Borrföretagen kritiserar fortsatta viktningsfaktorer

När EU:s reviderade energiprestandadirektiv, EPBD, ska införas i de svenska byggreglerna i höst vill Boverket behålla de så kallade viktningsfaktorerna. Det här är både Borrföretagen och Svenskt Geoenergicentrum starkt kritiska till.

– Även om det är bra att det ställs krav på energieffektivare byggnader måste beräkningarna utgå från direktivet, säger Mattias Gustafsson, vd på Borrföretagen.

Det nya direktivet innebär ett skifte i EU:s byggpolitik med målet att byggnader ska uppfylla kraven för så kallade nollutsläppsbyggnader senast år 2050. Redan från 2028 ska nya byggnader som ägs av offentliga aktörer leva upp till dessa krav och från 2030 omfattas all nyproduktion.

I praktiken innebär detta att byggnader måste vara mycket energieffektiva och i princip fria från utsläpp av växthusgaser från fossila bränslen. Direktivet inför även bindande minimikrav för energiprestanda i lokalbyggnader, som kontor, hotell och andra publika fastigheter. Bostäder ska renoveras så att den genomsnittliga energianvändningen minskar med 20–22 procent fram till 2035.

Varje land ska bestämma gränser för hur mycket energi olika typer av byggnader får använda. Boverket vill nu behålla de viktningsfaktorer som infördes redan 2020 i de svenska byggreglerna för att beräkna byggnadens så kallade energiprestandatal. El har en viktningsfaktor på 1,8 gånger den köpta elenergin. Fjärrvärme har viktningsfaktorn 0,7 och bioenergi 0,6 gånger den köpta energin.

Dessa viktningsfaktorer står i kontrast till de primärenergifaktorer som användes fram till 2020, där el hade faktorn 1,7 och fjärrvärme respektive bioenergi båda hade 1,0.

Mattias Gustafsson på Borrföretagen anser att Boverkets förslag strider mot EU-direktivet, där det i en separat så kallad vägledning tydligt står att primärenergifaktorer och viktningsfaktorer ska anses vara synonyma.

– Det är anmärkningsvärt, då det även i den svenska plan- och byggförordningen står att energiprestanda ska uttryckas som primärenergi. Det tycker vi är en självklarhet. Vi avstyrker därför Boverkets förslag. Vi menar att viktningsfaktorer ska ändras till primärenergifaktorer, vilka ska beräknas i enlighet med direktivet.

Mattias Gustafsson tror inte att Boverkets förslag med energiprestandatal och viktningsfaktorer klarar en rättslig prövning mot direktivet.

– Jag tycker att EU-kommissionen är mycket tydlig i direktivets vägledning att begreppen, utan undantag, ska anses vara synonyma. Därmed går det inte att ha ett annat sätt att räkna ut ett så kallat energiprestandatal.

Boverket bedömer däremot att nuvarande viktningsfaktorer även fortsättningsvis är förenliga med EU-direktivet och därför kan behållas.

”Boverkets bedömning avseende viktningsfaktorer utgår från direktivstexten och gjordes innan kommissionens vägledning publicerades. Vägledningen påverkar inte Boverkets bedömning. Kommissionens vägledning är just vägledande. Det är endast direktivstexten som är bindande för medlemsstaterna”, skriver Emma Hermansson, projektledare på Boverket, i en skriftlig kommentar till tidningen Svensk Geoenergi.

Emma Hermansson skriver också att viktningsfaktorerna ”ska bidra till teknikneutralitet mellan hållbara uppvärmningssystem som inte är fossilbränslebaserade” och vidare:

”Sammanfattningsvis kan sägas att viktningsfaktorerna satts så att fjärrvärme, bergvärmepump och biobränslepanna likställs och ger lika bra energiprestanda i en byggnad, samt även fjärrkyla och kompressorkyla. På så sätt får en byggnad samma energiprestanda oavsett vilket av dessa system som väljs.”

Även regeringen bedömer att viktningsfaktorerna kan behållas. Näringsminister Ebba Busch svarade i november på en fråga i riksdagen om genomförandet av direktivet ska ske i enlighet med kommissionens rekommendationer.

”Som frågeställaren tar upp så beskriver EU-kommissionen i sin vägledning att viktningsfaktorer och primärenergital har samma betydelse. Detta är dock inte regeringens tolkning av direktivet, vilket har framförts till kommissionen.

Varje land gör en egen legal tolkning av direktivstexten som del av det nationella genomförandet och kommissionens vägledning är inte bindande”, svarade då Ebba Busch.

Miljöpartiets EU-parlamentariker Isabella Lövin är av en annan åsikt och har ställt en fråga till EU-kommissionen och bett om ett förtydligande. Boverkets förslag ”riskerar att de mest energieffektiva lösningarna blir förfördelade”, skriver Isabella Lövin i sin fråga.

Författningsförslaget föreslås träda i kraft under 2026.

TEXT: LARS WIRTÉN