäck tror att det blir svårt för de små företagen att hävda sig i konkurrensen på sikt. Hans råd för den som inte vill sälja sitt företag är att liera sig och gå samman med andra och sikta på att bli en ny stark spelare lokalt.

– Gå ihop med värsta konkurrenten. Om ni inte vågar eller vill slå ihop er helt kan ni bilda ett samriskbolag som fakturerar ut mot kund och delar på administrativa kostnader, men där ni behåller era egna bolag bakom. När ni har blivit starkare kan nästa steg vara att börja köpa upp andra företag eller ta in fler under samma paraply.

– Idag kostar utrustningen mycket och det är därför viktigt att hålla uppe nyttjandegraden och att ha full beläggning. Din utrustning kanske inte kan vila när du behöver vila. Då är det svårt att vara ensam. Jag tror att företag med färre än tre riggar kommer att få det svårt framöver. Den utvecklingen har vi redan sett inom slamsugning och annan industriservice till exempel.

Om du istället blir uppvaktad av en större aktör eller om du bestämmer dig för att själv ta steget och försöka hitta en köpare finns det en del att tänka på och förbereda. Här är David Hallbäcks råd.

1. Vill du verkligen sälja?

Innan du går in i en förhandling med en köpare, tänk noga igenom om du verkligen vill sälja. Vilken frihet vill du ha? Friheten att vara din egen eller friheten från det övergripande ansvaret? Du har antagligen en gång startat företaget av en anledning. Det här är den första frågan du ska ställa dig.

2. Se över din utrustning

För en ensamföretagare eller det lilla företaget med enstaka anställda betyder utrustningen mycket för värdet på företaget. Har du gammal utrustning eller om den är i dåligt skick blir företaget svårsålt. Då måste den nya ägaren börja med att investera. Du bör ha en jämn investeringstakt, vilket syns i avskrivningarna i balansräkningen. Sjunkande avskrivningar pekar på investeringsbehov.

3. Anställ

Enmansföretag är svårsålda. Då hänger hela verksamheten och all kunskap och kompetens på en enda person, vilket innebär en risk för köparen.

4. Klä bruden

Det är lättare att sälja en ren och hel bil som är nytvättad än en smutsig utan servicebok. Samma sak gäller företag. Se till att ha ett snyggt yttre: måla byggnader, ta bort ogräs, ha snygga bilar och maskiner. Det första intrycket är viktigt även vid en företagsaffär. Men tänk även på serviceboken, det vill säga dokumentationen. Använd transparenta och digitala affärssystem där all kritisk affärsdata matas in, så att köparen inte blir beroende av din hjärna. Delegera ut ansvarsområden på dina anställda.

5. Renodla din verksamhet

Renodlade och specialiserade borrare är mer attraktiva för en köpare än företag med flera olika delar i verksamheten, som att även vara rörläggare och installera värmepumpar.

6. Skaffa en bred kundbas

Om du endast har ett fåtal kunder, om aldrig så lönsamma, är du sårbar om du förlorar en av dem. Det ökar risken för köparen. Siktar du på att sälja ska du därför medvetet söka fler och nya kunder. Om du inte vågar anställa, överväg att minska engagemanget i någon av de befintliga kunderna för att kunna ta in fler nya. Dina fina kundrelationer kan ses som en risk för en ny ägare som inte känner dina kunder.

7. Vad är din egen inställning?

Köparen kommer att fokusera mycket på dig som person. Är du driven, har du energi och kommer du att fortsätta att vara engagerad som anställd? Eller är du trött och ger intryck av att bara vilja bli av med företaget? Söker du bekvämlighet eller en ny utmaning? Den bedömningen är viktig för köparen.

8. Sälj när det går bra

Det kan kännas omotiverat att sälja när allt går bra och du gör bra vinst. Varför göra sig av med något du har byggt upp under flera år och som dessutom ger klirr i kassan? Svaret är att du inte kommer att kunna sälja den dag det går sämre och allt känns motigt. Det här är ett vanligt misstag i alla branscher, enligt David Hallbäck. När du inte längre orkar, när du inte har hängt med i investeringar och utveckling, då kan du heller inte sälja.

