Taggarkiv: utbildning

Nyheter från branschgrannarna

Mattias Höglund, ordförande för
Branschorganisationen Schaktfritt, BOS.

Svensk Grundläggning och Branschorganisationen Schaktfritt, BOS, är två av borrbranschens närmaste grannar. Borrsvängen kontaktade företrädare för de båda organisationerna med frågan om vad som står högst på agendan just nu.

– Inom BOS har vi nyligen tagit två viktiga och efterlängtade steg framåt, berättar ordförande Mattias Höglund.
– Genom Sveriges Byggindustrier har vi fått en resurs i form av Bo Lorentzon. Han är anställd där som funktionsansvarig för branschföreningar och vi har tillgång till honom på 20 procent för att ta tag i viktiga projekt.
En av de saker Bo Lorentzon ska göra är att reda ut problematiken kring det som heter ”ledningsrätt”.
– Ledningsrätt kan jämföras med bygglov. Våra medlemsföretag behöver ansöka om ledningsrätt för varje jobb på en ledning som berör Trafikverkets vägar. Under de senaste åren har handläggningstiderna för ansökan ökat våldsamt och det kan nu ta fyra månader att få ledningsrätt för ett jobb som kanske bara tar en dag att utföra. Det är en orimlig situation – allting blir onödigt svårplanerat, det blir långa förseningar och brådskande arbeten kan inte utföras. Bo Lorentzon ska samarbeta med Trafikverket för att lösa detta och även titta på det juridiska. I många fall tycks det som att vi egentligen inte skulle behöva någon ledningsrätt, säger Mattias Höglund.

Dialog kring upphandlingar

Ett annat viktigt arbete är att skapa en dialog med upphandlingscentralen Sinfra, Svensk upphandlingscentral för infrastruktur.
– Sinfra har tecknat ramavtal för att ta fram upphandlingar inom VA-området hos kommuner. Upphandlingar är en flaskhals, eftersom både de kommunala VA-avdelningarna och upphandlingsenheterna är överbelastade. I stället kan kommunerna ansluta sig till Sinfra, som tar fram förfrågningsunderlagen.
– Idag är närmare 100 kommuner anslutna och för oss är det viktigt att får en dialog med Sinfra, så att det blir schyssta spelregler. Vi vill bland annat diskutera definitioner och avgränsningar i avtalen samt hur avropen ska gå till för att det ska bli rättvist mellan de olika BOS-medlemmarna, som ju ofta är konkurrenter om uppdragen, säger Mattias Höglund.

Nytt avtal om utbildning

Hos Svensk Grundläggning ligger mycket fokus på utbildning och kansliansvariga Leena Haabma Hintze presenterar en färsk och positiv nyhet:
– Vi har precis fått klart med ett nytt avtal kring utbildningen för alla som kör någon typ av grundläggningsmaskin. Det är nu en del av kollektivavtalet att alla ska ha yrkesbevis, alltså ett ”körkort” på den maskin de kör. Det är väldigt positivt att detta nu blir tydligt, för det har rått lite oklarheter kring vilka maskiner som kräver körkort. Nu gäller det alla maskiner.

Harmoniseras med EU

Svensk Grundläggning har sedan tidigare ansvaret både för att ta fram utbildningen och att vara utbildningsgivare.
– Nu ser vi över alla utbildningsplaner och innehållet i dem. Vi ska dessutom definiera utbildningen enligt EU:s kvalifikationsskala (European Qualification Framework, EQF). Det är en åttagradig skala och i Sverige har vi bestämt att byggarbetsyrkenas utbildningar ska motsvara en fyra på skalan, säger Leena Haabma Hintze.
Det nya avtalet kring utbildningen av förare av grundläggningsmaskiner träder formellt i kraft vid halvårsskiftet nästa år.

Text: Jörgen Olsson

Norden: Stort fokus på utbildning

Vad senaste nytt och överst på agendan hos Geotecs nordiska syskonorganisationer? Borrsvängen kontaktade norska Maskinentreprenörernas Förening och danska Föreningen af danske Brøndborere för att kolla läget.

 

Norge: MEF

Här har arbetet med att ta fram en statlig brunnsborrarutbildning nu slutligen manifesterat sig i form av ett officiellt fackbrev för ”Brunnsborrning på fastland”.
– Offshoreborrningen har sedan lång tid tillbaka fyra-fem olika utbildningar med egna fackbrev. Nu har vi slutligen definierat vad som krävs för att bli brunnsborrare på fastlandet. Det gäller borrning för vatten, geoenergi och visst anläggningsarbete, säger Einar Östhassel på MEF.
– Det riktigt stora och viktiga i detta är att det innebär att den norska staten nu tar ansvar för utbildningen och för att möta branschens behov av rätt utbildad arbetskraft. Staten tar fram läroplaner och betalar dessutom för den praktik som ingår i utbildningen.

