Taggarkiv: Svenskt Geoenergicentrum

Svenskt Geoenergicentrum ångar på

/0 Kommentarer

Signhild Gehlin, Svenskt Geoenergicentrum. Foto: Lars Wirten

Det har varit full aktivitet i Svenskt Geoenergicentrum 2018. Det nya året lovar gott med deltagande i ett par forskningsinriktade samverkansprojekt och inte minst det nystartade innovationsklustret Varmt&Kallt med finansiering från Energimyndigheten.

Föredrag, Geoenergidagen, kurser, statistik, riktlinjer och råd, tidningen Svensk Geoenergi. Listan över aktiviteter och leveranser från Svenskt Geoenergicentrum är lång. Under 2019 kommer fokus ligga på innovationsklustret Varmt&Kallt samt två samverkansprojekt, så kallade annex, inom ramen för forskningsprogram finansierade av International Energy Agency, IEA.

Varmt&Kallt är en nätverkssatsning för att främja utvecklingen inom värmepumpande teknik, energilager och geotermi. Svenskt Geonergicentrum och Svenska Kyl- och Värmepumpföreningen, SKVP, är initiativtagare till klustret som beviljades medel från Energimyndigheten i november förra året.

– Vi behövde ett forum för att bland annat bygga vidare på resultaten från det nu avslutade forskningsprogrammet Effsys Expand, och stimulera utveckling och innovation inom området. Vi kommer att genomföra ett antal aktiviteter inom ramen för Varmt&Kallt, bland annat som en del av årets workshop på Geoenergidagen. Den delen kommer att kretsa kring djupgeotermins status i Sverige och vilken väg vi ska gå inom det området.

– Vi ser ett ökat intresse för geotermi. Tiden är nu mogen att titta närmare på det och vilka satsningar vi behöver göra i Sverige, säger Signhild Gehlin.

Annex 27: kvalitetssäkring

De två internationella samverkansprojekten som Svenskt Geoenergicentrum deltar i heter IEA ECES Annex 27 och IEA HPT Annex 52.

Annex 27 tittar på kvalitetssäkring av borrhålssystem. Det är indelat i tre delprojekt: design, konstruktion och underhåll. Svenskt Geoenergicentrum leder arbetet kring design och publicerade 2018 en State of the Art-rapport som beskriver läget för borrhålsanläggningar i Sverige idag, hur du går till väga vid design, konstruktion och drift, och hur du förebygger fel och risker.

– Slutrapporten för hela programmet blir klar i höst och då kommer vi att översätta den och publicera på vår hemsida, berättar Signhild Gehlin, teknisk expert på Svenskt Geoenergicentrum.

Annex 52: långtidsmätning

Annex 52 fokuserar på långtidsmätning och uppföljning av prestanda hos geoenergisystem. Annexet leds av Svenskt Geoenergicentrum och pågår till den 31 december 2021.

– Vi kommer att analysera 15 anläggningar i Sverige och lika många till i ytterligare fem länder. Det ska mynna ut i riktlinjer för hur och vad man ska mäta, vilka nyckeltal som ska användas och hur de ska tas fram, förklarar Signhild Gehlin.

Flera kurser och Geoenergidagen

I vanlig ordning kommer Svenskt Geoenergicentrum arrangera kurser i geoenergi under året. Nytt för i år är att vårens två kurser hålls i Skåne. Grundkursen ”Funktion och tillämpningar” går av stapeln i Lund i mars och i Stockholm i oktober. Fördjupningskursen ”Design med EED” genomförs i Malmö i maj och i Stockholm i november. I december hålls fördjupningskursen ”Avancerad design” i Stockholm.

Den 2-3 oktober är det dags för den sjunde upplagan av Geoenergidagen på Scandic Talk vid Stockholmsmässan i Älvsjö.

– Det har blivit en lyckad satsning. Såväl utställare, besökare som föreläsare har varit väldigt nöjda genom åren, så det fortsätter vi med, säger Signhild Gehlin.

Text: Lars Wirtén

Svenska riktlinjer för termisk responstest

/0 Kommentarer

2015 publicerade Svenskt Geoenergicentrum riktlinjer för termisk responstest anpassade för svenska förhållanden. Den europeiska CEN-standard som finns sedan tidigare går inte att använda i Sverige.

Signhild Gehlin, Svenskt Geoenergicentrum. Foto: Lars Wirten

Arbetet med att ta fram svenska riktlinjer för termisk responstest (TRT) för energibrunnar började 2013 i samband med Geoenergidagen. Riktlinjerna omfattar utrustning, utförande, analys och redovisning. De är uppdelade i två delar: utförande samt analys av data.
– Det vi har tagit upp i riktlinjerna är den klassiska typen av termisk responstest där man mäter ingående respektive utgående temperatur på den cirkulerande värmebäraren i kollektorn. Det är den vanligaste formen vid kommersiell användning, säger Signhild Gehlin på Svenskt Geoenergicentrum som var projektledare vid framtagandet.
– Vi har däremot inte tagit fram riktlinjer för andra typer av responstestmätningar, som när man använder optisk fiber eller värmekabel. Det kan vara intressant i vissa specifika sammanhang, men för projektering av vanliga anläggningar ser vi det som främst motiverat att ha riktlinjer för den vanligaste metoden.

