Taggarkiv: Ekonomi

“Vi ser oss som nya, men med mycket erfarenhet”

/0 Kommentarer

Det pratas om kronprinsarna i branschen. Om generationsskiften då söner tar över brunnsborrarföretagen efter sina pappor. En del väljer att gå samman med större bolag, men det finns också kronprinsar som väljer en annan riktning. Kristian Lindkvist, vd på Mälaröarnas brunnsborrning är en av dem.

Drygt tio minuters resväg från Drottningholms slott, där som bekant Sveriges kung och drottning bor, ligger Mälaröarnas brunnsborrnings kontor och verkstad. Kristian Lindkvist, 42 år, tog över bolaget från föräldrarna Leif och Torborg Lindkvist förra året.
Ute på gården i Skå, bland fordon, maskiner och slangar, susar toypudeln Greta fram som en liten virvelvind för att hälsa välkommen. Kort därefter kommer Lina Lindkvist, 40, som är gift med Kristian.
Några minuter senare dyker Kristian upp tillsammans med praktikanten Abbe. I dag var trafiken tillbaka till Ekerö trögare än förväntat, men efter en sen och snabb lunch på golfrestaurangen tvärs över vägen är energidepåerna påfyllda.

Mälaröarnas Brunnsborrning AB är ett familjeägt företag som drivs av andragenerationens brunnsborrare Kristian Lindkvist och hans fru Lina.

Strategier för framtiden

I köket står termosen laddad med nybryggt kaffe. Med koppen i handen berättar Kristian om generationsskiftet som skedde för bara år sedan. För hans del har den nya rollen inte inneburit några större förändringar.
– Nja, de senaste fem åren har jag mer eller mindre skött och drivit företaget. Det har kanske blivit fler arbetstimmar per dag sedan dess, men omställningen är inte jättestor. Den stora skillnaden var att vi kunde ta investeringsbeslut, säger han.
Lina sitter med vid köksbordet, nickar och intygar:
– Ja, vi har köpt en ny borrigg och det är den stora investeringen. Sedan har vi en plan på hur vi ska investera framöver och vilket team vi vill bygga. Det kommer avgöra hur vi investerar i maskinerna runtomkring, säger hon.

Borrkaxet i lungorna

Paret Lindkvist drar upp strategierna för framtiden tillsammans. De jobbar och planerar tätt ihop, precis som Kristians föräldrar gjorde. Lina är auktoriserad redovisningskonsult i eget bolag, men hon har också skött redovisningen i företaget i många år.
Kristian, som “har borrkaxet i lungorna sedan födseln” var anställd i familjeföretaget i 15 år. När pappa Leif började prata om att göra ett generationsskifte, hade han helst sett att alla tre syskon varit med i bolaget på något sätt.
– Han tycker att brunnsborrning är det bästa som finns och det var ett starkt skäl till att han önskade att vi alla skulle vara involverade, säger Kristian.
Så småningom utkristalliserade det sig att storebror Kristian hade störst intresse av att axla rollen. Redan 2006 blev det uttalat att han skulle ta över. På brunnsborrarmötena presenterade pappa Leif honom med orden “det är den här grabben som ska ta över”.
2018 skedde det. När de väl bestämde sig gick det fort. Tre veckor senare var Kristian självständig ägare till bolaget. Leif och Torborg firades av med varsin elcykel.

Varumärket putsas

Mälaröarnas brunnsborrning etablerades 1977, samma år som Kristian föddes. Namnet är välkänt, företaget har gott rykte och trogna kunder. De får ofta nya uppdrag via rekommendationer. Namnet behåller Kristian mer än gärna.
Det finns andra saker att sätta sin prägel på.
I den här nya fasen är det främst första intrycket och varumärket som Kristian och Lina putsar och bygger upp. Sedan övertagandet har de hunnit bygga en ny logotyp och en ny hemsida. En del av det arbetet sköter de själva, bland annat lägger de ut fotografering och arbetet med webbplatsen. Där ses en stolt Kristian i full jobbmundering.
Redan nu kan de se att satsningen ger effekt.
– Vår praktikant Abbe berättade han kollade upp vilka bolag han vill jobba på. Han tyckte att vår hemsida var snygg och professionell och sökte sig hit. Det är roligt. Vi vill ju attrahera nya kunder och vara attraktiva för våra medarbetare och personer som söker brunnsborrarjobb. Hela det här arbetet tror jag är viktigt för vår egen identitet och vilka vi är. Vi ser om oss som nya, men med väldigt mycket erfarenhet, säger Lina.

Egen identitet. Kristian Lindkvist bygger vidare på det som fungerar och putsar på det som behövs.

Svårt hitta erfarna medarbetare

Precis som många andra i branschen brottas Mälaröarnas brunnsborrning med personalbristen. Det är svårt att få tag i erfarna brunnsborrare och det är en av de stora utmaningarna för företaget och dess utveckling.
– Det är lättare att hitta en guldklimp i skogen. Visst, många jobbar på f-skattesedel, men vi har gamla hederliga anställningar, och så vill vi ha det, säger Kristian.
Det är tydligt att paret vill behålla det som fungerar, och inte köra på för hårt i det här läget. Kristian berättar att bolaget under årens lopp har varit stort med många anställda, periodvis har Mälaröarnas brunnsborrning också varit litet. Nu hör de till den mindre skalan med sina fem anställda. Och det känns rätt just nu.

