Taggarkiv: Riktlinjer

Riktlinjer för kollektorslangar publicerade

Svenskt Geoenergicentrum har nu publicerat nya riktlinjer för förläggning av kollektorslang i mark för konsumentanläggningar. Efter synpunkter från bland annat MSB om brandskydd försenades de men blev klara i början av oktober.

Det har varit stort fokus på brandskyddet i arbetet med riktlinjerna, eftersom det är en brandfarlig vätska i kollektorslangarna. Bland annat går dokumentet igenom hur man ska göra genomföringen och vilket brandskydd som krävs.

Riktlinjerna utlovades att vara klara före sommaren. Men efter diskussioner med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, valde Svenskt Geoenergicentrum att vänta med publiceringen. I början av oktober meddelade MSB att man inte hade några ytterligare synpunkter på riktlinjerna och Svenskt Geoenergicentrum kunde publicera dem den 2 oktober.

Joakim Hjulström på Geotec har varit djupt engagerad i att ta fram de nya riktlinjerna för kollektorer.

– Det var angeläget att riktlinjerna förankrades ordentligt hos MSB. De blir nu lättare att tolka och får en större tyngd, säger Joakim Hjulström på Geotec som har arbetat med riktlinjerna åt Svenskt Geoenergicentrum.

Övergång i huset var en stötesten

Tveksamheten från MSB gällde hur lagstiftningen ska tolkas och vilka regler som omfattar geoenergisystemet.

– Stötestenen gällde var övergången från plast- till metallrör ska vara: inne i huset eller utanför och/eller under jord, förklarar Joakim Hjulström och fortsätter:

– MSB var oroliga för att plastledningen skulle kunna smälta vid en brand och att den brandfarliga kollektorvätskan rinner ut i pannrummet.

MSB övervägde därför att skarven ska ligga utanför huset, nedgrävd i marken. Även om det är en mer brandsäker lösning för det med sig andra problem.

– Dels vill varken vi eller MSB ha dolda skarvar och gängade kopplingar under mark. Då måste man installera en kopplingsbrunn för att kunna inspektera. Dels blir det en dyrare och mer komplicerad lösning att installera.

– Det är en mer robust och säker lösning att ha en obruten slang utan skarvar hela vägen fram till huset. MSB går nu på samma linje som vi och godkänner övergång inne i huset.

Material och metoder

Utöver avsnitt om brandskydd innehåller riktlinjerna exempelvis anvisningar på krav som ska ställas på material i slangar, kopplingar och lämpliga metoder vid provtryckning.

Parallellt håller riktlinjer för större, kommersiella anläggningar på att tas fram inom ramen för det internationella samarbetet i Annex 27.

Riktlinjerna hittar man på Svenskt Geoenergicentrums hemsida, www.geoenergicentrum.se

Vid sidan av Svenskt Geoenergicentrums riktlinjer gäller även MSB:s generella föreskrifter för brandfarliga vätskor, se länk för mer information. https://www.msb.se/sv/Om-MSB/Lag-och-ratt/Gallande-regler/Brandfarliga-och-explosiva-varor/

Text: Lars Wirtén

Nu kollas rutinerna kring kompressorer

Just nu är Arbetsmiljöverket, AMV, ute i landet och inspekterar rutinerna kring hur företag sköter bland annat sina kompressorer.

– Det handlar om AFS 2017:3, ”Användning och kontroll av trycksatta anordningar”, säger David Börjesson på Altea till Borrsvängen.

De trycksatta anordningar det vanligen handlar om när det gäller borrningsföretag är:

  • Stationära kompressorer i lokaler.
  • Mobila kompressorer.
  • Transportabla gasflaskor/slutna cisterner.

– Det som krävs är att man kan visa rutiner för riskbedömning vid användning och placering av anordningen, samt rutiner för fortlöpande tillsyn, det vill säga egenkontroll, besiktning med mera, säger David Börjesson.

Måste föra journal

För vissa anordningar krävs dessutom att man för journal över ”anordningens återstående livslängd”.

