Taggarkiv: certifiering

Certifiering driver utvecklingen

Större effektivitet. Bättre lagefterlevnad. Ett sätt att både möta kundernas krav och få chans på fler jobb.
Det är de tre största principiella fördelarna med certifiering som en del av företagsutvecklingen, menar Alteas vd David Börjesson.

Altea stöttar många av Geotecs medlemsföretag genom processerna kring miljö-, kvalitet och arbetsmiljöcertifieringar.
– Alla gör förbättringar, flera får aha-upplevelser och många uppger att de räknar hem kostnaderna för införandet redan under första året och definitivt efter tre år, säger David Börjesson.
Han utvecklar tankegångarna kring de mest uppenbara fördelarna.
– Effektiviteten i det vardagliga arbetet brukar öka. Det beror på att certifieringen medför att man tar fram rutiner, att man mäter saker och ting, sätter effektivitetsmål och följer upp dem. Då kan man också se var det eventuellt fallerar och sätta in åtgärderna där.
– Genomgången av lagefterlevnaden brukar vara ett uppvaknande för många. Det är mycket man är skyldig att känna till och svara upp mot. Certifiering medför bland annat att man får information om när lagstiftning ändras och att man fortlöpande får hjälp med att tolka och följa lagstiftningen.

Behålla kunder – och få nya

– Att leva upp till ökade krav från omvärlden är en viktig faktor i verksamhetsutvecklingen. Såväl privata kunder som myndigheter och organisationer har rätt att ställa krav på miljö- och kvalitetscertifiering. Där innebär certifieringen två stora fördelar: Dels kan man behålla befintliga kunder som börjat ställa kravet, dels kan man delta i upphandlingar man annars inte varit kvalificerad för.

Nytt perspektiv på jobbet

Införandet innebär bland annat att man bryter ner företagets verksamhet i olika processer – bland annat marknadsföring, inköp, utförande och fakturering – och sätter mål och identifierar ansvariga personer för dessa. David Börjesson:
– Alla brunnsborrare kan givetvis sin egen verksamhet. Men arbetet med certifieringen gör att man genomlyser hela verksamheten, lyfter blicken och ser den ur ett nytt perspektiv. Bland annat får man en längre horisont. Vad ska vi vara för ett företag om tre, fem eller tio år? Vilka processer behöver vi utforma för att nå dit?

Levande användbara system

Ett klassiskt motargument mot certifieringar och andra typer av fastställda rutiner och processer brukar gå ut på att det ”bara blir en massa pärmar som ingen tittar i sedan”.
– Men så är det inte längre. De moderna certifieringarna blir levande och användbara system, som medarbetarna jobbar i varje dag. Till exempel när det gäller etablering på en ny arbetsplats med den lagstadgade riskbedömningen.
Certifieringen hjälper till att skapa ordning och reda, i både lokalerna och i arbetsprocesserna. Och de mätbara målen kan på ett högst konkret sätt bidra till att förbättra lönsamheten, betonar David Börjesson.
– En del av miljömålen är ju direkt kopplade till ekonomisk vinning, till exempel att pressa ner sin dieselförbrukning. Arbetsmiljömålen leder till en mer välmående personal och lägre sjukfrånvaro.

Undviker merkostnader

En annan effekt av tydliga och kommunicerade rutiner, som alla följer, kan vara minskade reklamationer och ”backjobb”.
– Det brukar vara en aha-upplevelse för företagarna när de får svart på vitt vad det kan kosta att behöva skicka tillbaka en man till en arbetsplats för att hämta något man glömt eller fixa någon småsak. Det kan motsvara en hel dags jobb, som det aldrig går att ta betalt för.

Text: Jörgen Olsson

Hög tid för B-certifiering

Lars Tobin, juridisk expert och utbildare.

Det börjar brådska nu, om det gemensamma beslutet att det till årsskiftet ska finnas minst en B-certifierad borrare på varje rigg ska kunna förverkligas. I slutet av augusti samlades personal från sju Geotec-företag för B-certifiering vid SGU i Uppsala.

– Geotecs beslut har fått bra genomslag, upplever jag. Däremot är det svårt att sia om vi verkligen kom-mer att hinna nå, utbilda och certifiera alla före årsskiftet, säger Lars Tobin.

