Inlägg

Nya UFI-koder för kemikalier

UFI-märkningen av kemikalier ändras från och med 1 januari 2021. Då ska varje enskild kemisk produkt som sätts på marknaden ha en unik kod.
– Den koden ska man kunna uppge till Giftinformationen eller 112 om man fått i sig eller på sig kemikalien, så att de kan ge rätt instruktioner. I vissa fall ska man ju till exempel framkalla kräkning, i andra fall ska man absolut inte göra det, säger David Börjesson på Altea.

Nya etiketter

För flertalet borrare kommer ändringen att märkas bara genom att etiketterna förändras.
– För det fåtal borrföretag som själva importerar kemikalier kan det bli aktuellt att skapa den unika koden och informera Giftinformationen, men första budet bör vara att kolla med leverantören, säger David Börjesson.

Här är apparna som kan göra jobbet säkrare

Arbetsmiljöverkets olika AFS:ar, organisationen Prevents broschyr ”Borrningssäkerhet” och Sveriges Byggindustriers ”Tysta boken” är tre förhoppningsvis välbekanta trycksaker kring arbetsmiljö och säkerhet.

Men i takt med tiden och tekniken har verktygen också flyttat in i våra telefoner och plattor. David Börjesson på Altea tipsar om några gratis appar som – faktiskt – kan höja säkerheten på arbetsplatsen.

Arbetsmiljöverket har till exempel släppt en app som ska hjälpa till att skydda mot bullerskador.

– Den mäter bullret vid arbetsplatsen både momentant och som ett snittvärde under dagen. Baserat på resultaten ger appen sedan rekommendationer om vilken typ av hörselskydd man ska använda och om det rekommenderas att man går på en hörselundersökning. Appen innehåller också information om vilka lagkrav som gäller kring buller på arbetsplatsen, säger David Börjesson.

Från Arbetsmiljöverket finns också en app som mäter ljus, vilket kan vara intressant om man utför arbete i en verkstad med svag belysning.

Larm för ensamarbetare

Svevia, den stora väg- och infrastrukturentreprenören, erbjuder en säkerhetsapp med en funktion speciellt framtagen för ensamarbete.

– Den är användbar. Man lägger in uppgifter om kontaktpersoner, till exempel vänner och arbetskamrater, och anger hur länge man ska jobba. Om du till exempel angett att du ska arbeta ensam till klockan 17, så sänder telefonen ett larm vid det klockslaget som du då måste kvittera för att bekräfta att allt är okej. Kvitterar du inte så går larmet vidare till personerna på listan. Appen har också ett direktlarm som man själv kan aktivera om något händer. Personerna som tar emot larmet får också exakt besked om din position.

– Utöver de praktiska funktionerna är den här appen ett bra sätt för arbetsgivaren att uppfylla lagkraven kring ensamarbete, påpekar David Börjesson.

David Börjesson, Altea.

Hjälp med första hjälpen

Han har också hittat två användbara Första hjälpen-appar, som kan vara bra att ha med sig.

– Hjärt-Lungfonden och företaget Cederroth, som tillverkar sjukvårdsmaterial, har gett ut gratisappar som bland annat ger tips om hur man ger första hjälpen, hur man kontaktar hjälp och vad som ytterligare kan göras på plats, beroende på vad som har hänt.

Viktigt ha koll på förändringar

När det gäller Arbetsmiljöverkets handledning i Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1, så menar David Börjesson att den inte är riktigt så konkret som man skulle kunna önska. Dessutom pågår på Arbetsmiljöverket ett stort arbete, där man kommer att gå från dagens cirka 70 olika föreskrifter till ett betydligt färre antal.

– Det betyder att varje ny eller uppdaterad föreskrift som kommer ut ersätter flera gamla. Det är mycket att hålla reda på. Överlag sker det väldigt mycket juridiska förändringar kring arbetsmiljön nu, och det är man som arbetsgivare skyldig att hålla koll på. Vi på Altea och andra kollegor i branschen erbjuder hjälp med att hålla sig à jour med nyheterna, säger David Börjesson som tipsar om Altas gratis och månatligen publicerade elektroniska nyhetsbrev, som sammanställer aktuella förändringar i lagstiftningen.

Som exempel nämner David Börjesson att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, nyligen klubbat förändringar kring brandfarlig gas och sprayflaskor. De nya föreskrifterna träder i kraft 1 januari 2020 och i dem går MSB i detalj in på vad som gäller bland annat kring krav på ventiler, rörledningar, förvaring, slangbrottsventiler och armerade slangar.

Nytt regelverk kring medicinska kontroller

Direkt kopplat till hälsa och säkerhet på jobbet finns också ett nytt regelverk kring medicinska kontroller.

