Ny beredskap på gång inom bygg och reparation

Det är oroliga tider i vår omvärld. Industri, byggande och handel blev i juni därför en särskild beredskapssektor. Dessutom föreslår en utredning att en ny byggnads- och reparationsberedskap ska byggas upp. Byggföretagen är i grunden positiva.

– Vi ställer oss bakom förslaget i stort och kommer jobba aktivt för att det ska fungera och att vi kommer igång så snabbt som möjligt, säger Lars Redtzer, chef för bransch­ utveckling på Byggföretagen.

Fram till 2007 hade Sverige en omfattande byggnads- och reparationsberedskap, då den avvecklades som en följd av nedrustning och avspänning i omvärlden. I dag är situationen helt annorlunda med ett säkerhetspolitiskt läge som beskrivs som det allvarligaste sedan andra världskrigets slut. Regeringen har därför tillsatt en utredning om att bygga upp en ny byggnads- och reparationsberedskap, BRB.

Utredningen lämnade sitt förslag i början av sommaren. Här föreslås Tillväxtverket bli ansvarig myndighet och upprätta ett särskilt kansli för BRB. Samtidigt har Sveriges geologiska undersökning, SGU, och Boverket blivit beredskapsmyndigheter inom den nya beredskapssektorn för industri, byggande och handel.

Byggföretagen har haft olika funderingar kring hur den nya beredskapen kan organiseras bäst. Först tyckte man det bästa vore att kopiera upplägget som fanns när den avvecklades, med Försvarsmakten som huvudansvarig.

– Men Försvarsmakten har fullt upp med sitt kärnuppdrag, att försvara Sverige militärt. Dessutom har det skett stora strukturella förändringar i samhället sedan dess, förklarar Lars Redtzer.

Sedan Sveriges EU-inträde 1995 har konkurrensregler, upphandlingslagstiftning och företagsstruktur förändrats kraftigt. Det gör uppgiften att bygga upp en ny byggnads- och reparationsberedskap komplex.

– Vi förespråkar därför att vi får en organisation på plats så fort som möjligt utifrån utredningens förslag och kan sätta igång verksamheten. Det är viktigt att Tillväxtverket får rätt resurser och förmågor så att de kan bygga upp en kraftfull, operativ organisation. Det här är basala saker som måste fungera och stora strukturer som ska skapas, menar Lars Redtzer.

I grund och botten handlar arbetet om att få resurser och behov att mötas snabbt och smärtfritt vid kriser eller krig. Byggföretagen företräder i det här sammanhanget resursägarna, det vill säga medlemmarna, tillsammans med andra breda branschorganisationer som Installatörsföretagen, Maskinföretagen, Byggmaterialindustrin och Innovationsföretagen. Kommuner, regioner, räddningstjänsterna och myndigheter som Trafikverket är behovsägare.

– Vi behöver veta vilka resursbehov som finns ute på fältet i olika delar av landet för att rusta både företag och samhället som helhet här och nu inför krig och exempelvis klimatkriser. Vi förespråkar att arbetet delas upp och organiseras utifrån de sex civilområden landet är indelat i.

En viktig del av beredskapsarbetet är att i förväg ha rett ut avtals- och upphandlingsfrågor, så att insatser inte försenas eller stoppas vid en kris på grund av juridiska hinder. Den som utsätts för exempelvis sabotage, krigshandling eller drabbas av klimatrelaterade kriser måste utöver sina befintliga leverantörer snabbt kunna koppla in andra resurser, utan att fastna i upphandlingsfrågor och avtalstolkningar.

– Om någon del av samhället blir stressat, till exempel en viss region, måste vi snabbt kunna allokera resurser dit. Alla behöver veta hur kedjan ska fungera när det händer, säger Lars Redtzer.

Ett inte osannolikt scenario är att en dricksvattenresurs utsätts för sabotage. Om en kommun då snabbt behöver insatser av brunnsborrare för att få fram nytt dricksvatten, måste det finnas brunnsborrare som snabbt kan rycka in.

– Då måste avtalen vara konstruerade så att borrföretaget kan lämna pågående borruppdrag och komma till undsättning. Det måste finnas formuleringar i avtalen så att företaget inte straffas med viten i en sådan situation, säger Lars Redtzer och utvecklar:

– Behovsägarna kan också beordra företag att inställa sig. Men hur det ska gå till vet vi inte än.

En viktig aspekt för Byggföretagen är att spelreglerna i den kommande BRB blir schyssta och affärsmässiga.

– Branschen vill bidra till landets totalförsvarsförmåga. Men ponera att vi identifierar att våra medlemsföretag måste kunna hålla vissa maskiner och komponenter tillgängliga och på lager, då måste vi ha bra ersättningsmodeller. Det faller på sin egen orimlighet att vi skulle tillhandahålla det gratis.

En del i Byggföretagens engagemang i den nya byggnads- och reparationsberedskapen är att utbilda sina medlemmar.

– Det gäller inte minst små- och medelstora företag som inte har de resurserna i vardagen, så att även de kan bidra på ett robust sätt. Vi måste få in att detta är viktigt på riktigt – det är ingen lek, slår Lars Redtzer fast.

TEXT: LARS WIRTÉN

Byggnads- och reparationsberedskapen – en överblick

BRB upprättades 1944 som en civil beredskapsorganisation inom bygg- och anläggningssektorn. Den organiserades via avtal mellan staten och företag inom bygg, maskin, installation och konsultverksamhet för att vid kris eller krig kunna utföra nybyggnads-, reparations- och röjningsarbeten för totalförsvaret.

I storhetstiden på 1970-talet hade BRB omkring 2 000 anslutna företag, 3 600 arbetsorganisationer, 3 000 maskinenheter och totalt cirka 55 000 personer i beredskap.

Från och med 1994 var Försvarsmakten ansvarig för ledningen.

BRB avvecklades 2007. Sedan dess har Sverige saknat en motsvarande struktur för att snabbt återupprätta infrastruktur och samhällsviktiga funktioner vid kris eller krig.

Den 9 juni överlämnades utredningen ”Nya samverkansformer, modern byggnads- och reparationsberedskap” till regeringen. Utredningen är ute på remiss till den 31 oktober.

Den 22 juli infördes den nya beredskapssektorn för industri, byggande och handel. Tillväxtverket är sektorsansvarig myndighet. Boverket och Sveriges geologiska undersökning blir beredskapsmyndigheter inom den nya sektorn.