9. Var tydlig

När du har uppvaktats, ta fram en tydlig presentation av ditt företag. Presentera dina anställda, vad ni jobbar med, hur ni gör det och med vilken utrustning. Givetvis ekonomiska nyckeltal som omsättning och resultat. Håll det enkelt. En köpare behöver inte veta särskilt mycket för att kunna avgöra om och vad de vill erbjuda dig.

10. Driv processen framåt

Att diskutera med köparen fram och tillbaka och dra ut på tiden är ett klassiskt misstag. Det tjänar bara köparens intressen och leder till att du får sämre betalt. Bestäm dig tidigt och gå mot avslut. Det här är dock en svår avvägning; när det är dags att sätta ner foten och säga att nu har ni fått tillräckligt med information, nu vill jag ha ett bud. Här kan en extern rådgivare som har varit med i liknande situationer vara värdefull.

11. Ha realistiska förväntningar

Är du ensamföretagare får du betalt för din utrustning plus en anställning. Har du lite mer volym och flera anställda kan du räkna med fyra till sex gånger ett hållbart resultat, där köparen tittar på genomsnittligt antal borrmeter per år tillsammans med snittresultatet över ett antal år.

Text: Lars Wirtén

Illustration: Myra Starklint Söderström

Jonas Grundström: Extremt nöjd att ha sålt Borrkronan

Jonas Grundström konstaterar att försäljningen var lyckad och ser nu fram emot resan framåt. Foto: Borrkronan.

Jonas Grundström är entreprenören som bestämde sig för att sälja sitt företag när det gick som bäst.

– Jag bedömde att jag skulle utvecklas mer och komma längre om jag var med och byggde något större. Och precis så har det blivit.

I mars 2017 sålde Jonas Grundström sitt företag Borrkronan till Rototec efter några månader av möten och förhandlingar. Men Jonas gick inte alls i några säljtankar när Rototecs dåvarande vd och grundare Mikko Ojanne kontaktade honom hösten 2016.

– Borrkronan gick bra och jag hade inte alls tänkt sälja företaget. Men visst kunde vi träffas och prata med varandra, jag var öppen för förslag. Det är ju roligt att bli uppvaktad; de hade tittat på olika alternativ och tyckt att här är en ung entreprenör med energi som det går bra för.

Personkemin visade sig stämma. Jonas fick en bra känsla för och uppfattning om Rototec och Mikko Ojanne.

– Jag blev intresserad att gå vidare och vi bokade in fler möten. Det var en ganska lång process som gav mig tid att fundera.

Rototec matchade helt

Jonas Grundström ställde sig frågan: Var är jag om tio år om jag fortsätter med Borrkronan? Och var kan jag vara om jag säljer till Rototec?

– Jag kom fram till att jag skulle utvecklas mer med Rototec och få ett helt nytt nätverk. Vi är alla ganska ensamma i våra små bolag, man får sköta allt själv.

Jonas skissade på ett upplägg och en plan på hur han ville att affären skulle se ut. Om de inte kunde erbjuda just det upplägget och gå honom till mötes skulle han tacka nej.

– När de lade fram sitt erbjudande visade det sig att det matchade min bild helt. Vi var på samma nivå och kunde gå vidare.

Även om det tog tid tycker Jonas Grundström att det var en smidig process.

– Jag var förvånad själv, det var schysst spel med öppna kort hela vägen. De höll allt de lovade.

Pengar är en viktig del

Personlig utveckling i all ära; det går inte att komma ifrån att pengar är en viktig del när en entreprenör ska sälja sitt företag. Så även för Jonas Grundström, som i sina framtidsscenarier satte siffror på utvecklingen med Borrkronan respektive Rototec.

– Det är framför allt fyra aspekter att ta ställning till: köpesumma, delägarskap, anställningsvillkor och utvecklingspotential. När det gäller den ekonomiska delen fick jag betalt vad jag ville ha och ett erbjudande att återinvestera en del av köpesumman i Rototec. Det var det jag ville, att vara med på resan framåt.

