Skarp kritik mot viktningsfaktorerna

Både Svenska Kyl- och Värmepumpföreningen, SKVP, och Fastighetsägarna, är kritiska till de viktningsfaktorer som används i Boverkets byggregler och efterlyser en förändring. Det framgår av organisationernas remissvar på tre rapporter som Boverket har tagit fram i svallvågorna av EU:s omarbetade energiprestandadirektiv, EPBD.

EU:s energiprestandadirektiv, EPBD, omarbetades 2024 från det tidigare direktivet som var från 2010. Direktivet ställer bindande krav på alla EU:s medlemsländer som ska vara genomförda i respektive lands lagstiftning senast i maj 2026.

I det nya direktivet krävs bland annat att alla nya byggnader är nollemissionsbyggnader, senast 2028 för offentliga och 2030 för övriga nya byggnader. Byggnader ska renoveras till en minimistandard för energiprestanda och bostäder ska renoveras så att energianvändningen i genomsnitt minskar med 20-22 procent till 2035.

Boverket gick under våren ut med en remiss avseende tre rapporter om genomförandet av direktivet. En av rapporterna tar upp metoder, definitioner och krav rörande solenergi. Den berör därmed bland annat de viktningsfaktorer som har införts i Boverkets byggregler BBR. Det har föranlett både Svenska Kyl- och Värmepumpföreningen, SKVP, och Fastighetsägarna att reagera i sina remissvar.

SKVP tycker att fastighetsägare ska kunna påverka sina byggnaders energiprestanda och välja de lösningar som passar dem bäst vid energirenoveringar, inom direktivets ramar, för att undvika onödiga kostnader.

”Detta blir särskilt viktigt då kostnaden för bioråvara förväntas öka”, skriver man i sitt remissvar.

SKVP anser att förändringarna i EPBD kräver att även de svenska viktningsfaktorerna förändras och ersätts med primärenergifaktorer, baserade på primärenergianvändning, ”då de ger bättre incitament för teknikutveckling och korrekt beräkning av energiprestanda för byggnader.”

SKVP påpekar att valet av viktningsfaktorer kommer från en skrivelse från regeringen 2018 och beslutades innan EU antog målet att utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 55 procent till 2030. Det gör att de i dag är inaktuella och otillräckliga för att möta dagens krav, skriver SKVP.

Även Fastighetsägarna är skarpt kritiska till att Boverket anser att viktningsfaktorerna på 1,8 för el och 0,7 för fjärrvärme kan behållas. Man menar att Boverkets bedömning är ”illa underbyggd”:

”Det saknas en fördjupad analys av hur dagens viktningsfaktorer påverkar teknikval, energieffektivisering och omställningen av uppvärmningssystem i byggsektorn.”

Fastighetsägarna skriver att det är anmärkningsvärt och omotiverat att el även i fortsättningen ska viktas lika högt som olja.

”Att en energibärare med låg klimatpåverkan viktas lika högt som en direkt fossilbaserad energikälla innebär att eldrivna uppvärmningslösningar som värmepumpar systematiskt missgynnas i energiprestandaberäkningar”, skriver Fastighetsägarna och fortsätter:

”Fastighetsägarna vill inskärpa att en viktningsfaktor på 0,7 för fjärrvärme medför att energieffektiviseringsåtgärder i fjärrvärmeuppvärmda byggnader får mindre genomslag i energiberäkningen. Detta försvagar incitamenten för energieffektivisering i en sektor där potentialen är stor.”

Fastighetsägarna vill därför att Boverket analyserar viktningsfaktorerna på nytt, i samråd med branschen och med utgångspunkt från målen i EU-direktiven.

Energiföretagen är däremot positiva till viktningsfaktorerna i sitt remissvar och tycker att de ska behållas. Man anser att ”byggreglerna behöver fokuserapå att hushålla med eleffekt. Detta för att minska behovet av utbyggnad av elproduktion och elnät för att kunna elektrifiera industri och transporter”och att det är angeläget att ”reglerna inte ger incitament till elbaserad uppvärmning”. Energiföretagen tillstyrker därföratt Boverket fortsätter att använda viktningsfaktorerna i byggreglerna.