 

Återfyllda hål i Europa

Sedan tidigare har den Europeiska standardkommittén, CEN, röstat igenom riktlinjer för vad de har valt att kalla geotermisk responstest. Men dessa är enligt Signhild Gehlin oanvändbara. Inte bara för att de utgår från återfyllda borrhål, eftersom vattenfyllda borrhål inte är tillåtna på kontinenten.
– CEN förankrade inte arbetet i branschen och riktlinjerna är helt enkelt bristfälliga. I den tyska byggstandarden VDI finns däremot en bra och relativt nyreviderad del som handlar om termisk responstest. Men även de riktlinjerna utgår från återfyllda borrhål och inte vattenfyllda som vi använder i Sverige.
– Därför var det viktigt att vi tog fram de här riktlinjerna som utgår från skandinaviska förhållanden med vattenfyllda borrhål, där värmen inte bara leds genom olika material utan även påverkas av vattenrörelser. Återfyllda borrhål kan utvärderas med samma metod, men då får man inte fakta om grundvattenrörelserna, förklarar Signhild Gehlin.

Väl förankrade

Riktlinjerna är väl förankrade i branschen genom workshops och remisser. Representanter för såväl forskning, entreprenad, konsultverksamhet, fastighetsförvaltning som leverantörer har varit delaktiga i processen och under lång tid kunnat lämna synpunkter.
Termisk responstest utförs för att bestämma hur en känd tillförsel av värme eller kyla påverkar temperaturen i ett borrhål för geoenergi. Denna termiska respons beror på markens och kollektorns termiska egenskaper och gör det möjligt att förutse borrhålets framtida termiska beteende.

Riktlinjer för termisk responstest (TRT) går att ladda ned på Svenskt Geoenergicentrums webbplats.

Text: Lars Wirtén

Svenskt Geoenergicentrum driver på

/0 Kommentarer

Signhild Gehlin på Svenskt Geoenergicentrum uppdaterade medlemmarna på Geotecs årsstämma om höstens verksamheter och planerna inför 2018.

– Inte minst har SKL:s Guide till geoenergi kommit ut. Den kan jag rekommendera.

Signhild Gehlin rapporterade från Svenskt Geoenergicentrum på årsstämman.

Svenskt Geoenergicentrum driver oförtrutet geoenergifrågorna framåt. Höstens stora arrangemang var Geoenergidagen som gick av stapeln den 28-29 september i Stockholm med cirka 80 deltagare. 2018 blir Geoenergidagen den 3-4 oktober på samma plats, Scandic Talk vid Stockholmsmässan.

På kurssidan har tre kurser genomförts under hösten: en för studenter på KTH, en grundkurs och två designkurser. Grundkursen och designkurserna kommer att ges även våren 2018.

Med i internationell forskning

På forskningssidan är Svenskt Geoenergicentrum med i International Energy Agencys, IEA:s, forskningsprojekt ECES om kvalitetssäkring av borrhålssystem, Annex 27.

– Vi räknar med att vara klar med en slutrapport i mars 2018. Vi håller också på att ställa samman en remiss om State-of-the-art i Sverige, där vi beskriver hur geoenergisystem installeras idag.

– Den kan ni använda för att visa vad som är praxis i Sverige och kommer att vara tillgänglig på vår hemsida.

Ett nytt samarbetsprojekt, annex 52, är beviljat av IEA och kommer att pågå januari 2018 till december 2021 och ledas av Sverige.

– Det kommer att undersöka långtidsmätning av prestanda i geoenergisystem. Jag hoppas att så många länder som möjligt vill delta i det. Idag gör man lite som man vill och redovisar på olika sätt.

– Jag kommer att leda annexet och den svenska arbetsgruppen som jag håller på att sätta samman. Det är väldigt roligt att detta blir av. Och våra möten kommer att vara helt öppna, så vill ni vara med är det bara att kontakta mig.

Tekniskt godis

Signhild delade också med sig av lite nytt ”teknikgodis”, framför allt en liten kula för mätning av temperatur, tryck och läge som enkelt släpps ned i kollektorslangen.

– Det kan bli ett enkelt sätt att göra ett slags termiska responstester. Den kan också komma att utrustas med kamera så att man kan filma inifrån kollektorslangen. Skillnaden mot optisk fiber är att den här kan flyttas fritt mellan olika borrhål, berättade Signhild Gehlin.

Text och foto: Lars Wirtén