Ett vanligt upplägg i en företagsaffär är att det finns en prestationsdel där säljaren ska uppnå vissa mål under några år framåt för att få ut hela köpesumman. Något sådant krav fanns inte från Rototec.

– Jag blev utköpt ur Borrkronan på dagen med hela den överenskomna köpesumman. Det var viktigt för mig.

Var lätt att ställa om

I dag bär Jonas Grundström titeln ”project director” i Rototec. Det innebär att han är säljansvarig och ansvarig för större projekt i Sverige. Han har själv inte haft svårt att ställa om från att vara sin egen till att vara anställd och ha chefer som styr över honom.

– Jag tycker vi är duktiga på att behålla entreprenörsandan hos nya företagare som kommer in via förvärv. Men jag kan tänka mig att många har svårt för den omställningen. Säljer du ditt företag måste du vara införstådd med att du inte kommer att hoppa in i toppen direkt hos den nya ägaren.

– Från att ha varit ute och borrat och grävt och ansvarat för allt som hände i företaget är jag nu ansvarig för en mindre del, fast i en större organisation. Jag förväntade mig inget annat, det har blivit precis som jag hade tänkte mig.

Får äntligen själv semester

Friheten som egenföretagare innebar att i princip aldrig vara ledig, mer än någon enstaka vecka eller några dagar här och där.

– Under sommaren skulle de anställda ha semester och du var själv tvungen att täcka upp för att hålla igång produktionen. Nu har jag kollegor som jag kan lämna över till och själv få semester fyra veckor i sträck. Så om du frågar min familj är det en otrolig skillnad.

Jonas Grundström är så här två och ett halvt år efter affären ”extremt nöjd” med sitt beslut att sälja Borrkronan.

– Jag har utvecklats mycket mer jämfört med om jag hade fortsatt att driva mitt eget bolag. Det har varit och är en väldigt rolig och spännande resa. Vägen framåt för Rototec är inte en rak och bred landsväg där man kan luta sig tillbaka. Det är en krokig väg som kräver att man är på tå och villig att lösa hinder för att ta sig vidare. Det här blev exakt som jag hade tänkt mig.

Text: Lars Wirtén

Två aktörer har tagit täten

Rototec och Brainheart Energy är de två företag i branschen som har tagit täten när det gäller att växa genom uppköp. Mikko Ojanne och Ulf Jonströmer, grundare av Rototec respektive Brainheart Energy, är överens: Ska branschen växa och nå sin fulla potential måste också företagen växa och bli större.

Borrningsbranschen har länge präglats av många, små och av varandra oberoende aktörer. Den har varit ett typexempel på en så kallad fragmentiserad marknad (läs mer på sid xx). Det här håller på att förändras. Rototec och Brainheart Energy har de senaste åren metodiskt köpt upp mindre företag. Och båda företagen kommer att följa den strategin framöver. Mikko Ojanne, grundare av Rototec, hoppas att fler företag i branschen ska välja samma väg.
– Ska vi få marknaden att växa måste fler våga satsa. Det är tungt att köra plogbilen själv.

En splittrad marknad

Mikko Ojanne, grundare av Rototec.

Både Mikko Ojanne och Ulf Jonströmer beskriver en splittrad marknad som behöver konsolideras, samtidigt som de ser en väldig potential i framför allt geoenergi. Den potentialen ligger i stora projekt med riktigt stora aktörer som kunder. För att överhuvudtaget få möjlighet att diskutera geoenergi i dessa sammanhang måste kunden möta ett företag som kan visa att det har resurser, organisation, kompetens samt ett professionellt och industriellt sätt som möter kundens nivå.
– När branschen är fragmentiserad, då blir kundutbudet likadant. Ett litet företag kan inte komma till en miljardrörelse och säga att det kan fixa deras energilösning. Det här handlar om att bygga trovärdighet. Jag såg tidigt att branschen måste ta större kliv, satsa mer och bli standardiserad, säger Mikko Ojanne.

