Brunnsarkivet – en viktig källa till kunskap

Databasen Brunnar, även kallad Brunnsarkivet, innehåller omfattande information om vatten- och energibrunnar i Sverige. Brunnsarkivet bidrar till att skydda grundvattnet och stödja en långsiktig, hållbar vattenförsörjning.

– Det framkommer mycket information vid borrning som är för bra för att gå till spillo, säger Jonas Gierup, ansvarig för Brunnsarkivet på Sveriges geologiska undersökning, SGU.

Sedan 1976 är alla brunnsborrare skyldiga enligt lag att skicka in uppgifter om de brunnar de borrar till Brunnsarkivet. Sedan 2019 kan även privatpersoner registrera sin vatten- eller energibrunn i systemet om den saknas. Då lagkravet för brunnsborrare har funnits i snart 50 år är Brunnsarkivet i dag en tillförlitlig källa till information om landets brunnar, med över 800 000 brunnar registrerade.

Brunnsarkivet innehåller detaljerad information om varje enskild brunn, exempelvis geografisk placering, djup, jordlager, dimensioner, foderrörslängd, vattennivåer, kapacitet samt vad brunnen används till. Det finns även data om geologiska lagerföljder.

Geologisk information kan vara dyr att få fram. Därför är det viktigt att denna data rapporteras in till Brunnsarkivet, säger Jonas Gierup.

– Det gör att vi kan utnyttja grundvattenresurserna och geologin bättre. Det är en fin tanke att dela på information som alla har nytta av. Alla tjänar på det, konstaterar han.

SGU använder datan i Brunnsarkivet som källa till fem olika kartvisare:

• Brunnar.

• Jorddjup.

• Geoenergi.

• Grundvattentillgång små magasin.

• Hydraulisk konduktivitet i berg.

Det här har brunnsborrare stor nytta av. Karteringen av jorddjup visar hur långt ned till berg det är och därmed hur mycket foderrör som kommer att krävas vid en borrning. Det är också viktigt att veta om det finns brunnar hos grannarna, liksom kvalitet och andra egenskaper hos kringliggande brunnar.

– Hur mycket vatten de ger är bra information och om det var några besvär vid borrningen av dessa brunnar, till exempel om man stötte på krosszoner eller stora sprickor. Det är här nyttan av att dela information blir så tydlig, säger Jonas Gierup.

Genom att analysera innehållet i Brunnsarkivet kan man få värdefull kunskap om tillgång på grundvatten och dess kvalitet i olika delar av landet.

Denna information är central för många, inte minst för kommuner som behöver underlag för VA-planering och framtida dricksvattenförsörjning. Även på nationell nivå är databasen ett viktigt verktyg för att följa upp förändringar i grundvatten- nivåer och vattenflöden.

Informationen i databasen används i många sammanhang – från vattenplanering och brunnsborrning till att kartlägga utbredningen av geoenergianläggningar. Brunnsarkivet är en viktig resurs för allmänheten, brunnsborrare, kommuner, länsstyrelser, konsulter och forskare.

Brunnsarkivet är en öppen databas där informationen är nedladdningsbar för alla – men all information är inte tillgänglig.

– Vi döljer alla större allmänna vattentäkter för kommunal vattenförsörjning av säkerhetsskäl, säger Jonas Gierup.

Att tiderna upplevs som osäkra märks ända in till Brunnsarkivet.

– I början av året blev vi kontaktade av en person som ville ta bort sina brunnsuppgifter på grund av hotet från Ryssland. Det har aldrig tidigare hänt under mina 30 år med Brunnsarkivet. Vi kan nog förvänta oss att det blir fler som inte vill ha sina brunnar synliga.

Det vanliga är dock att privatpersoner frivilligt anmäler sina brunnar när de märker att den inte finns i databasen.

– Man vill att den syns för att man ska ta hänsyn till den vid andra aktiviteter runtomkring, till exempel om det ska borras, schaktas eller avverkas skog. Då kan ingen utförare hävda att man inte visste att det fanns en brunn i närheten.

Trots att det är lagkrav på att rapportera in till Brunnsarkivet är det inte alla brunnsborrare som gör det.

– Det är svårt för oss att veta hur stort mörkertalet är. Vi har försökt mäta det genom att jämföra antalet bergvärmepumpar som säljs med antalet brunnar som rapporteras. Det visar att cirka 15 procent av brunnarna inte rapporteras. Det är en osäker siffra, men vi märker att det saknas brunnar i databasen.

För att kunna rapportera in i Brunnsarkivet som brunnsborrare krävs ett användarkonto som SGU lägger upp. Applikationen är kompatibel med flera affärssystem, så att det går att rapportera i den miljö företaget sköter övrig administration. Det går också att mata in data via webben, vilket gör det möjligt att rapportera i fält via mobiltelefon.

– På så sätt kan man till exempel börja lägga upp information om brunnen på kontoret, som borraren sedan kompletterar på plats med foderdjup och andra borrtekniska data. De flesta upplever att applikationen är enkel att använda, säger Jonas Gierup.

TEXT: LARS WIRTÉN