Taggarkiv: Grundläggning

Nyheter från branschgrannarna

/0 Kommentarer

Mattias Höglund, ordförande för
Branschorganisationen Schaktfritt, BOS.

Svensk Grundläggning och Branschorganisationen Schaktfritt, BOS, är två av borrbranschens närmaste grannar. Borrsvängen kontaktade företrädare för de båda organisationerna med frågan om vad som står högst på agendan just nu.

– Inom BOS har vi nyligen tagit två viktiga och efterlängtade steg framåt, berättar ordförande Mattias Höglund.
– Genom Sveriges Byggindustrier har vi fått en resurs i form av Bo Lorentzon. Han är anställd där som funktionsansvarig för branschföreningar och vi har tillgång till honom på 20 procent för att ta tag i viktiga projekt.
En av de saker Bo Lorentzon ska göra är att reda ut problematiken kring det som heter ”ledningsrätt”.
– Ledningsrätt kan jämföras med bygglov. Våra medlemsföretag behöver ansöka om ledningsrätt för varje jobb på en ledning som berör Trafikverkets vägar. Under de senaste åren har handläggningstiderna för ansökan ökat våldsamt och det kan nu ta fyra månader att få ledningsrätt för ett jobb som kanske bara tar en dag att utföra. Det är en orimlig situation – allting blir onödigt svårplanerat, det blir långa förseningar och brådskande arbeten kan inte utföras. Bo Lorentzon ska samarbeta med Trafikverket för att lösa detta och även titta på det juridiska. I många fall tycks det som att vi egentligen inte skulle behöva någon ledningsrätt, säger Mattias Höglund.

Dialog kring upphandlingar

Ett annat viktigt arbete är att skapa en dialog med upphandlingscentralen Sinfra, Svensk upphandlingscentral för infrastruktur.
– Sinfra har tecknat ramavtal för att ta fram upphandlingar inom VA-området hos kommuner. Upphandlingar är en flaskhals, eftersom både de kommunala VA-avdelningarna och upphandlingsenheterna är överbelastade. I stället kan kommunerna ansluta sig till Sinfra, som tar fram förfrågningsunderlagen.
– Idag är närmare 100 kommuner anslutna och för oss är det viktigt att får en dialog med Sinfra, så att det blir schyssta spelregler. Vi vill bland annat diskutera definitioner och avgränsningar i avtalen samt hur avropen ska gå till för att det ska bli rättvist mellan de olika BOS-medlemmarna, som ju ofta är konkurrenter om uppdragen, säger Mattias Höglund.

Nytt avtal om utbildning

Hos Svensk Grundläggning ligger mycket fokus på utbildning och kansliansvariga Leena Haabma Hintze presenterar en färsk och positiv nyhet:
– Vi har precis fått klart med ett nytt avtal kring utbildningen för alla som kör någon typ av grundläggningsmaskin. Det är nu en del av kollektivavtalet att alla ska ha yrkesbevis, alltså ett ”körkort” på den maskin de kör. Det är väldigt positivt att detta nu blir tydligt, för det har rått lite oklarheter kring vilka maskiner som kräver körkort. Nu gäller det alla maskiner.

Harmoniseras med EU

Svensk Grundläggning har sedan tidigare ansvaret både för att ta fram utbildningen och att vara utbildningsgivare.
– Nu ser vi över alla utbildningsplaner och innehållet i dem. Vi ska dessutom definiera utbildningen enligt EU:s kvalifikationsskala (European Qualification Framework, EQF). Det är en åttagradig skala och i Sverige har vi bestämt att byggarbetsyrkenas utbildningar ska motsvara en fyra på skalan, säger Leena Haabma Hintze.
Det nya avtalet kring utbildningen av förare av grundläggningsmaskiner träder formellt i kraft vid halvårsskiftet nästa år.

Text: Jörgen Olsson

Säker Grundläggare i tre steg

/0 Kommentarer

Svensk Grundläggning har en omfattande utbildning där arbetsmiljöfrågor löper som en röd tråd.
– Vi har fyra olika kurser som hålls åtminstone en gång per termin, ibland fler beroende på efterfrågan, säger Sussie Bierbum, kursansvarig på Svensk Grundläggning.

Svensk Grundläggning satsar stort på utbildning.

Utbildningen är uppdelad i tre steg. Det första är en tvådagars introduktionskurs, som namnet till trots kräver minst 1 800 timmar inom eller i angränsande yrken. Det andra steget är uppdelat i två separata tvådagarskurser, där den första delen fokuserar på geoteknik och den andra på utförande på arbetsplats och hantering av maskin. Härutöver finns även en vidareutvecklande del i steg två för den som har ansvar för grundläggning i något skede av byggprocessen.