 

Överträffa fjärrvärmen

Ulf Jonströmer beskriver tre mål som företaget satte upp vid starten av Brainheart Energy och som fortfarande gäller:
1) Konsolidera branschen genom att slå samman företag och effektivisera.
2) Industrialisera och gå från det hantverksmässiga.
3) Digitalisera, både vid projektering, planering och i driftskedet.

– Eftersom vår största konkurrent är fjärrvärmen är det viktigt att inte bara matcha utan även överträffa dem vad gäller tillförlitlighet och säkerhet. Vårt mål är därför att växa ytterligare. Det finns ett egenvärde gentemot kunderna att vara en trovärdig och stark partner över lång tid.
– Området är komplext. Att få fram bra och tillförlitliga lösningar kräver en hel del kunskap och kompetens. De små företagen har ofta svårt att svara tydligt och övertygande i de stora fastighetsägarnas ögon, menar Ulf Jonströmer.

Långsam förändring

Potentialen på marknaden ligger inte minst i de stora besparingar stora fastighetsägare kan göra med geoenergi samtidigt som värdet på fastigheterna höjs, säger Ulf Jonströmer.
– Men vi har underskattat hur långsamt förändringen har skett på marknaden. Det är en konservativ bransch som inte vill ta stora risker. Nu tycker jag att det har svängt, både mot bakgrund av klimatdiskussionen och ekonomin.
Brainheart Energy har valt en mer diversifierad strategi jämfört med Rototec genom att erbjuda tjänster hela vägen från projektering till och med den löpande driften. Borrning står för cirka en tredjedel av Brainhearts verksamhet. Ulf Jonströmer ser just borrning som ett intressant område och hissar samtidigt en varningsflagg.
– Det kan mycket väl bli en flaskhals för utvecklingen, om vi som bransch inte har tillräckligt med resurser för större projekt.

Engagemanget avgör

Rototec är en av de två aktörer som vuxit kraftigt genom uppköp.

Rototec har som mål att köpa två-tre företag om året i Sverige och ytterligare något i Finland.
– Men vi köper inte allt som rör sig. Det vi främst tittar på är att det är engagerade människor. För mig är det viktigt att säljaren ska känna sig nöjd och bli en livspartner med oss. Det måste vara en person som inte försvinner. På ett sätt är det viktigare än balans- och resultaträkningen, även om utgångspunkten naturligtvis är att bolaget går bra.
Ulf Jonströmer resonerar likadant.
– Väldigt mycket hänger på individerna och deras medarbetare. Det är inte kunskap i sig utan driv, engagemang och intresse som avgör. Det gäller också att hitta bolag där personkemi och företagsanda är någorlunda lika.

Kan tiodubblas

Ulf Jonströmer och Mikko Ojanne är överens om att konsolideringen kommer att fortsätta.
– Se hur fort det gick i livsmedelsbranschen, det är naturligt att det blir så även i vår bransch. Men det är inte bara Rototec och Brainheart som kommer att finnas framöver och dominera. Vi kommer vara flera stora aktörer. Det är enda sättet om vi ska få större fastighetsägare att byta från fjärrvärme, säger Mikko Ojanne.
Brainheart Energy Sweden illustrerar i sig utvecklingen, då Vattenfall gick in som delägare 2017. Ulf Jonströmer ser samtidigt en framtid för mindre företag.
– Jag tror att det kommer finnas kvar ett större antal mindre företag som fokuserar på villamarknaden och samtidigt är underentreprenörer till de stora.
Mikko Ojanne bedömer att marknaden kan tiodubblas på tio år. Om branschen vill.
– Vi är marginalsmå idag, vi touchar bara ett litet hörn. Om alla började byta från fjärrvärme skulle borrarna svämma över av jobb. Men för att nå dit krävs att större aktörer går in i branschen.

* Brainheart Energy består av Brainheart Energy Sweden som riktar sig till villamarknaden, och Sonority Sustainable Energy som riktar sig till större fastigheter.

Text: Lars Wirtén