Taggarkiv: brunnar

Här är risken för vattenbrist störst

/0 Kommentarer

Hela Östersjökusten från Uppland till Blekinge, Öland, Gotland och delar av Västkusten. Dessa områden föreslår SGU ska bedömas som särskilt utsatta områden med mycket stor risk att det uppstår brist på grundvatten.

SGU har i uppdrag av regeringen att kartera förekomsten av grundvatten med betoning på särskilt utsatta områden. Därför har man startat ett antal projekt fram till 2020 för att öka kunskapen om grundvattennivåerna och beredskapen inför perioder med brist på grundvatten.

En av de första åtgärderna har varit att definiera vad ”särskilt utsatta områden” innebär.

Calle Hjerne, hydrogeolog på SGU.

– Någon sådan definition fanns inte tidigare. För att veta var vi ska göra våra karteringar fick vi därför börja med att definiera vad vi menar, säger Calle Hjerne, hydrogeolog och projektledare för att bygga ut grundvattennätet.

SGU föreslår nu att följande definition används: Särskilt utsatta områden är regionalt och geologiskt avgränsade delar av Sverige med förhöjd risk att grundvattentillgång, grundvattnets nivå eller kvalitet medför problem i samhället.

Att det är låga grundvattennivåer i ett område innebär inte i sig att det är ett särskilt utsatt område.

– Vi kan exempelvis ha låga grundvattennivåer, men om grundvattnet inte används i området är det svårt att tala om ett bristområde, förklarar Calle Hjerne.

Underlag för prioritering

Utifrån den definitionen har SGU nu ett förslag på en nationell indelning i områden med mycket stor, stor, måttlig och låg risk för brist på grundvatten.

– Vi kommer att fokusera våra insatser till de områden som vi bedömer har mycket stor eller stor risk. Men det utesluter inte insatser även i övriga områden.

Calle Hjerne understryker att syftet med att ta fram bristområden endast är att vara underlag för att prioritera SGU:s insatser.

– Det är inte en definitiv karta över grundvattenförhållanden i Sverige. Jag vill också påpeka att vi har kartlagt ur ett övergripande nationellt perspektiv, så det finns säkert lokala avvikelser. I dagsläget är det dessutom ett förslag, den är ännu inte beslutad.

Sju parametrar

Bedömningen gjordes utifrån ett antal parametrar som är av betydelse för grundvattnet idag och i framtiden:

  • Användning av grundvatten.
  • Grundvattenbildning.
  • Effektiv nederbörd vid torrår.
  • Fördelning av effektiv nederbörd över året.
  • Scenarier om framtida förändringar i grundvattenbildning.
  • Magasineringsförmåga.
  • Salt grundvatten.

Fyra projekt

SGU kommer de närmaste åren genomföra fyra projekt som fokuserar på särskilt utsatta områden.

1: Utökad grundvattenkartering.

– Här beskriver vi vilka vattenresurser som finns i ett begränsat område och vi kommer att fokusera på områden som vi inte har karterat tidigare.

2: Utbyggnad av nätet för grundvattenmätning.

– Vi har 300 stationer idag över hela landet där vi mäter grundvattnet. Nu fördubblar vi antalet mätstationer och fokuserar på områden där vi har ganska glest med mätdata.

3: Utökade mätningar med Sky-Tem.

– Sky-Tem är en helikopterbaserad metod som mäter jordlagrens och bergarternas utsträckning och egenskaper till ett djup av cirka 200 meter. Vi har tidigare gjort mätningar på Öland, Gotland och i Halland. Nu utökar vi dessa i ett första steg till Östergötland, Västergötland och området runt Örebro. I ett andra steg lägger vi även till Skåne.

4: Tredimensionell kartering.

– Traditionellt har SGU publicerat kartbaserad information som endast visar ytan. Det finns efterfrågan på information där även djupdimensionen finns med. Det projektet går inte ut på att vi ska kartera hela Sverige i 3D. Det kan istället vara att vi gör en tredimensionell kartering av ett grundvattenmagasin som ett exempel och visar hur andra kan göra, säger Calle Hjerne.

Text: Lars Wirtén

Fotnot: Förslaget på särskilt utsatta områden är ännu inte beslutat, varför det kan komma att ändras.