– Borrare ska gå på regelbundna medicinska kontroller av två skäl: De använder härdplaster, oftast i form av fogskum och de exponeras även för kvartsdamm. De nya föreskrifterna är tydligare och innehåller också strängare krav kring sanktionsavgifter, som nu ska kunna dömas ut enklare och snabbare, till exempel vid en inspektion.

Text: Jörgen Olsson

Säkerhetspark ska lyfta arbetsmiljöarbetet

Sveriges Byggindustrier fortsätter att satsa på utbildningar inom arbetsmiljö. Sedan ett par år tillbaka finns en webbaserad säkerhetsutbildning. Nu tar en fysisk säkerhetspark form vid Arlanda flygplats. Här ska alla inom byggbranschen få möjlighet att träna säkerhet i verkliga miljöer.

Byggbranschens Säkerhetspark initierades för ett år sedan av Sveriges Byggindustrier, med det framgångsrika finska konceptet Safety Training Parks som förebild. Med sig fick man intressenter från hela branschen, inte minst de stora byggbolagen. I slutet av mars togs så det första spadtaget vid Arlanda flygplats. Framåt september-oktober är planen att säkerhetsparken ska öppna.
– Vi kommer att bygga upp olika säkerhets- och hälsoområden rent fysiskt och skapa både goda och mindre goda exempel. Här kommer kursdeltagarna kunna se, höra, prova på och reflektera över olika situationer. Konceptet bygger på ett tillämpat lärande som komplement till teoretiska kurser, förklarar Hans Hedberg, projektledare för Byggbranschens Säkerhetspark på Sveriges Byggindustrier.

Första spadtaget för BI:s säkerhetspark.

Tanken är att företag, skolor och organisationer ska kunna genomgå exempelvis en halvdags utbildning i verkliga arbetsplatsmiljöer. Säkerhetsparken kommer att erbjuda handledare för de som inte har egna att tillgå.
– En viktig framgångsfaktor är att säkerhetsparken kommer att drivas som förening och att branschens aktörer blir medlemmar och därmed delaktiga i utvecklingen. Det här har blivit succé i Finland, parkerna används verkligen mycket, säger Hans Hedberg.

Olika stationer

Just nu planerar arbetsgrupper olika stationer för säkerhetsparken. Utöver följande som kommer att finnas när parken öppnar i höst, kommer fler att byggas upp över tid:

  • Arbete på höjder.
  • Arbete på och med ställningar.
  • Arbete vid väg och vid tunga fordon.
  • Gjutformar.
  • Handhållna maskiner (fokus på vibrationer och förlorad kontroll).
  • Rivning och sanering (fokus på asbest och kvartsdamm).
  • Ergonomi.
  • Säkra schakt.
  • Arbete i tidiga skeden (planering, roller, ansvar).

– För borrtekniker är exempelvis stationerna med handhållna maskiner, kvartsdamm och ergonomi relevanta, säger Hans Hedberg.

Webbutbildning först

Innan man ger sig in i parken bör man ha genomgått Sveriges Byggindustriers webbaserade säkerhetsutbildning. Den är tänkt att vara hela branschens introduktionsutbildning inom arbetsmiljö, säkerhet och hälsa och bör vara baskunskaper för att arbeta på eller besöka byggarbetsplatser i Sverige.
– Den vänder sig till alla från byggherrar, projektörer och entreprenörer, till byggarbetare, elever och lärare på olika byggtekniska utbildningar. Den har nu även översatts till flera språk eftersom vi har många språk i branschen och alla ska kunna gå den.

Tre moduler

Säkerhetsutbildningen består av tre moduler. En är faktabaserad, en tar upp beteenden och en kretsar kring attityder. Den är kostnadsfri, vem som helst kan skapa ett konto och genomföra utbildningen i egen takt. Den tar inte lång tid att gå igenom.
– Jag är inte utbildad inom bygg och anläggning och mig tog det cirka 40 minuter, berättar Hans Hedberg.
Sveriges Byggindustrier trycker nu lite extra på gasen i arbetsmiljöarbetet. De senaste 10-15 åren har trenden med arbetsplatsolyckor varit mycket positivt och visar en brant fallande kurva. Men de senaste två åren tycks trenden börja plana ut något.
– Därför måste vi fortsätta jobba med de här frågorna och hela tiden ta nya grepp.

Text: Lars Wirtén

Prestige hotar säkerheten

Kultur slår struktur. Den devisen kommer från Michael Malm, senior samordnare på Försvarshögskolan med inriktning på säkerhetspolitik och krishantering.
– Har du en stark säkerhetskultur är det inte säkert att du behöver så mycket reglementen och regler.