Han är konsult och föreläsare vid AT Consult och Approvus och medverkar som utbildare och personcertifierare för brunnsborrare.

Ökat tryck

Medlemsbeslutet hos Geotec har ökat trycket på att B-certifiera sig, men annars går efterfrågan på certifieringsutbildningen hand i hand med hur tydliga kommunerna är med att de kräver certifierad personal för att ge borrtillstånd, säger Lars Tobin.

– Jag tror att det nu är drygt hälften av landets kommuner som kräver certifikat. Det vore såklart bra om fler kommuner kunde övertygas om att certifieringen verkligen är relevant och att skriva in det som ett krav. Då blir det ett annat incitament för företagen, som ju måste investera både tid och pengar i detta.

Utbildar i miljöfrågor och juridik.

– Ansvarsfrågorna ingår som en del i certifieringsutbildningen. Det juridiska har kommit att bli allt viktigare i takt med att företagen blir större. Förr kunde man tycka att det räckte med en muntlig överenskommelse och ett handslag, men så är det inte längre, säger han.

Text: Jörgen Olsson

Kommuner kräver certifierade borrentreprenörer

Certifierad eller inte – hur viktigt är det för kommunerna att en borrentreprenör är certifierad vid ansökan om borrningstillstånd? Det är ett krav, svarar flera kommuner Borrsvängen varit i kontakt med. Men det är inte avgörande vilket certifikat borraren har.

Kraven på borrentreprenören varierar mellan kommunerna när en fastighetsägare ansöker om borrningstillstånd för geoenergi eller egen vattenbrunn. Att många kommuner kräver certifierade borrare för att ge fastighetsägaren borrningstillstånd framgår av kommunernas hemsidor. Men vilken kunskap har kommunerna om den certifiering som görs av certifieringsföretaget RISE, och som egentligen handlar om certifiering på olika nivåer?

Borrsvängen har kontaktat en rad kommuner och fått en bild av att de lägger mindre vikt vid vilket certifikat borraren har, AB eller B, ansvarig brunnsborrare eller brunnsborrare. Men det är viktigt att entreprenören följer SGU:s vägledning för att borra brunn; den uppdaterade Normbrunn -16. Något som inte alltid uppfylls, vittnar man om i en kommun.

Vi ställde frågor kring:

  1. Hur många borrningstillstånd kommunen ger.
  2. Kännedom om RISE:s certifiering.
  3. Certifiering enligt klass B och AB.
  4. Varför det i förekommande fall inte krävs certifiering.
  5. Hur viktig Normbrunn -16 är.

Göran Eriksson, miljö- och hälsoskyddsinspektör, Norrköpings kommun

– Vi tar inte många tillståndsbeslut. De flesta ärenden är anmälningsärenden. De tillstånd vi ger regleras i föreskrifterna för vattenskyddsområden.

– I våra beslut skriver vi in följande försiktighetsmått om certifierade brunnsborrare: ”Brunnsborrare som anlitas ska vara certifierad eller ha motsvarande kunskap samt inneha en ansvars- och miljöförsäkring.” Inget om klass AB eller B. Vi anser att om arbetet följer gällande Normbrunn är det garanti för att brunnsborraren har den erfarenhet och kunskap som krävs för ett fackmannamässigt väl utfört arbete, och att påverkan på miljön blir så liten som möjligt.

– Fram till dags datum har vi krävt att ”Vid utförande av energibrunnen ska kriterierna i Energibrunnsnorm -07 uppfyllas.” Nu ska vi ändra till att arbetet ska utföras enligt Normbrunn -16.

Erik Sjöqvist, miljöinspektör, Göteborgs stad

– Göteborgs stad ger mellan 250 och 300 borrningstillstånd per år.

– Certifikatet är en kvalitetssäkring, en trygghet för den sökande och för berörda grannar. Klass B är tillräckligt i dagsläget. Vi gjorde bedömningen att det inledningsvis skulle räcka för att branschen inte skulle stå stilla. Men diskussioner förs internt om att i framtiden ställa krav på AB-certifiering.

– Normbrunn -16 är viktig för att den sammanfattar ett arbetssätt och en kunskap som vi tycker att man ska ha. Känslan är att med den kunskapen har borraren större förståelse för de krav och restriktioner som vi har.