Nu kommer tester för små vattenfilter

/0 Kommentarer

I Norrtälje håller ett testcenter för vattenfilter till enskilda brunnar på att byggas upp.
– Vid centret ska vi testa att filtren verkligen lever upp till det leverantören lovar, säger Amelia Morey Strömberg, verksamhetsledare vid Utvecklingscentrum för vatten på Campus Roslagen.

Bakgrunden är att det idag inte finns några krav på tester av vare sig reningsgrad eller hållbarhet för filter till enskilda anläggningar, det vill säga dricksvattentäkter för under 50 personer eller under 10 kubikmeter per dygn.

Foto: Pixabay

– Att den här delen av filtermarknaden är oreglerad skapar ett mycket svårt läge för konsumenterna. De har inget att jämföra med och kan bara lita på leverantören. Det finns väldigt många seriösa aktörer på marknaden, men det finns även andra som inte är lika seriösa, säger Amelia Morey Strömberg.

Hon är civilingenjör och har i 20 år jobbat med VA-frågor i olika kommuner. Nu är hon verksamhetschef vid Utvecklingscentrum för vatten på Campus Roslagen, som är Norrtälje kommuns center för utveckling och utbildning. Vid SGU:s arrangemang Grundvattendagarna redogjorde hon bland annat för bakgrunden till det testcenter som nu är på gång och väntas kunna starta verksamheten till våren:

En miljon har enskilt vatten

– I Norrtälje kommun har vi 30 000 enskilda brunnar, vilket gör oss unika i Sverige. Men omfattningen är mycket större än så. En miljon människor i Sverige har enskilt vatten och eller avlopp året runt och ytterligare mellan en halv och en miljon har det en del av året vid sina fritidshus. Vi har genom åren haft mycket kontakt med konsumenter och det är inte ovanligt att de har filter som är installerade på 1970-talet. Men de vet inte vad det är för ett filter och det har aldrig blivit bytt.

Svårt för konsumenter

I Sverige finns idag mellan 30 och 40 filtertillverkare, berättar Amelia Morey Strömberg. Filtermassan är i många fall densamma, som tillverkaren sätter i sitt eget skal.

– Att marknaden för filter till små anläggningar är oreglerad gör läget svårhanterat för privata konsumenter och samfälligheter. Idag går det inte att jämföra hur effektivt ett filtermärke är jämfört med ett annat. Inte heller hållbarhetsaspekterna går att jämföra – hur mycket el drar filtret, hur ofta behöver det bytas, hur mycket vatten använder det till självrengöring?

Filtertest simulerar helår

Därför arbetar nu Utvecklingscentrum för vatten med statliga Vinnovapengar med att bygga upp ett testcenter.

– Vi bygger det i ett tidigare vattenverk där det finns tre gamla brunnar, som tidigare haft kvalitetsproblem så de kommer att utgöra en bra testmiljö. Men vi ska även kunna förorena vattnet med ett ämne i taget för att testa filter även på det sättet.

Filtren ska testas under loppet av 31 veckor, enligt en matris som simulerar ett helår, med vardags- och helganvändning av vatten och avlopp.

– Vi kommer även att simulera semesterdrift, elavbrott samt stor fest, säger Amelia Moray Strömberg.

– Vår tanke är att tillverkare ska komma till oss för att få sina filter testade och certifierade. Dels ska vi certifiera att de renar det som sägs att de ska, dels gradera dem enligt ett antal hållbarhetsparametrar. Bytesfrekvensen är en av dessa, men även vattenanvändningen vid självrengöring – det är en viktig aspekt i tider av lågt grundvatten och vattenbrist.

Parametrar som testas

Just nu pågår arbete med faktainsamling för att göra bilden av filtermarknaden för enskilda brunnar mer komplett.

– Dessutom ska vi besluta vilka parametrar vi ska börja med att testa. Metaller, främst järn och mangan men även arsenik samt bakterier ligger bra till. Dels är de enkla att mäta, dels är de bland de vanligaste problemen med dricksvatten från egen brunn, säger Amelia Moray Strömberg.

Arbetsnamnet på testcentret är Poseidon. Exakt hur certifieringen kommer att utformas och åskådliggöras är inte klart:

– Vi arbetar med en idé med två droppar, som kan ha olika fyllnadsgrad beroende på hur filtret presterar. En droppe för reningsgraden och en för hållbarheten.

Text: Jörgen Olsson