Gedigen utbildning

Utbildningen är fyraårig gymnasial. Den börjar med två års teori, som är gemensam för alla elever och sedan väljer eleverna inriktning, till exempel alltså brunnsborrning samt gör två år i praktik ute på ett företag. Därefter följer examen och utfärdande av fackbrev.
– Ungefär 12 000 norska ungdomar börjar varje år i yrkesskolan. Av dem hamnar mellan 700 och 800 i någon del av anläggningsbranschen och det är bland dem vi ska rekrytera våra nya kollegor. Nu har staten tagit sin del av ansvaret. Systemet ligger klart och det är upp till oss i branschen att visa upp oss, marknadsföra oss och erbjuda attraktiva praktikplatser, säger Einar Östhassel.
Systemet är öppet så till vida att praktikplatser kan erbjudas även av utländska entreprenörer. Här hoppas Einar Östhassel på samarbete med bland annat svenska företag.

Seniorer gör prov

Även för etablerade och rutinerade borrare är fackbrevet intressant, till exempel ur lönesynpunkt.
– För dem som redan är aktiva i branschen kräver vi att man har minst fem års erfarenhet. Då kan man göra teoretisk och praktisk examen och få sitt fackbrev, vilket berättigar till en högre timlön om man är snställd. Jag räknar med att några hundra norska borrare kommer att vara intresserade av detta, säger Einar Östhassel.

Danmark: FDB

Den danska brunnsborrarutbildningen är nu officiellt flyttad från Århus till Horsens University College, vilket är ett stort och viktigt steg som branschföreningen FDB länge arbetat för, eftersom man menar att Horsens erbjuder bland annat bättre faciliteter och lärare. Däremot har själva utbildningen fortfarande inte kommit igång – något som bekymrar ordförande Christian Christiansen:
– Processen kring flytten har gjort att utbildningsverksamheten stått still i ett helt år och det är inte bra. Branschen har ett stort rekryteringsbehov. Förhoppningsvis kan nästa kurs starta i januari, säger han.

Måste aktualiseras

Dessutom finns ett stort behov av att uppdatera innehållet i den nu 18 år gamla officiella utbildningen:
– Det har hänt mycket på den tekniska sidan under de åren. Dessutom har vi i Danmark stora problem med pesticidföroreningar av grundvattnet; föroreningar som kommer från jordbruket. Det här ställer nya krav på vattenbrunnsborrningen och de måste in i utbildningen. Vi arbetar sedan en tid med att påverka de beslutsfattande politikerna för att genomföra en uppdatering av kursen.

Värvar nya medlemmar

Utöver detta har NBF tagit fram en mjukvara som ska underlätta för borrare att rapportera in nyborrade brunnar till den danska motsvarigheten till Brunnsarkivet. Programmet har man med sig i mobilen eller paddan ut i fält, för att kunna rapportera direkt.
Man har också genomfört en stor och framgångsrik rekryteringskampanj för att få in fler företag som medlemmar i föreningen:
– Återväxten av danska brunnsborrare är inte stor och föreningen har varit under press på grund av sjunkande medlemsantal. Nu har vi breddat oss och värvar medlemmar även inom geo- och miljötekniksektorerna. Det har varit framgångsrikt och vi har nyligen fått in fem nya företag som medlemmar, säger Christian Christiansen.

Text: Jörgen Olsson

Eleven som drömmer om att göra skillnad

Abdukadir Mohamed Hassan är en av tre elever som har mottagit en utmärkelse efter avslutad borrarutbildning. Foto: Anette Persson.

Geotecs borrarutbildning verkade intressant, tyckte Abdukadir Mohamed Hassan från Stockholm. Först tipsade han sin närmaste vän och två år senare sökte han själv in. Nu är han klar med slutpraktiken och ser fram emot ett nytt yrkesliv, där han får använda händerna, lösa problem och förhoppningsvis också förändra livet för många människor.

