Skärpta regler för hantering av asbest

Arbetsmiljöverket har sänkt gränsvärdet för asbest och stramat åt kraven på utbildning och medicinska kontroller. Det påverkar alla brunnsborrare som installerar vatten eller geoenergi i äldre byggnader.

Man sänker även gränsvärdena för hur stora mängder diisocyanater en arbetstagare får andas in, ett ämne som finns i bland annat fogskum.

Asbest finns i många material som rörisolering, murbruk, fix och fog, golvmattor av plast, packningar med mera. Det är framför allt i hus byggda före 1982 som det förekommer asbest i byggmaterialet. När anslutningar ska göras till exempelvis husets värmecentral riskerar därför brunnsborrare att exponeras för asbest. Gränsvärdet för hur mycket asbest som får finnas i inandningsluften skärptes strax före årsskiftet kraftigt. Det nya gränsvärdet är sänkt från 0,1 fiber till 0,01 fiber per kubikcentimeter.

– Asbest är ett farligt ämne. Om man utsätts för asbesthaltigt damm och andas in asbestfibrer kan det leda till allvarliga sjukdomar. Med sänkt gränsvärde och ökade kunskaper hos fler förväntas risken för asbestrelaterade sjukdomar minska, säger Gustaf Bäck, sakkunnig i frågor om asbest på Arbetsmiljöverket.

Därför ska nu inte bara de som hanterar asbest i sitt arbete, utan även de som sannolikt kan exponeras gå en allmän utbildning om asbest. Fler arbetstagare ska också genomgå medicinska kontroller med högst tre års mellanrum.

Tidigare fanns ett undantag att genomgå medicinska kontroller om arbetstagarna exponerades mindre än 50 timmar per år. Det undantaget tas nu bort. Det här gör att brunnsborrare kan omfattas av de nya reglerna om lagen tolkas strikt.

– Det är en kraftig skärpning och det är arbetsgivarens ansvar. Om borrföretaget upptäcker asbest och det finns risk för exponering så ska arbetet avbrytas. Arbetet måste då utföras av ett företag som har tillstånd från Arbetsmiljöverket. Det måste vidta speciella skyddsåtgärder, ha skyddsutrustning och utbildad personal för att få hantera det asbesthaltiga materialet, säger David Börjesson på Altea.

Myndigheten förtydligar även att arbeten och verksamheter där det bildas dieselavgaser inte får bedrivas om det är tekniskt möjligt för arbetsgivaren att ta bort exponeringen. Det betyder att arbetsgivaren måste ta bort det som genererar det farliga ämnet om det finns alternativ som fungerar lika bra.

Ett exempel som Arbetsmiljöverket använder är att byta ut en dieseltruck mot en eltruck. Översatt till brunnsborrning skulle det kunna vara att byta en dieseldriven kompressor mot en eldriven. Men åtgärden är i så fall bara aktuell vid arbeten inomhus, då exponering av dieselavgaser utomhus inte anses hälsofarlig.

Kraven avseende dieselavgaser har funnits sedan 2021, och i takt med att eldrivna kompressorer lanseras på marknaden blir det relevant även för brunnsborrare.

– Jag tolkar inte bestämmelsen som att dieseldrivna kompressorer är förbjudna inomhus. Men regeln innebär att arbetsgivaren är skyldig att göra en riskbedömning, ta fram skydds- och hanteringsinstruktioner samt föra register över personal som exponeras, säger David Börjesson på Altea.

De nya reglerna kring asbest började gälla i december 2025. Från och med den 9 april 2026 sänks även gränsvärdet för diisocyanater, som bland annat finns i fogskum, till 0,006 milligram per kubikmeter. Alla tidigare individuella gränsvärden för enskilda diisocyanater upphör då att gälla.

TEXT: LARS WIRTÉN