Samarbetar med branschkollegor

De satsar på energi- och vattenborrning, varav 99 procent av uppdragen är energiborrning. De vanligaste kunderna består av privatpersoner, vvs-installatörer och värmepumpsinstallatörer. De får också uppdrag från bostadsrättsföreningar som inte längre tvekar att konvertera till bergvärme.
– Ena veckan kan det handla om att borra 15 hål. Nästa en singel- eller vattenborrning. De stora jobben för vår del kan handla om 30 hål. Får vi in uppdrag på 60 hål samarbetar vi alltid med branschkollegor, säger Kristian.
– Vi tycker om den variationen, och killarna verkar också uppskatta det, flikar Lina in.

Fokus på smidigt maskineri

Kristian Lindkvist rattar företaget sedan 2018. Stadig kurs är devisen.

Många företag i branschen växer via uppköp. Hur ser det ut för er egen del?
– Jag har märkt att de större aktörerna köper upp företag och blir större. Men vi är inte i närheten av att vare sig sälja eller bli uppköpta. Ambitionen är att bygga upp ett smidigt maskineri. Vi jobbar för våra kunder och det räcker så, säger Kristian.
Han och Lina har funderat på balansgången. Den som handlar om att bygga för framtiden, eller att gasa på, anställa och köpa in maskiner.
– Då måste vi satsa på de riktigt stora projekten. Men risken är att vi en dag står med gubbar på gården och väldigt stora investeringar. Ett enda ekipage kostar runt 10 miljoner kronor. Det är mycket för ett mindre företag som vårt, säger Lina.
Istället fokuserar de på att hitta rätt medarbetare – och att söka lösningar med kollegor i branschen.
– Det finns fortfarande många företag i vår storlek och vi samarbetar när det behövs. Just nu får vi många jobb som andra inte hinner med utan skickar vidare till oss. Och om vi inte har möjligt, rekommenderar vi alltid vidare till Geotec-anslutna kolleger, säger Kristian.

Text: Elisabet Tapio Neuwirth Foto: Anette Persson

Mälaröarnas Brunnsborrnings AB

  • Startade 1977 av Leif Lindkvist, i samarbete med hustrun Torborg Lindkvist.
  • Generationsskifte år 2018.
  • Företagsledare: Kristian Lindkvist, född 1977. Företagets redovisning sköts av hustrun Lina Lindkvist, född 1979, auktoriserad redovisningskonsult.
  • Anställda: Fem medarbetare.

”Frågan har ställts, men vi säljer inte”

/0 Kommentarer

– Vi har fått frågan, men för oss är det inte alls aktuellt att sälja. Pengar är inte det viktigaste.
Så säger Charlie Isaksson som sedan 25 år driver Charlies Brunnsborrningar i Vilhelmina.

Det är något eller eller ett par år sedan som Charlie fick frågan om att sälja företaget. Han vill inte berätta från vem frågan kom, men är tydlig med att han förkastade den direkt.
– Vi startade den här verksamheten för 25 år sedan med fem kronor på fickan. Nu har vi byggt upp något som vi är stolta över och trivs väldigt bra med. Vi har skapat oss ett bra förtroende hos både företag och privatpersoner här uppe. Skulle det någon gång bli aktuellt att sälja så måste det vara till någon där vi känner att det klickar direkt; att det är någon som kommer att driva detta vidare i samma anda, säger Charlie Isaksson.

Charlie och Hélen Isaksson.

Allt måste stämma

– Jag är 55 år nu, så i någon mån måste jag ju börja tänka på framtiden, men samtidigt är känslan att det här företaget ska följa med oss så länge vi bara orkar. Barnen är inte intresserade, de har blivit avskräckta av hur mycket vi jobbar – men vi trivs ju med det. Det kan bli aktuellt med en försäljning någon gång i framtiden, men då måste som sagt allting stämma och just nu har varken jag eller Hélen de tankarna alls. Det är en principsak, säger Charlie.

Text och foto: Jörgen Olsson

Två aktörer har tagit täten

/0 Kommentarer

Rototec och Brainheart Energy är de två företag i branschen som har tagit täten när det gäller att växa genom uppköp. Mikko Ojanne och Ulf Jonströmer, grundare av Rototec respektive Brainheart Energy, är överens: Ska branschen växa och nå sin fulla potential måste också företagen växa och bli större.

Borrningsbranschen har länge präglats av många, små och av varandra oberoende aktörer. Den har varit ett typexempel på en så kallad fragmentiserad marknad (läs mer på sid xx). Det här håller på att förändras. Rototec och Brainheart Energy har de senaste åren metodiskt köpt upp mindre företag. Och båda företagen kommer att följa den strategin framöver. Mikko Ojanne, grundare av Rototec, hoppas att fler företag i branschen ska välja samma väg.
– Ska vi få marknaden att växa måste fler våga satsa. Det är tungt att köra plogbilen själv.

En splittrad marknad

Mikko Ojanne, grundare av Rototec.