Vi möter Abdukadir Mohamed Hassan, 38 år från Stockholm, när han gör sina sista dagar på praktiken på Mälaröarnas brunnsborrning, beläget på Ekerö utanför Stockholm. Under praktikperioden har Abdukadir fått använda alla de teoretiska kunskaper han har tagit till sig i skolbänken.
– Praktikperioden har varit viktig. Jag har kommit ut i verkligheten och fått jobba på riktigt. Det tycker jag om, säger Abdukadir.
Han har fått något mer oväntat också. Abdukadir är en av tre elever som har mottagit en utmärkelse efter avslutad borrarutbildning på Geotec.

Glad och överraskad

Han visste om att ledarna skulle dela ut utmärkelser i slutet av kursen, men han tippade inte på sig själv, utan på tre andra kurskamrater. Det gäller att leva upp till vissa kriterier, bland annat vara på plats, visa engagemang och respektera sina kamrater.
– Allt det är självklart och normalt för mig. När jag fick utmärkelsen blev jag överraskad och väldigt glad. Samtidigt måste jag säga att alla på utbildningen var superelever, säger Abdukadir.

Tankeställare i Somalia

Innan Abdukadir sökte till Geotecs borrarutbildning jobbade han bland annat på lager, som arbetsledare och elektronikmontör – sysselsättningar som inte kräver någon särskild utbildning, men som är bra sätt att försörja sig på, menar han. En resa till hemlandet Somalia år 2016 väckte tanken om att yrkesutbilda sig till brunnsborrare.
– När jag besökte mina föräldrar kunde jag se att kvinnorna i byarna fortfarande går långa vägar för att hämta vatten. Och de bär hem vattnet i kärl som de placerar på huvudet. Jag själv, som har bott i Sverige i sexton års tid, har vant mig vid att det kommer rent vatten ur kranen. Jag fick mig en tankeställare, säger han.

”Praktikperioden har varit viktig. Jag har kommit ut i verkligheten och fått jobba på riktigt”, säger Abdukadir Mohamed Hassan. Foto: Anette Persson.

Brunnsborrning är framtiden

Abdukadir gick runt i byarna och pratade med människor om vattenförsörjningen. Här och var såg han stillastående, äldre borriggar – men få eller inga borrade brunnar. Floden i närheten där många hämtar sitt vatten verkade förorenad.
När Abdukadir kom hem till Sverige började han undersöka utbildningar. Han hittade Geotecs hemsida och läste noga. Kort därpå ringde han sin närmaste vän, som för tillfället var arbetslös, och tipsade honom om kursen. Tänk om de kunde göra gemensam sak och utbilda sig till brunnsborrare – och någon gång i framtiden, när det inte är så politiskt oroligt i Somalia, hjälpa till med brunnsborrning där?
– Min vän kom in och har nu fast anställning som energi- och brunnsborrare. Han trivs och tycker jättemycket om sitt jobb. Jag själv har läst in min svenska gymnasiekompetens och hoppas nu på jobb, säger han.

Vill lösa problem

Abdukadir ser ljust på framtiden. Branschen behöver folk och under utbildningen och på praktikplatserna har han utvecklat ett genuint intresse för i synnerhet energi- och brunnsborrning.
– Yrket är brett och jag kan göra många olika saker. Men energi- och brunnsborrning löser många problem i samhället – och jag är en person som tycker om att lösa problem, säger han.
Första dagen på introduktionskursen var i januari. Kollektorslangen krånglade men tillsammans fick gruppen in slangen i brunnen.
– Det var kallt och vi fick använda händerna. “Nu har ni upplevt det värsta” fick vi höra. Jaså, är det inte värre än så, tänkte jag och förstod att det här är rätt yrke för mig, säger Abdukadir.

Text: Elisabet Tapio Neuwirth

Arbetsmiljö för borrtekniker på webben

Geotec är i full färd med att ta fram en webbaserad arbetsmiljöutbildning anpassad specifikt för borrtekniker. Projektet är en del i en större utbildningssatsning i samarbete med FAB och gruvnäringens branschorganisation Svemin.

Den första utbildningen rör arbetsmiljöfrågor och kommer att lanseras vid halvårsskiftet.
– Den kommer att gå igenom alla aspekter på arbetsmiljö. Utöver rent fysiska aspekter tar den även upp roller och ansvarsområden på en arbetsplats, förklarar Joakim Hjulström som leder arbetet på Geotec.
Utbildningen belyser olika risker kring borriggen, specifikt kompressor och borraggregat. Skyddsutrustning, ordning och reda och brandrisker är andra delar som tas upp i utbildningen som kommer att vara kostnadsfri.
– Vi vill att så många som möjligt genomför den, därför kommer den att vara kostnadsfri.
Utbildningen riktar sig till alla i branschen men i första hand till borrtekniker som arbetar ute vid riggarna.

