Inlägg

Säker Grundläggare i tre steg

Svensk Grundläggning har en omfattande utbildning där arbetsmiljöfrågor löper som en röd tråd.
– Vi har fyra olika kurser som hålls åtminstone en gång per termin, ibland fler beroende på efterfrågan, säger Sussie Bierbum, kursansvarig på Svensk Grundläggning.

Svensk Grundläggning satsar stort på utbildning.

Utbildningen är uppdelad i tre steg. Det första är en tvådagars introduktionskurs, som namnet till trots kräver minst 1 800 timmar inom eller i angränsande yrken. Det andra steget är uppdelat i två separata tvådagarskurser, där den första delen fokuserar på geoteknik och den andra på utförande på arbetsplats och hantering av maskin. Härutöver finns även en vidareutvecklande del i steg två för den som har ansvar för grundläggning i något skede av byggprocessen.

Gediget upplägg

Det avslutande tredje steget kallas kompetensutveckling och kräver totalt 5 400 timmar i yrket. Här fördjupar deltagarna sig i geoteknik, grundläggningsteknik, arbetsmiljö, juridik med mera.
Efter att ha deltagit i och genomfört godkända prov i samtliga steg får man kompetensbeviset Säker Grundläggare. Det ska förnyas var femte år genom att repetera steg tre.
Det gedigna och omfattande upplägget, som kräver många timmar i skolbänken, hindrar inte att utbildningen är mycket efterfrågad bland grundläggarna.
– Intresset för arbetsmiljöfrågor är stort hos våra medlemmar. Varje deltar cirka 200 personer i vår utbildning, säger Sussie Bierbum.

Text: Lars Wirtén

 

Nischade branscher kräver särskilda besiktningsrutiner

Nu är den på gång – den av många efterfrågade besiktningen av borriggar. Men det är inte bara att handla upp ett besiktningsföretag och beställa tid.

– Grundläggarbranschen såväl som brunnsborrarbranschen är nischade och har rätt speciella maskiner som besiktningspersonalen inte har erfarenhet av. Därför jobbar vi nu med att ta fram en besiktningshandledning, säger Fredrik Severin.

Han är ledamot i styrelsen för Svensk Grundläggning, driver företaget Geofound och ingår tillsammans med bland andra Geotecs Johan Barth och Kiwi Inspectas Bertil Forsberg i den grupp som jobbar med att ta fram allt det material och de specifikationer som krävs för att besiktningen ska bli av.
Grundläggarna har, precis som brunnsborrarna, inga besiktningskrav på sina borriggar.

Fredrik Severin på Geofound deltar i arbetsgruppen kring besiktning.

– Det är jättekonstigt, inte minst med tanke på vilka krafter och vikter det handlar om. Våra lyftanordningar har besiktningskrav, men det finns många andra delar på maskinerna. De har till exempel en bom som hålls uppe av en hydraulcylinder. Ur ett säkerhets- och arbetsmiljöperspektiv är det viktigt att ha koll på att allting är i gott skick och fungerar som det ska, säger Fredrik Severin.

Erfaren utbildare

Hans företag Geofound säljer geotekniska borriggar och själv har Fredrik, med närmare 20 års branscherfarenhet, länge hållit maskinutbildningar för Svensk Grundläggnings medlemmar.
– I arbetsgruppen pågår nu faktainsamling om vilka olika regelverk som gäller. Därefter kan vi börja ta fram själva besiktningshandledningen. Förhoppningen är att ha något framme i början på nästa år.

Besiktning eller kontroll?

Bertil Forsberg ingår också i arbetsgruppen. Han arbetar med lyftbesiktningar på Kiwa Inspecta och är ordförande i Swetic, branschorganisationen för företag inom provning, besiktning, kontroll och certifiering.
– Från vårt håll ser vi detta strikt ur ett tredjepartsperspektiv. Vi har inga intressen vare sig som tillverkare eller brukare, vi säljer ingenting och vi reparerar ingenting. Vi tittar bara på maskinen utifrån ett kontrollperspektiv: Är den fortfarande så säker som den var när den tillverkades.
– Det som är viktigt att skilja på är om det krävs en ackrediterad besiktning eller om det räcker med kontroll. Grundläggarnas lyftanordningar måste till exempel besiktigas, men mycket vad gäller maskinerna i övrigt får göras som egenkontroll. Så det här blir ett frivilligt åtagande, säger Bertil Forsberg.

Gemensamma risker

Även grundläggarna använder maskoner som innehåller delar som inte omfattas av krav på besiktning. Foto: Thomas Thorefeldt/Veidekke

Maskinerna skiljer sig åt dels mellan borr- och grundläggarbranscherna, dels sinsemellan beroende på fabrikat.
– Men det alla har gemensamt är att det finns risk för skador i den bärande konstruktionen. Det rör sig om sprickbildning, som från början är en mycket långsam process som kan vara svår att märka, men som leder till ett plötsligt brott när sprickbildningen nått så långt att resten av materialet inte längre håller.
Bertil Forsberg betonar att besiktningen bygger på att maskinerna är tillverkade på ett säkert sätt från början:
– Vi som arbetar med detta är inte duktiga på varken borriggar eller grävmaskiner. Men vi är väldigt duktiga på kontroll och kan med vår erfarenhet se på en stålkonstruktion var den är känsligast. Vi kommer inte att gå in på ritningar och beräkningar, för det har ju tillverkaren redan gjort. Vårt uppdrag är att kontrollera om de ursprungliga egenskaperna finns kvar, det vill säga att allt är helt och att fasta säkerhetskonstruktioner, till exempel överlastningsskydd och slangbrottsventiler, fungerar som de ska.

Text: Jörgen Olsson