Både Mikko Ojanne och Ulf Jonströmer beskriver en splittrad marknad som behöver konsolideras, samtidigt som de ser en väldig potential i framför allt geoenergi. Den potentialen ligger i stora projekt med riktigt stora aktörer som kunder. För att överhuvudtaget få möjlighet att diskutera geoenergi i dessa sammanhang måste kunden möta ett företag som kan visa att det har resurser, organisation, kompetens samt ett professionellt och industriellt sätt som möter kundens nivå.
– När branschen är fragmentiserad, då blir kundutbudet likadant. Ett litet företag kan inte komma till en miljardrörelse och säga att det kan fixa deras energilösning. Det här handlar om att bygga trovärdighet. Jag såg tidigt att branschen måste ta större kliv, satsa mer och bli standardiserad, säger Mikko Ojanne.

 

Överträffa fjärrvärmen

Ulf Jonströmer beskriver tre mål som företaget satte upp vid starten av Brainheart Energy och som fortfarande gäller:
1) Konsolidera branschen genom att slå samman företag och effektivisera.
2) Industrialisera och gå från det hantverksmässiga.
3) Digitalisera, både vid projektering, planering och i driftskedet.

– Eftersom vår största konkurrent är fjärrvärmen är det viktigt att inte bara matcha utan även överträffa dem vad gäller tillförlitlighet och säkerhet. Vårt mål är därför att växa ytterligare. Det finns ett egenvärde gentemot kunderna att vara en trovärdig och stark partner över lång tid.
– Området är komplext. Att få fram bra och tillförlitliga lösningar kräver en hel del kunskap och kompetens. De små företagen har ofta svårt att svara tydligt och övertygande i de stora fastighetsägarnas ögon, menar Ulf Jonströmer.

Långsam förändring

Potentialen på marknaden ligger inte minst i de stora besparingar stora fastighetsägare kan göra med geoenergi samtidigt som värdet på fastigheterna höjs, säger Ulf Jonströmer.
– Men vi har underskattat hur långsamt förändringen har skett på marknaden. Det är en konservativ bransch som inte vill ta stora risker. Nu tycker jag att det har svängt, både mot bakgrund av klimatdiskussionen och ekonomin.
Brainheart Energy har valt en mer diversifierad strategi jämfört med Rototec genom att erbjuda tjänster hela vägen från projektering till och med den löpande driften. Borrning står för cirka en tredjedel av Brainhearts verksamhet. Ulf Jonströmer ser just borrning som ett intressant område och hissar samtidigt en varningsflagg.
– Det kan mycket väl bli en flaskhals för utvecklingen, om vi som bransch inte har tillräckligt med resurser för större projekt.

Engagemanget avgör

Rototec är en av de två aktörer som vuxit kraftigt genom uppköp.

Rototec har som mål att köpa två-tre företag om året i Sverige och ytterligare något i Finland.
– Men vi köper inte allt som rör sig. Det vi främst tittar på är att det är engagerade människor. För mig är det viktigt att säljaren ska känna sig nöjd och bli en livspartner med oss. Det måste vara en person som inte försvinner. På ett sätt är det viktigare än balans- och resultaträkningen, även om utgångspunkten naturligtvis är att bolaget går bra.
Ulf Jonströmer resonerar likadant.
– Väldigt mycket hänger på individerna och deras medarbetare. Det är inte kunskap i sig utan driv, engagemang och intresse som avgör. Det gäller också att hitta bolag där personkemi och företagsanda är någorlunda lika.

Kan tiodubblas

Ulf Jonströmer och Mikko Ojanne är överens om att konsolideringen kommer att fortsätta.
– Se hur fort det gick i livsmedelsbranschen, det är naturligt att det blir så även i vår bransch. Men det är inte bara Rototec och Brainheart som kommer att finnas framöver och dominera. Vi kommer vara flera stora aktörer. Det är enda sättet om vi ska få större fastighetsägare att byta från fjärrvärme, säger Mikko Ojanne.
Brainheart Energy Sweden illustrerar i sig utvecklingen, då Vattenfall gick in som delägare 2017. Ulf Jonströmer ser samtidigt en framtid för mindre företag.
– Jag tror att det kommer finnas kvar ett större antal mindre företag som fokuserar på villamarknaden och samtidigt är underentreprenörer till de stora.
Mikko Ojanne bedömer att marknaden kan tiodubblas på tio år. Om branschen vill.
– Vi är marginalsmå idag, vi touchar bara ett litet hörn. Om alla började byta från fjärrvärme skulle borrarna svämma över av jobb. Men för att nå dit krävs att större aktörer går in i branschen.

* Brainheart Energy består av Brainheart Energy Sweden som riktar sig till villamarknaden, och Sonority Sustainable Energy som riktar sig till större fastigheter.

Text: Lars Wirtén

Både upp och ned i byggkonjunkturen

/0 Kommentarer

Byggmarknaden är kluven just nu. Byggandet av lokaler och anläggningar fortsätter att öka, men trots goda förutsättningar är den sammantagna utvecklingen medioker. En tredjedel av nyproduktionen av bostäder försvinner på två år, enligt Sveriges Byggindustriers konjunkturprognos.