Joakim Hjulström, Geotec.

– Vi vill minska antalet arbetsskador, varje skada är en för mycket. Särskilt sådana som man kan undvika bara genom att jobba på rätt sätt. Det finns enkla sätt att undvika många skador, exempelvis klämskador som tillhör de vanligaste, säger Joakim Hjulström.

Fler utbildningar kommer

Den webbaserade plattform som nu är under utveckling ska bli hem inte bara för arbetsmiljöutbildningen. Här finns också möjligheter att lägga fler webbaserade utbildningar med inriktningar på olika borrtekniker i framtiden.
– Vår vision är att samtliga teoretiska delar i borrteknikerutbildningen ska finnas tillgänglig via webben. Dessa måste sedan alltid kompletteras med praktiska moment, säger Joakim Hjulström.

Text: Lars Wirtén

Säker Grundläggare i tre steg

Svensk Grundläggning har en omfattande utbildning där arbetsmiljöfrågor löper som en röd tråd.
– Vi har fyra olika kurser som hålls åtminstone en gång per termin, ibland fler beroende på efterfrågan, säger Sussie Bierbum, kursansvarig på Svensk Grundläggning.

Svensk Grundläggning satsar stort på utbildning.

Utbildningen är uppdelad i tre steg. Det första är en tvådagars introduktionskurs, som namnet till trots kräver minst 1 800 timmar inom eller i angränsande yrken. Det andra steget är uppdelat i två separata tvådagarskurser, där den första delen fokuserar på geoteknik och den andra på utförande på arbetsplats och hantering av maskin. Härutöver finns även en vidareutvecklande del i steg två för den som har ansvar för grundläggning i något skede av byggprocessen.

Gediget upplägg

Det avslutande tredje steget kallas kompetensutveckling och kräver totalt 5 400 timmar i yrket. Här fördjupar deltagarna sig i geoteknik, grundläggningsteknik, arbetsmiljö, juridik med mera.
Efter att ha deltagit i och genomfört godkända prov i samtliga steg får man kompetensbeviset Säker Grundläggare. Det ska förnyas var femte år genom att repetera steg tre.
Det gedigna och omfattande upplägget, som kräver många timmar i skolbänken, hindrar inte att utbildningen är mycket efterfrågad bland grundläggarna.
– Intresset för arbetsmiljöfrågor är stort hos våra medlemmar. Varje deltar cirka 200 personer i vår utbildning, säger Sussie Bierbum.

Text: Lars Wirtén

 

Säkerhetspark ska lyfta arbetsmiljöarbetet

Sveriges Byggindustrier fortsätter att satsa på utbildningar inom arbetsmiljö. Sedan ett par år tillbaka finns en webbaserad säkerhetsutbildning. Nu tar en fysisk säkerhetspark form vid Arlanda flygplats. Här ska alla inom byggbranschen få möjlighet att träna säkerhet i verkliga miljöer.

Byggbranschens Säkerhetspark initierades för ett år sedan av Sveriges Byggindustrier, med det framgångsrika finska konceptet Safety Training Parks som förebild. Med sig fick man intressenter från hela branschen, inte minst de stora byggbolagen. I slutet av mars togs så det första spadtaget vid Arlanda flygplats. Framåt september-oktober är planen att säkerhetsparken ska öppna.
– Vi kommer att bygga upp olika säkerhets- och hälsoområden rent fysiskt och skapa både goda och mindre goda exempel. Här kommer kursdeltagarna kunna se, höra, prova på och reflektera över olika situationer. Konceptet bygger på ett tillämpat lärande som komplement till teoretiska kurser, förklarar Hans Hedberg, projektledare för Byggbranschens Säkerhetspark på Sveriges Byggindustrier.

Första spadtaget för BI:s säkerhetspark.

Tanken är att företag, skolor och organisationer ska kunna genomgå exempelvis en halvdags utbildning i verkliga arbetsplatsmiljöer. Säkerhetsparken kommer att erbjuda handledare för de som inte har egna att tillgå.
– En viktig framgångsfaktor är att säkerhetsparken kommer att drivas som förening och att branschens aktörer blir medlemmar och därmed delaktiga i utvecklingen. Det här har blivit succé i Finland, parkerna används verkligen mycket, säger Hans Hedberg.