– Det innebär att man fortlöpande ska dokumentera att man inte överskrider den maximala livslängd för anordningen som tillverkaren satt upp. Om dokumenterade rutiner saknas riskerar man sanktionsavgifter på mellan 10 000 och 100 000 kronor per anordning, beroende på antalet anställda, säger David Börjesson.

Text: Jörgen Olsson

Högre krav på cisterner med brandfarlig vätska

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB och Naturvårdsverket gör under sommaren om sina respektive föreskrifter för cisterner och rörsystem med brandfarlig vätska.

– Rent formellt flyttas mer av ansvaret för kravställning och tillsyn över till MSB. Naturvårdsverket fokuseras i sina föreskrifter på sekundära skydd för cisternerna och lämnar kraven på cisterner och rörledningar till MSB säger David Börjesson på Altea. En del tekniska krav på utrustningen skärps i och med att de knyts både till den så kallade ATEX-lagstiftningen om explosiv atmosfär och till CE-märkningen enligt maskindirektivet. Bland annat gäller kravskärpningen kopplingar och korrosionsskydd.

Riskerar lagbrott

– Borrare berörs av detta framför allt när man reparerar eller bygger om den utrustning som omfattas. Det är många i branschen som är händiga och duktiga på att fixa och laga, men risken är att det man lagat inte längre uppfyller lagstiftningens krav, säger David Börjesson. De nya föreskrifterna träder i kraft den 1 juli.

Mer information finns på msb.se och naturvardsverket.se.

Text: Jörgen Olsson

Uppdaterat om kollektorslangar

Lagom till sommaren kommer det att finnas nya riktlinjer för förläggning av kollektorslang i mark för konsumentanläggningar. Det lovar Joakim Hjulström på Geotec.

För ett antal år sedan tog dåvarande Svep, Svenska Värmepumpföreningen, i samarbete med Geotec och Avanti fram anvisningar för förläggning av kollektorslang i mark. Man tittade då mycket på de regelverk, till exempel Mark AMA, som gäller för byggbranschen, vilket ledde till tämligen rigorösa och strikta riktlinjer. De blev svåra att följa, framför allt på konsumentsidan. Samtidigt har det skett en teknisk utveckling som har gjort att riktlinjerna har behövt uppdateras.

Nu arbetar Svenskt Geoenergicentrum med att ta fram nya riktlinjer som är fokuserade på konsumentmarknaden. Parallellt håller riktlinjer för större, kommersiella anläggningar att tas fram inom ramen för det internationella samarbetet i Annex 27.

– Det finns ett behov av att skilja på riktlinjerna för konsumentanläggningar och större anläggningar. Därför har vi valt att dela på dem, förklarar Johan Barth, vd på Geotec.

Fokus på brandskydd

Arbetet är nu inne i sin slutfas och kommer enligt tidsplanen att publiceras före halvårsskiftet.

– Vi har mycket fokus kring brandskyddet, eftersom det är en brandfarlig vätska i kollektorslangarna. Vi går till exempel igenom hur man ska göra genomföringen och vilket brandskydd som krävs. Det är också en fråga om konsumentsäkerhet. Brister det i brandsäkerheten kan det drabba konsumenten hårt, säger Joakim Hjulström som arbetar med riktlinjerna åt Svenskt Geoenergicentrum.

Utöver avsnitt om brandskydd innehåller riktlinjerna exempelvis anvisningar på krav som ska ställas på material i slangar, kopplingar och lämpliga metoder vid provtryckning.

– Det är en övergripande genomgång av vad du bör tänka på för att undvika problem.

Att riktlinjerna för förläggning av kollektorslang i mark nu är uppdaterade är efterlängtat.

– De är efterfrågade av bland andra kommunerna, eftersom Normbrunn hänvisar till riktlinjerna, konstaterar Johan Barth.

Text: Lars Wirtén

Svenska riktlinjer för termisk responstest

2015 publicerade Svenskt Geoenergicentrum riktlinjer för termisk responstest anpassade för svenska förhållanden. Den europeiska CEN-standard som finns sedan tidigare går inte att använda i Sverige.