2016 rådde ”all time high” i byggbranschen när 60 000 nya lägenheter och småhus påbörjades, och 2017 var det dags för en ny toppnotering – 64 000 bostäder. Men den tiden är förbi, konstaterar Sveriges Byggindustrier, BI, i sin senaste prognos.
Den totala bygginvesteringen sjunker, trots att investeringarna i offentliga lokaler och anläggningar ökar. Behovet av lokaler är stort i kommuner och landsting, men varken det eller byggandet av infrastruktur och andra anläggningar uppväger nedgången i bostäder. Bostadsinvesteringarna beräknas minska två procent 2018 och nio procent 2019.
– I år räknar vi med att det påbörjas drygt 42 000 bostäder, ett tapp på över 21 000 sedan 2017. Nedgången i nyproduktionen gör att över 30 miljarder kronor försvinner från en årlig total bygginvestering på drygt 500 miljarder, säger Johan Deremar, nationalekonom på BI.
I investeringar mätt beräknas byggandet av bostäder gå ned till 232 miljarder kronor i år, från 260 miljarder rekordåret 2017.

Tufft i banken

Enligt BI beror det på skärpta villkor och hårdare amorteringskrav för den som ska låna till sin bostad. Det har blivit tuffare att gå till banken.
– Bostadsbyggandet skulle behöva fortsätta på 2017 års nivå, det behövs många fler bostäder. Men det skulle kräva förändrade lånevillkor och förändringar inom en del andra regelsystem, bland annat hyressättningssystemet, menar Johan Deremar.
En mittblockspolitik har sett dagens ljus och på sikt kan saker hända i fråga om såväl amorteringskrav och flyttskatter som hyressättning. Låneinstitutens krav kommer dock att ligga fast ett bra tag till, räknar han med.
– De nyligen införda reglerna rivs inte upp i första taget. Bostäder är ett känsligt och komplicerat ämne.

Lokaler och anläggningar

Prognosen pekar på att det 2018 byggdes lokaler och anläggningar för 265 miljarder kronor, en ökning med fem respektive sex procent från året innan. Uppgången förklaras av kraftigt ökade investeringar i exempelvis skolor, sjukhus, vägar och spåranläggningar.
Och lokalinvesteringarna fortsätteratt att öka, även om en svagare utveckling för det privata dämpar tillväxttakten något. Även för privata anläggningar dämpas den något, men det offentliga fortsätter att vara en stark motor.
– Här kan vi verkligen tala om högkonjunktur, till skillnad mot bostadssidan. Det råder liksom två olika konjunkturer samtidigt inom byggindustrin, reflekterar Johan Deremar.

Arbetsmarknad

Tillgången på kvalificerad arbetskraft är fortfarande ansträngd, från platschefer och arbetsledare till golvläggare och plattsättare, men problemet är på väg att plana ut. Borrarna kan komma i ett nytt läge.
– Den som borrar för bostäder lär få det tuffare, men det kan vägas upp av geologiska undersökningar och anläggningsprojekt. Stockholmsregionen, som haft en tydlig nedgång i bostäder, står inför stora byggen av tunnelbana och annan järnväg, säger Johan Deremar.
Enligt BI pekar mycket på att vi är på väg in i en lågkonjunktur, 2020-2021 kan vi vara mitt i den, och generellt kan investeringarna inte fortsätta i dagens takt. Men nyckelkompetens, som att kunna en viss borrningsmetod, är alltid eftertraktad.
– Så tror jag att det förblir, det är aldrig fel att vara specialiserad inom ett område, säger Johan Deremar.

Text: Mia Ising 

Diagram/Byggandets utveckling

Investeringsvolym samt årlig procentuell volymförändring:

Fakta/ ByggKonjunkturen

  • I sin rapport beskriver Sveriges Byggindustrier, BI, utvecklingen av bostäder, lokaler, anläggningar och byggarbetsmarknad samt ekonomiska händelsers påverkan på svensk byggindustri. Den utkommer två gånger per år.
  • Prognoserna utgår från såväl statistik över bygglov, investeringar och sysselsättning som orderläge i byggbranschen och Konjunkturinstitutets undersökningar.

Affärssystem ger fler borrmeter till rätt pris

/0 Kommentarer

– Den som har ambitionen att göra det enklare för sig och samtidigt få loss mer debiterbar tid bör absolut skaffa någon form av affärssystem.
Det säger Sören Alexandersson, vd på SDF, Svensk Dataförvaltning, som utvecklar affärssystem anpassade till service- och installationsföretag.

Ett affärssystem gör arbetet mer effektivt och enklare, säger Sören Alexandersson, vd på SDF i Göteborg. Foto: Emmy Jonsson.

Affärssystem är ett samlingsbegrepp för olika typer av IT-system som hanterar och integrerar företagets information inom olika områden. På så sätt kopplas till exempel kunddata samman med projektdata som arbetade timmar och använt material hela vägen fram till en faktura. En del affärssystem inbegriper även företagets hela bokföring.
Affärssystem är i allmänhet uppdelade i olika moduler som kan kopplas på utifrån behov och verksamhet. SDF har en modul som är specifik för borrföretag. Den har stöd för borrprotokoll som kan skrivas ute i fält direkt i mobilen.
– Framöver kommer man även att kunna skicka protokollet direkt från mobilen till SGU:s brunnsarkiv, förklarar Sören Alexandersson.