Pekka Hanski, miljöinspektör, Haparanda stad

– Haparanda stad har inte tillståndsplikt för borrning av bergvärme utan bara anmälningsplikt, och det inkommer cirka 20 anmälningar per år.

– Ja, vi känner till certifieringen. Vi kräver inte certifiering, men jag vet att våra lokala rörfirmor alltid anlitar certifierade borrfirmor.

– Vi kräver att arbetet utförs enligt Normbrunn -16, så att borrningen görs på ett korrekt sätt. Det är också i syfte att undvika eventuell påverkan på miljön, i form av läckage.

Malin Welander, miljösamordnare Värmdö kommun

– Vi har vanligtvis 90-100 ansökningar per år om att borra för geoenergi, sedan har vi vissa områden där det krävs tillstånd för att borra för dricksvatten och det är cirka tio anläggningar per år.

– Ja, vi kräver att borraren ska vara certifierad och godtar både klass B och AB. I stort sett har alla fått tillstånd, det har varit någon anläggning som nekats inom primärt vattenskyddsområde.

– I våra tillstånd ställer vi som villkor att Normbrunn följs. Vi har gjort en uppföljning av runt 250 anläggningar där vi har begärt in provtrycknings- och brunnsprotokoll och fått många samtal från brunnsborrningsföretag om att de utför provtryckning men inte dokumenterar den, och att inga andra kommuner ställer krav på provtryckningsprotokoll. Normbrunn säger ju att provtryckning ska dokumenteras och företagen intygar på brunnsprotokollen att de följt Normbrunn, men så är det inte riktigt.

Martin Holmstedt, processansvarig, Stockholms stad

– Miljöförvaltningen i Stockholms stad gav 2016 cirka 400 tillstånd för värmepumpsanläggning.

– Vi ställer som krav att borraren som är på plats ska ha ett personcertifikat utfärdat av RISE, oavsett B eller AB. Genom att kräva personcertifikat säkerställer vi att borraren har kompetens att utföra borrningar för geoenergi på ett riktigt och miljömässigt godtagbart sätt. Ett B-personcertifikat anser vi vara tillräckligt.

– Vi ställer också krav på att sökanden borrar och installerar anläggningen enligt kraven i Normbrunn-16. Här ges riktlinjer för hur förundersökning, tekniskt genomförande och handhavande bör gå till på ett säkert sätt, avseende hur grundvattnet, omgivande mark och byggnader eller annan miljö påverkas. Det är viktigt för att säkerställa att värmepumpsanläggningen borras och installeras miljö- och energimässigt godtagbart.

Ann-Kristin Djuvfeldt, förvaltningschef, Hammarö kommun

– Miljö- och byggnadsnämnden handlägger cirka 40 ansökningsärenden om tillstånd för geoenergi per år.

– Borrningar för energibrunnar i Hammarö kommun får bara utföras av certifierade brunnsborrare. Målet är att minska risken för miljöstörningar, och därmed för skadestånd som kan bli följden om borrningen orsakar skada på miljö eller fastighet. En certifierad brunnsborrare har dokumenterad kunskap och erfarenhet. Dessutom ska företaget där brunnsborraren arbetar ha en ansvars- och miljöförsäkring på minst fem miljoner kronor.

 

Text: Mia Ising

 

Så blir du certifierad brunnsborrare

Det är bråda dagar inom RISE Certifiering. Hösten är den tid då många kunder vill certifiera personal och företag, eller ansöka om förnyelse av ett certifikat.
– Utbildning och certifiering är en kompetenssäkring, säger Ulf Petersson, och påminner om att certifiering av brunnsborrare är en direkt konsekvens av Sveriges miljömål.

Certifiering av brunnsborrare har gjorts sedan början av 2000-talet. Sverige hade antagit en rad miljömål och bland dem skyddet av vårt grundvatten. Ansvaret landade hos SGU och därifrån ledde vägen till utbildning och certifiering.
Utgångspunkten är, att om borrning utförs av en certifierad brunnsborrare får kunden en trygghet i att borraren har fått sin erfarenhet och kunskap kontrollerad. Felaktig borrning eller installation kan medföra skador på fastigheter och i värsta fall miljöproblem. Inget nytt, tänker kanske den erfarne borraren. Likväl är certifiering inte självklart för alla.