Olika stationer

Just nu planerar arbetsgrupper olika stationer för säkerhetsparken. Utöver följande som kommer att finnas när parken öppnar i höst, kommer fler att byggas upp över tid:

  • Arbete på höjder.
  • Arbete på och med ställningar.
  • Arbete vid väg och vid tunga fordon.
  • Gjutformar.
  • Handhållna maskiner (fokus på vibrationer och förlorad kontroll).
  • Rivning och sanering (fokus på asbest och kvartsdamm).
  • Ergonomi.
  • Säkra schakt.
  • Arbete i tidiga skeden (planering, roller, ansvar).

– För borrtekniker är exempelvis stationerna med handhållna maskiner, kvartsdamm och ergonomi relevanta, säger Hans Hedberg.

Webbutbildning först

Innan man ger sig in i parken bör man ha genomgått Sveriges Byggindustriers webbaserade säkerhetsutbildning. Den är tänkt att vara hela branschens introduktionsutbildning inom arbetsmiljö, säkerhet och hälsa och bör vara baskunskaper för att arbeta på eller besöka byggarbetsplatser i Sverige.
– Den vänder sig till alla från byggherrar, projektörer och entreprenörer, till byggarbetare, elever och lärare på olika byggtekniska utbildningar. Den har nu även översatts till flera språk eftersom vi har många språk i branschen och alla ska kunna gå den.

Tre moduler

Säkerhetsutbildningen består av tre moduler. En är faktabaserad, en tar upp beteenden och en kretsar kring attityder. Den är kostnadsfri, vem som helst kan skapa ett konto och genomföra utbildningen i egen takt. Den tar inte lång tid att gå igenom.
– Jag är inte utbildad inom bygg och anläggning och mig tog det cirka 40 minuter, berättar Hans Hedberg.
Sveriges Byggindustrier trycker nu lite extra på gasen i arbetsmiljöarbetet. De senaste 10-15 åren har trenden med arbetsplatsolyckor varit mycket positivt och visar en brant fallande kurva. Men de senaste två åren tycks trenden börja plana ut något.
– Därför måste vi fortsätta jobba med de här frågorna och hela tiden ta nya grepp.

Text: Lars Wirtén

Utbildningen är igång i Uppsala

Utbildningen till borrtekniker, som Geotec arrangerar på uppdrag av Arbetsförmedlingen är nu igång. Nytt är att utbildningen har flyttat till Uppsala och att den även drivs enligt ett delvis nytt upplägg.

Det innebär bland annat att eleverna börjat med en förpraktik, där de under en veckas tid fått följa med en potentiell arbetsgivare ut i fält. Förpraktiken är till för att ge eleverna en chans att bilda sig en realistisk uppfattning om vad jobbet verkligen innebär – till exempel när det gäller arbetstiderna, om det är mycket resor, hur tungt och fysiskt det är och om jobbet överlag känns intressant och lockande.
Här presenterar vi årets elever – tolv potentiella blivande kollegor på jobbet.

Eleverna på borrteknikerutbildningen 2019 – blivande kollegor och medarbetare. Foto: Johan Andersson

Tim Eriksson, 23 år från Tierp. Gjorde sin förpraktik hos Ing. Gunnar Jonsson AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Musikinriktning på gymnasiet, läst tekniskt basår och kurser i teknisk matematik under 1,5 år på Chalmers tekniska högskola. Har arbetat på restaurang samt med fastighetsskötsel.
Spelar gärna innebandy på fritiden och tycker om musik och mat.

 

 

 

 

Josef Al-Zubeidy, 29 år från Märsta. Gjorde sin förpraktik hos TA Brunnsborrning & VVS AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Arbetat som snickare, kört budbil, vakt, bartender, restaurang. Har truckkort. Elitidrottare som tävlat för Sverige i tekwondo under flera år. Var med i OS i London. På fritiden är det träning och umgängen med familj och vänner som gäller.

 

 

 

 

Magnus Juhlin, 30 år från Uppsala. Gjorde sin förpraktik hos Rototec AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Arbetat som kock under större delen av sitt yrkesliv. Har även arbetet med fastighetsskötsel och asfaltsläggare.
Intresserad av tyngre motorfordon och stora motorer. Trebarnspappa som umgås med familj och vänner på fritiden.

 

 

 

 

Abdukadir Mohamed Hassan, 37 år från Spånga. Gjorde sin praktik hos Mälaröarnas Brunnsborrning AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Arbetsledare och demontör på Kuusakoski. Har kört materialhanterare, Fuchs 350, hjullastare och grävmaskin. Uppvuxen på lantbruk i Somalia.
Fritidsintressen är regelbunden träning, umgänge med familj och vänner tillsammans med promenader i skog och mark

 

 

 

Åke Nyberg, 55 år från Uppsala. Gjorde sin förpraktik hos EVB Brunnsborrning AB och Wessman Drillling Solution AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Arbetat som ingenjörsgeolog, snickare, målare samt inom vård och omsorg.
Fritidsintressen är friluftsliv och gamla dieselmotorer.