Ökar säkerheten

Det är ett exempel på den stora fördel och vinst ett affärssystem ger. Genom att samla all viktig information kring projekt och uppdrag i ett system, kan mycket manuellt arbete undvikas. Affärssystem ökar också kontrollen och överblicken för företaget och ökar säkerheten i all dokumentation.
– Det blir ett effektivare och enklare sätt att arbeta. Du har med dig all information du behöver ut på fältet i telefonen, och kan mata in allt du behöver direkt på plats.
Ett mobilt affärssystem ger större noggrannhet i rapporteringen, menar Sören Alexandersson.
– Du matar in tid och material direkt på plats. Annars är det vanligt att man kanske viker en dag för administration. Då ska timmar kommas ihåg flera dagar efteråt. Papper med noteringar kanske har försvunnit. Med ett bra affärssystem kan entreprenören vara ute mer och därmed få mer debiterbar tid.

Ligger i molnet

Affärssystem är inte längre begränsat till större företag. Idag blir det allt vanligare att systemleverantören står för hårdvara och serverutrymme och att kunderna jobbar via molnet och betalar en månadsavgift. Det gör det enkelt och ekonomiskt även för mindre företag.
– Lejonparten av våra kunder är småföretag med upp till tio anställda.
Enligt Sören Alexandersson växer digitaliseringstjänster så det knakar. Det visar att det finns många entreprenörer som ännu inte har infört ett affärssystem i verksamheten.
– Man kanske tror att det är jobbigt att lära sig, eller också har man inte insett fördelarna. Jag träffar på många som fortfarande använder sig av komplexa Excelsystem.

Artiklar stommen

SDF:s system är uppbyggt på ”artiklar” som användaren själv ger namn och sätter pris på. Det kan vara timmar, material, borrmeter, service med mera. Artikelnummer från olika leverantörer kan också läsas in i systemet så att användaren enkelt kan ange olika typer av material och produkter som har använts i projektet. De produkter som används mest kan läggas i snabblistor för snabbare åtkomst. Även interna arbeten som service på riggen kan loggas på detaljnivå för att hålla full koll på hur mycket tid och material som går åt. Checklistor av olika slag kan läggas upp, såväl generella som specifika för varje jobb.
Systemet kan även användas för att logga avvikelser med hjälp av en särskild modul som stöder olika kvalitetssäkringssystem. Här kan avvikelser som avser exempelvis arbetsmiljö läggas in direkt i fält.

Justera systemet

En vd som vill ha koll kan plocka ut många olika typer av statistik och rapporter ur systemet. För att inte gå vilse i mängden data som genereras rekommenderar Sören Alexandersson att ha en dialog med leverantörerna redan när ett system handlas upp.
– Stäm av hur ditt sätt att arbeta stämmer med leverantörens system. Det kanske är systemet som behöver justeras, snarare än hur just du och ditt företag arbetar. Samtidigt kan systemleverantören ge dig goda tips och råd hur du kan ändra arbetssätt för att bli mer effektiv.

Sören Alexandersson sammanfattar fördelarna med ett affärssystem i fyra punkter:

  • Det väsentliga är att du får kortare väg från kundförfrågan till skickad faktura.
  • Du blir mer effektiv i administrationen, vilket leder till fler debiterbara borrmeter.
  • Risken att bortglömda timmar inte kommer med som underlag för meterpriset minimeras.
  • Du får betydligt bättre översikt när all affärsviktiga data är samlade i ett system med ett gemensamt gränssnitt.

Text: Lars Wirtén

Malmberg har full koll på projekten

I större företag skulle det vara svårt att driva verksamhet utan affärssystem. Malmberg-koncernen i Yngsjö utanför Kristianstad har ett stort och komplext system, skräddarsytt för deras behov.

Sara Malmberg, koncernchef på Malmberg, använder affärssystemet för att göra projektprognoser och uppföljningar. Foto: Lars Owesson

Koncernchefen Sara Malmberg har full koll på projekten: hur mycket diesel som går åt, hur många timmar som läggs ned, vilket material som används med mera.
– Vårt system är anpassat till att vi är en koncern och framförallt till våra projektledare, affärsområdeschefer, ekonomifunktionen och mig som koncernchef som styr företaget. De som är ute på fältet och borrar kan egentligen bara tidrapportera mobilt i systemet via en app, säger Sara Malmberg.
Malmberg handlade upp affärssystemet för cirka tio år sedan och har löpande utvecklat det sedan dess. Det är helt anpassat till just deras verksamhet och förhållanden. Hade Sara Malmberg handlat upp ett affärssystem idag hade hon valt ett standardupplägg.
– Vårt affärssystem är fantastiskt bra och har många möjligheter. Men det är stort och tungt och med ett egenutvecklat system blir vi väldigt beroende av konsulter. Det blir dyrt när man bygger in sig i stora system. Idag har utvecklingen inom digitaliseringen gjort att det finns bra standardsystem som är lättare att hantera.

