Geoenergidagen 2019: Geotermi, ny borrteknik och energi i balans
Den sjunde upplagan av Geoenergidagen visade upp en bred palett av olika energilösningar med en gemensam nämnare: geoenergi. Bland annat presenterades avancerad borrteknik för djupgeotermi och tester för högtemperaturlager.
Geoenergidagen är i själva verket två, med en inledande workshop-dag innan själva seminariedagen som hölls den 3 oktober i Älvsjö. Workshopen fokuserade i år på geotermi,
där deltagarna fick diskutera möjliga tillämpningar och utmaningar utifrån svenska förhållanden.
– Vi ser ett gryende intresse för geotermi i Sverige. Jag ser definitivt en framtid där geotermisk energi ligger som baslast för fjärrvärmen i Sverige, förklarade Johan Barth, vd för Svenskt Geoenergicentrum och Geotec när han inledde dag två.
Tero Saarno från det finländska energibolaget St1 anslöt till ämnet djupgeotermi med en uppdatering av det finska djupgeotermiska projektet i Esbo, där man borrar två brunnar ner till 6 400 meters djup. I den ena, som är färdigborrad, ska vatten pumpas ner i sprickor i berggrunden, värmas till 130 grader av berget och sedan tas upp via den andra brunnen för distribution ut i Esbos fjärrvärmenät.
Projektet har nu kommit ungefär halvvägs med borrningen i den andra brunnen. För både St1 och leverantörer av utrustning är det ett forsknings- och utvecklingsprojekt för att få erfarenheter som kan göra kommande projekt kommersiellt lönsamma.
– Vi har kunnat testa 60 av de absolut bästa borrkronorna i världen under extrema förhållanden, de dyraste kostar 1,2 miljoner kronor. Det har varit intressant att följa, sa Tero Saarno.
Projektet kommer långt ifrån att bli lönsamt.
– Men vi skulle aldrig investera i det här om vi inte trodde att det är ekonomiskt lönsamt med djupgeotermi i Skandinavien. Vi har flera nya projekt på gång.
Högtemperaturlager på gång i Helsingborg
I Helsingborg har det kommunala energibolaget Öresundskraft börjat titta på möjligheten att säsongslagra överskottsvärme i berget från avfallsförbränning.
– Avfall måste eldas även sommartid. Vår tanke är att kunna ta tillvara på den värmen genom att lagra höga temperaturer i berggrunden på sommaren och plocka ut värmen under vintern för att kapa toppar i fjärrvärmenätet, förklarade Mutaz Alkiswani från Öresundskraft.
– Vi är intresserade av höga temperaturer, upp mot hundra grader, och behövde därför testa bland annat nya kollektorer som tål dessa temperaturer.
Man har bland annat använt en koaxialprototyp i rostfritt stål som referenskollektor.
– Den är för dyr och vi testar istället med en koaxialkollektor av gummi. Den tål 115 grader, behöver inga bottenvikter, är enkel att installera, mycket billig och faktiskt likvärdig den i rostfritt stål när vi tittar på mätdata från responstesterna, sa Claes Regander från Sweco, som är konsult i projektet.
Utöver att testa nya kollektorer har projektet även tittat på foderrörsdrivning med gängade rör, för att kapa tid och därmed kostnader.
– Vi hade läckage i brunnarna och efter olika tester tror vi att det var rörskarvarna som läckte. Kanske behöver vi sätta ett par svetspunkter för att låsa gängorna, förklarade Claes Regander.
Innovativ kyla för äldre
Förra sommarens extrema värme drabbade många äldre. Dock inte på det särskilda boendet Akvarellen i Kumla, där äldre med demensdiagnos bor. Roland Moberg från PE Teknik & Arkitektur berättade om den innovativa kyllösning som lyckades hålla temperaturen konstant på 23 grader i boendet, trots hettan utanför. Det är ett system med golv- och takkyla/värme, där det på sommaren växlas kallvatten in i slingorna med hjälp av frikyla från berget. 17 borrhål med i genomsnitt 220 aktiva borrhålsmeter levererar kyla även till köket och via ventilation i den administrativa delen.
Köpcentrum kombinerar sol- och geoenergi
Frölunda torg i Göteborg är ett av landets största köpcentrum på cirka 100 000 kvadratmeter. Genom att kombinera sol- och geoenergi har man radikalt kunnat minska mängden köpt el för att drifta köpcentrumet.. 2 300 solpaneler producerar cirka 500 megawattimmar el per år och driver centrumets kylanläggningar. Ett borrhålslager med 79 hål à 200 meter, är placerat under den befintliga centrumbyggnaden och tar emot värme från både produktionen av komfortkyla och livsmedelskyla i centrumets livsmedelsaffär. Själva borrningen var en utmaning, då den skedde i byggnadens källare.
– Där är en fri takhöjd på fyra meter. Entreprenören fick bygga om riggen både en och två gånger för att göra det möjligt, förklarade Henrik Pihlblad, teknisk chef för Skandiafastigheters köpcentrum i Göteborg.
Livsmedelskyla och geoenergi
Per-Erik Jansson, teknikkonsult inom kyla och VVS på Ica Fastigheter fördjupade ämnet livsmedelskyla och hur den värme som oftast fläktas bort uppe på taken kan tas tillvara. Ica Fastigheter har idag tio geoenergianläggningar och fler är på gång. En av de största, Ica Maxi Stenhagen utanför Uppsala har ett borrhålslager med 20 borrhål som ger en effekt på 200 kilowatt. På så sätt har man lyckats ta bort behovet av fjärrvärme helt. Samtidigt har elförbrukningen minskat med 15 procent.
– Geoenergi har de senaste fem åren kommit att spela en allt större roll i hur vi verkar i framför allt nyetableringar.
Halkbekämpning av vägar
Geoenergidagen avslutades med att Josef Johnsson berättade om sin doktorsavhandling om isfri infrastruktur med geoenergi. Värme från vägar kan fångas upp och lagras i borrhålslager och plockas upp på vinterhalvåret för att smälta is och snö.
– Den här tekniken kan användas i framför allt branta backar och på broar där man har problem med halka, förklarade Josef Johnsson.
Josef Johnsson har för sin avhandling använt en testbana i Östersund som Trafikverket har anlagt i samarbete med Geotec. På en 70 meter lång testbana ligger rör i vägbanan som tar upp värmen. Denna har pumpats ned i fyra borrhål med ett aktivt djup på 200 meter.
– I testanläggningen har vi kunnat reducera halkan från 2 600 till 1 300 timmar på ett år.
Trafikverket planerar nu att bygga en större anläggning i Sverige, ännu oklart var.
Text: Lars Wirtén
Foto: Anette Persson