Kompetenskvitto

Ulf Petersson, tekniskt ansvarig för personcertifiering på RISE. Foto: Jörgen Olsson

Ulf Petersson, som är tekniskt ansvarig för personcertifiering inom RISE, vet att berätta hur det går till:
– Kompetenssäkringen görs genom både utbildning och certifiering. Utbildning sker vanligtvis hos utbildningsföretaget Approvus, eller branschorganisationerna. Certifiering görs av RISE.
RISE är idag enda instans att utföra certifiering, men medarbetare från de institut som nyligen gick samman i RISE har varit med från början i utvecklingen av certifikaten. De har över tio års erfarenhet av att certifiera brunnsborrare.
– Det finns personcertifiering samt företagscertifiering. Personcertifieringen har fått störst genomslag och är den form av kvalitetssäkring som de flesta kommuner väljer att kontrollera vid en ansökan om att anlägga energibrunn.
Företagscertifieringen har dock fått visst uppsving, tillägger han, genom de allt större entreprenader för energilagring där borrföretagen agerar underentreprenörer. Företagscertifiering finns i två varianter, en större ISO-baserad och en mer anpassad kallad C-borrföretag.

Checklista för certifiering

Du som vill certifiera dig själv eller en medarbetare har en del steg att ta på vägen. Borrsvängen sammanfattar vad du bör känna till.

Nivåer:
Brunnsborrare certifieras på två nivåer: ansvarig brunnsborrare, AB, samt brunnsborrare, B.

Krav:
Både certifikat AB och B kräver
• godkänd tentamen i Praktisk hydrogeologi samt Juridik för brunnsborrare,
• kursen Säkerhet på väg,
• kursen/certifikatet Heta arbeten,
• godkänt svetsprov samt
• att borraren omfattas av en ansvarsförsäkring på minst fem miljoner.

Utbildningen i hydrogeologi samt juridik är mer omfattande och ställer högre krav vid AB-certifiiering. Tuffare villkor väntar även när det gäller praktisk erfarenhet.

För certifikat AB krävs
• tre års praktisk erfarenhet inom arbetsledande eller ansvarig ställning samt
• att företaget gjort 30 brunnar/år i tre år, under en femårsperiod.

För certifikat B krävs
• 18 månaders praktisk erfarenhet som brunnsborrare samt
• medverkan vid minst 45 brunnar eller totalt 150 borrningar.

Utbildning och tentamen:
Kontakta din branschorganisation för utbildning. Ett företag som erbjuder utbildning och tentamen i juridik och praktisk hydrogeologi är Approvus AB.
Du kan vända dig till RISE om du vill boka tentamen direkt, eller har frågor om tentamenstillfällen. Hit vänder sig också den som vill certifiera ett företag.

 Kostnad:
Grundutbildningar på några dagar erbjuds för runt 10 000 + moms.

Formulär:
Ansökan om certifikat kan göras på webben. Det formulär som krävs finner du på www.sp.se under RISE Certifiering/Personcertifiering.

Uppföljning:
Borraren är skyldig att årligen rapportera genomförda uppdrag, samt fortbildning/att man tillgodogör sig nya regler och kunskaper inom området, till sin certifieringsinstans.

Förnya certifikat:
Glöm inte att förnya ditt certifikat! Det ställs ut på fem år, därefter måste du förnya det.

Detta är RISE
RISE står för Research Institutes of Sweden, en färsk sammanslagning av certifierings- och forskningsinstituten Innventia, SP och Swedish ICT. 2017 har de gått samman i syfte att kunna erbjuda mer kompetens och fler tjänster under samma tak, inte minst till små och medelstora företag. RISE driver och stöder alla typer av forsknings- och innovationsprocesser för näringsliv och samhälle.
Svenska staten äger storinstitutet RISE med 2 200 medarbetare. Göteborg är platsen för det nya huvudkontoret.
RISE Certifiering är den del av institutet som utför certifieringar. De gör en rad personcertifieringar, däribland ”Certifierad Brunnsborrare”, men certifierar även exempelvis brunnsborrningsföretag.

Läs mer: sgu.se och ri.se

Text: Mia Ising