Löpande prognoser

Malmberg har byggt in i princip alla företagets digitala funktioner i affärssystemet. Det hanterar tidrapporter, lagersaldo, leverantörsartiklar, inköp, fakturering och bokföring. Men lagerhanteringen är fortfarande en utmaning, menar Sara Malmberg.
– Den delen är inte optimal, vi måste fortfarande hantera lageruttag manuellt. Men vi kör många stora projekt och där lägger vi in artiklarna som projektinköp, det vill säga order direkt till leverantörerna. Generellt vill vi minimera lagerhanteringen.
Malmberg använder affärssystemet framför allt till att löpande göra projektprognoser och successiva vinstavräkningar.
– Systemet ger oss bra koll på hur mycket som köps in och hur mycket tid som läggs ned i projekten i förhållande till offert. Om prognoserna visar att projektet inte verkar hålla vad som är offererat går vi in och tittar på orsaken.
Sara Malmberg menar att affärssystemet helt klart gör koncernen mer effektiv och lönsam.
– Tack vare det kan vi snabbt agera om något ser ut att gå fel.

Text: Lars Wirtén

Bättre ordning och reda ger nöjda kunder

– Vi använder ordersystemet i alla jobb, all försäljning går via det. Det är lite skillnad mot att använda papper och penna.

Magnus Jonsson har infört affärssystem och
slipper jaga papperslappar.

Det säger Magnus Jonsson på Bengt Jonssons Brunnsborrning AB på Tjörn i Bohuslän. Företaget har tio medarbetare och började använda SDF:s affärssystem för fyra år sedan. Dessförinnan var det papper och mappar som gällde.
– Alla jobb dokumenterades och loggades på papperslappar som eventuellt lades i en mapp. Sedan hanterades dessa på bästa sätt. Det var ett konstant sittande med detta på kontoret. Man fick jaga lappar som inte kom in och det skulle inte förvåna mig om det förekom att lappar försvann. Det är en väldig skillnad att ha allt samlat direkt i telefonen när man är ute på jobb, konstaterar Magnus Jonsson.
På kontoret ansvarar två personer för att ta hand om ordrarna och att flytta över dem till bokföringssystemet där fakturorna skapas.
– Då är allt material inlagt, allt är prissatt och klart. Det är bara en knapptryckning, programmen pratar med varandra.

Sparar pengar

Magnus Jonsson är övertygad om att företaget sparar pengar på att använda ett affärssystem.
– Den största vinsten ligger i att ha ordning och reda på allt. Hanteringen är mycket lättare och inga jobb försvinner. Medarbetarna behöver inte inom kontoret för administrationens skull.
– Får vi ett akutjobb kan vi skicka en person direkt från ett jobb till ett annat. Då går det en order med vägbeskrivning och arbetsuppgifter direkt till mobiltelefonen.
Magnus Jonsson tror dock inte att det blir mer debiterat på grund av affärssystemet.
– Däremot finns inte längre någon risk att vi glömmer någon kund eller att vi åker fel och blir försenade. Med bättre ordning och reda får vi mer nöjda kunder och det är alltid den bästa marknadsföringen.

Text: Lars Wirtén

Borrbranschen i siffror

/0 Kommentarer

Geotec har från UC köpt in statistik över borrbranschens utveckling de senaste åren, med tonvikt på intäkter, omsättning och antal anställda.

– Det här gör vi på regelbunden basis och vi använder statistiken för att kunna bedöma branschens utveckling och se vilka parametrar som påverkar företagen, säger Geotecs vd Johan Barth.

Statistiken omfattar åren 2013 till och med 2017. Den baserar sig på uppgifter från cirka 240 företag.

– Det är alla företag som är registrerade för borrningsverksamhet. Geotec- och Avantimedlemmar samt icke anslutna företag. Företaget Züblin är exkluderat i sammanställningen eftersom det är så enormt mycket större än alla andra och därmed avviker för mycket i statistiken, kommenterar Johan Barth.

Efterfrågan på branschens tjänster ökar

Geotec använder statistiken dels för att göra egna bedömningar av branschens utveckling, dels i kommunikationen med myndigheter och politiker.

– Det är viktigt att ha svart på vitt och kunna visa siffror på hur omfattande och betydelsefull vår bransch är och dessutom att efterfrågan på våra tjänster ökar. Det senare visar statistiken tydligt både vad gäller omsättning och antal anställda, säger Johan Barth.

En svårighet med statistiken är att en del företag som är registrerade för borrning också är aktiva inom många andra verksamheter.

– Det är svårt att analysera hur stor del av omsättningen som verkligen kommer från borrning. Så man kan säga att statistiken inte är 100 procent rättvisande, men att den ger en bra, intressant och användbar bild av hur branschen mår, säger Johan Barth.

Statistiken innehåller också uppgifter om vilka myndigheter som är branschens största kunder; alltså vilka kommuner som köper borrtjänster för mest pengar.

Text: Jörgen Olsson

Fotnot: UC är Sveriges ledande affärs- och kreditupplysningsföretag och ägs av de svenska bankerna.