 

 

 

 

Abedalmuhaimen Alumawi, 29 år från Uppsala. Gjorde sin förpraktik hos Wessman Drillling Solution AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Företagsekonom med universitetsutbildning från sitt hemland. Arbetet som ekonomiansvarig och butikschef.
Spelar schack, skriver lyrik och sjunger på sin fritid.

 

 

 

 

Sohaib Ahmad, 37 år från Uppsala.  Gjorde sin förpraktik hos Rototec AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Läst elektroteknik vid Blekinge Tekniska högskola har sedan arbetat på Volvo Cars med IT och datateknik, varit skiftledare McDonalds.
Spenderar gärna sin fritid med familjen, promenader i skog och mark. Nyfiken på det mesta och omsätter gärna teori till praktik.

 

 

 

Niklas Eriksson, 27 år från Tierp. Gjorde sin praktik hos TD Energiborrning AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Gick fordonstekniskt utbildning på gymnasiet. Har arbetat med bland annat elektronikåtervinning och lokalvård.
Fritiden upptas av familjeliv, lite dataspel och att umgås med vänner.

 

 

 

 

 

Konstantinos Papadopolus, 52 från Sandviken. Gjorde sin förpraktik hos Gävle Brunnsborrning AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Gymnasieutbildning inom jordbruk och högskolepoäng i ekologi. Utbildad lastbilsmekaniker, har kört taxi och limousine, har Inspecta MMA svetslicens i tjockare gods.
Fritidsintressena är miljöfrågor och reparationer och renoveringar av teknisk karaktär.

 

 

 

Jimmy Ringbom, 50 år från Sala. Gjorde sin praktik hos BGE Energi och Vattenborrning AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Bilmekaniker, lackerare, utbildad svetsare. Kan svetsa aluminium och rostfritt. Har c-kort, YKB, traverskort och truckkort för motviktstruck.
Fritidsintressen är motivlackering, bygga custombilar samt mineraler och ädelstenar.

 

 

 

 

 

Audrius Zubrevicius, 32 år från Heby. Gjorde sin förpraktik hos BGE Energi och Vattenborrning AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Utbildad transportingenjör, har arbetat om bil-och bussmekaniker, byggnadsarbetare, jobbat på betongfabrik och hyvleri.
Fritiden spenderas med att meka med bilar och motorcyklar, fiska, resa och umgås med familj och vänner.

 

 

 

 

Bassel Sheikh Siddi, 25 år från Stockholm. Gjorde sin förpraktik hos GRUSE Maskin & Teknik AB och BPS Borr och Pump Service AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Butiksbiträde, sex år i familjeföretag i Syrien innan flytten till Sverige. Har arbetat på café i Sverige.
Fritidsintressen är motorcyklar och att umgås med vänner.

Utbildningen ska bli mer träffsäker

När borrteknikerutbildningen drar igång igen i november blir det enligt ett delvis nytt upplägg.
– Vi startar med en förberedande del, för att öka träffsäkerheten, säger Daniel Strömblad, arbetsförmedlare i Uppsala.

Modellen kallas rekryteringsutbildning och bygger på ett tätt samarbete mellan bransch, utbildningsleverantör och Arbetsförmedlingen.
– Vi arbetar för att ha en tät kontakt med de företag som behöver anställa. Vi vill att de antingen är med och tar in elever på utbildningen, eller påverkar utbildningen – eller bådadera. Målet med det är att det ska bli rätt från början; att utbildningen ska ha rätt kvalitet, att de som tas in verkligen är intresserade och blir anställningsbara efter utbildningen.

I den förberedande fasen, som är fyra veckor lång, medverkar företag och branschrepresentanter. Man intervjuar sökande elever och dessa får även under en veckas tid följa med en potentiell arbetsgivare ut i fält.

– Då får eleverna en chans att bilda sig en realistisk uppfattning om vad jobbet verkligen innebär. Hur är arbetstiderna, är det mycket resor, hur tungt och fysiskt är det, känns jobbet intressant och lockande?

