Sveriges kommuner och regioner vill se ökad likvärdighet

SKR har inga synpunkter på hur kommunerna utövar sin tillsyn i detalj. Men likvärdighet, kvalitet och robusthet är viktiga faktorer, säger Oskar Wikstrand, sakkunnig på SKR.
FOTO: SKR

Hur kommunerna bedömer och handlägger tillstånd för brunnsborrning är inte ett ämne som Sveriges kommuner och regioner, SKR, lägger sig i. Men att kommuners myndighetsutövning ska vara likvärdig är något man arbetar intensivt med.

– Likvärdigheten mellan kommuner har varit på tapeten länge. Vi tar det på allvar, säger Oskar Wikstrand, sakkunnig på SKR.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, stöttar sina medlemmar med råd och kunskap inom alla de områden där kommuner och regioner är verksamma. Kommuners myndighetsutövning är lite speciellt. Det är ett uppdrag och ansvar som sträcker sig över flera lagstyrda verksamheter, bland annat prövning och tillsyn enligt miljöbalken.

Här kan det skilja stort mellan olika kommuner, allt från vilken information man begär in i samband med ansökan till hur man tolkar lagutrymmet och vilka krav som ställs i besluten. Digitaliseringen öppnar nu upp nya möjligheter för att öka likvärdigheten.

– Just nu pågår ett arbete för att ta fram en digital plattform som kan vägleda i kommunernas tillsynsarbete. Det är tänkt att vara en plats där man kan samla olika vägledningar kopplade till miljöbalken, dela erfarenheter och harmonisera arbetet så att det blir likartat. Detta har potential att både stärka tillsyn och prövning samt göra den mer likvärdig, berättar Oskar Wikstrand.

Utöver arbetet med den digitala tillsynsplattformen, som föreslås hamna under Naturvårdsverkets ansvar, pågår flera andra förändringar inom staten som kan påverka de kommunala tillsynsmyndigheterna.

– Det händer en del på det här området. Bland annat planerar staten att inrätta en ny miljöprövningsmyndighet. Vi ser en tendens till ökad centralisering, och det är inte osannolikt att staten framöver även vill ta över stora delar av tillsynen. Om vi utarmar det kommunala tillsynsansvaret försämrar vi samtidigt möjligheterna för kommunerna att bedriva en effektiv och kvalitativ tillsyn.

Oskar Wikstrand lyfter fram att länsstyrelserna i dag har ansvar för att vägleda och samordna frågor kring hur miljöbalken ska tillämpas.

– Det är viktigt att poängtera att det finns förutsättningar att förbättra likvärdigheten redan nu, inom den lagstiftning och det samordningsansvar som finns. Länsstyrelserna ska samla länets kommuner i de här frågorna. Vissa län är bra på det och skapar nätverk där man samlar kommunerna. I andra län finns knappt sådana nätverk, vilket är ett problem.

SKR uppmuntrar mindre kommuner, som inte har samma resurser och tillgång på kompetens som storstadskommuner, att gå ihop och exempelvis bilda gemensamma nämnder för myndighetsutövandet. Ett annat sätt som SKR rekommenderar är att genom avtalssamverkan köpa tjänster och expertis av varandra, dela på en tjänst eller skapa en resurspool. Ytterligare en möjlighet som Oskar Wikstrand lyfter fram är att bilda kommunalförbund, något som är vanligt inom räddningstjänsterna.

– Kommunerna behöver ha en rimlig nivå på kompetensen i sin organisation. Är man en liten organisation som ska hålla koll på mycket tung lagstiftning, då kan det bli svårt. Graden av samverkan behöver därför öka, säger Oskar Wikstrand.

Har ni några synpunkter på hur kommunerna utövar sin tillsyn och handlägger tillståndsärenden?
– Vårt uppdrag är att säkerställa att kommunerna har möjlighet att utföra sitt uppdrag. Vi eftersträvar likvärdighet, kvalitet och bättre robusthet, vi bör inte ha för små kontroll- och tillsynsmyndigheter. Men i detalj har vi inga synpunkter.

Hur ser ni på kommunernas roll i klimatomställningen och hur de kan hantera målkonflikter, till exempel där energiborrning kan krocka med miljöhänsyn eller kommunala fjärrvärmeintressen?
– Kommunerna ska vara ledande i klimatarbetet och vara med att skapa klimatsmarta lösningar. Både fjärrvärme och geoenergi är smarta lösningar. Vi förespråkar teknikneutrala styrmedel från staten, så att man kan välja teknik utifrån behov. En annan viktig aspekt är att energisystemet behöver vara flexibelt, vi måste väga in faktorer som robusthet och energisäkerhet. Lokala lösningar är därför viktiga.

Men hur ska kommunen agera vid målkonflikter mellan miljö- och klimathänsyn?
– Vårt svar är att vägledningen från staten måste förbättras, så det blir tydligare hur kommunerna ska tolka sådana komplexa frågor. Samtidigt måste jag flika in att vi inte vill att kommunernas självbestämmanderätt inskränks i allt för hög utsträckning. Det måste finnas utrymme för lösningar utifrån lokala förutsättningar.

När det gäller tillstånd för brunnsborrning är det inget SKR får in specifika frågor om till sin juridiska rådgivning.

– Vår bedömning är att kommunerna inte upplever några stora behov av rådgivning kring just brunnsborrning, säger Oskar Wikstrand.

TEXT: LARS WIRTÉN