Borrsvängen
  • HEM
  • OM BORRSVÄNGEN
  • PRENUMERERA
  • ANNONSERA
  • KONTAKT
  • Click to open the search input field Click to open the search input field Sök
  • Menu Menu

Filterbrunnar – en teknik med potential

20 november, 2026/0 Kommentarer

Det är förutsättningarna i marken som avgör om en filterbrunn kan anläggas, understryker Anders Blom, hydrogeolog på Sweco.

När vill man anlägga en filterbrunn? När borde eller måste man göra det? Hur ska man välja mellan formations- och grusfilter? Och borde det byggas fler av dessa lite speciella men potentiellt mycket effektiva brunnar? Frågorna är många och de går till en nestor på området.

Anders Blom är hydrogeolog branschen sedan 1994 och ägnat de senaste närmare 20 åren åt just filterbrunnar. Han är utbildad i geologi och kemi och med över 30 års erfarenhet av arbete med vattentäkter. Själv titulerar han sig ”grundvattengubbe”.

– En filterbrunn bygger man när man vill ta ut vatten ur jordlagren. Antingen för att det inte finns någon lämplig berggrund, eller för att berget ger för lite vatten.
Bergbrunnar ger vanligen bara en bråkdel av vattenflödet mot vad filterbrunnar brukar ge.

– Grovt generaliserat ger bergbrunnar upp till en liter per sekund, medan filterbrunnar byggs för uttag på en halv till mer är 100 liter i sekunden. Men det är geologin och tillgång på grundvatten som avgör uttaget.

Helst ska filterbrunnar byggas i isälvsmaterial, men även morän och flygsandsdyner fungerar.

– Jag skulle säga att mer än 90 procent av filterbrunnarna anläggs i isälvsmaterial. Det är de bästa jordlagren, för där blev det finaste materialet bortsköljt när avlagringarna bildades. Det finns få partiklar under en halv millimeter där, vilket betyder att grundvatten lätt rör sig i marken och det är färre partiklar som riskerar att täta igen brunnen.

Moränen, som innehåller partiklar av alla storlekar, utgör omkring 75 procent av landets yta. Men det brukar ändå inte vara svårt att hitta jordlager med isälvmaterial eller andra vattenförande grusavlagringar.

– Det finns stråk av isälvsmaterial över hela landet. I Mälardalen är de knutna till de stora åsarna och i Norrland finns gott om grusavlagringar som ger mycket vatten. Över hela Småland finns gott om isälvsmaterial och generellt kan även övergången mellan jord och berg vara mycket vattenförande. På SGU:s kartor kan man se var de olika typerna av jordlager finns – det är de vi själva använder som underlag, förklarar Anders Blom.

Han är tydlig med att det är förutsättningarna i marken – inte beställaren eller konsulten – som avgör om en filterbrunn kan anläggas. Likaså om man ska bygga den med formationsfilter eller grusfilter. I det förstnämnda fallet är det själva formationen i marken som vatten passerar igenom precis innan det når brunnsfiltret. Gäller det grusfilterbrunn gör man ett eget filter av grus i lämplig storlek och lägger ner mellan markmaterialet och brunnsfiltret i botten av borrhålet. Grusfilterbrunnar kräver större borrhål än brunnar med formationsfilter.

– Större dimensioner betyder större kostnader. Så man bygger alltid med formationsfilter där man kan och använder grusfilter när man måste, säger Anders Blom och förklarar att en riktigt stor grusfilterbrunn kan bli fem-sex gånger dyrare än motsvarande formationsfilterbrunn.

– Då kan det löna sig att i stället välja att bygga två lite mindre grusfilterbrunnar. Att bygga två brunnar är för övrigt något vi gärna rekommenderar även på grund av driftsäkerheten. Brunnen kan efter en tid behöva rensas eller servas på annat sätt och man kan behöva byta pump. Då är det bra att ha två brunnar så att man slipper avbrott i vattenproduktionen.

På grusfilterbrunnar lämnar man ibland kvar den del av foderröret som är ovanför brunnsrörets filter, för att vid behov kunna fylla på med mer filtergrus.

Beställare kan tycka att brunnar är dyra. Men Anders Blom pekar på livslängden på 50 år eller mer och menar att det ur det perspektivet är fel att snåla på brunnen. Han betonar det viktiga samarbetet mellan borrare, hydrogeolog och beställare och lyfter fram att varje brunn är unik, med sina egna platsspecifika förutsättningar. – Vi byggde nyligen två grusfilterbrunnar med 23 meters mellanrum och de har helt olika storlek på filtren.