Daniel Strömblad, arbetsförmedlare med specialinriktning på yrkesutbildningar på Arbetsförmedlingen i Uppsala. Foto: Privat

Alla blir vinnare

Arbetsförmedlingen arbetar mer och mer med rekryteringsutbildningar och har på senare tid börjat bli mer och mer aktiva under just den förberedande delen.
– Det beror på att vi inte alltid har fått det utfall vare sig vi, företagen eller eleverna vill ha. Alla vinner på att träffsäkerheten och kvaliteten ökar. Efter den förberedande delen ska eleven kunna svara på frågan ”Är det här en bransch för mig?” och de involverade företagen ska kunna besvara frågan ”Är den här eleven en person för vår bransch?”. På så sätt blir det här en del av både ansöknings- och antagningsprocessen, förklarar Daniel Strömblad.

Lite högre krav

Det här sättet att jobba ställer lite extra krav på de medverkande företagen, menar han:
– Det gäller att vara beredd att avsätta lite tid, dels under förberedelsen, dels under själva utbildningen. Att man erbjuder praktikplatser och står för handledning, besöker utbildningen lite då och då och kanske bjuder in till ett studiebesök om man har något extra intressant projekt igång.

Hör av er till AF!

– Ett annat viktigt medskick till borrbranschen är att vi gärna vill att de hör av sig till sina lokala arbetsförmedlingar om de ser kommande behov av att anställa. Då får vi rent geografiskt veta var de största behoven finns och kan lägga extra krut på att marknadsföra utbildningen där.

Text: Jörgen Olsson

Uppsala får utbildningen av borrare

Nu lämnar utbildningen av borrtekniker den skånska myllan och flyttar till Uppsala. Utbildningen ska finnas där behovet av borrare finns, förklarar Leif Möller på Arbetsförmedlingen, som även fortsättningsvis ger Geotec i uppdrag att driva utbildningen.

Geotec har drivit utbildningen åt Arbetsförmedlingen (tidigare Länsarbetsnämnden) under lång tid. Men när höstens elevkull sätter sig på skolbänken är det i lokaler i Uppsala och inte utanför Lund.
– Behovet av borrare är störst i mellersta och norra Sverige. Där ökar möjligheterna att få jobb och där finns fler företag som kan erbjuda praktikplats under utbildningen. Det talade för en flytt, säger Leif Möller på Arbetsförmedlingen i Lund.
Förvisso byggs det en hel del i Öresundsregionen idag, tillägger han, men det verkliga behovet av tjänster – brett och långsiktigt – finns enligt Arbetsförmedlingen uppåt landet.

Leif Möller, Arbetsförmedlingen.

Fortsatt förtroende

Leif Möller ansvarar för uppföljning av de leverantörer och tjänster som Arbetsförmedlingen anlitar inom byggsektorn och ”gröna” näringar. Han betonar att förtroendet för Geotec är stort. Branschorganisationen har utbildat borrare i snart 30 år, varav många år på uppdrag av Arbetsförmedlingen.

– Det är en bra utbildning och vi värdesätter att Geotec har ett stort kontaktnät i branschen. Flytten handlar om en marknadsanpassning och att rusta för framtiden, det tjänar alla på.

Avspark för den ”nya” utbildningen är den 6 november i år, med inledningsvis förberedande kurser. Utbildningen går på heltid och är 32 veckor lång, varav elva veckor är arbetsplatsförlagd praktik.

Nygammalt upplägg

Utbildningen är bred och riktar sig mot de flesta borrningstekniker, så som vatten- och energi-, kärn- och grundläggningsborrning samt geoteknik. Precis som tidigare är det yrkesmän och specialister som undervisar, och det krävs erfarenhet av exempelvis maskin-, bygg- eller anläggningsarbete för att söka till utbildningen.

Leif Möller hoppas att utbildningen ska fortsätta att locka skåningar, även med Uppsala som utbildningsort. Borrbranschen har ett stort behov av arbetskraft och oddsen att få jobb är stora för den som är beredd att flytta på sig – för utbildning och för en framtida anställning. Utbildningen kan även öppna dörren för jobb i våra grannländer.

– Efterfrågan på borrtekniker är alltid stor efter en torr sommar, inte minst en sommar som denna, men vi räknar också med att de geotekniska undersökningarna blir vanligare framöver. Så det finns absolut ett behov av borrare.

Text: Mia Ising

Fakta: Arbetsförmedlingens yrkesutbildningar

Arbetsförmedlingen erbjuder korta arbetsmarknadsutbildningar till yrken med brist på personal. Utbildningarna skräddarsys i samarbete med en arbetsgivare eller branschorganisation. Den som är intresserad av att bli borrtekniker vänder sig till sin handläggare på Arbetsförmedlingen.