Gediget upplägg

Det avslutande tredje steget kallas kompetensutveckling och kräver totalt 5 400 timmar i yrket. Här fördjupar deltagarna sig i geoteknik, grundläggningsteknik, arbetsmiljö, juridik med mera.
Efter att ha deltagit i och genomfört godkända prov i samtliga steg får man kompetensbeviset Säker Grundläggare. Det ska förnyas var femte år genom att repetera steg tre.
Det gedigna och omfattande upplägget, som kräver många timmar i skolbänken, hindrar inte att utbildningen är mycket efterfrågad bland grundläggarna.
– Intresset för arbetsmiljöfrågor är stort hos våra medlemmar. Varje deltar cirka 200 personer i vår utbildning, säger Sussie Bierbum.

Text: Lars Wirtén

 

Nischade branscher kräver särskilda besiktningsrutiner

/0 Kommentarer

Nu är den på gång – den av många efterfrågade besiktningen av borriggar. Men det är inte bara att handla upp ett besiktningsföretag och beställa tid.

– Grundläggarbranschen såväl som brunnsborrarbranschen är nischade och har rätt speciella maskiner som besiktningspersonalen inte har erfarenhet av. Därför jobbar vi nu med att ta fram en besiktningshandledning, säger Fredrik Severin.

Han är ledamot i styrelsen för Svensk Grundläggning, driver företaget Geofound och ingår tillsammans med bland andra Geotecs Johan Barth och Kiwi Inspectas Bertil Forsberg i den grupp som jobbar med att ta fram allt det material och de specifikationer som krävs för att besiktningen ska bli av.
Grundläggarna har, precis som brunnsborrarna, inga besiktningskrav på sina borriggar.

Fredrik Severin på Geofound deltar i arbetsgruppen kring besiktning.

– Det är jättekonstigt, inte minst med tanke på vilka krafter och vikter det handlar om. Våra lyftanordningar har besiktningskrav, men det finns många andra delar på maskinerna. De har till exempel en bom som hålls uppe av en hydraulcylinder. Ur ett säkerhets- och arbetsmiljöperspektiv är det viktigt att ha koll på att allting är i gott skick och fungerar som det ska, säger Fredrik Severin.

Erfaren utbildare

Hans företag Geofound säljer geotekniska borriggar och själv har Fredrik, med närmare 20 års branscherfarenhet, länge hållit maskinutbildningar för Svensk Grundläggnings medlemmar.
– I arbetsgruppen pågår nu faktainsamling om vilka olika regelverk som gäller. Därefter kan vi börja ta fram själva besiktningshandledningen. Förhoppningen är att ha något framme i början på nästa år.

Besiktning eller kontroll?

Bertil Forsberg ingår också i arbetsgruppen. Han arbetar med lyftbesiktningar på Kiwa Inspecta och är ordförande i Swetic, branschorganisationen för företag inom provning, besiktning, kontroll och certifiering.
– Från vårt håll ser vi detta strikt ur ett tredjepartsperspektiv. Vi har inga intressen vare sig som tillverkare eller brukare, vi säljer ingenting och vi reparerar ingenting. Vi tittar bara på maskinen utifrån ett kontrollperspektiv: Är den fortfarande så säker som den var när den tillverkades.
– Det som är viktigt att skilja på är om det krävs en ackrediterad besiktning eller om det räcker med kontroll. Grundläggarnas lyftanordningar måste till exempel besiktigas, men mycket vad gäller maskinerna i övrigt får göras som egenkontroll. Så det här blir ett frivilligt åtagande, säger Bertil Forsberg.

Gemensamma risker

Även grundläggarna använder maskoner som innehåller delar som inte omfattas av krav på besiktning. Foto: Thomas Thorefeldt/Veidekke

Maskinerna skiljer sig åt dels mellan borr- och grundläggarbranscherna, dels sinsemellan beroende på fabrikat.
– Men det alla har gemensamt är att det finns risk för skador i den bärande konstruktionen. Det rör sig om sprickbildning, som från början är en mycket långsam process som kan vara svår att märka, men som leder till ett plötsligt brott när sprickbildningen nått så långt att resten av materialet inte längre håller.
Bertil Forsberg betonar att besiktningen bygger på att maskinerna är tillverkade på ett säkert sätt från början:
– Vi som arbetar med detta är inte duktiga på varken borriggar eller grävmaskiner. Men vi är väldigt duktiga på kontroll och kan med vår erfarenhet se på en stålkonstruktion var den är känsligast. Vi kommer inte att gå in på ritningar och beräkningar, för det har ju tillverkaren redan gjort. Vårt uppdrag är att kontrollera om de ursprungliga egenskaperna finns kvar, det vill säga att allt är helt och att fasta säkerhetskonstruktioner, till exempel överlastningsskydd och slangbrottsventiler, fungerar som de ska.

Text: Jörgen Olsson