Riktlinjer för hantering av schaktmassor

Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram riktlinjer för hur schaktmassor, exempelvis borrkax, ska hanteras. Det framgår av Naturvårdsverkets regleringsbrev för budgetåret 2024.

Riktlinjerna ska ange hur schaktmassor med naturligt förhöjda halter av skadliga ämnen, i synnerhet sulfidförande berg och massor innehållande arsenik, bör hanteras. Syftet är att kunna vara resurseffektiv samtidigt som tillräcklig hänsyn tas till miljö- och hälsomässiga risker. Riktlinjerna ska beakta konsekvenser av att transportera massor.

– Vi arbetar just nu med en vägledning om riskbedömning av massor, där också bergmaterial med höga halter av sulfid och arsenik ingår. Det är avgörande att denna kunskap finns tillgänglig för att säkerställa hållbar hantering av dessa material, säger Kristina Widenberg, geolog och expert på masshantering på Naturvårdsverket.

Varje år hanteras upp till 200 miljoner ton schaktmassor i Sverige, där en stor del består av bergmaterial. Dessa massor är viktiga för samhället och kan utgöra en resurs. Men det kan också innebära risker om berggrunden innehåller naturligt höga halter av ämnen som arsenik eller sulfid. Berg som innehåller sulfid kan exempelvis försura sjöar och vattendrag och orsaka ökad utlakning av metaller. Arsenikhaltiga massor kan spridas och förorena dricksvatten och mark.

En kartläggning av arsenikhalterna i berggrunden i Stockholmsregionen har avslöjat oväntat höga nivåer i vissa bergartsled. Detta belyser vikten av att tidigt kartlägga berggrunden och genomföra riskbedömningar vid exempelvis exploateringsprojekt.

– Resultaten understryker behovet av mer kunskap och bättre planering vid hantering av bergmaterial. Genom att identifiera risker tidigt kan vi minimera miljö- och hälsoproblem, till exempel i samband med byggnation, säger Jenny Andersson, berggrundsgeolog och tidigare projektledare för kartläggningen på Sveriges geologiska undersökning, SGU.

När riktlinjerna tas fram ska Naturvårdsverket inhämta kunskap från SGU, Trafikverket och Boverket. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 30 januari 2026.

FOTO: MAGNUS JOHANSSON