Almi har workshops och mentorer på menyn

/0 Kommentarer

Färdiga utvecklingspaket eller skräddarsydda program – Almi har en hel del att välja på för den företagare som vill vidare.

Almi Företagspartner AB är en statligt ägd koncern med 16 regionala dotterbolag. Man erbjuder företagsutveckling och även lån till såväl befintliga företag som startups. Genom underkoncernen Almi Invest kan man gå in med riskkapital i tidigt skede.
Men det är rollen som rådgivare och bollplank vi ska fokusera på. Thomas Orrung är affärschef på Almi i distrikt Sörmland:
– Det ”typiska företag” som vi arbetar med är ägarlett och har mellan en och tio anställda, ofta ett entreprenörsföretag. Det finns olika skäl till att man vänder sig till oss i utvecklingsfrågor. Det kan handla om att man står inför ett generationsskifte, vill förbättra lönsamheten, eller att man vuxit så pass mycket att de ”de mjuka” ledarskapsfrågorna kommit in och man vill ha hjälp med dem.

Thomas Orrung, affärschef på Almi Sörmland. Foto: Almi

Inledningsvis gör Almi alltid en behovsanalys. Resultatet av den visar på vägen framåt.
– Det kan handla om finansieringsfrågor eller om olika sätt att utveckla personal och ledning. Man kan se oss som en mäklare – vi kan sätta ihop vd-grupper eller bygga utvecklingsprogram, allt baserat på det unika företaget, säger Thomas Orrung.

Fyra program

Almi har fyra olika erbjudanden för företagsutveckling:

  • ”Tillväxtbarometern” är en process som bygger på intervjuer med alla i företaget, såväl anställda som ägare.
    – Intervjuerna visar på företaget styrkor och svagheter och resulterar i ett program för att gå vidare och arbeta med de svaga sidorna, för att öka lönsamheten, säger Orrung.
  • ”Business canvas” är en modell för att arbeta med sin affärsplan.
    – Det är ett modernt sätt, där man tar sig an affärsplanen i workshopform. Utgångspunkten är hur bilden av den perfekta kunden och den bästa affären ser ut. Genom att vrida och vända på de frågorna brukar det kunna uppstå nya insikter om var man egentligen tjänar sina pengar och vilka kunder som har den största utvecklingspotentialen, bland annat. Utefter det kan man modifiera sin affärsplan och komma framåt.
  • ”Mentorsprogrammet” ger företaget tillgång till mångårig affärserfarenhet.
    – Här är vi mäklare, med tillgång till erfarna personer som vill överföra sin kunskap. Företaget och mentorn, som ställer upp helt ideellt, jobbar ihop i ett år. Mentorn finns med som ett proaktivt bollplank, men går inte in och leder verksamheten, säger Thomas Orrung.
  • ”Vd-gruppen” är precis vad det låter som:
    – Här utnyttjar vi också vårt stora regionala kontaktnät och matchar ihop grupper med sex till åtta vd:ar från olika, icke konkurrerande företag och verksamheter men med ett ömsesidigt intresse för att lära sig mer. I vd-grupperna träffas man regelbundet och varje gång har en vd huvudrollen, får lyfta sina frågor och lyssna på input från de andra.

Kretsar kring lönsamhet

Utöver detta kan Almi ta fram unika program för företaget.
– Väldigt ofta har det med lönsamhetsfrågor att göra. Vi har lång erfarenhet av att jobba med lönsamhetsstyrning och att hjälpa företag att analysera hur de egentligen tjänar pengar, var de stora kostnaderna finns och hur de kan bli bättre.

Konkurrerar inte

Just nu arbetar Almi med att strukturera om sin egen verksamhet, bland annat för att se till att samtliga tjänster ovan finns på plats i alla 16 regioner.
Att få hjälp av Almi kostar mellan 2 000 och 10 000 kronor per insats. Thomas Orrung är noga med att påpeka att man är icke-konkurrerande:
– Vi är statligt och regionalt ägda och är inte här för att konkurrera på en marknad. Finns det privata verksamheter som erbjuder det vi har, så backar vi.

Text: Jörgen Olsson

Så blir du bättre på att ta betalt

/0 Kommentarer

Använd begreppet taxa istället för pris. Ha olika taxor för olika typer av uppdrag. Undvik rabatter. Och om det uppstår extra arbeten och borrmeter i ett projekt meddelar du kunden direkt – då kan du också ta betalt.

Råden kommer från Ulla-Lisa Thordén. Hon har jobbat i 35 år med försäljning och affärscoaching och sedan 2001 driver hon eget som föreläsare, författare och ledare av workshops inom försäljning. Ett område hon har fördjupat sig extra i är förmågan att ta betalt. Hon har bland annat skrivit bästsäljaren ”Sälj dig själv och ta betalt” som blev utsedd till Årets säljbok 2005.
Många tycker att det är jobbigt och genant att ta betalt för sitt arbete – oavsett bransch. Om det dessutom uppstår extra arbete i ett projekt, då blir det ännu jobbigare. Är priset för lågt redan från början och man dessutom bjuder på utfört arbete, då hamnar företagare snabbt i ett sluttande plan av bristande lönsamhet. Andra sidan av det myntet är att företagaren jobbar alldeles för mycket i relation till intäkten.