Se Arbetsförmedlingens film om borryrket: www.arbetsformedlingen.se.

Geopraktisk visar nyanlända vägen till borrbranschen

Det är ingen arbetsförmedling, men väl en vägvisare till en bransch i behov av arbetskraft. Det handlar om Geopraktisk – webbsidan som vänder sig till nyanlända i Sverige för att skapa intresse för yrkesutbildningar och praktiskt arbete inom geologi.

En bit in på det nya året var det dags för kickoff och lansering av Geopraktisk, webbsidan som ska locka nyanlända att utbilda sig och söka jobb inom borrbranschen och gruvnäringen. Med arbetssökande som målgrupp informerar sidan, som är en del av SGU:s webbplats, om yrken där man arbetar praktiskt med geologi. Besökaren kan göra övningar för att se om han eller hon passar för ett sådant yrke.
Pontus Westrin på SGU är statsgeolog och projektledare för satsningen, som nu lämnat pilotstadiet och inledningsvis främst fokuserar på borrbranschen.
– Här kan besökaren läsa och lära om teknik, vägar till praktik, arbetstider, lön, anställningsformer, villkor i branschen, säkerhet och sådant som är viktigt att veta innan man kommer till en arbetsplats.
Allt är presenterat på lätt svenska och med hjälp av intervjuer, illustrationer, filmer och andra rörliga moment, kompletterat av en ordbok. Geotec är en av flera samarbetspartners som bidragit med information.

Framtidsbransch

Webbsidan presenterar yrket som ett uppdrag i en framtidsbransch. Utgångspunkten är att det byggs mer än på länge och då behövs det borrning, liksom för brunnar, bergvärme och prospektering av gruvor. Borrtekniker är ett yrke med en arbetsmarknad i hela Sverige – ett arbete som handlar om att ”jobba med teknik, vara utomhus, möta människor och arbeta praktiskt”.
– Vi pekar på en bransch där det finns jobb som vi tror kan intressera nyanlända. Kanske har man redan liknande yrkeserfarenhet från sitt hemland, eller är intresserad av att sätta sig på skolbänken. Utbildningsvägen till dessa jobb behöver inte vara lång, säger Pontus Westrin.
En grupp nyanlända har fått ge synpunkter på webbsidan under uppbyggnadsfasen.
– Vår testgrupp var mycket positiv till sidan. De tyckte det verkade vara ett spännande yrke och hade många frågor om jobb som borrtekniker.

Regeringsuppdrag

Bakgrunden till Geopraktisk är ett regeringsuppdrag som SGU fick 2014, att öka omvärldens kunskap om geologi. Ett delprojekt i det arbetet riktade sig till skolorna, SGU tog fram en webbsida med undervisningsmaterial för att belysa geologi ur ett samhällsperspektiv.
– Vi fick höra att även företag använde sidan, som introduktion för nyanställda. Toppen! Då skissade vi på att anpassa sidan till arbetssökande, och sen föddes idén om Geopraktisk. Vi skrev en ansökan till Tillväxtverket, som har regeringens uppdrag att bidra till enklare vägar till jobb, om medel för att utveckla vår webbplats, berättar han.
I april 2017 gav Tillväxtverket sitt stöd till en samfinansiering. Nu är pilotprojektet – ”en modell för digitala verktyg för att skapa enklare vägar till jobb” – färdigt och en webbsida ligger uppe.

SFI

För att nå målgruppen har SGU vänt sig till SFI, den kommunala vuxenutbildningen i svenska för invandrare. Tanken är att SFI-lärarna ska använda webbsidan och dess material och övningar i sin undervisning.
– Det är ett bra sätt för oss att bana väg för framtida rekryteringar, men också ett bra sätt att lära svenska, tycker Pontus Westrin. Vi hoppas att även Arbetsförmedlingen och branschen själv hjälper oss att lyfta webbsidan.
– Geopraktisk är inte någon garanti för att du får jobb som nyanländ, men ett verktyg för att göra vägen dit enklare och kortare. Ett sätt att skaffa sig bättre förutsättningar för att söka och få ett jobb.
Planen är att även sätta gruvnäringen under lupp samt att informera om hur det är att arbeta inom bergmaterialindustrin.
– Nyanlända är en stor och heterogen grupp, många är i arbetsför ålder och en viktig resurs. Svenskarnas intresse för yrkesutbildningar är begränsat och arbetsmarknaden står inför stora pensionsavgångar. Därför har webbsidan en viktig funktion att fylla.

Text: Mia Ising