Att borra kräver en hög nivå av säkerhet. De starka krafter som används är i rörelse och de tunga lyften är många. Klämskador är den kanske mest uppenbara risken vid själva borrningen, men det finns även andra frågor att ta hänsyn till.
Michael Malm har genom åren föreläst mycket om ledarskap i svåra förhållanden kopplat till säkerhet. Svenskans ord för säkerhet är dock ett väldigt vitt begrepp. I engelskan skiljer man på safety och security.

Michael Malm föreläste för Geotec, bland annat om den viktiga skillnaden mellan safety och security. Foto: Jörgen Olsson

Skilda begrepp

Safety handlar om att förebygga olyckor där det inte finns något ont uppsåt, till exempel om något går fel eller någon gör ett misstag. Security däremot är kopplat till ett ont uppsåt, till exempel terrorism eller andra former av brottslighet. Michael Malm fokuserar på den del av säkerhet som motsvarar engelskans safety.
– När man jobbar med de här frågorna ute i företag handlar det om att få människor att tänka, känna och handla utifrån ett säkerhetsperspektiv. Kärnan i det arbetet är att kultur slår struktur. Du kan ha hur mycket regler och reglementen som helst, men har du inte en säkerhetskultur är det inte säkert att de fungerar.

Lärande flygvapen

Det är här ledarskapet kommer in, säger Michael Malm. Han har inte något enkelt svar på frågan hur en sådan kultur byggs upp. Men han tycker det är tydligt i vilken ände man ska börja: Bygg en lärande organisation. Det här har till exempel flygvapnet jobbat med under lång tid. Där rapporteras alla avvikelser och följs upp för att kunna justera för framtida händelser. Grunden är en stark kultur där normen är att anmäla sig själv när fel begås.
– Alla vet att man inte får fan för det. Och alla vet att om du inteanmäler egna fel, får du fan.
Det här syftar till att medarbetarna och organisationen alltid ska lära sig nya saker för att ständigt öka flygsäkerheten.
– Ett lärande förhållningssätt finns inbyggt i systemet. Det skulle jag vilja säga är grunden för att bygga en säkerhetskultur. Man måste jobba bort prestige och rädsla för att erkänna fel.

Sätt er och prata

Flygvapnet har alltid debriefings efter varje flygning. Michael Malm menar att det är direkt överförbart på borrningsbranschen.
– Sätt er ner och prata efter borrningsuppdragen. Hur gick det, vad gjorde vi bra, kan vi göra något annorlunda nästa gång? Då uppnår du ett brett förändringsarbete som genomförs av alla i organisationen. Den som säger att det inte finns tid för det, säger samtidigt att det inte finns tid för säkerhetsfrågor.

Rätt fokus

När olyckor eller andra dramatiska händelser uppstår krävs en hög nivå av situationsmedvetenhet. Denna kan delas in i tre nivåer:

  • Fokus på det som har hänt.
  • Fokus på det som händer nu.
  • Fokus på vad som kommer att hända.

För att hantera en farlig situation krävs att fokus ligger på den tredje nivån, vad som kommer att hända, det vill säga konsekvenserna av det som har skett och sker.
– Det enda vi vet om livet är att vi ska dö. Allt annat är spekulation och det är svårt. Men du måste tvinga dig att göra en bedömning av framtiden i en pressad situation.

Öva på värsta scenario

Om olyckan väl är framme händer allt väldigt fort. Skadade eller i värsta fall döda måste tas om hand, samtidigt som anhöriga ska underrättas och eventuellt måste även media bemötas. Alla företag som hanterar risker bör öva på ett värsta scenario, tycker Michael Malm.
– Man bör åtminstone ha tänkt igenom hur man ska agera om något händer. Det måste inte vara kopplat till borrningen, det kan vara en trafikolycka där en medarbetare är inblandad. Det är bra att ha en dokumenterad krisplan att ta till i sådana situationer.

Elaka problem

Michael Malm beskriver hela problematiken kring säkerhetsfrågor som ”wicked problems”, elaka problem. Det är situationer där du inte vet vad som följer av ett visst agerande. Det finns ingen tydlig koppling mellan orsak och verkan.
– Du vet inte om du kommer att lyckas förrän du har prövat det i verkligheten. Det är först när något händer som du testar kulturen.
Det kan vara annat än olyckshändelser, som nedläggningar, omstruktureringar eller andra genomgripande förändringar.
– Det är då du som ledare visar och bygger den kultur som råder och kommer att finnas kvar i företaget framöver.

Text: Lars Wirtén