Det är vanligt att småföretagare bjuder på för mycket, säger Ulla-Lisa Thordén, författare till bästsäljaren ”Sälj dig själv och ta betalt”. Foto: Sauman Ng Agerberg.

Alla timmar ska täckas

Ulla-Lisa Thordén menar att alltför många endast räknar in tiden man är ute i produktion och levererar till kunden, i borrningsbranschens fall den tid som ligger i kalkylen per borrmeter. Men tiden som läggs utöver ordinarie arbetstid på administration, säljarbete, marknadsföring med mera, den räknas inte med.
– Den är inte gratis utan måste också prissättas. Börja därför med att räkna fram det totala antalet årstimmar du lägger på ditt företag. Alla dessa timmar ska täckas upp av ditt pris och ge dig lönsamhet och utrymme för pensionsavsättning.
Det totala antalet årstimmar ska fördelas på företagets samtliga fasta och rörliga kostnader, som maskin- och personalkostnader, inklusive den egna önskade lönen. På detta ska en post för oförutsedda kostnader läggas.
– Sist lägger du på den vinst du önskar få. Nu har du en grund för ditt pris per borrmeter att stå på som skapar förutsättningar att bli lönsam.

Vem är kunden?

Men sedan finns en verklighet att ta hänsyn till också. Hur ser priserna ut i branschen? Vad accepterar marknaden? Här kommer Ulla-Lisa Thordén in på vikten av att veta vem som är kunden. Vem vill du ha som kund? Vilken plånbok har den kunden? Hur ser ditt företags förutsättningar ut, idag och imorgon?
– Stora företag som Skanska förväntar sig en viss organisation och styrka och är beredd att betala för det – medan en konsument har helt andra förutsättningar.
– Ibland måste du förmodligen gå ner i pris för att täcka kostnader och hålla maskiner igång. Det är när den situationen blir mer regel än undantag det gäller att tänka om.

Stäm av direkt

Att småföretagare bjuder på för mycket är ett vanligt fenomen, säger Ulla-Lisa Thordén, framför allt när det kommer till extra arbeten som uppstått i ett projekt.
– Skulle du tillåta att en kund tog med sig din kontorsstol efter ett besök bara för att den är fin? Det är såklart en absurd tanke. Men det är samma sak med borrmeter och oförutsedda komplikationer som innebär extra tid. Varför ska kunden få fler borrmeter eller ta av din tid utan att betala?
Ulla-Lisa Thordén ger rådet att om du ser att det krävs extra arbete på ett jobb utöver de borrmeter som är avtalade, stoppa arbetet och stäm av direkt med kunden att det är okej innan du utför det. Då har du också fått ett okej att ta betalt.

Våga ringa

– Du måste våga ringa. Då visar du samtidigt att du är seriös. Man kan tycka att en borrmeter här och där inte är så noga, men hur mycket blir det på ett år? Det slår direkt på sista raden i resultaträkningen.
– Det här handlar i grund och botten om rädsla för konflikter och att inte få fler jobb. Allt börjar i ditt eget psyke. Vågar du sätta värde och därmed rätt pris på dig själv och vågar du även ta ut det?

Text: Lars Wirtén

Tolv tips för bättre lönsamhet

Ulla-Lisa Thordén har många idéer och synpunkter på hur du kan bli bättre på att ta betalt. Här är tolv tips som kommer att få ditt företag mer lönsamt.

  • Om du är skicklig på det du gör – ta betalt för det. Men du måste framhålla och kunna visa på din skicklighet, exempelvis med bilder, referenser och att du vågar tala om det.
  • Om jobbet är akut – ta extra betalt för det. Detta är i princip alla kunder beredda att betala extra för.
  • Använd begreppet taxa – undvik termen pris. Vi är benägna att acceptera en taxa, medan vi gärna ifrågasätter ett pris.
  • Ha olika taxor för olika typer av uppdrag och kompetenser.
  • Bara trädgårdsmästare jobbar med rabatter. Om du måste ge rabatt, begär en motprestation, exempelvis att kunden ger en rekommendation som du kan använda på din webbplats. Eller plocka bort något från din leverans som ingick från början.
  • Sätt en högre taxa än den du har räknat fram – det ger dig förhandlingsutrymme.
  • Lämna garantier – det gör kunden mer benägen att acceptera en högre taxa.
  • Se över taxan varje år. Får du högre kostnader utan att höja taxan stjäl du av vinsten.
  • Var trevlig, håll rent runtomkring, städa efter dig, bjud kunden på fika, ge goda råd – ett gott helhetsintryck ökar betalningsviljan och minskar samtidigt viljan till invändningar.
  • ”Det är dyrt” är en åsikt – inte ett faktum. Säg ”Tack! Jag har valt att inte vara billig för jag vill finnas kvar imorgon också om du behöver mig”. Bemöt genom att belysa vad kunden får för pengarna.
  • Ta betalt när kunden är som nöjdast, det vill säga direkt när jobbet är klart. Det är också viktigt för ditt kassaflöde.
  • Sist men inte minst: Du ansvarar inte för kundens plånbok – bara för din egen.