Signhild Gehlin, Svenskt Geoenergicentrum. Foto: Lars Wirten

Arbetet med att ta fram svenska riktlinjer för termisk responstest (TRT) för energibrunnar började 2013 i samband med Geoenergidagen. Riktlinjerna omfattar utrustning, utförande, analys och redovisning. De är uppdelade i två delar: utförande samt analys av data.
– Det vi har tagit upp i riktlinjerna är den klassiska typen av termisk responstest där man mäter ingående respektive utgående temperatur på den cirkulerande värmebäraren i kollektorn. Det är den vanligaste formen vid kommersiell användning, säger Signhild Gehlin på Svenskt Geoenergicentrum som var projektledare vid framtagandet.
– Vi har däremot inte tagit fram riktlinjer för andra typer av responstestmätningar, som när man använder optisk fiber eller värmekabel. Det kan vara intressant i vissa specifika sammanhang, men för projektering av vanliga anläggningar ser vi det som främst motiverat att ha riktlinjer för den vanligaste metoden.

 

Återfyllda hål i Europa

Sedan tidigare har den Europeiska standardkommittén, CEN, röstat igenom riktlinjer för vad de har valt att kalla geotermisk responstest. Men dessa är enligt Signhild Gehlin oanvändbara. Inte bara för att de utgår från återfyllda borrhål, eftersom vattenfyllda borrhål inte är tillåtna på kontinenten.
– CEN förankrade inte arbetet i branschen och riktlinjerna är helt enkelt bristfälliga. I den tyska byggstandarden VDI finns däremot en bra och relativt nyreviderad del som handlar om termisk responstest. Men även de riktlinjerna utgår från återfyllda borrhål och inte vattenfyllda som vi använder i Sverige.
– Därför var det viktigt att vi tog fram de här riktlinjerna som utgår från skandinaviska förhållanden med vattenfyllda borrhål, där värmen inte bara leds genom olika material utan även påverkas av vattenrörelser. Återfyllda borrhål kan utvärderas med samma metod, men då får man inte fakta om grundvattenrörelserna, förklarar Signhild Gehlin.

Väl förankrade

Riktlinjerna är väl förankrade i branschen genom workshops och remisser. Representanter för såväl forskning, entreprenad, konsultverksamhet, fastighetsförvaltning som leverantörer har varit delaktiga i processen och under lång tid kunnat lämna synpunkter.
Termisk responstest utförs för att bestämma hur en känd tillförsel av värme eller kyla påverkar temperaturen i ett borrhål för geoenergi. Denna termiska respons beror på markens och kollektorns termiska egenskaper och gör det möjligt att förutse borrhålets framtida termiska beteende.

Riktlinjer för termisk responstest (TRT) går att ladda ned på Svenskt Geoenergicentrums webbplats.

Text: Lars Wirtén

Mät, följ upp och spara pengar på geoenergianläggningen

Svenskt Geoenergicentrum har precis publicerat Riktlinjer för mätning och uppföljning av geoenergianläggningar.

– Många anläggningar levererar inte den förväntade besparingen. Det finns mycket pengar att spara genom att följa upp och optimera anläggningen, säger Klas Berglöf på Climacheck som har ingått i arbetsgruppen.

Syftet med riktlinjerna är att skapa förutsättningar för beställare och konsulter att göra relevanta uppföljningar av hur anläggningen fungerar och hur den lever upp till den förväntade prestandan. Riktlinjerna ska också vara en handledning i att optimera driften utifrån anläggningens aktuella förutsättningar. Genom att använda riktlinjerna ska man få svar på tre huvudsakliga frågor:

  • Fungerar anläggningen som det var tänkt?
  • Fungerar anläggningen ”bra”?
  • Fungerar anläggningen optimalt?

Enligt Klas Berglöf, som har erfarenhet av mätning och uppföljning av geoenergianläggningar sedan 1980-talet, är riktlinjerna välbehövliga, då uppföljning utifrån rätt ingångsdata är ett eftersatt område idag.