Vad gäller då kring service och underhåll? Anders Blom berättar att den vanligaste problemkällan är järn och mangan, som fälls ut när vatten tas ut och luft tillförs, vilket förändrar vattenkemin. Ämnena täpper till filtret efterhand och gör funktionen gradvis sämre.

– Det finns lite olika metoder för att komma åt avlagringarna, men i princip spolar man så att de lossnar och kommer upp. Jag känner till brunnar som behöver rensas flera gånger om året och andra där det inte har behövts på 70 år. Vi har ju också kända naturliga källflöden som fungerat i sekler. Varje brunn är unik, som sagt. Generellt menar dock Anders Blom att service brukar behöva utföras med ett par års mellanrum. Man ska utgå från kapaciteten när brunnen var ny.

– När den har gått ner 20 procent behöver man göra något. Väntar man tills kapaciteten är halverad är det inte säkert att det går att återställa den till full funktion.

Hans uppdragsgivare återfinns bland kommuner, kommunala bolag och andra myndigheter, försvaret samt industrin – till exempel har han jobbat för många bryggerier i landet. – En spaning framåt är att marknaden är ökande, framför allt när det gäller de lite mindre filterbrunnarna. Den stora VA-utvecklingen i Sverige skedde under 1960- och 70-talen och de brunnarna börjar nå sin livslängd nu, så där finns att göra. Även säkerhets- och beredskapsläget gör att det har blivit mer intressant med reservvatten.

Tyvärr är kunskapsläget kring filterbrunnar generellt lågt bland svenska brunnsborrare, menar Anders Blom.

– Vi har kanske 15-20 företag som gör de stora filterbrunnarna. Jag tror att de mindre företagen skräms lite av att de tror att det är svårare än det är. Samtidigt är det just på marknaden för mindre och grundare filterbrunnar även för hushåll eller lantbruk, där entreprenörer kan bygga utan stora dyra maskiner, som jag menar att framtiden finns. Det finns mycket jobb kring mindre filterbrunnar, både för borrare och konsulter, så jag hoppas att fler ska våga ge sig på att satsa.

 

 

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: PRIVAT

Share this entry
  • Share on Facebook
  • Share on X
  • Share on WhatsApp
  • Share on LinkedIn
  • Share by Mail
https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2026/10/Filter-A-Blom-2026-1-scaled.jpg 1920 2560 johanwtmg https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2020/03/Borrsvängen-logga-300x127.png johanwtmg2026-11-20 09:07:392026-11-20 09:08:11Filterbrunnar – en teknik med potential
0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Annons

SENASTE NUMRET AV BORRSVÄNGEN

AKTUELLT

  • Här är de vanligaste jordarterna
  • Mycket låga grundvattennivåer i södra Sverige
  • Många vill bli medlem i Borrföretagen

PRENUMERERA

Vill du prenumerera på papperstidningen Borrsvängen? Klicka här!

UTGIVNING

UTGES AV: Borrföretagen i Sverige
ADRESS: Hedvig Möllers gata 12, 223 55 Lund
TELEFON: 075-700 88 20

KONTAKT

E-POST: redaktion@borrforetagen.se
WEBBPLATS: www.borrsvangen.se
REDAKTION:
Lars Wirtén, Wirtén Content Agency
Mattias Gustafsson, Borrföretagen
ANSVARIG UTGIVARE: Mattias Gustafsson
FORM & LAYOUT (tryckt version): Wirtén Content Agency

ARTIKLAR

ARTIKLAR:
Manus skall vara redaktionen tillhanda senast 4 veckor före utgivningsdag. Skriv namn, adress och telefonnummer på varje manus. För signerade artiklar svarar författarna. Tidskriften läggs ut i sin helhet (lågupplöst PDF) på Borrföretagens webbplats ca 2 veckor efter utgivningsdagen. Förbehåll mot elektronisk publicering
skall meddelas redaktionen senast på utgivningsdagen. Borrsvängen utkommer med 4 nummer per år.

ANNONSERING

ANNONSER: Jennie Hassinen, Mediapartner
jennie.hassinen@mediapartner.se
ANNONSMATERIAL: jennie.hassinen@mediapartner.se

UPPLAGA

TRYCKT UPPLAGA: 5 400 ex.
ISSN 1103-7938
Foto: Jörgen Olsson

Link to: Här är de vanligaste jordarterna Link to: Här är de vanligaste jordarterna Här är de vanligaste jordarterna
Scroll to top Scroll to top Scroll to top