– Många investerar i kostsamma anläggningar, men lägger inte mycket resurser på att följa upp om de verkligen fungerar. Så länge det brummar och blir varmt eller kallt tror man att allt fungerar som det ska.

Därför är det viktigt att dokumentera

En svårighet vid uppföljning är att underlaget för upphandling ofta inte är tillgängligt längre, säger Klas Berglöf.

– Det är viktigt att lagra och dokumentera den informationen för att kunna göra en relevant uppföljning.

Den information och de ingångsvärden som användes i projekteringen behöver utnyttjas för att säkerställa att systemet fungerar som man har tänkt. I de fall prestanda är dålig behövs informationen för att lokalisera avvikelsen.

När prestandan i geoenergianläggningar designas sker det ofta utifrån extrema driftpunkter, det vill säga kalla vintertemperaturer och höga sommartemperaturer som sällan förekommer. Det ger ingen bra utvärdering och stämmer sällan med den typiska driften.

– Det är viktigt att istället designa utifrån driftpunkter där du har mycket drifttid.

Ett vanligt problem är att anläggningarna och värmesystemen överdimensioneras utan att hänsyn tas till att de flesta drifttimmarna är på mycket lägre laster, menar Klas Berglöf.

– Det kan leda till stora driftsproblem, plus att det blir dyrt, både vid investeringen och i drift. Dessutom ökar risken för haverier till följd av mycket start och stopp.

Leder till mer systemtänk

För att kunna utvärdera prestandan och optimera en geoenergianläggning behöver systemets samtliga delar mätas: värmekällan (geoenergisystemet), distributionssystemet (radiatorer, ventilation med mera), klimatet (utetemperatur, luftfuktighet) som ofta påverkar både last och temperaturnivåer samt styrsystemet. Klas Berglöf tror att riktlinjerna kommer att driva på mot mer systemutveckling och helhetstänk, då dagens anläggningar ofta inte optimeras och samma fel upprepas många gånger.

– Det finns effektiva aggregat av alla de sorter redan idag. Felet är många gånger att det inte köps maskiner som passar där de ska användas. De här riktlinjerna ger ett ökat fokus på energieffektivitet sett över ett helt år i ett helt system, snarare än prestanda vid en viss driftpunkt. Att föra in värden utifrån mätta förhållanden leder till systemtänk.

Uppföljningen blir kostnadseffektiv

Nu efterlyser arbetsgruppen återkoppling från de som börjar använda riktlinjerna.

– Vi har kommit många steg på vägen, men det kommer säkert att komma till ytterligare aspekter och erfarenheter, säger Klas Berglöf.

I arbetsgruppen har ingått representanter för beställare, konsulter, entreprenörer och experter inom mätning och uppföljning.

– Alla i arbetsgruppen jobbar med de här frågorna sedan länge. Men att systematiskt sammanställa det och sila ut vad som är viktiga parametrar så att vi får enkla, uppföljningsbara mätstorheter, det har varit en process. Det är viktigt att använda det arbete som gjorts för projektering i samband med att anläggningen tas i drift, justeras in och följs upp och att den övervakas genomtänkt och systematiskt.

– Uppföljningen blir kostnadseffektiv om rätt värden samlas in och kan jämföras med hur systemet är tänkt. Det krävs inte så många givare för att veta prestanda och hitta avvikelser. Många långa diskussioner och spekulationer om orsaker till problem kan undvikas på så sätt.

Blir del av Annex 52

Nästa steg är att de svenska riktlinjerna ska bli en del av det internationella samarbetsprojektet Annex 52. Genom Annex 52 samlas kunskap, information och erfarenhet kring kvalitetsmässiga långtidsuppföljningar av olika typer av geoenergisystem för såväl kommersiella och offentliga byggnader som flerfamiljshus.

Riktlinjerna kommer att revideras efterhand som förslag på förbättringar och andra synpunkter kommer in.

 

Här kan du ladda ned Riktlinjer för mätning och uppföljning av geoenergianläggningar.

Text: Lars Wirtén

Illustration: Myra S. Söderström